fbpx

Vilka frågor får vi ställa? Mångfald eller enfald?

Skrivet av

I förrgår hade vi en bloggpost här som handlar om det beslut som Göteborgs domkapitel tog när det gäller Ljungskile församling.

Läs bloggposten här>>

På vår facebook-sida finns det många kommentarer på den bloggposten. Även i andra trådar i de sociala medierna. Det är blandade känslor. Sorg och besvikelse men även stolthet och glädje. Och det har varit POSKare på "båda sidorna".

Det som domkapitlet i Göteborg har gjort är att konstatera att Ljungskile församling inte har rätt att begära svar på frågan för att använda det svaret som ett kriterie om man är anställningsbar eller inte. Det framgår tydligt i besluten från kyrkomöte, kyrkostyrelse och förarbetena. Ljungskile församling har inte den rätten oavsett vad man som enskild medlem i kyrkan kan tycka.

Så grundfrågan är väl istället om vi i POSK ska fortsätta driva de frågor som vi har med i handlingsprogrammet. Om vi ska vara tydliga med att vi faktiskt vill vara med och driva en kyrka som är öppen för mångfald. För vi har inte skrivit programmet för "skojs skull".

Och vi kan inte själva välja vilka beslut vi vill följa från kyrkomötet i församlingarna.

I Svenska kyrkan finns det två äktenskapssyner och som POSK skriver i sitt program>>:

POSK delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande och anser att det beslut som har fattats ska stå fast. Det är dock angeläget att respektera både dem som anser att äktenskap borde vara reserverat för relationen mellan en man och en kvinna och dem som omfattar den nya utvidgade synen på äktenskapet. POSK menar att det viktigaste är att visa omsorg om de människor som vill ingå äktenskap.

Vi kommer aldrig att bli helt eniga om allt som står i vårt program. Det här är mångfalden och styrkan i Svenska kyrkan och i POSK. Och den mångfalden är jag stolt och glad över! Det skulle vara alldeles förfärligt om Svenska kyrkan blev en enfaldig och ensidig kyrka där alla bara fick tycka och tänka precis likadant. 

Jag som POSKare håller inte med allt som alla POSKare säger och tycker. Men jag är glad åt mångfalden och jag tycker det är viktigt att POSKare får chans att säga och diskutera och argumentera. Så även på POSK-bloggen.

De frågor som vi som organisation driver finns i vårt program.

Nu pågår förarbeten för POSK kommande programmet inför nästa mandatperiod 2018-2021. Där får alla POSKare chansen under hösten att vara med och påverka. Nästa år, 2016, ska beslutet om programmet fattas på årsmötet.

POSKs Vision och program>>

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus
Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska
• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Svenska kyrkan i Göteborg blir nio

Skrivet av

Beslutet är fattat i stiftsstyrelsen med röstsiffrorna 8-6 för att dela upp Svenska kyrkan i Göteborg i nio enheter. Tre församlingar och sex pastorat.

På Göteborgs stifts intranät står att läsa>>:

De 28 församlingarna i Svenska kyrkan i Göteborg kommer att delas upp i nio enheter från och med 1 januari 2018, enligt ett beslut i stiftsstyrelsen. I dag är de alla samlade i en samfällighet.

Frågan om Svenska kyrkans framtida indelning i Göteborg har utretts under flera år, detta sedan kyrkomötet beslutat att begreppet samfällighet inte ska finnas längre i kyrkans organisation.

Två förslag har arbetats fram:

1) Samtliga 28 församlingar samlas i ett stort pastorat som omfattar hela Göteborg, och pastoratet led av en kyrkoherde.

2) Göteborg delas upp i nio enheter med varsin kyrkoherde: sex pastorat (som består av flera församlingar) samt tre församlingar (s k enförsamlingspastorat).

I dag har stiftsstyrelsen med röstsiffrorna 8-6 fattat beslut enligt förslag 2.  

Uppdelningen, som berör omkring 280 000 medlemmar i Svenska kyrkan i Göteborg,  ser ut så här:

De tre församlingarna blir Torslanda-Björlanda, Askim och Lundby.

De sex pastoraten blir Domkyrkopastoratet ( består av församlingarna Domkyrko, Vasa, Johanneberg, Haga, Annedal och Tyska Christinae), Carl Johans pastorat (Masthugg, Oscar Fredrik, Carl Johan och Högsbo), Västra Frölunda pastorat (Västra Frölunda, Älvsborg, Tynnered, Näset och Styrsö), Örgryte pastorat (S:t Pauli, Härlanda, Björkekärr och Örgryte), Nylöse pastorat (Nylöse, Bergsjön, Kortedala och Angered), Backa pastorat (Backa och Tuve-Säve).  

Vad händer nu?
Den 28 april samlas stiftets och samfällighetens ledningsgrupper för att lägga upp det fortsatta arbetet. Varje församling ska sedan utse ledamöter till indelningsdelegerade, vilket kommer att vara klart framåt hösten. Det är denna grupp som ska bland annat ska dela upp de gemensamma tillgångarna i samfälligheten.
Vid kyrkovalet i september 2017 utses de förtroendevalda som ska leda de nio enheterna från 1 januari 2018.  Stiftsstyrelsens beslut kan inom tre veckor överklagas till Svenska kyrkans överklagandenämnd.

___________________________________

Det som ska lösas nu fram till 1 januari 2018 är hur ekonomin, personalen, byggnaderna och de gemensamma resurserna ska delas upp. Sen måste det också till en lösning av begravningsväsendet.

Kyrkans Tidning: Göteborgs samfällighet splittras>>

Ansvarslösa politiker kan splittra Svenska kyrkan

Skrivet av

Ansvarslösa politiker kan splittra Svenska kyrkan

Domkapitlet har efter en anmälan från Mats Rimborg, ordförande i POSK i Göteborgs stift, slagit fast att Ljungskile församling handlar i strid mot kyrkostyrelsens och kyrkomötets beslut när de kräver att sökande till prästtjänster ”med glädje” ska kunna viga både hetero- och homosexuella par för att komma ifråga för anställning. Ljungskile församling, där nomineringsgruppen Öppen kyrka har egen majoritet, redogör utan omsvep för hur det går till när någon ska anställas i församlingen, och verkar inte alls inse problematiken som finns i deras rutiner.

Så här skriver domkapitlet i sitt beslut:

”Domkapitlet konstaterar att Svenska kyrkan bejakar att det inom kyrkan ryms olika syn på äktenskapet. Frågan om hur man ser på samkönade vigslar får därmed inte ha någon avgörande betydelse vid anställning av präst. Enligt domkapitlets bedömning innebär detta emellertid inte att frågan om hur man ser på samkönade äktenskap inte får ställas. Vid denna bedömning har domkapitlet beaktat kyrkoherdens lokala ansvar för att alla par oavsett kön ska bemötas med samma pastorala öppenhet och omsorg i samband med en uttalad önskan om vigseltjänst. Ljungskile församling har uppgett att det krävs ett jakande svar på frågan om vigsel av samkönade par, för att komma ifråga för en tillsvidareanställning som präst i församlingen. Denna tillämpning strider klart mot vad som framgår av kyrkostyrelsens skrivelse.”

Det har inte gått särskilt lång tid sedan Svenska kyrkan år 2009 gjorde det möjligt att ingå äktenskap mellan personer med samma kön genom vigsel i kyrkan. Beslutet innebär samtidigt att ingen enskild präst har skyldighet att förrätta sådan vigsel. Som domkapitlet konstaterar framgår det av kyrkostyrelsens och gudstjänstutskottets förarbeten att Svenska kyrkan bejakar att det inom kyrkan kan rymmas olika syn på äktenskapet. Frågan om hur man ser på vigsel med par av samma kön ska därför inte ha betydelse vid exempelvis prövning av prästkandidat eller anställning av personal i kyrkans tjänst.

POSK menar att beslutet som kyrkomötet har fattat om vigsel mellan personer med samma kön ska stå fast i sin helhet. Därför var det naturligt att begära att domkapitlet skulle pröva Ljungskiles praxis vid tillsättning av prästtjänster, och det är glädjande att domkapitlet har kommit fram till att den klart strider mot hur det ska gå till. De utfästelser som lämnades när beslutet om vigsel mellan par av samma kön skulle fattas var nödvändiga för att Svenska kyrkan inte skulle splittras. Kyrkoordningen förutsätter och bygger på att det finns ett ömsesidigt förtroende i kyrkan för det som beslutas av kyrkomötet. Därför är det ett ansvar för oss alla i kyrkan att ingen ska särbehandlas oavsett synen på äktenskap. POSK är beredda att ta ansvar och vill leda utvecklingen mot en kyrka som karaktäriseras av mångfald och respekt.Beslutet i sin helhet kan laddas ner här

https://www.dropbox.com/s/agu8maynm6jx1nk/DomkapitletGbg_20150408_p39.pdf?dl=0

Foto: IKON Magnus Aronsson

Ur POSKs vision och program:

Efter kyrkomötets beslut är det även möjligt att ingå äktenskap mellan personer med samma kön genom vigsel i kyrkan. Beslutet innebär samtidigt att ingen enskild präst har skyldighet att förrätta sådan vigsel.

POSK delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande och anser att det beslut som har fattats ska stå fast. Det är dock angeläget att respektera både dem som anser att äktenskap borde vara reserverat för relationen mellan en man och en kvinna och dem som omfattar den nya utvidgade synen på äktenskapet. POSK menar att det viktigaste är att visa omsorg om de människor som vill ingå äktenskap.

Vad folk vill ha! Eller?

Skrivet av

Läser ledaren in Kyrkans Tidning 16 april 2015

Kyrkans Tidning: Den post-kristna resan fortsätter>>  

Barbro Matzols skriver om forskningsenhetens undersökning kallad "Kyrkbussen 2015". Jag hittar tyvärr ingen information om denna undersökning på nätet (2015) och kan inte lägga upp någon aktuell länk just nu. Men Kyrkans Tidning skriver om undersökningen på sid 4-5 i nummer 16/2015. (Däremot hittar jag förra årets undersökning – se länk längst ner)

En majoritet tycker inte att Svenska kyrkan ska lägga sig i samhällsdebatten. En majoritet tycker inte heller att Svenska kyrkan ska föra fram det kristna budskapet. En majoritet tycker också det var länge sedan man hörde Svenska kyrkan uttala sig offentligt. Däremot tycker en majoritet att det är OK att Svenska kyrkan gör sociala insatser och tycker att kyrkan ska lyfta frågan om de utsatta och samhällsproblemen.

Är det här något att bry sig om egentligen? Tja, jag tycker det är viktigt att vi vet vad svenska folket tycker. Om vi mäter hur det är nu så kan vi också mäta hur det är om några år. Om det har blivit skillnad – om det som kyrkan har gjort och sagt har påverkat.

Men rent krasst så tycker jag sen att det är ganska orelevant vad folk tycker egentligen. För oavsett vad de tycker så har vi fått en uppgift som kyrka. Jesus har tydligt sagt vad vi ska göra. Vi ska göra alla människor till lärjungar. Vi ska berätta om Jesus Kristus.

Och vi ska fira gudstjänst, vi ska missionera, vi ska utöva diakoni och självklart ska vi undervisa.

Så fortsätt med undersökningarna – men sluta inte prata om Jesus Kristus. Sluta inte missionera och utöva diakoni. Och sluta inte delta i samhällsdebatten och peka på orättvisor och orättfärdigheter! Det är vår skyldighet som kristna!

Och jag vill att Svenska kyrkan ska vara mer kaxig! Jag vill att kyrkan ska vara tydlig i olika frågor och rättvisefrågor – på en teologisk grund. Jag vill att kyrkan tar ton och sätter agendan!

Ur POSKs vison och program:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Kyrkbussen 2014>>

Dagen: Många vill engagera sig i sociala frågor>>

Måste vi göra slut?

Skrivet av

När man inte är överens i en fråga – måste man då göra slut? Inte umgås? Inte prata med varandra? Misstänka varandra? Gå ur föreningen?

Är det så vi gör när vi inte är överens?

Nej, så gör vi inte. Inte i familjer, inte bland vänner, inte i församlingen.

När vi inte håller med varandra så försöker vi förstå och vi försöker överbrygga våra olika åsikter. Lyssna på varandra, prata med varandra och försöka tolka allt till det bästa.

Det betyder inte att vi måste umgås hela tiden. Det betyder inte att det slutar med att vi är överens – men att vi kan få förståelse för olika synpunkter.

Så vi gör inte slut.

Ur POSKs vision och program:

En kyrka som omfattar större delen av befolkningen är självfallet inte en homogen åsiktsgemenskap. Bland oss som är engagerade i kyrkan finns det en mångfald av uppfattningar. Inom ramen för den grundläggande tro, bekännelse och lära som Svenska kyrkan står för finns det avsevärt utrymme att tolka och konkretisera vad kristen tro och kristet liv innebär i ord och handling. Hela församlingen har del i ansvaret för kyrkans lära. Det är fråga om ett gemensamt uppdrag att förkunna det kristna budskapet.

Ett särskilt ansvar har de förtroendevalda, liksom de som är vigda till tjänst inom kyrkan.De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom, och förutsätter att alla är beredda att respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt fattade beslut.

Toleransen för oliktänkande behöver öka, liksom ödmjukheten hos dem som gör anspråk på att stå för den enda sanna uppfattningen i olika frågor. Vi i Svenska kyrkan behöver bli bättre på att hantera konflikter och härbärgera olika uppfattningar. POSK har idéer för framtiden och vill leda utvecklingen mot en kyrka som karaktäriseras av mångfald och respekt.

Bilden hämtad från www.lararnasnyheter.se Illustration: Lotta Sjöberg

Styrelsemöte hela dagen

Skrivet av

I dag är det styrelsemöte med POSKs riksstyrelse i Göteborg. Det innebär en intensiv dag med mycket lyssnande och mycket prat, mycket kloka tankar, idéer och en del skratt.

Däremellan mat och fika.

Under dagen kommer styrelsen att behandla ärenden inför årsmötet, träffa Peter Bernövall som sitter vice ordförande i arbetsgivarorganisationen samt börja prata och diskutera det kommande programmet för POSK. Dessutom rapporter från aktuella utredningar och Svenska kyrkans verksamhet.

(Handlingsprogrammet kommer att skickas ut på remiss till alla POSK-grupper i höst).

Mötet sker både IRL och digital med hjälp av dator.

Vem blir biskop i Västerås stift?

Skrivet av

I går var det hearing med biskopskandidaterna för Västerås stift. På Västerås stifts webbsida kan du se utfrågningen av alla kandidaterna

Utfrågningen>>

De fem kandidaterna är:

  • Mikael Mogren, 210 röster i nomineringsvalet. Ålder: 45
  • Gunilla Hallonsten 95 röster i nomineringsvalet. Ålder: 49
  • Jerker Alsterlund, 60 röster i nomineringsvalet. Ålder: 52, snart 53
  • Sven Hillert, 41 röster i nomineringsvalet. Ålder: 56
  • Karin Johannesson, 23 röster i nomineringsvalet. Ålder: 44

Västerås stift: Biskopsval 2015>>

Västerås stift>>

Kyrkans tidning: Mogren drog ned skrattsalva>>

Kyrkans tidning: Idag grillas biskopskandidaterna i Västerås>>

Dagen: Välbesökt biskopshearing i Västerås>>

Västmanläns tidning: Vem blir nästa biskop>>

Biskopsvalet går av stapeln 28 april. Om det blir en andra omgång sker det den 19 maj. Den som blir vald till biskopen kommer att vigas i Uppsala domkyrka den 6 september samtidigt som biskop electus Johan Dalman vigs för Strängnäs stift.

Mikael Mogren sitter i kyrkomötet för POSK. Jerker Alsterlund sitter i kyrkomötet sitter i kyrkomötet för Centern.

Kulturministern besökte Kyrkans Hus

Skrivet av

I fredags (10 april) besökte kulturminister Alice Bah Kunhke kyrkokansliet och träffade ärkebiskop Antje Jackélen och generalsekreterare Helén Ottosson Lovén.

Enligt webbsidan så samtalade de om Svenska kyrkan som kulturbärare och kulturproducent, mottagandet av nyanlända flyktingar, interreligiös dialog och religionsmöten, frågor om samers rättigheter.
Även en rad specifika frågor behandlades, som prästlönetillgångarnas
rättsliga status, den kyrkoantikvariska ersättningen, begravningsfrågor
och skattefrågor. 

Alice Bah Kunkhe satt i kyrkomötet 2006-2010 för POSK. En av de frågor som POSK skriver i sitt program är just frågan om huvudmannaskapet för begravningsverksamheten.

POSKs vision och program>>

Begravningsverksamheten är primärt en samhällelig uppgift som innefattar myndighetsutövning. Det är viktigt för Svenska kyrkans identitet som trossamfund att frågan om vem som ska vara huvudman kommer upp till förnyad och fördjupad diskussion. En kyrkogård kan skötas såväl med som utan ett huvudmannaskap.

Jag är glad att regeringskansliet lyfter frågan för diskussion. Jag hoppas verkligen att den fortsätter att diskuteras. Personligen tycker jag att det vore bra om Svenska kyrkan inte var huvudman för begravningsverksamheten. Jag tycker framförallt att vi måste lyfta frågan och våga diskutera för- och nackdelar med att vara huvudman. Precis som POSK skriver i sitt program.

Svenska kyrkan: Kulturministern på besök hos Svenska kyrkan>>

Foto: Magnus Aronsson/IKON

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge!

Skrivet av

Den 21 mars 2015 invigdes Linköpings diakonicenter – som är en samarbete mellan Linköpings stadsmission och Linköpings domkyrkopastorat.

Centret kommer framförallt att att jobba med tre verksamhetsfält. Stöd och rådgivning, Diakonal utveckling och Flykting och asylfrågor. I uppdraget ligger också att verka opinionsbildande.

Du kan läsa mer om centret på deras webbsida här>>

Centret är ett resultat av en motion som POSK la fram i stiftsfullmäktige 2010, efter att de 2008 fått ta del av slutrapporten av projektet "Samhörighet, migration och medlemskommunikation i Linköping".

POSK skrev i sina att-satser i motionen

Nomineringsgruppen Partipolitiskt obundna POSK hemställer härmed att en utredning tillsätts i syfte att utarbeta förslag,

– till hur en välfungerande intern organisation kan utformas med förslag till hur diakonicentrum ska styras och ledas där samspelet med församlingarnas nuvarande styrning och ledning klargörs,

– till en ekonomisk plan

– till hur lokalfrågan kan lösas, där man bör särskilt utreda möjligheten att tillskapa ett diakonicentrum i den planerade om och tillbyggnaden av S:t Lars kyrka.

Den 21 mars 2015 kunde Anna Lundblad Mårtensson, som POSKare och ordförande i kyrkorådet i Linköpings domkyrkopastorat hålla följande tal:

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge!

Diakonicentrum i Linköping är nu invigd den 21 mars 2015!

I april 2010 lämnade POSK gruppen i Samfällda kyrkofullmäktige i Linköping in en motion där vi begärde att en utredning i syfte att skapa ett diakonicentrum i Linköping skulle tillsättas. Motionen utgick från ett projekt 2008 kring behovet av att församlingarna framträder mer tillsammans som Svenska kyrkan i Linköping. Slutsatsen är att:”kyrkan ska vara en modig och synlig kyrka som är en del av sitt samhälle”. Man önskar en levande kyrka som är en del av människors liv och är närvarande där människor finns.

Vi som motionärer menar att det i Linköping behövs ett diakonicentrum som samordnar och främjar samverkan mellan församlingarna. Ett diakonicentrum är en utvecklingsenhet, en spjutspets när det gäller det diakonala uppdraget och en del i och ett komplement till församlingarnas diakoniarbete. Ett diakonicentrum som synliggör den diakonala omsorgen och är lätt att hitta till. Ett diakonicentrum som skapar möjligheter till en bred kontaktyta och underlättar samverkan med t.ex. Linköpings stadsmission.

Motionen bifölls och utredningen som avslutas 2013 och lyfte fram att ett diakonicentrum skapar;

  • En stärkt VI känsla, genom samordning och samverkan.
  • Överblick och helhetsbild över Linköping ur ett socialt och diakonalt perspektiv.
  • Underlättar tillgängligheten, är lätt att hitta till.

Vid diakonicentrum är idag två diakoner anställda och tillsammans med dem finns ytterligare en medarbetare anställd av Linköpings stadsmission. Diakonicentrum är knutet till S:t Lars kyrka som finns mitt i city och det är med tacksamhet och med förbön för de möten och för den verksamhet som här nu kommer att bedrivas som vi nu har tagit emot vårt diakonicentrum.

Anna Lundblad Mårtensson
Kyrkorådets ordförande i Linköpings domkyrkopastorat

_______________________

Det är bara att gratulera Linköping som nu har fått ett diakonicenter som kan bidra till diakonin och stärka det diakonala arbetet i församlingarna.

Det här är ett exempel på hur långsiktigt arbete ger resultat. Ett exempel på varför det är så viktigt att faktiskt fundera över vad är det är för frågor som den lokala POSK-gruppen vill driva och sedan vara med och bidra till att detta går att genomföra. Genom tydliga mål och genom att följa upp dem så går det att se resultat.

Ur POSKs vision och program:

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk diakonal omsorg. Församlingsdiakonin är omistlig, och innebär att stå på de utsattas sida och vara deras röst i kyrka och samhälle. Nöden är skiftande och behoven är stora, och ska inte och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra. POSK anser att det bör finnas minst en diakon i varje pastorat.

Välj rättvisemärkt och fairtrade i påskägget!

Skrivet av

Förutom tid för bön, reflektion och gudstjänstbesök ingår även god mat och sötsaker i mitt firande av påsken. Så är det säkert för många av oss. Till helgen äts det godis och choklad i stora mängder. Tyvärr är det sällan en sockersöt historia bakom produktionen av kakaon och sockret i godiset.

Det godis som hamnar i påskäggen produceras ofta under förhållanden som kränker mänskliga rättigheter. Barnarbete förekommer fortfarande i stor utsträckning i kakaoproduktionen, Elfenbenskusten är ett land där omfattning av detta är stor. Vi gör därför kloka val i att fylla påskägget med Fairtrade-märktchoklad och visa omtanke om odlaren bakom produkten.

Under ett besök i Sverige i oktober 2014 fick jag förmånen att träffa Kwame Banson Patience Admizah och Prosper Tamakloe från Fairtrade Africa när de bland annat medverkade i gudstjänster i Kår 393, Frälsningsarmén samt min egen Kummelby kyrka, Svenska kyrkan Sollentuna.

Kwame berättade att man nästan kan vara säker på att odlaren inte får sina kostnader täckta i konventionell, vanlig odling. – Fairtrade däremot ger odlaren en inkomst som inte går under minimilönen eller minimipriset. Utöver det får odlaren en premie, en extra peng, som används för att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt t.ex. i en ny skola, nya bostäder och hälsovård, eller till investeringar i jordbruket. Beslutet för hur premien ska användas tas
gemensamt av odlarna.

Långa avtal är en viktig del av Fairtrade – odlaren kan planera produktionen och till exempel göra omställning till ekologisk odling. Om produktionen är Fairtrade-certifierad betyder det att många kemikalier är förbjudna, att bli certifierad är för många odlare ett steg till att i framtiden bli ekologisk. Omställningen tar cirka 2-3 år innan man vinner något på det, därför ger Fairtrade-premien en buffert och möjligheten att ställa om.

På bananplantaget Golden Exotics i Ghana där Patience Admizah arbetar har man valt att använda premiepengarna till skolavgifter för barnen. Premien finansierar sjukvårdsförsäkring, lunch och arbetskläder för alla anställda.

– Utan sjukförsäkringen hade min man inte levt i dag, berättar Patience. Han var mycket svårt sjuk och familjen hade inte haft möjlighet att bekosta operationen utan försäkringen.

På frågan om vad Fairtrade har betytt för odlarna svarade därför Patience: – Jag brukar alltid säga: utan Fairtrade – inget liv. I och med att Fairtrade finns kan jag se en ljusare framtid.

Patience utstrålade mer en positiv förändringsvilja snarare än tålamod som hennes namn betyder på svenska.

När kvällen i Kummelby kyrka närmade sig sitt slut sa en av deltagarna: – Patience, jag skulle vilja ge dig ett nytt namn – Courage (mod). Tack för att ni har uppmuntrat oss här i Sverige att göra kloka val i matbutiken.

Eva-Maria Munck, förtroendevald för POSK

Ur POSKs vision och program>>:

POSK vill att kyrkan ska tala tydligt om miljökonsekvenserna av ett kortsiktigt utnyttjande av jordens resurser på ett ohållbart sätt, och vikten av rättvisare resursfördelning av tillgångar i fattiga länder. Förutom sociala orättvisor och miljöförstöring orsakar en ohållbar livsstil också klimatförändringar. Alla, främst våra medmänniskor i de fattigaste länderna, riskerar att drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser. Vi kan bromsa den negativa utvecklingen genom att värna skapelsen. Ett sätt att ta ansvar är att efterfråga och konsumera varor och tjänster som producerats i en god arbetsmiljö som gynnar en hållbar utveckling i samklang med hela skapelsen. POSK förespråkar därför rättvis handel och ett hållbart nyttjande av jordens resurser, och stöder ett aktivt miljöarbete i stift och församling.

Foto: Eva-Maria Munck

Arkiv
Kategorier