Jag vänder kappan efter vinden…

Skrivet av

"Jag vänder kappan efter vinden – när det är andens vind som blåser". Så sa Bengt Pleijel idag på Åh stiftsgård i Göteborgs stift. Bengt Pleijel var föreståndare för stiftsgården mellan 1964-1989.
Bengt Pleijel>>

Åh stiftsgård utanför Ljungskile står nu inför hotet av en nerläggning. Om det blir så eller inte ska stiftsstyrelsen besluta den 12 juni. Anledningen till nerläggningshotet är en utredning som stiftet tagit fram med fyra olika alternativ för hur arbetet på gården ska fortsätta – och ett av de fyra förslagen var att gården skulle läggas ner och var också det förslaget som utredarna rekommenderade.

Här kan du läsa hela utredningen:
http://issuu.com/ahstiftsgard/docs/a__h_stiftsga__rd_utredning>>

Här kan du läsa alla handlingar i ärendet (hittills)http://issuu.com/ahstiftsgard>>

Styrelsen för Åh stiftsgård håller inte med utredarna om deras rekommendationer utan har tagit fram en egen handlingsplan för hur de vill utveckla verksamheten på Åh stiftsgård. Och det handlar inte om nerläggning utan varsam renovering av byggnaderna och en aktiv verksamhet.

Åh stiftsgård är inte den första stiftsgård som har stått inför hotet om nerläggning. Flera stift har gjort sig av med sina stiftsgårdar. Frågan är vad detta har och hur det kommer att påverka vår kommande verksamhet i församlingarna. Vad det gör med vårt ungdomsarbete? Har vi råd att inte ha kvar våra stiftsgårdar?

Tillbaka till dagen i dag. Jag var med på gudstjänsten som fyllde kyrkan med folk. Tre olika församlingar var där med konfirmandgrupper. En stor grupp var där på Alphahelg. Efter gudstjänsten var där en särskild bönesamling för dem som var intresserade. Information om läget gavs och bön och lovsång för Åh stiftsgård, stiftsstyrelsen, församlingsutskottet och Åhs egen styrelse.

Åh stiftsgård>>

POSK i Göteborgs stift tog upp frågan om Åh i sitt program inför mandatperioden 2014-2017. De skriver:

POSK vill att Göteborgs stift
• utvecklar Åh stiftsgård som en inspirationskälla för hela stiftet, en plats för gemenskap, själavård och lärande

Kyrkohandboken till reformationsjubileet?

Skrivet av

I Kyrkans Tidning kan vi i dag läsa (tyvärr inte på nätet ännu) att arbetet kyrkohandboksförslaget drar ut på tiden. Det har varit så många remissvar, välarbetade och med så mycket synpunkter, att arbetsutskottet kommer att förslå kyrkostyrelsen att skjuta på skrivelsen till kyrkomötet ett år.

(Det har kommit in 463 församlingssvar (ca 80 procent av de försöksförsamlingarna). 20 övriga remissvar samt 100 spontanremisser. Dessutom svar från stiftsstyrelser och domkapitel. Det är cirka 580 svar att gå igenom.)

Uppgifterna bekräftas av våra POSKare i kyrkostyrelsen.

Jag tycker det är klokt och bra att man väntar med att lägga fram förslaget på ny kyrkohandbok tills förslaget är väl genomgånget och genomarbetat. Kritiken i vissa delar har ju varit massiv, och det skulle vara fullständigt förödande att genomföra ett förslag som inte är fullt förankrat i organisationen.

Förslaget är nu att kyrkohandboken kommer på kyrkomötets bord 2016 för att införas i församlingarna 2017 – det år vi firar reformationsjubileet! Det innebär också att de församlingar som fortsätter att använda försöksordningen kommer då att ha gjort det i fem år.

Som sagt, mycket klokt av kyrkostyrelsens arbetsutskott. Jag hoppas att kyrkostyrelsen beslutar så här när de träffas i april!

Svenska kyrkan: Kyrkohandboken>>

Svenska kyrkan: Reformationsjubileum>>

Luther 2017>>

Respekt och mångfald!

Skrivet av

Svenska Dagbladet har dragit igång en artikelserie om de homosexuellas ställning. (Flera artiklar har också varit publicerade i Göteborgs-Posten de senaste dagarna).
SvD: Hatet stoppar inte deras kärlek>>

Huvudartikeln i SvD handlar om Roy och Håkan i Kinna. Ett homosexuellt par som var det första att vigas kyrkligt i Kinna kyrka. Efter vigseln, som gjorde paret mer offentligt, har de råkat ut för flera hatbrott. Brott som är fullständigt förkastliga, vem som än råkar ut för dem!

Paret fick vigas i Kinna kyrka. Det framgår dock av artiklarna att kyrkoherden i den aktuella församlingen själv inte viger homosexuella par. Men en präst fanns. En vigselgudstjänst ordnades i Kinna. Paret är kyrkligt vigda.

Svenska Dagbladet har också intervjuat kyrkoherden, som enligt tidningen, tror att homosexualitet går att bota. Det står också att han rekommenderar bibeltexter med homofientliga budskap till läsning om någon kommer och är osäker på sin sexualitet. Och sen står det i tidningen att biskop Per Eckerdal tar avstånd från sådana värderingar.

SvD: Strider mot kyrkans värderingar>>

Kyrkoherde Owe Johansson ordinerar homofientliga bibeltexter till unga som tvekar kring sin sexuella läggning. Klart olämpligt och i strid mot Svenska kyrkans värderingar, menar Per Eckerdal, biskop Göteborgs stift. (…)

Kyrkoherden i Kinna församling, Owe Johansson, tror att homosexualitet går att bota. Ett alternativ för homosexuella är att avstå från sexuella handlingar, menar han.
I samtal med unga har Owe Johansson rekommenderat läsning av bibeltexter med homofientliga budskap och upplyst om negativa konsekvenser av att leva ut homosexualitet. Per Eckerdal, biskop i Göteborgs stift, tar avstånd från sådana värderingar.

– Jag tycker att det är högst tveksamt att ta upp frågor om samlevnad och sexualitet på det viset. Jag ifrågasätter det verkligen och beklagar om det bedrivs på det sättet. (…)

Strider det Owe Johansson säger och gör mot vad kyrkomötet har kommit fram till när det gäller homosexuella inom kyrkan?
– Det blir problematisk när man tolkar bibeltexter på ett sätt som går stick i stäv med vad kyrkomötet och biskoparna kommit fram till. I kyrkans undervisningssituationer, inte minst med ungdomar, kan man inte formulera precis vad som helst.

Jag läser sedan i Dagens Seglora att Helle Klein tycker att biskopsmötet nu måste utvärdera den "väjningsplikt" som finns, helt enligt lagar och regler. Hon skriver:

Det är hög tid att biskopsmötet utvärderar kyrkans beslut om att säga ja till samkönade äktenskap men tillåta präster att säga nej. Inte heller borde det vara förenligt med prästämbetet att undervisa om att homosexualitet är syndigt, onaturligt eller vad sjutton man nu påstår för idiotier.

Numera kan man inte bli präst om man inte erkänner kvinnors rätt till prästämbetet och kan samarbeta med prästvigda kvinnor. Det är hög tid att kyrkan bestämmer sig för att personer som inte erkänner HBTQ-rättigheter och vägrar viga homosexuella par inte kan bli präster.
Kyrkan har den juridiska delen av vigseln på entreprenad i förtroende från staten. Då borde det vara en självklarhet att kyrkans ämbetsinnehavare ställer upp på statens äktenskapslag.

Flera andra har reagerat på artiklarna.
Areopagen: Ett minimum som gäller>>
Seglora Smedja: Samkönade vigslar borde vara självklart>>
Åke Bonnier: Varje mässa borde vare en kärlekens mässa!>>
Jacob Sunnliden: Vem får vara med i Svenska kyrkan>>
Jacob Sunnliden: Biskop Eckerdal brister i sitt uppdrag>>
Erik Johansson: Farlig bibeltolkning>>
Erik Johansson: Frustration>>
Dag Sandahl: Befängt>>
Ewa Almqvist: Kyrkan ska inte "bota" eller "omvända" homosexuella>>
Ewa Almqvist: Åsikter ska respekteras – beslut likaså!>>
Tidskriften Evangelium: Finns det utrymme för variation?>>
Tidningen Dagen: Trakasserier är inte kyrkans fel>>
Kyrkans Tidning: Mark och Bollebygd under lupp efter kyrklig vigsel>>

Kyrkomötets beslut 2005: GU 2005:2 Samlevnadsfrågor>>
Kyrkomötes beslut 2009: GU 2009:2 Vigsel och äktenskap>>

När det gäller hatbrotten är dessa fullständigt vidriga. Ingen ska behöva utsättas för liknande händelser.

Sen är det två saker som jag vill göra väldigt klart. När kyrkomötet tog beslutet om den förändrade äktenskapssynen så var ett villkor att det inte finns någon vigselplikt för någon präst. Utan prästerna har vigselrätt. Och detta tycker vi i POSK är oerhört viktigt! Vi skriver i vårt program:

Efter kyrkomötets beslut är det även möjligt att ingå äktenskap mellan personer med samma kön genom vigsel i kyrkan. Beslutet innebär samtidigt att ingen enskild präst har skyldighet att förrätta sådan vigsel.

POSK delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande och anser att det beslut som har fattats ska stå fast.
Det är dock angeläget att respektera både dem som anser att äktenskap borde vara reserverat för relationen mellan en man och en kvinna och dem som omfattar den nya utvidgade synen på äktenskapet. POSK menar att det viktigaste är att visa omsorg om de människor som vill ingå äktenskap.

Den andra frågan handlar om bibeltolkning. Kyrkoordningen är på inget sätt en bibelkonkordans. Den hjälper oss inte att tolka bibelställen och säger vad som är rätt eller fel. Kyrkomötets beslut i organisatoriska frågor anger riktningar, men vi kan inte säga att vi bara kan se till vissa kapitel eller meningar eller att vissa tolkningar är den enda sanna.

POSK skriver i sitt program:

De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom, och förutsätter att alla är beredda att respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt fattade beslut. Toleransen för oliktänkande behöver öka, liksom ödmjukheten hos dem som gör anspråk på att stå för den enda sanna uppfattningen i olika frågor. Vi i Svenska kyrkan behöver bli bättre på att hantera konflikter och härbärgera olika uppfattningar. POSK har idéer för framtiden och vill leda utvecklingen mot en kyrka som karaktäriseras av mångfald och respekt.

Att som Helle Klein vill, att bara vissa (enligt henne) rätta åsikter ska få finnas bland prästerna vore helt förödande! Och det finns betydligt fler saker att diskutera i så fall än vigselfrågan!

1 Korintierbrevet 13:6
Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.

Smartare av musik

Skrivet av

Det har sagts förut och det kan sägas igen. Musik är bra! Nu är det tidningen Föräldrar och barn som skriver om ett forskningsresultat; att barn behöver musik. Enligt forskarna så blir barn som håller på med musik smartare och har lättare att lära sig.

Kristna är ett sjungande folk. Varje gudstjänst sjunger vi psalmer och lovsånger. Vi har körer för stora och små, amatörer och proffs.

Att musiken rör och berör vet vi. Att kulturen rör och berör vet vi. Det är därför som det är så viktigt att fortsätta att använda det uttryckssättet och fortsätta att utveckla musiken. Både i gudstjänsten och som konsertform.

Därför är det viktigt att satsa på våra musiker, så att de har en gedigen musikalisk men också teologisk förankring – för de är viktiga redskap i våra församlingar, möte många människor och hjälper till att missionera ordet.

Ur POSKs Vision och program>>

Musiken i kyrkan är ett redskap för att utforska, förmedla och fördjupa tron. Detta ska ske med hjälp av en musikalisk bredd. Musiken är en viktig del i vårt gudstjänstliv och tillför en dimension som förstärker och förtydligar evangeliet om Jesus Kristus.

Sveriges Kyrkosångsförbund är Sveriges i särklass största körorganisation och körsång är en av Svenska kyrkans största ungdomsverksamheter. Svenska kyrkan är en betydande aktör i det offentliga kultur- och musiklivet i landet. POSK vill med kraft verka för att stärka musiken i församlingarna.

Föräldrar och barn: Forskarna är eniga: barn behöver musik>>

Svenska kyrkans nya slogan?

Skrivet av

Hittade detta roliga klippet på webben.

Jag tycker den är underbart rolig!

Jag vet att jag inte har likadan humor som andra, vissa kommer att uppfatta den här som kränkande eller oförskämd mot Svenska kyrkan. Men inte jag. Jag tycker den är rolig.

Och det ligger mycket sanning i den. Det är klart att vi ber. Att folk ska komma till våra gudstjänster – för vi vill ju faktiskt att de ska finna det som vi har funnit. Ett liv med Jesus Kristus!

Sången som läkande kraft

Skrivet av

Aftonbladet berättar om ett demensboende i Karlshamn där man infört körsång en gång i veckan. Det har halverat medicineringen mot oro och aggressivitet.

Gamla nyheter blir som nya – att körsång är något som är bra för själen vet vi.

Det är en av anledningarna (tror jag) att vi har så mycket sång i våra gudstjänster. Det är därför Gud vill att vi ska lovsjunga honom.

Vi i kyrkan har en fantastisk kör och sångtradition som vi ska ta tillvara. Vi har fantastiska musiker. Både de som har lång utbildning och de som är amatörer. Och vi ska fortsätta att erbjuda sång, musik och lovsång, varje vecka och i många sammanhang.

Psalmer, sånger, barnsång, körsång, mässor, orgel, gitarr, orgel, piano… listan kan göras nästan hur lång som helst.

Ur POSKs vision och program:

Musiken i kyrkan är ett redskap för att utforska, förmedla och fördjupa tron. Detta ska ske med hjälp av en musikalisk bredd. Musiken är en viktig del i vårt gudstjänstliv och tillför en dimension som förstärker och förtydligar evangeliet om Jesus Kristus.

Sveriges Kyrkosångsförbund är Sveriges i särklass största körorganisation och körsång är en av Svenska kyrkans största ungdomsverksamheter. Svenska kyrkan är en betydande aktör i det offentliga kultur- och musiklivet i landet. POSK vill med kraft verka för att stärka musiken i församlingarna.

Aftonbladet: Körsång halverade medicinförbrukning>>
GP: Körsång halverade medicinförbrukning>>

Medlem, medlem på väggen där…

Skrivet av

Medlemsstatistiken för Svenska kyrkan kom häromdagen. Så här skriver Svenska kyrkan på sin webbsida>>

Preliminär medlemsstatistik för 2013 [2014-03-11]

Svenska kyrkans preliminära medlemsstatistik för 2013 visar att 65,9 procent av befolkningen, 6,4 miljoner personer, tillhör Svenska kyrkan.

Antalet medlemmar i Svenska kyrkan minskade under 2013 med 1,4 procent jämfört med året innan. Sammanlagt valde 71 693 personer (1,13 procent av medlemmarna) att lämna kyrkan. Siffran är betydligt högre än året innan, men samtidigt ungefär lika stor som sist det var kyrkoval. Valåret 2009 lämnade 1,10 procent av medlemmarna Svenska kyrkan.  

Antalet personer som under 2013 aktivt valde att gå med i Svenska kyrkan, 8 355 stycken, är det högsta under 2000-talet. Till aktivt inträde räknas nya medlemmar som är 12 år eller äldre.

Förra året blev även 51 658 barn under 12 år medlemmar i Svenska kyrkan i samband med att de döptes. Av barn med minst en kyrkotillhörig förälder döptes 69,7 procent. Andelen döpta barn av alla nyfödda är 48,4 procent.

Under 2013 avled 73 718 av Svenska kyrkans medlemmar och totalt minskade andelen medlemmar i Svenska kyrkan med 1,4 procent jämfört med 2012.

På webbsidan hittar du en länk med uppgifter så att du kan hitta ditt eget stift och din egen församling. Siffror som är bra att ha till hands när ni i kyrkoråd och andra styrelser ska planera verksamhet och lägga er budget.

Ska vi vara oroliga eller är detta helt naturligt? Ja, jag tror att vi kan svara ja på båda frågorna. Det är klart att vi ska vara oroliga. Samtidigt är det naturligt. Så länge som vi lever i ett sekulariserat samhälle där det är svårt att få prata om Jesus Kristus som den levande frälsaren så kommer medlemsantalet att minska.

Både Kyrkans Tidning och Dagen väljer att skriva om statistiken och lyfter både det negativa och det positiva.
Kyrkans Tidning: Färre än hälften av barnen i Sverige döps>>
Kyrkans Tidning: Näst största medlemstappet någonsin>>
Dagen: Färre än hälften av alla svenska barn döps i Svenska kyrkan>>

Jag fick i går frågan från en person jag träffade på en kurs (och som såg att jag hade något med Svenska kyrkan att göra) varför hon skulle fortsätta vara medlem i Svenska kyrkan. Hon kallade sig själv agnostiker och trodde inte på Gud, sa hon.

I mitt svar lyfte jag fram alla diakonala uppgifter som Svenska kyrkan gör både i församlingar, institutioner och utomlands via internationella arbetet och utlandskyrkorna. Och sen lyfte jag även kulturskatterna och kyrkorna.

Och sen sa jag att jag som kristen också tyckte det var viktigt med gudstjänsterna, men att jag förstod att det inte var något som hon prioriterade.

Hon tackade för mitt svar och verkade ta det till sig. Hon hade haft samma diskussion med en annan kompis (som heller inte var kristen) men som hade sagt att hon ville vara kvar i kyrkan, just av de anledningar som jag nämnt.

I POSKs Vision och program:

Svenska kyrkan har uppdraget att ge tron vidare i varje tid. POSK anser att det är nödvändigt med en genomarbetad missionsstrategi som är välkomnande och sändande, där varje människa uppfattas som en gåva och en resurs i församlingen. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan ska församlingen kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande vuxenundervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans tro och gemenskap.

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

FOTO: IKON

Kyrkoåret i din telefon

Skrivet av

Gabriel Fjellander har tillsammans med Anton Malmquist tagit fram en ny app som heter ”Kyrkoåret”. Appen hjälper dig att hitta rätt text till rätt söndag, böner, färg och antal ljus.

Så här skriver Fjellander och Malmquist i sitt pressmeddelande:

Idag släpps den nya appen Kyrkoåret, som hjälper till att hålla reda på Svenska kyrkans sön- och helgdagar under året. Kyrkoåret öppnas alltid på den helgdag som är aktuell just nu och har en kalender där man kan se alla kyrkoårets dagar.

Kyrkoårsappen visar också information om helgdagarna: temat, Dagens böner, aktuella bibeltexter, vilken liturgisk färg den har och hur man kan smycka kyrkan med ljus och blommor. För varje helgdag finns också en psalmvers från psalmboken som passar för just den dagens tema.

Kyrkoåret släpps idag som app för Android-telefoner och för iPhone och iPod Touch och kostar 28:- i Google Play respektive App store. Appen gör det mycket smidigare för såväl anställda som vanliga gudstjänstdeltagare att följa med i kyrkoåret, med dess teman, texter och böner.

Med Kyrkoåret behöver man inte längre slå upp söndagens texter och böner längst bak i psalmboken, nu finns allt bara ett eller ett par klick bort!

Vi som ligger bakom Kyrkoåret heter Anton Malmquist och Gabriel Fjellander och vi är studenter och programmerare uppvuxna i Växjö stift som nu bor i Göteborg. Vi har tillsammans flera decennier av kyrkogångserfarenhet och har själva slagit upp söndagar i Evangelieboken hundratals gånger. Gabriel har tidigare släppt apparna Tidegärden, som är en komplett tidegärdsbok för mobilen, och Bibeln idag, som innehåller Bibeln idags bibelläsningsschema i app-format.

För mer information kontakta:
Gabriel Fjellander fjellander@me.com 0730-524970!
Anton Malmquist anton.malmquist@me.com 0707-443018
Hemsida: www.kyrkoarsappen.se
Twitter: @kyrkoaret
Facebook: www.facebook.com/kyrkoaret

Tillsammas för livet

Skrivet av

Tillsammans för livet – mission och evangelisation i en värld i förändring. Det är namnet på det dokument som presenterades vid Kyrkornas världsråds generalförsamling i Busan förra året.

Nu har jag läst dokumentet och jag har skrivit följande bokrecension på min bokblogg>>

Tillsammans för livet
Mission och evangelisation i en värld i förändring
Kyrkornas världsråd
Svenska missionsrådet och Sveriges kristna råd
54 sidor
2013

Det här är ett missionsdokument som är framtaget av Kommissionen för mission och evangelisation (CWME). Arbetet med dokumentet har hållit på sedan 2006 och presenterades vid Kyrkornas världsråds (KV) generalförsamling 2013 i Busan. KV centralkommitté godkände enhälligt dokumentet redan 5 september 2012.

Detta dokument ersätter det som antogs 1982 "Mission och evangelisation: Ett ekumeniskt dokument".

Dokumentet är uppdelat i 112 punkter. Korta stycken som beskriver vad mission och evangelisation är. Mycket ord. Mycket religiösa meningar. En del är stycken är riktigt bra – annat känns mest som en radda av religiösa  – ja, jag vill inte säga floskler – men ord, ord, ord.

Det pratas väldigt mycket om Anden, om den heliga Andes mission genom den treenige Gudens mission. Boken bygger på fyra huvudrubriker

  1. Missionens Ande: Livets andetag
  2. Frihetens Ande: Mission från mariginalerna
  3. Gemenskapens Ande: Kyrka i rörelse
  4. Pingstens Ande: Goda nyheter för alla

De sista 10 punkterna (102-111) sammanfattar dokumentet.

  1. Vi hävdar att syftet med Guds mission är liv i överflöd (Joh 10:10) och det är kriteriet för hur vi identifierar mission.
  2. Vi hävdar att mission börjar med Guds skapelseakt och fortsätter i återskapandet, genom den heliga Andens livgivande kraft.
  3. Vi hävdar att spiritualitet är den källa som ger kraft för mission och att mission i Anden är förvandlande.
  4. Vi hävdar att Guds Andes mission är att förnya hela skapelsen.
  5. Vi hävdar att dagens missionsrörelser växer fram från det globala syd och öst, går i flera riktningar och är mångfasetterade.
  6. Vi hävdar att marginaliserade människor är aktörer för mission och utövar en profetisk roll som understryker att livets överflöd är till för alla.
  7. Vi hävdar att Guds ekonomi bygger på värderingar av kärlek och rättvisa för alla och att en förvandlande mission står emot avgudadyrkan av den fria marknadsekonomin.
  8. Vi hävdar att evangeliet om Jesus Kristus är goda nyheter för alla åldrar och platser och att det bör förkunnas i kärlekens och ödmjukhetens ande.
  9. Vi hävdar att dialog och samverkan för livets skull är en del av mission och evangelisation.
  10. Vi hävdar att Gud rör vid och ger kyrkan kraft i mission.

Jag hoppas att det här blir ett dokument som diskuteras ute i församlingarna. Jag tror att det behövs.
Jag saknar att det pratas ganska lite om Jesus Kristus (även om det finns några skrivningar) i dokumentet. Men det gäller att komma ihåg att det är ett dokument som är framtaget tillsammans med flera olika kristna kyrkor och är antaget av Kyrkornas världsråd.

Här kan du läsa hela dokumentet:

 

 

I POSKs vision och program står det:
POSK anser att det ekumeniska arbetet ska drivas vidare med kraft. Detta sker nationellt i Sveriges Kristna Råd. Det görs även genom stöd åt lokalt ekumeniskt arbete för att stärka den kristna gemenskapen. Det sker också internationellt inom Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF).

POSK menar att anslagen till dessa organisationer bör prioriteras och att ett närmare samarbete mellan KV och LVF bör eftersträvas. Vidare bör Svenska kyrkan arbeta för att bättre kontakter skapas mellan KV och de kyrkofamiljer som hittills valt att stå utanför det ekumeniska arbetet. Svenska kyrkan har en lång tradition som brokyrka och därför ett särskilt ansvar att arbeta för kyrkans synliga enhet.

Den ökade integrationen inom Europa kräver förstärkta resurser framförallt till den europeiska kyrkogemenskapen (KEK) för bevakning av och påverkan på det arbete som EU bedriver inom framför allt det sociala området och i invandringsfrågor.

Församlingarnas medarbetare behöver vara trygga i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära liksom i sin egen personliga tro och identitet för att kunna verka i dialog med den nyandlighet, allmänreligiositet och sekularisering som präglar vår tid. I det allt mer mångkulturella och mångreligiösa samhället har vi som kyrka också ett ansvar att mötas i religionsdialog.

Uppdrag förtroendevald : Församlingsinstruktion

Skrivet av

På den alldeles utmärkta webbplatsen Uppdrag förtroendevald>> läggs det hela tiden upp nytt material. Det finns därför anledning att med jämna mellanrum återvända till den sidan för att uppdatera sig om material eller läsa nytt.

Senast så kom det upp en film om hur man gör en församlingsinstruktion. Vad det är och vad den ska användas till. Så filmen här – den är bara 3min 20 sek lång.

 Så här står det på webbplatsen om församlingsinstruktionen:

För varje församling ska det finnas en församlingsinstruktion. Församlingar som ingår i ett pastorat ska ha en gemensam församlingsinstruktion.
Förslag till församlingsinstruktion ska utarbetas av kyrkoherden och kyrkorådet i samråd med domkapitlet. När det gäller en gemensam församlingsinstruktion ska kyrkorådet även samråda med församlingsråden inom pastoratet. Det är kyrkofullmäktige som beslutar om församlingsinstruktionen och så godkänns den av domkapitlet.

Jobbet med församlingsinstruktionen är en spännande resa, men det gäller att man ser till att själva instruktionen också blir ett dokument som är levande på det viset att det går att följa upp det som står där och mäta resultat. Det ska inte vara "snömos" och vackra ord.

Arkiv
Kategorier