Ett eller nio i Göteborg

Skrivet av

I Svenska kyrkan genomfördes en stor organisationsförändring 2014. För många församlingar och pastorat blev det ingen stor förändring, för andra blev det större förändringar. Alla samfälligheter blev antingen pastorat eller församlingar.

Den pastorala ledningen har på detta viset blivit tydligare.

Göteborgs kyrkliga samfällighet fick respit med förändringen till den 1 januari 2018. Men då kommer samfälligheten att övergå till ett stort pastorat eller till nio uppdelade pastorat (eftersom stiftsstyrelsen har har valt att endast låta dessa alternativ skickas ut på remiss till alla församlingarna).

I dag har ordföranden i GöteborgsPOSK Mats Rimborg och riksordförande i POSK Hans-Olof Andrén en debattartikel i Kyrkans Tidning som svar på Anders Bexells artikel i december.

Kyrkans Tidning: Anders Bexell; Är Svenska kyrkan pastoral?>>

Kyrkans Tidning: Hans-Olof Andrén och Mats Rimborg; Inget fel på Göteborgs storlek>>

Både Rimborg och Andrén pläderar för ett stort pastorat i Göteborg. Beslutet ligger hos stiftsstyrelsen och beslutas i april. Skulle ingenting beslutas så blir det ett pastorat den 1 januari 2018.

I Göteborg är detta som ni kanske förstår den stora frågan bland alla förtroendevalda just nu. Samtidigt som den vanliga verksamheten i alla församlingar pågår med gudstjänster och annat.

Ett eller nio pastorat i Göteborg.

Jag skrev om vad jag tycker i min bloggpost "Vad kostar solidaritet?>>"

Pyjamas-kyrkan – vad är det som gäller?

Skrivet av

När det är så här många helgdagar på rad så är det inte alltid som man orkar upp till sin vanliga kyrka. I min kyrka har vi gudstjänst kl 10.00. Det tycker jag oftast är superbra – men ibland blir det att jag istället går på det som vi hemma hos oss har börjat kalla "pyjamas-kyrkan". Det vill säga den gudstjänsten som visas på TV kl 10.00.

Jag har vid flera tillfällen skrivit om just TV-gudstjänsterna. TV-gudstjänsterna är ett oerhört svårt forum. Men jag fortsätter att fundera på dem.

Till exempel – om jag inte har någon möjlighet att själv ta mig till kyrkan och TV-gudstjänsten är min enda möjlighet att gå i kyrkan. Kan jag då fira nattvard med den församlingen i TV? Eller gäller bara nattvarden för dem som är närvarande i rummet?

Kan man fira nattvard tillsammans om man till exempel bestämt det innan. Om man har en ungdomsgrupp i en stad och en ungdomsgrupp i en annan stad eller land – kan man då fira gudstjänst och nattvard tillsammans? Om en präst på det ena stället läser inledningsorden?

Det finns säkert kloka teologer som kan svara på den frågan.

För vad jag (om många andra) än tycker och tänker om TV-gudstjänsten så är det den enda gudstjänsten som många människor har möjlighet att komma till.

Det är spännande att se och vara med hos olika församlingar och se olika uttryck. Att se mångfalden som våra församlingar kan erbjuda.

Men ibland tänker jag att det kanske vore bättre med en församling. Där man lär känna gudstjänsten, gudstjänstformen, prästen och församlingen. Där konceptet fungerar för TV-mediet och där man kan känna sig "hemma" precis som vi gör i våra församlingar.

Och så var det där med vem som är med och inte – om nattvarden och deltagande. Är det bara rumsligt eller är det också över TV-mediet eller över internet?

Foto: IKON

Vad kostar solidaritet?

Skrivet av

Jag läser Kyrkans Tidning (1-2/15) som kom i brevlådan igår fredag.

På debattsidan hittar jag en debattartikel om medlemskapet. Jan Clarén (Lund) tycker det är dumt att dopet är medlemsgrundande. Att vuxna kan ingå ett avtal som innebär att barnet så småningom blir ekonomiskt skyldig att bidra med pengar. Han föreslår istället:

"Jag tycker att kristen tro och dopet är viktiga men man skall bara inte blanda ihop detta med pengar och dop. Ett kyrkans betalkort är nog den bästa lösningen. Betala bara för det som du använder dig av. Inget mer!"

Kyrkans Tidning: Dopet – ett ekonomiskt övergrepp?>>

Den tankegången stannade alltså vid vad jag behöver och vad jag använder mig av. Inte vad någon annan behöver. Alltså vill Clarén inte vara med och bidra ekonomiskt till diakoni, mission och solidaritet med människor utanför sin egen sfär. Inte heller byggnader och kyrkor som han inte själv nyttjar. Eller hur långt ska jag dra hans tanke om att bara betala för det som du använder dig av?

Jag håller inte med Clarén i hans argumentation. Jag tycker att det är en av kyrkans viktigaste grundstenar att faktiskt vara med och ta ansvar för sådant som ligger utanför mig själv. Jag ska vara med och använda mina olika gåvor, materiella eller immateriella, för att sprida Guds rike på jorden!

En annan intressant artikel på debattsidan är också Anders Bexell (fd stiftsdirektor i Göteborg) som frågar sig om Svenska kyrkan är pastoral.
Kyrkans Tidning: Är Svenska kyrkan pastoral?>>

Han har en ljuvligt vacker formulering:

"Pastorala perspektiv ska genomsyra hela kyrkan, en kyrka som lever i en andlighet som luktar friskt av jord och som samtidigt ger oss en smak av himmel".

Men hans slutsats är (som jag uppfattar det) att det finns ett nummer (antalet invånare) för hur stort ett pastorat område kan vara. Trots att han ger uttryck för att han beklagar att den nationella nivån inte har ett pastoralt ansvar.

Hans slutsats är ett inlägg i den pågående diskussionen i Göteborg där det just nu är en remiss ute bland församlingarna inför stiftsstyrelsens beslut i april om Göteborgs kyrkliga samfällighet ska vara ett pastorat (med många församlingar = pastorala områden) eller delas upp i nio pastorat/församlingar.

Det finns argument både för och emot de båda alternativen. Personligen har jag landat i att jag tycker ett pastorat är det bästa för Svenska kyrkan i Göteborg. Jag vet att det inte finns en enhet för detta ute i församlingarna. Men jag ska här presentera mina argument.

Det handlar först och främst om solidariteten. Inom dagens samfällighet gör vi en mängd olika övergripande uppgifter, där en eller flera församlingar fått ett särskilt ansvar för hela samfälligheten. Det gäller t.ex. skolkyrkan, finska verksamheten, teckenspråksverksamheten och verksamhet för människor med särskilda behov. Vi bidrar också med pengar till Stadsmissionen (som täcker in diakonal verksamhet församlingarna inte kan bedriva själva) och vi har familjerådgivningen. Detta är några exempel på verksamheter som vid en uppdelning i nio enheter måste hanteras lokalt av dessa nio istället. Hur går det med solidariteten då?

Ett annat större problem är begravningsverksamheten. Delas samfälligheten i nio enheter måste också begravningsverksamheten delas i nio – om inget undantag görs för Göteborg.

I ett stort pastorat skulle vi kunna ha 62 pastorala områden/församlingar. Vi har 62 kyrkor inom samfälligheten där det i de allra flesta firas gudstjänster varje söndag. Vi skulle utan problem alltså kunna få betydligt fler församlingar med lokal förankring och lokalt ansvarstagande. "En kyrka som lever i en andlighet som luktar friskt av jord och som samtidigt ger oss en smak av himmel".

Vid en uppdelning i nio enheter är det stor risk att det också blir sammanläggningar till större församlingar.

Det här är vad jag personligen kommit fram till, eftersom jag sedan 1998 sitter förtroendevald i kyrkonämnden i Göteborg och har sett hur solidariteten fungerar och tror mig se problemet om vi skulle dela upp det i nio enheter. Jag vet att alla inte tycker så – men så här tänker jag! Vi kommer inte att ha kvar Svenska kyrkan i Göteborg om vi delar upp samfälligheten i nio enheter.

Just med det argument som Anders Bexell tar fram in sin artikel:

"Begreppet pastoral används ofta slentrianmässigt och begränsas till ledningsfrågor i pastorat. Innebörden är egentligen hur kyrkan förverkligar sitt uppdrag att stimulera människor att lära känna den treenige Guden och klargöra trons innebörd, hur kyrkan på nytt för varje tid fördjupar förståelsen av gudomlig uppenbarelse. Pastorala perspektiv ska genomsyra hela kyrkan, en kyrka som lever i en andlighet som luktar friskt av jord och som samtidigt ger oss en smak av himmel. I detta ingår även frågor om ekonomisk bärkraft, solidaritet och demokrati." 

Just med de här argumenten och för att jag personligen tycker solidariteten är viktigare än vad just bara jag använder mig av i Svenska kyrkan så vill jag behålla Svenska kyrkan i Göteborg och ett pastorat.

Hejdå 2014 – Hej Hej 2015

Skrivet av

Sista dagen på året – kan vara dags att summera kanske? Blev det ett bra år?

Nu tänker jag på POSK i första hand. Vi har klarat av vårt första år på mandatperioden. Alla förtroendevalda har satt sig in i organisationen, format sitt jobb och sitt lokala uppdrag. Nu är det tre år kvar.

Två år att arbeta praktiskt (2015 och 2016) – ett år (2017) att driva kyrkoval på. Det är vad vi har framför oss.

Vilka mål har vi? Vad är det för frågor vi vill driva?

Givetvis är det våra tre valfrågor som vi driver, församlingen i centrum, kyrkans roll i den sociala ekonomin och ett enklare och billigare valsystem i Svenska kyrkan.

Våra valfrågor  

Vid kyrkoeftermiddagen den 8 februari 2015 i Uppsala så kommer vi att presentera hur stiftsorganisationerna kan arbeta praktiskt med vårt program och hjälpa till att implementera programmet i de lokala grupperna. Alla POSKare är välkomna att vara med på POSK-eftermiddagen. Läs mer här och anmäl dig!
https://www.posk.se/2014-2017/kyrkodagar-2015/kyrkoeftermiddag-2015

Det är viktigt att fundera praktiskt hur ni vill jobba – vad är det ni ska göra i er församling och ert pastorat? Hur ska kyrkan jobba? Vad är det bästa för att stärka församlingarna? Gudstjänstlivet? Ordet och tron?

Jag önskar er alla ett riktigt Gott nytt 2015! Med spännande och livgivande diskussioner – härliga gudstjänster och gudsmöten. Med aktiva förtroendevalda som tar ansvar och plöjer för ordet!

10 tips på artiklar

Skrivet av

Från USA hittar jag tips på 10-i-topp-artiklar att läsa för kyrkoledare (dvs de artiklar som läst och delas mest under 2014 som Leadership Network samlat ihop). Och varför inte? Visst borde även vi som är engagerade i Svenska kyrkan i Sverige kunna hitta guldkorn även i dessa artiklar?

Jag vet inte om vi kan prata om megakyrkor i Sverige. Men visst vore det fantastiskt om vi kunde få en sådan väckelse att även Svenska kyrkan fick bli en riktig megakyrka – med bön, lovsång och bibelläsning, mission och diakoni.

Så ska 2015 bli ett år av väckelse? Kommer kanske #antautmaningen (daglig bibelläsning) att påverka även Svenska kyrkan?

Har du tänkt att hoppa på utmaningen? För dig som redan läser bibeln varje dag så är det här ett sätt att strukturera upp läsandet så att du läser ut 1/4 av bibeln på ett år (eller 1/2 bibeln eller hela bibeln – beroende på hur mycket tid du har på att avsätta varje dag).

http://antautmaningen.se/

Det är ju lite häftigt att veta att väldigt många fler läser just samma texter som jag varje dag. För er som har Facebook så finns det också en grupp som heter "Anta utmaningen" där det kommer delas tips och idéer för er som är med.

https://www.facebook.com/groups/1526256457639132/?fref=ts

Anta utmaningen!

Skrivet av

Anta utmaningen – den uppmaningen kommer från Svenska bibelsällskapet. Och utmaningen handlar om att läsa bibeln varje dag. Det gör säkert du redan. Men utmaningen ska hjälpa oss att genom olika "spår" läsa hela bibeln, halva bibeln eller en fjärdedel av bibeln under ett år.

"Anta utmaningen" har också tagit fram små pins (rockmärken) som man kan ha på sig för att visa att man är med och läser bibeln varje dag.

Så här står det bland annat på webbsidan:

Hur har Anta utmaningen vuxit fram?
Ett antal kyrkor, samfund och organisationer har under 2014, eller planerar inför 2015, någon form av bibelår, på ett sätt som ser ut som mer än en tillfällighet. Frågan om bibelbruk är alltså högaktuell. Kyrkor inser att den positiva attityden till Bibeln som finns i allmänhet inte motsvaras av någon större iver att läsa den regelbundet.

Bibelns värld gör man besök i när det är gudstjänst eller då lusten faller på. Men allt för få lever i den på en daglig nivå. Detta faktum har fött vilja till förändring.

Bibelsällskapet har som ett av sina uppdrag att arbeta för att Bibeln ska bli läst. Inför år 2015 då Bibelsällskapet firar 200 årsjubileum har det funnits en vilja att göra framåtriktade insatser.

Bibelsällskapet uppvaktades sommaren 2014 av Oasrörelsens inspiratörer med frågan om bibelläsningen i Sverige. Ur det mötet föddes det som senare fick namnet ”Anta utmaningen” och där även Bibeln idag spelat en avgörande roll. En arbetsgrupp har sedan bildats och olika perspektiv vävts in i arbetet. Inför lanseringen 16 december klev även tidningen Dagen på som medarrangör. Nu finns förutsättningar för ett brett bibelår 2015 som förhoppningsvis inte tar slut när året är till ända.

Här kan du läsa mer om "Anta utmaningen". http://antautmaningen.se
Kanske vill du vara med?

Kyrkohandboken bearbetas vidare

Skrivet av

Som flera av er har säkert redan läst i Kyrkans Tidning eller hört på radion så kommer kyrkohandboken att fortsättas bearbetas under ytterligare ett år. Det blir alltså inget beslut 2016 som det tidigare har sagts utan tidigast 2017.

Det har också blivit en förändring när det gäller styrgrupp och ledning när det gäller kyrkohandboksarbetet. Nu är det kyrkostyrelsens arbetsutskott med Ärkebiskop Antje som ytterst ska hålla i trådarna.

Så här skriver Kyrkans Tidning:

Ärkebiskop Antje Jackelén leder den nya styrgruppen för arbetet med kyrkohandboken. Det beslutade kyrkostyrelsen på tisdagen. Som Kyrkans Tidning tidigare har berättat får kyrkomötet först 2017 fatta beslut om förslaget till ny kyrkohandbok och året därpå tas den i bruk i församlingarna.

Kyrkostyrelsens arbetsutskott blir ny styrgrupp för arbetet. Vice ordförande blir biskop Per Eckerdal, Göteborgs stift, i hans egenskap av ärkebiskopens ersättare i kyrkostyrelsen. – Vi saktar ner processen ytterligare lite för att kunna göra en ordentlig kvalitetsgranskning, säger Per Eckerdal. Grundtanken är att bredda handboksarbetet genom att öka resurserna.

Den 16 januari drar arbetet igång och därefter blir arbetsformerna och resurserna mer konkreta. Tidsplan och organisation står också på dagordningen.

– Men de resurser som finns på kyrkokansliet räknar jag med att vi
behåller, där finns både kompetens och bredd. Hos dem som i dag jobbar med handboken finns en väldig kunskap och erfarenhet – det är viktigt att det behålls.

Får arbetet nya direktiv?
– Det är ganska naturligt att vi tittar på direktiven, delvis på grund av remissomgången, när det kom in synpunkter av olika slag. Förändringarna i processen aktualiserar direktiven, men om det betyder förändringar kan jag inte säga i dag.

Kommer handboksarbetet att få större ekonomiska resurser?
– Vilka resurser som behövs och vad det kommer att kosta får vi titta på – det kan delvis rymmas i kyrkokansliets vanliga driftsbudget, men det kan också betyda extra pengar, och då behöver frågan eventuellt gå tillbaka till kyrkostyrelsen, säger Per Eckerdal.

Handbokens musik, men också dess språk, teologi och användbarhet i den pastorala situationen är områden som ska ingå i det fortsatta arbetet.

– Det är jätteviktiga områden. Hela syftet med omtaget är ju att vi inte ska hasta fram resultatet, utan att vi får fram en handbok med bra kvalitet.

Cecilia Jaensson Wallander

Kyrkans Tidning: Handbokens nya styrgrupp leds av ärkebiskopen>>

Sveriges Radio: Svenska kyrkan backar om kyrkohandboken>>

http://svenskakyrkan.se/kyrkohandboken

Jag har försökt att hitta mer information om detta på Svenska kyrkans webbsida (både extern och internt) men jag hittar ingenting. Inget pressmeddelande, ingen förklaring på kyrkohandbokssidan, ingenting. Men det verkar som om tidsplanen i alla fall är uppdaterad.

Personligen så tror jag detta är väldigt bra. Nu blir det möjlighet att i lugn och ro och med en mångfald av expertis gå igenom texter, musik och teologiska överväganden.

Kyrkohandboken är det gemensamma som definierar oss som kyrka. Det är i gudstjänsten vi förtydligar och visar vår kristna tro. Därför är kyrkohandboken oerhört viktig. Det är inget som ska slarvas över.

Ur POSKs vision och program:

Kyrkans tro tar sig uttryck i en församlingsgemenskap med ett levande
gudstjänstliv som centrum. Att bygga levande och missionerande
församlingar på dopets grund är kyrkans viktigaste uppgift och en
gemensam kallelse för alla som tillhör kyrkan. Gudstjänsten är hela
församlingens gåva och ansvar.
(…)
Bibel och bekännelse är grundläggande och omistliga för Svenska kyrkans identitet.
(…)
Församlingarnas medarbetare behöver vara trygga i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära liksom i sin egen personliga tro och identitet för att kunna verka i dialog med den nyandlighet, allmänreligiositet och
sekularisering som präglar vår tid.

Julhälsningar från biskoparna

Skrivet av

Flera av våra biskopar har spelat in advents och julhälsningar till oss. Här har jag försökt att samla dem – utan inbördes ordning!

Ärkebiskop Antje Jackelén

Biskop Per Eckerdal, Göteborgs stift

Biskop Johan Tyrberg, Lund stift

Biskop Esbjörn Hagberg, Karlstads stift

Biskop Esbjörn Hagberg läser julevangeliet

Biskop Jan-Olof Johansson, Växjö stift

Biskop Sven-Bernhard Fast, Visby stift

Biskop Thomas Söderberg, Västerås stift

Har jag missat någon så hör gärna av er – så jag kan komplettera samlingen.

(PS Är det bara jag… men visst hade det blivit lite bättre om de inte pratade så länge? Eller är jag bara känslig?)

Foto: Magnus Aronsson/IKON

2014 12 27
Komplettering

Hans Stiglund, Luleå stift

Biskop Hans Stiglunds julhälsning 2014 from Luleå stift on Vimeo.

Ludvig Lindelöf skriver på Tidskriften Evangelium och Areopagen och recenserar de olika filmerna.

http://tidskriftenevangelium.se/blogg/stor-julspecial-arets-julhalsningar-fran-biskoparna/

Alla dess etiketter!!!

Skrivet av

Jag blir så trött av alla dessa etiketter – etiketter som sätts på folk, deras åsikter och religiositet!

Varför måste alltid allting värderas? Finns det verkligen en gradering på kristen tro?

Jag har nyligen råkat ut för att i ett kristet sammanhang sitta med en grupp människor där det plötsligt slängdes ut några kommentarer om offentliga personer i Svenska kyrkan och där de inte ansågs tillräckligt kristna. Jag är arg på mig själv att jag inte markerade och sa till.

Jag vill inte och jag tycker inte det är OK att gradera människors kristna tro. Det är ett lätt dike att hamna i, men jag vill verkligen inte det! Att vi sedan tillhör olika traditioner och vi känner oss hemma i olika sammanhang, det är en helt annan sak. Men vi ska inte gradera oss!

Däremot kan vi gärna dela och diskutera teologi med varandra. Det är vitaliserande och nyttigt för alla. Men sätt inga etiketter! Och inga allmänna uttalanden om andra människors tro!

(Bilden är från Göteborgs nyrenoverade domkyrka där de satt upp en tavla av Erik Olson i sidokapellet.)

Glädjas över mångfalden!

Skrivet av

I lördags tillbringade jag hela dagen på Åh stiftsgård. Det var visionsmöte med nära 40 personer som avsatt dagen – för att dela tankar och idéer om Åh stiftsgård. Och på eftermiddagen bildades Föreningen Åh stiftsgårds vänner och en styrelse valdes.

Det var härligt att se och känna det engagemang som alla dessa människor hade för stiftsgården, dess verksamhet och dess framtid.

I går söndag fick jag möjlighet att fira gudstjänst två gånger. Dels var det i Göteborgs domkyrka som återöppnade hela kyrkan efter en omfattande renovering. Allt är inte riktigt klart – men nästan. Under 2015 fyller domkyrkan 200 år och då ska det firas mer. Högmässan var traditionell, domkyrkokören sjöng de vanliga högtidliga sångerna (Sions dotter, Advent, Händels Halleluja-kör). Otroligt vackert, högtidligt, klassiskt och traditionellt.

På eftermiddagen var jag med när Amhults kyrka i Torslanda-Björlanda församling invigdes. Så otroligt roligt att få vara med och ta en helt ny kyrka i bruk. Och den gudstjänsten präglades av nyskriven mässmusik, bas och trummor. Nya uttryck och en annan livsnära nerv.

Och jag satt och var så stolt och lycklig över vår Svenska kyrka. Som har bredden och mångfalden i kyrkor och gudstjänster. Som kan erbjuda mötesplatser för olika människor, där de känner sig hemma.

Jag hoppas att vi får fortsätta att glädjas över mångfalden och värna det och att se till att det inte blir enfald i kyrkan.

PS Och särskilt stolt och glad är jag också eftersom jag såg POSKare överallt. I gudstjänsten både som medverkande och tjänstgörande.

Ur POSKs vision och program:

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så
stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.
(…)
Det är angeläget med en bredd i gudstjänstformerna och att det finns en mångfald av uttryckssätt i gudstjänsten för olika åldrar och
livssituationer. För en kristen kyrka är tron på Jesus Kristus som vår frälsare grundläggande. Detta behöver framträda tydligt så att inte evangeliet går förlorat och ersätts av enbart allmänreligiösa eller etiska frågor.

Arkiv
Kategorier