fbpx

Kan ateister vara medlemmar?

Skrivet av

Kan ateister vara medlemmar? Den frågan ställer sig Majeed Olerud Khoso på debattsidan i dagens Kyrkans Tidning. (Nr 21/2015)

Kyrkans Tidning: Kan ateister vara medlemmar?>>

Frågan ställer han sig eftersom han själv inte är med i Svenska kyrkan, med ganska regelbundet ändå går på verksamhet i kyrkan. Han skriver:

Första gången jag gick på kyrkans barntimmar frågade jag prästen om jag på något sätt kunde göra rätt för mig som besökare, med tanke på att jag varken var troende eller betalande medlem. Det fanns inget sätt, vi var välkomna ändå.

Och Majeed skriver att han läser bibeln. Han verkar tycka att Svenska kyrkan som institution är bra – bara han slipper vara med och tro eftersom han skriver att kyrkan förmedlar en världsbild som helt enkelt inte är sann.

Han skriver:

Kan kyrkan acceptera att uttalade ateister löser ett medlemskap som inte innebär en tyst överenskommelse om att undvika teologiska spörsmål?  Alltså en typ av medlemskap som uttryckligen tog avstånd från all teologi, ungefär som en samvetets friskrivningsklausul. Ett sådant medlemskap skulle innebära att ateister (och andra) fick möjligheten att stödja och påverka kyrkan utan att ge moraliskt stöd till den kristna mytologin.

Jag ser på nätet att Majeed Olerud Khoso är miljöpartist och arbetar på utrikesdepartementet.

Så min tankevurpa blir givetvis – skulle han som miljöpartist kunna tänka sig att människor blev medlemmar i miljöpartiet utan att ställa sig bakom de grundläggande värderingarna? Att få möjlighet, som medlem, att vara med och bestämma om miljöpartiet, att bli invald i olika styrelser?

Jag vill svara på Majeeds fråga. Både ja och nej skulle jag vilja svara. Vi har i Svenska kyrkan ingen koll på vad människor tror på eller hur de tolkar bibeln. Vi gör inget test eller prov. Alltså kan man som ateist vara medlem i Svenska kyrkan. Ingen kommer att slänga ut dig. Du kan som medlem rösta de kyrkliga valen. Du kan som medlem bli invald i de kyrkliga styrelserna. Alltså – som ateist skulle du mycket väl kunna vara med i Svenska kyrkan.

Personligen så tycker jag dock (vilket POSK också skriver i sitt program>>) att det är viktigt att de förtroendevalda ska hämtas från gudstjänstgemenskapen. Just för att de som ska vara med och ta ansvar för verksamhet, gudstjänster, kyrkan tro bekännelse och lära.

Rekryteringsbasen för POSK är gudstjänst- och församlingsgemenskaperna kring våra kyrkor. Kyrkan består av alla sina medlemmar, inte bara de som på olika sätt har ett samhällspolitiskt engagemang. Det är gemenskapen och det lokala förtroendet i församlingen som avgör vilka som företräder POSK.

POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll, och göra kyrkan synlig i samhället. POSK är med och bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs.

Nej, vi ska inte ha ett särskilt medlemskap där man som ateist ska kunna vara med i kyrkan. Bara för att man vill vara med och stödja kyrkan men med en "samvetets friskrivningsklausul". Nä… det vore fullständigt tokigt.

Men om man inte vill vara med i kyrkan så finns det ju betydligt många fler sätt stödja kyrkan. Genom bidrag (enstaka eller återkommande) till den lokala kyrkan och dess diakonala verksamhet eller annat viktig verksamhet. Eller i söndagens kollekt. Eller genom bidrag till Svenska kyrkans internationella arbete.

Svenska kyrkans internationella arbete: Ge en gåva>>

Svenska kyrkan: Medlemskap>>

Foto: IKON

Ordets kyrka med plats för döva

Skrivet av

Från Svenska kyrkans intranät kommer följande information om arbetet med att öka delaktigheten för döva i vår kyrka.

Svenska kyrkans intranät: Ordets kyrka med plats för döva>>

Hur kan döva integreras i en kyrka som baserar sig på det skrivna ordet? Under våren har en teckenspråkig pilotutbildning startats på Strömbäcks folkhögskola med syfte att förbättra dövas möjligheter till delaktighet. Under 2016-2017 erbjuds stiften flera kurser.

Den första kursen ”Kulturmöte – en kyrka för alla” samlar ett 30-tal personer, döva, hörande förtroendevalda, ideella och anställa i Härnösands och Luleå stift tre helger i mars, maj och oktober. Bakom pilotutbildningen står Luleå stift, Härnösands stift och nationell nivå som tillsammans bildat en arbetsgrupp med Strömbäcks folkhögskola. Uppsala stift stöttar också satsningen ekonomiskt. Första utbildningsdagarna i mars tog upp språk och kultur, ett dövsamhälle i förändring. Föreläsningar varvades med workshops. Läraren Thomas Karlsson berättar om fortbildningen.

– Hur är det i Svenska kyrkan – är det hela tiden döva som får underordna sig hörande? Hur kan döva integreras i kyrkan som baserar sig på det skrivna ordet? Vad händer när hörande möter döva? Hur kan vi skapa villkor som gagnar både döva och hörande? Vårt första kulturmöte kändes positivt, men det är gigantiska frågor att ta tag i, konstaterar han.

Förutom att förbättra dövas möjligheter till delaktighet är också syftet med kursen att deltagarna ska fördjupa sin kunskap och medvetenhet om dövkulturens och teckenspråkets plats inom Svenska kyrkan.

Thomas Karlsson beskriver kursen som en process som måste få ta tid: bearbeta frågor, rapporter, inspirerande input från föreläsningar, dokumentation etc. Ytterst handlar det om hur det ska kunna landa i vardagen, i församlingslivet i Svenska kyrkan. Han ser ett stort engagemang från stift och nationell nivå i utbildningen.

– Det var en väldigt spännande start med tre kulturer som möttes! säger Annalena Norberg, stiftsdiakon för teckenspråkigt arbete i Luleå stift. Hörande har en maktställning gentemot döva. Här skapar vi utrymme att på samma villkor mötas i dialog och prata om den teckenspråkiga världen i förhållande till den hörande kyrkan. Ibland tror sig hörande ha alla svaren, men det kanske inte är så… Det finns fördomar om och förtryck av varandra på båda håll. På kursen blir vi tvungna att lyssna på varandra.

När vi gör gudstjänst, pratar om kristen tro står vi dels i den hörande kulturen, dels i den kyrkliga, säger Annalena Norberg.  – Vi utgår ifrån att döva har hört berättelserna i Bibeln, att döva vet att påsken är den största kristna helgen… Men det har inte varit tillgängligt för döva. Det betyder att Svenska kyrkan har misslyckats att få ut det kristna budskapet.
 
Fyra kurser 2016-2017
Under 2016-2017 erbjuds alla stift kursen Kulturmöte och ytterligare fyra kurser: 
1. Grundkurs i kristen tro
2. Gudstjänstutveckling
3. Grundkurs i teckenspråk med dövrealia
4. Fortbildning teckenspråk, avancerad nivå
Läs mer om kurserna>>. 
 
Teckenspråkigt centrum
– Det har saknats utbildning inom området för både döva och hörande i Svenska kyrkan. Nationella har inte orkat driva frågan tillräckligt. Dels behöver vi utbilda personal inom Svenska kyrkan. Dels behövs utbildning för döva och ideella medarbetare. Det är resursslöseri att vi inte samordnar exempelvis kyrkvärdsutbildning för ideella i teckenspråkig verksamhet till en utbildningsort, istället för att varje stift ska ordna detta, säger Annalena Norberg.

Luleå stift har länge arbetat för att stärka och utveckla teckenspråks- och dövkulturkompetens inom Svenska kyrkan. Det är därifrån som visionen kommer om att göra Strömbäcks folkhögskola till ett teckenspråkigt resurs- och kunskapscentrum, genom att samla utbildning och resurser dit.
Roland Asplund  

Foto: Strängnäs stifts teckenspråkssida

2015 års årsmöte avklarat

Skrivet av

I dag har riksorganisationen hållit sitt riksårsmöte i Västerås. En strålande solig, men lite kall dag och det kom medlemmar från alla stift utom från två.

Årsmötet inleddes med lunch och sedan hälsades årsmötet välkomna av biskop Thomas Söderberg som också berättade om Västerås stift med "Aktör för välfärd". Ett spännande projekt som nu ger ringar på vattnet. Det ligger helt i linje med POSKs program om social ekonomi och socialt företagande.

Efter biskopens föredrag genomfördes årsmötet med sedvanliga årsmötesförhandlingar. En motion hade kommit in till årsmötet och besvarades.

I styrelsen skedde vissa förändringar. Lena Petersson som suttit med i riksstyrelsen i många år (det var ingen av oss som faktiskt visste hur länge, inte ens Lena) lämnade styrelsen. Istället går Nils Gårder upp på en ordinarie plats och in som ersättare istället för Nils Gårder kommer Victor Ramström in (Växjö stift).

Du kan läsa hela sammansättningen av styrelsen här>>

Efter årsmötet berättade först Ingemar Egelstedt (Västerås) hur den lokala organisationen ser ut i Västerås och hur de jobbat där. Och sedan berättade Per Lindberg om den rykande färska utredningen "Gemensamt ansvar" (den skrev jag om här>>)

Efter kaffet skildes vi åt och påbörjade våra resor hem, påfyllda av POSK-gemenskap och information.

Ett stort tack till Västerås som tog så bra hand om oss i dag!

Gemensamt ansvar – ”det ser så olika ut”

Skrivet av

I tisdags överlämnades utredningen ”Gemensamt ansvar – en utredning om fastigheter, kyrkor och utjämningssystem” till kyrkostyrelsen.

I den utredningen har POSK varit representerad av Per Lindberg och han kommer på lördag, i samband med riksårsmötet som hålls i Västerås, att berätta mer om utredningen och dess förslag. (du har väl inte glömt att anmäla dig?)

Årsmöte 2015

Du kan läsa hela utredningen via ISSUU nedan.

Utredningens uppdrag var att lägga förslag på hur Svenska kyrkan ska ta sig an framtiden med minskade inkomster (eftersom medlemssiffrorna sjunker) samtidigt som vi har ett ansvar för alla kyrkor och det kulturarv som ska förvaltas. Dessutom hur det ekonomiska utjämningssystemets komponenter ska se ut.

För den som inte vill läsa hela den 300-sidiga utredningen så läs sammanfattningen på sidan 5-9 i utredningen. Då får du snabbversionen.

I korthet är förslagen (med reservation för att jag missat eller missuppfattat något.)

  • Reducera fastighetsbeståndet dels effektivisera fastighetsförvaltningen.
  • En tydligt rollfördelning mellan lokal-, stifts- och nationell nivå gällande fastighetsbeståndet.
  • Inrätta ett register över alla fastigheter inom Svenska kyrkan.
  • Alla pastorat och församlingar ska upprätta lokalförsörjningsplaner och stiften ska bistå med stöd i detta arbetet.
  • Stiften ska erbjuda kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte i frågor rörande fastighetsförvaltning samt stöd för projektering, upphandling och genomförande av underhållsåtgärder i församling och pastorat.
  • Kyrkostyrelsen utarbetar en handledning för upphandling som stöd för församling och pastorat.
  • Kyrkostyrelsen säkerställer processer, riktlinjer och god praxis för fastighetsförvaltning (särskilt drift och underhåll)
  • En uppföljning ska göras för att se hur beslut om effektivare fastighetsförvaltning genomförts och vilka effekter detta har haft.
  • I församlingsinstruktionen ska det framgå vilket kyrkrum som i huvudsak brukas (där det finns flera kyrkorum)
  • Ändringar i KO (kyrkoordningen) om att ta en kyrkobyggnad ur bruk.
  • Kyrkobyggnader ska kunna lämnas tillbaka till Svenska kyrkan att förvaltas centralt (av stiften).
  • Kyrkostyrelsen får i uppdrag att tala med statliga organ för att skapa förbättrade förutsättningar för att trossamfundet ska kunna överta vissa kyrkor.
  • Ändra namnet ”allmän utjämningsavgift” till ”avgift till gemensam verksamhet”
  • Flera praktiska förslag rörande komponenter i ”avgift till gemensam verksamhet”. (kap 6 i utredningen)
  • Bestämmelsen om extra utjämningsbidrag i KO ska utgå.
  • Inför ett kyrkounderhållsbidrag på 100 miljoner kronor som stöd till stiftens församlingar och pastorats underhåll av kyrkobyggnader.
  • Inga förändringar när det gäller clearingsystemet. Däremot obligatoriskt för alla att använda KOB (kollekt och betalsystemet).
  • Ett tilläggsuppdrag gällande ekonomisk kompensation för församlingar och pastorat i gränsbygder.

Kyrkostyrelsen fick alltså utredningen i tisdags. Tanken är nu att utredningen ska skickas ut på remiss till stift, församlingar och pastorat för att sedan komma upp på kyrkomötets bord 2016.

Kyrkans Tidning: Kyrkans 16 000 byggnader utredda 

(en stor artikel finns i papperstidningen)

My Newsdesk: Förslag om effektiv fastighetsförvaltning 

Solidaritet och arbetsmiljö #2

Skrivet av

Den 1 maj skrev jag på bloggen om solidaritet och arbetsmiljö. Du kan läsa om det här>>.

Då skrev jag bland annat:

I Svenska kyrkan talas det ofta om arbetsmiljö och hur det fungerar
eller inte fungerar. Det är bra! Svenska kyrkan ska vara en bra arbetsgivare och våra anställda ska vara trygga på sitt jobb och i sin anställning.Vi ska inte gömma problem utan vi ska lyfta dem, ta itu med dem och lösa dem.

Det har skrivits en hel del om det som hänt i Visby stift och jag länkar till de kyrkliga tidskrifter jag hittat om detta.

Evangelium:

http://tidskriftenevangelium.se/sprickorna/posks-ordforande-vi-foljer-handelserna-i-visby/

http://tidskriftenevangelium.se/sprickorna/man-anvander-harskartekniker-mot-de-anstallda/

http://tidskriftenevangelium.se/sprickorna/posks-ordforande-vi-foljer-handelserna-i-visby/

Kyrkans Tidning:

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/protester-mot-att-sexanklagad-prast-tas-till-nader

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/kritik-mot-att-sexanklagad-prast-aterfar-tjanst

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/domkapitlet-i-visby-bemoter-kritiken

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/visbybiskop-moter-kritik-i-slutreplik

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/kritik-mot-att-visby-biskop-lagger-locket-pa

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/domprost-ohallbart-ha-prast-som-anklagats-sexuellt-ofredande

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/ingen-overprovning-av-beslut-rorande-sexanklagad-prast-pa-gotland

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/blottor-i-system-att-inte-kunna-overklaga

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/det-har-ar-saras-berattelse

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/sexanklagad-prast-svarar-pa-kritik

Dagen:

http://www.dagen.se/dokument/sprickorna-bakom-domkyrkans-fasad-1.354639

http://www.dagen.se/dokument/domprosten-vi-har-f%C3%B6ljt-regelboken-1.354648

http://www.dagen.se/ledare/systemfel-bakom-konflikten-i-visby-1.354606

Dagens Seglora:

http://dagensseglora.se/2015/03/24/uselt-agerande-av-visby-stift/

Biskopens brev till kyrkorådet 9 februari:

http://kyrkligdokumentation.nu/biskopfastsbrev0215.pdf

Kristna fredsrörelsens ickevåldstränarutbildning #1

Skrivet av

I dag gästbloggar Eva-Maria Munck.

För drygt en vecka sedan kom jag tillbaka från elva dagar i Palestina och Israel.

Vi har varit en grupp på arton personer från Kristna fredsrörelsens ickevåldstränarutbildning och fick möjlighet att träffat människor som är engagerade i israeliska och palestinska fredsinitiativ. Jag bär med mig känslor av frustration, upprördhet, ilska men även skönhet, glädje, mod. Jag vill dela med mig en del av intrycken i denna och kommande bloggposter. Denna post handlar om militarism och vapen.

För mig blev det mycket påtagligt hur vapnen är en del av vardagen i Israel och Palestina. Många ser dem inte längre. Vapnen ses inte som något hotande eller dåligt, utan som en del av sceneriet. Symbolen för Israels militär, Israel Defense Forces (IDF) är ett svärd med en olivkvist lindad runt sig i en Davidsstjärna.

Martyrbilderna på husväggar är många i Palestina. Unga män håller på ett absurt, ”naturligt” stridsvapen i sina händer. Under de elva dagarna vi var i området såg jag troligtvis fler vapen än jag ser under flera år i Sverige.

Vi har fått träffa människor i alla åldrar som offrar sin bekvämlighet för att modigt ge ansikte och ord åt fred och hopp. Ett av de mest berörande mötena som var att träffa Sahar, en ung israelisk kvinna i 25 års-åldern som har bestämde sig för att inte göra militärtjänsten. Hon hade bestämt sig för att inte vilja vara en del i att upprätta fysiskt och strukturellt våld i sitt hemland. Nu, efter att ha suttit i fängelse för vapenvägran ägnar hon sin fritid och delvis avlönat arbete åt att problematisera militarismen för unga människor.

Fler och fler tänker på att det är möjligt att säga nej till militärtjänst. ”Mental health” – är en vanlig anledning till varför man avslutar sin militärtjänst. IDF är livrädda för självmord ibland soldater – därför är det värt de relativt få som ganska enkelt blir avskrivna på grund av mental hälsa-anledningar.  

Sahar lyfte även upp militarismen i ett jämställdhetsperspektiv. Eftersom de militära erfarenheterna är avgörande för resten av ditt liv och militärstrukturen från grunden är maskulin kommer kvinnor i militären alltid att vara underordnade. Om du var en stridssoldat i en bra militärbas är du ”modell-israelen” speciellt om du är vit och ung man. 0,05 % av stridssoldater är kvinnor. Konsekvenserna blir givetvis att kvinnors möjligheter att göra karriär är begränsade.

Israelisk militär är 6,5% av landets BNP. Genomsnittet är cirka 2,5% av ett lands BNP. Israel exporterar mest vapen per capita av alla länder i världen. Vapnen bär märkningen ”Battle-proved-weapons” vilket indikerar att de har används i strid.

Fysiskt och strukturellt våld spär på den förödande segregationen för att fred och försoning ska kunna bli en verklighet i Palestina och Israel. Mer än någonsin är jag övertygad om att vapnen och militär upprustning inte är en del av lösningen – det är ett av de mest grundläggande problemen.

Mika 4:3 ”De skall smida om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar”.

Eva-Maria Munck,
förtroendevald för POSK i församling, stift och kyrkomöte

Foto. Sahar, som suttit i fängelse för vapenvägran. Eva-Maria Munck

Är du anmäld till årsmötet 9 maj?

Skrivet av

Du har väl inte glömt att anmäla dig till årets riksårsmöte?

I år äger det rum den 9 maj i Västerås.

Här kan du läsa hela programmet och hitta handlingarna samt anmäla dig via hemsidan.

https://www.posk.se/2014-2017/arsmote/arsmote-2015/

I korthet ser programmet ut så här:

12.30 Lunch
13.00 Biskop Thomas  Söderberg berättar om ”Aktör för välfärd”
13.30 Årsmöte
14.30 Per Lindberg om ”Utjämnings- och fastighetsutredningen”
15.30 Kyrkohandboken och Programarbetet POSKs program
16.00 Kaffe, slut

Varmt välkommen till alla POSKare!

Solidaritet och arbetsmiljö

Skrivet av

1 maj, arbetarrörelsens internationella högtidsdag. Många har varit ute och demonstrerat eller lyssnat på olika tal i dag.

Solidaritet, jobb, arbete, och arbetstider. Det är sådan som präglat 1 maj sedan 1800-talet.

I Svenska kyrkan talas det ofta om arbetsmiljö och hur det fungerar eller inte fungerar. Det är bra! Svenska kyrkan ska vara en bra arbetsgivare och våra anställda ska vara trygga på sitt jobb och i sin anställning.

Vi ska inte gömma problem utan vi ska lyfta dem, ta itu med dem och lösa dem.

POSK är tydlig med detta även i sitt program>>:

Anställda och förtroendevalda

Svenska kyrkan har många anställda och ska vara en bra arbetsgivare som erbjuder god arbetsmiljö. Till en god arbetsmiljö hör en tydlig fördelning av ansvar och befogenheter. Det är viktigt att klargöra rollfördelningen mellan anställda och förtroendevalda och mellan kyrkoherdar och andra arbetsledare.

Kyrkoherden är chef för alla anställda i församlingen eller pastoratet och därför ställs höga krav på kyrkoherdens kompetens, lämplighet och förmåga att  delegera. Förhållandet mellan kyrkoherden och övriga i kyrkorådet ska präglas av ett gemensamt ansvarstagande och insikt om skillnaden mellan styrelse- och chefsuppgifter. I vissa frågor har kyrkoherden ett självständigt ansvar genom vigningstjänsten.

POSK anser att det är viktigt med kunskap om och respekt för varandras roller, delaktighet och inflytande.

(…)

Alla frågor kan inte bli föremål för ett enkelt demokratiskt avgörande, eftersom Svenska kyrkan är knuten till sin evangelisk-lutherska bekännelse. Det är därför särskilt viktigt hur hanteringen av lärofrågor är utformad. I en episkopal kyrka av Svenska kyrkans karaktär har biskoparna en särskild läro- och tillsynsfunktion, och de har förutom sin roll i läronämnden ett särskilt inflytande när kyrkomötet beslutar i lärofrågor.

Svenska kyrkan: Arbetsmiljö>>

Ny POSK-grupp i Göteborg

Skrivet av

I går kväll bildades formellt en ny POSK-grupp i Göteborg.

POSK på Öster som är en sammanläggning av föreningarna i Björkekärr, Härlanda och Örgryte försammlingar. Föreningen tar också ansvar för S:t Pauli (där det inte har funnits någon lokal POSK-grupp).

Anledningen till att lägga samman de lokala föreningarna är bland annat beslutet i stiftsstyrelsen att dela upp Göteborgs kyrkliga samfällighet i nio enheter. De fyra församlingarna kommer efter 1 januari 2018 att bilda ett nytt pastorat.

En av uppgifterna som föreningen har är ju att förbereda listor inför kyrkovalet. Och vid valet 17 september 2017 ska det väljas ett kyrkofullmäktige för det nya pastoratet. Kyrkofullmäktige ska sedan utse kyrkoråd och församlingsråd.

Där kommer de lokala nätverken att vara viktiga och den nya föreningen ser som sin uppgift att hålla det lokala engagemanget levande – så att vi hittar de kompetenta och intresserade personer som vill ingå de beslutande organen.

Ur POSKs vision och program:
Rekryteringsbasen för POSK är gudstjänst- och församlingsgemenskaperna kring våra kyrkor. Kyrkan består av alla sina medlemmar, inte bara de som på olika sätt har ett samhällspolitiskt engagemang. Det är gemenskapen och det lokala förtroendet i församlingen som avgör vilka som företräder POSK.

POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll, och göra kyrkan synlig i samhället. POSK är med och bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den
behövs.

POSK är med och tar ansvar

Skrivet av

I dag gästbloggar Mats Rimborg. Mats sitter i POSK riksstyrelse samt är ordförande för POSK i Göteborgs stift.

Det var jag som gjorde anmälan till domkapitlet. Och jag har inga problem med att Svenska kyrkan viger samkönade par. Däremot är jag angelägen om att Svenska kyrkan inte ska splittras av att det finns två olika uppfattningar om äktenskapet, utan de ska även i fortsättningen rymmas inom Svenska kyrkan och inom POSK.

Därför är det nödvändigt att de överenskommelser som träffades och var förutsättningen för kyrkomötets beslut 2009 upprätthålls, och det är anledningen till att jag skrev till domkapitlet och bad dem utreda vad Ljungskile församling höll på med. Det hade varit ett lika stort problem om de hade krävt att de sökande skulle svara nej på deras fråga om villighet att viga par med samma kön.

Präster i Svenska kyrkan har inte vigselplikt, det som går att begära är att de ska ha vigselbehörighet. Det handlar inte om diskriminering ifall en enskild präst inte viger, diskriminering uppstår om par inte får bli vigda. Det är dessutom fullt möjligt för samfund att ha vigselrätt utan att viga samkönade par, som till exempel den romersk-katolska kyrkan, och det är inte heller diskriminering utan en konsekvens av att religionsfriheten i det fallet väger tyngre.

Det är självklart inte så att kyrkopolitikerna i Ljungskile har ställt den här frågan för att kunna tillgodose en enorm tillströmning av par med samma kön som kommer och vill gifta sig i deras kyrkor. I hela landet är det färre än 200 par om året som vill ha en sådan vigsel, och en enda flitig vigselpräst med vidlyftig resebudget skulle täcka hela det faktiska behovet. Det handlar om att man vill ha någon slags lackmustest för något annat, i föreställningen att det finns en koppling mellan synen på äktenskap och en allmän liberalteologisk hållning.

Inte ens det är sant, det finns gott om hyfsat liberalteologiska präster, män och kvinnor, som har kommit fram till att de inte vill viga par med samma kön. Svenska kyrkan har i sin tur kommit fram till att det går att rymma två syner på äktenskapet inom kyrkan, men självklart ska alla som vill gifta sig få göra det, och det är i praktiken aldrig något problem. Problemet är snarare att de giftaslystna paren inte räcker till åt alla präster som är angelägna om att visa hur moderna och frisinnade de är.

Ni som anser att kyrkan ska vara en snäv åsiktsgemenskap i stället för en trosgemenskap bör ta er en extra funderare över vad det synsättet skulle leda till i sin förlängning. För det är naturligtvis inte bara i den här frågan som det skulle finnas önskemål om likriktning. Rensa ut de oliktänkande går an att säga, men vilka blir till slut kvar då?

Samma sak gäller er som anser att det episkopala system vi har med domkapitel som kan lägga sig i vad som händer i församlingar och pastorat borde ersättas av en kongregationalistisk ordning där församlingarna kan bestämma allt själva. För det är naturligtvis inte bara vilka frågor som ställs vid anställningsintervjuer som det kan finnas önskemål om att få bestämma alldeles själv, utan att stiftet lägger sig i.

POSK kommer alldeles självklart att fortsätta värna om mångfald och åsiktsfrihet, och se det som en möjlighet och inte ett hot. Detta är ett av våra särdrag, något att vara stolt över, och som utmärker oss bland andra nomineringsgrupper. POSK är beredda att ta ansvar och vill leda utvecklingen mot en kyrka som karaktäriseras av mångfald och respekt. Att se till att domkapitlet talade om för Ljungskile församling vad vi i Svenska kyrkan genom kyrkomötet har kommit överens om ska gälla är ett uttryck för det ansvarstagandet.

Mats Rimborg

Arkiv
Kategorier