fbpx

700000 frivilliga till Svenska kyrkan

Skrivet av

Svenska kyrkan meddelar i dag i ett pressmeddelande att 700 000 personer kan tänka sig att engagera sig ideellt i Svenska kyrkan. Framförallt kan dessa personer tänka sig att göra en insats inom kyrkans sociala arbete.

Det här är fantastiska siffror!

Nu måste alla nyvalda kyrkoråd fundera över hur de kan hjälpa församlingen att hitta vägar att nå alla dessa människor.

My news desk: 700 000 vill engagera sig i kyrkan>>

Ur POSK vision och program:

Svenska kyrkan har uppdraget att ge tron vidare i varje tid. POSK anser att det är nödvändigt med en genomarbetad missionsstrategi som är välkomnande och sändande, där varje människa uppfattas som en gåva och en resurs i församlingen. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan ska församlingen kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande vuxenundervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans tro och gemenskap.
(…)
I Svenska kyrkan finns det och behövs många som tar ansvar och gör ideella insatser inom olika områden. POSK vill, som ett uttryck för vår kyrkosyn, värna om det ideella engagemanget och ta till vara de frivilligas olika kompetenser samt stimulera och utveckla engagemanget genom utbildning, delaktighet, inflytande och ansvar.

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk diakonal omsorg. Församlingsdiakonin är omistlig, och innebär att stå på de utsattas sida och vara deras röst i kyrka och samhälle. Nöden är skiftande och behoven är stora, och ska inte och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra. POSK anser att det bör finnas minst en diakon i varje pastorat

Biskoparna om att vara präst och diakon

Skrivet av

Det har kommit ett biskopsbrev där biskoparna skriver om att vara kallad till präst och diakon i Svenska kyrkan.

Du kan läsa hela biskopsbrevet här:

 

Biskopsbrevet beskriver kyrkans sändning och kallelsen till tjänst i kyrkan. Sen beskrivs prästernas och diakonernas särskilda uppdrag och innebörden av vigningslöftena.

Biskoparna skriver i brevet att det är till för att beskriva kriterierna och normala modellen för antagning av diakon- och prästkandidater i kyrkan.

Något som flera gånger har varit uppe i kyrkomötet. Syvende och sist är det den enskilda biskopen som sitter med beslutet att anta eller inte en kandidat – men det är ju bra att biskoparna har en samsyn.

Ur POSKs vision och program:

Utbildningarna till tjänst i kyrkan ska tillföra den kompetens som församlingarna behöver för att fullgöra sitt uppdrag. POSK anser att Svenska kyrkans anställda behöver ha en god teoretisk och praktisk utbildning. Utbildningarnas innehåll och utformning ska vara attraktiv. Antagningarna till vigningstjänst ska vara rättssäkra och likvärdiga i stiften. POSK anser att nyvigda präster och diakoner ska ha likartade villkor under sin introduktionstid.

Svenska kyrkan behöver stärka rekryteringen för tjänst inom kyrkan. POSK menar att de gudstjänstfirande gemenskaperna är en naturlig bas för rekrytering. Att finna blivande kyrkoarbetare är en viktig uppgift i alla församlingar och stift. Gruppen unga konfirmandledare är ett av kyrkans största ungdomsarbeten och därför en viktig rekryteringsbas. POSK vill verka för möjligheten att vara volontär i Svenska kyrkan som ett sätt för unga människor att pröva hur det är att arbeta där.

Ansvariga för Svenska kyrkans utbildningsinstitut

Skrivet av

Från Svenska kyrkans intranätsida hittar jag följande uppgift om tre nya programchefer för Svenska kyrkans utbildningsinstitut. Det är Ann-Louise Eriksson, rektor som meddelar följande:

Rekryteringen pågår för fullt för att fylla de många behoven vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut. Det är nu klart att Astrid Antesten blir chef för församlingspedagogprogrammet, Margareta Mattsson Jerrestrand blir chef för diakonprogrammet och Peter Sjunnesson blir chef för  kyrkomusikerprogrammet. Alla tre tillträder sina tjänster från och med
10 mars.

Astrid Antesten bor i Skellefteå och arbetar för närvarande på Edelviks folkhögskola i Burträsk. Hon är församlingspedagog och folkhögskollärare och har på olika sätt följt Svenska kyrkans arbete med olika utbildningsreformer. 

Margareta Mattsson Jerrestrand bor i Nossebro och arbetar för närvarande som komminister i Toarps pastorat men hon är också diakonvigd och från början utbildad sjuksköterska. Hon har arbetat som utbildningsledare vid den karitativa profilutbildningen vid Bräcke Diakoni. 

Peter Sjunnesson bor och arbetar sedan många år som organist i Höllvikens församling. Där leder han flera körer och ger själv konserter som sångsolist. Han har en organistexamen från Malmö musikhögskola och en pedagogisk examen för kyrkokantorer. Peter har stor erfarenhet av att arbeta integrerat mellan de olika yrkeskategorierna i församlingen och har t ex varit med att starta konfirmangrupper med körsång som speciell profil. 
Anne-Louise Eriksson, rektor, Svenska kyrkans utbildningsinstitut

(Foto: Svenska kyrkans webbsida)

Dessutom är Lena Petersson, präst, lärare och studierektor vid Lunds pastoralinstitut utsedd till studierektor för utbildningsinstitutet. Vilket är extra roligt för oss eftersom Lena också är vice ordförande i POSKs riksstyrelse.

Utbildningsfrågorna är en av de många frågor som POSK har drivit och tagit ansvar för under många år och som vi skriver om i vårt program

POSKs vision och program>>:
Rekrytering och utbildning

Utbildningarna till tjänst i kyrkan ska tillföra den kompetens som församlingarna behöver för att fullgöra sitt uppdrag. POSK anser att Svenska kyrkans anställda behöver ha en godteoretisk och praktisk utbildning. Utbildningarnas innehåll och utformning ska vara attraktiv. Antagningarna till vigningstjänst ska vara rättssäkra och likvärdiga i stiften. POSK anser att nyvigda präster och diakoner ska ha likartade villkor under sin introduktionstid.

Svenska kyrkan behöver stärka rekryteringen för tjänst inom kyrkan. POSK menar att de gudstjänstfirande gemenskaperna är en naturlig bas för
rekrytering. Att finna blivande kyrkoarbetare är en viktig uppgift i alla församlingar och stift. Gruppen unga konfirmandledare är ett av kyrkans största ungdomsarbeten och därför en viktig rekryteringsbas. POSK vill verka för möjligheten att vara volontär i Svenska kyrkan som ett sätt för unga människor att pröva hur det är att arbeta där.

Avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker är att ungdomar tidigt uppmuntras och får möjligheter att sjunga och spela. Därför bör kyrkomusikernas tjänster innefatta instrumentalundervisning. Rekryteringen behöver förstärkas för att undvika att det uppstår brist på kvalificerade
kyrkomusiker i Svenska kyrkan.

Varje församling behöver väl fungerande arbetslag där företrädare för de olika områdena har en hög yrkeskompetens och kan verka tillsammans för att församlingens grundläggande uppgift ska bli utförd på ett bra sätt. Såväl kyrka som samhälle är stadda i ständig förändring och därför anser POSK att det
måste finnas möjligheter till kontinuerlig fortbildning.

Klara stöttar unga på nätet

Skrivet av

Från Svenska kyrkans intranät hämtar jag följande text om diakon Klara som finns som en av kyrkans nätvandrare.
Klara stöttar unga på nätet>>

Klara Roxbergh är diakon och nätvandrare. Hon möter varje vecka ungdomar ”online” på ungdomssajten Kamrat, som har drygt 383 000 medlemmar. Behoven av vuxenkontakt på nätet är enormt.

Projektet ”Att stötta unga på nätet” drivs av Svenska kyrkan i Göteborg och Kyrkans jourtjänst. Ett tiotal vuxna nätvandrar för att stötta unga människor. Många unga har sitt vardagsrum på nätet och där dryftar de livet i stort och smått. Men ungdomar är ofta hänvisade till att själavårda varandra, det kan vara en tung börda att bära.

– Det är tydligt att ett flertal av ungdomarna är positiva till att kyrkan nätvandrar. Ibland kommer det oseriösa meddelanden, men ofta är det både viktigt småprat och ”storprat”. I slutändan tycker jag att varje pass är meningsfullt, säger Klara Roxbergh.

Många unga människor känner sig ensamma och längtar efter att få prata med någon ”vettig vuxen”. På nätet kan de vara anonyma och våga ta kontakt. 

 – Ofta säger de bara: ”Hej, vad bra att ni finns”. Vi möter ungdomar med problem som de vill prata om; sociala fobier, mobbing eller en relation som har tagit slut. Några befinner sig i en riktigt svår situation och bär på tungt bagage, berättar Klara Roxbergh. 

Kyrkan har ett ansvar att vara där människor är. Det är vårt uppdrag och vår uppgift, betonar diakonen Klara Roxbergh. Att vara medmänniska och kyrka i världen, i samhället, inte minst på internet. Mötet på nätethar ett värde i sig, 

– Vi behöver lyssna på ungdomar för deras egen skull. ”Jag bryr mig om dig” är det diakonala perspektivet. Som kyrka är det viktigt att vi lyssnar lika mycket som vi pratar. Många har svårt att prata med en vuxen person om det som skaver, ansikte mot ansikte. Det känns naket. 

Som citatet från Philip, 13 år, uttrycker: ”Om det var ett litet problem skulle jag prata direkt med en vuxen. Men om det var allvarligt skulle jag hellre prata med någon på internet.”
(Childhood.se)                                                        

Nätvandrarna vill stärka de unga här och nu, men de uppmuntrar också dem att prata vidare med någon annan vuxen, kanske en kurator, förälder. 

Ingen supermänniska 
Klara Roxbergh är diakon och har tidigare arbetat i Biskopsgårdens kyrka, i Lundby församling i Göteborg. Intresset för diakoni började med att hon läste diakonins historia på universitetet.   

– Ju mer jag läste, desto gladare blev jag! Det diakonala perspektivet var helt rätt för mig. Att se den som vill bli sedd, lyssnapå din berättelse för din berättelse är viktig. Att genom kyrkan få verka generöst medmänskligt, utan biavsikter. Att vara människor till hjälp oberoende innehållet i deras plånbok. Det är fantastiskt. 

Klara Roxbergh beskriver sig själv som seg och envis, men också impulsiv. – Jag är ingen supermänniska som gör tusen saker samtidigt, det är inget ideal för mig, Jag tar det ganska lugnt. Förutom vardagens uppgifter så kommer man långt med meditation och promenader. 
Roland Asplund

Skolkyrkan i Göteborg, där Klara jobbar, ordnar kurser för dem som vill bli nätvandrare.

Att finnas på alla arenor där man möter människor är något som vi i POSK har skrivit om i vårt program. Särskilt unga människor befinner sig stor del av sin vakna tid på internet. Att det då också finns vuxna människor där som stöttar och kan samtala med dem är viktigt.

Ur POSKs vision och program:
Vi behöver ständigt utveckla nya vägar att möta unga människor. Det behövs vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan och i gemenskapen på internet.

Skänk en slant…

Skrivet av

Hur många gånger har du varit i kyrkan och när kollekthåven kommer upptäckt att du inte har några pengar i plånboken? Eller när du ska betala sopplunchen eller sackeus-sakerna eller kyrkkaffet?

Mig har det hänt otaliga gånger. Och så även Erik Sjöstrand (POSK) som förra året motionerade till kyrkomötet om problemet. (Mot 2013:74 Nya sätt att ge kollekt). Ärendet bereddes i gudstjänstutskottet och beslutet i kyrkomötet blev

"att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att ta fram och erbjuda församlingarna kostnadseffektiva system för kollekthantering, innefattande fler sätt att ge kollekt än genom kontanter"

Nu läser jag i tidningen Dagen om en möbelritande och snickrande vaktmästare i Sävar-Holmöns församling som ritat en "kollektomat" där man kan sätta in en läsplatta och en kortläsare (sk iZettle) som gör att man kan betala med kort och slipper ha med sig kontanter.

Det här är ett sätt att lösa Erik Sjöstrands problem. Kanske finns det fler. Och så var det det där lilla ordet "kostnadseffektiva". IZettle kostar givetvis några procent per användning. Å andra sidan så underlättar du för besökaren.

Kanske borde kyrkan ordna en egen "iZettle"-lösning där overheadkostnaderna tas in av kyrkan och används till kyrklig verksamhet istället för att gynna ett vanligt företag?

Vi får väl se vad kyrkostyrelsen tar fram för förslag.

Dagen: Kyrkovaktmästare byggde egen "kollektomat">>

Kyrkomötet: Motion 2013:74 Nya sätt att ge kollekt>>

 

Kyrkan vänder trenden

Skrivet av

"KyrkanKyrkan vänder trenden 14 församlingar berättar
Red: Elisabeth Sandberg ( och Niklas Grahn)
Verbum
2014
135 sidor

Kyrkan vänder trenden är ett samarbete mellan Verbum förlag och Kyrkans Tidning. 14 församlingar berättar om olika projekt som de gjort i sina församlingar. Projekt som på ett eller annat sätt har påverkar församlingen och vänt en trend.

Eftersom det är ett nära samarbete med Kyrkans Tidning har flera av artiklarna också varit (eller kommer att) publicerade i tidningen. På det viset sprider sig också inspirationen vidare.

Det var en lättläst bok. Och den var inspirerande.

På några ställen fanns det också tips vad en församling kan tänka på om man funderar på att starta liknande verksamhet.

Jag blev särskilt inspirerad av prästen Jerker Alsterlund, präst i Västerås, som varit med och startat "drive-in" vigslar och "drop-in"-dop. När jag läser den här artikeln så berättar han själv hur han först nekat dessa människor som ville vigas (under två år!), men därefter fick fundera vem som var till för vem – egentligen.
Jerker Alsterlund har sedan fått pris som årets förnyare i samband med Gotlands kyrkvecka.

Det är 14 bra och intressanta exempel. Det som slår mig är att flera av dem inte är särskilt revolutionerade egentligen. De är i mångt och mycket vanligt församlingsarbete – som fått tydligare mål och tydligare inriktning.

Den här boken kommer inte att bli en kioskvältare och den kommer inte att bli en bok som håller i så många år. Den är ett nedslag i verkligheten just nu – men som sådan är den en inspiration under den här mandatperioden.

Möjligen skulle jag önska mig lite mer praktiska tips. "Så här gjorde vi" eller liknande. Jag skulle också önskat mig en mer djupgående teologisk fördjupning. Det det kanske kan komma i en uppföljning?

Jag kan rekommendera boken för läsning.

Mynewsdesk: Kyrkan vänder trenden>>

Medredaktör är Niklas Grahn. Niklas är präst i Karlstad stift och sitter för POSK i kyrkomötet.

"Vara en profetisk röst i samhället…"

Skrivet av

Inför varje nytt år brukar olika medier lista personer som på ett eller annat sätt är viktiga eller troligen kommer att påverka oss under det kommande året.

Så har bland annat GP gjort.

De listade 100 personer med makt och delade upp dem i lite olika kategorier. Det som slog mig var att det endast var 1 (en) person som hade ett tydlig förankring till Svenska kyrkan. (Sen finns det säkert många kristna människor bland de 100 personerna, men det var inte i den funktionen de var listade eller kunde påverka).

Den personen som GP valt ut var Lotta Säfström som är Göteborgs stadsmissions direktor. Och det är bra att diakonin får göra skilland i samhället.

Men ingen annan kyrklig profil har enligt GP satt avtryck eller kommer att göra det under 2014.

Jag konstaterar dock glädjande att biskop Åke Bonnier har blivit vald till årets Skaraborgare. Efter 1,5 år i Skaraborg har han satt ett så stoft avtryck att han fick den här utmärkelsen.

Det kan mycket väl hända att det finns fler i andra stift (tipsa gärna!) Men är det inte lite oroande att till exempel ärkebiskopen inte finns med på någon lista? Eller någon annan kyrklig personlighet?

Det här får vi hjälpas åt att försöka ändra på under 2014. För POSK vill:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att
Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

•    erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
•    förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
•    se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
•    respektera individen och glädjas åt mångfalden
•    vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
•    vara en brobyggare mellan kyrkor
•    sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro 

 

Kyrkans Tidning: Åke Bonnier utsedd till årets Skaraborgare>>
Dagen: Biskop Bonnier blev Årets skaraborgare>>

POSKs kyrkodagar till helgen

Skrivet av

Det ska bli väldigt spännande till helgen när vi samlas i Uppsala för POSKs kyrkodagar. Temat är Nyvald – Omvald.

www.posk.se/kyrkodagar2014/

Bland annat ska Per Lindberg berätta om Utredningen om Svenska kyrkans fastighetshantering och utjämningssystem. Frågor som kommer att påverka oss alla som är förtroendevalda.

Här kan du läsa direktiven för utredningen. Per Lindberg sitter med i utredningen och är också ordförande för POSK i Skara stift och sitter med i POSK riksstyrelse.

Direktiv till en utredning om Svenska kyrkans fastighetshantering och utjämningssystem>>

Vi kommer också att få höra Hannah Kroksson berätta om barnkonsekvensanalyser som ska göras inför alla beslut. Hur gör man det och hur gör man det?

Barnkonsekvensanalyser i Svenska kyrkan>>

Hannah Kroksson har varit vice ordförande för Svenska Kyrkans Unga men arbetar nu på kyrkokansliet.

Från kyrkokansliet kommer också Maria Wingård som arbetar med projektet "Dela tro dela liv". Hur kommer det projektet att synas och påverka vårt liv i församlingarna och vilken hjälp har vi av det lokalt?

Dela tro dela liv information september>>
Dela tro dela liv information december>>

Det kommer att bli mycket mer matnyttigt också. Och nätverkande. Och gudstjänster.

Har du POSKare inte anmält dig så går det fortfarande att göra det. Läs mer på

www.posk.se/kyrkodagar2014/

Ur POSKs vision och program:
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska
•    erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
•    förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
•    se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
•    respektera individen och glädjas åt mångfalden
•    vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
•    vara en brobyggare mellan kyrkor
•    sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Replik till Johanna Andersson

Skrivet av

Med anledning av blogginlägget den 28 december>> har Lars-Gunnar Frisk skrivit följande kommentar:

Först en liten rättelse: Kampanjen är inte ett ”insamlingsobjekt” i julkampanjen.

På ingångssidan för julkampanjen lyfts särskilt fram en rad olika insamlingsobjekt: arbete med stöd till barn i flyktingläger, liksom olika projekt i Colombia, Syrien, Sydsudan, Kongo och Centralafrikanska republiken.
Tänd ljus för barnen i december>>

Som en del i allt detta finns även med den kampanj om ursprungsmärkning som inte alls handlar om ”olika bojkottåtgärder mot Israel” som Johanna Andersson felaktigt påstår i GP-krönikan.

Johanna Andersson lyfter dock INTE frågan om vem ”i Svenska kyrkan som beslutar om hur en kampanj ska utformas”. I just den detaljen har hon faktiskt rätt: Innehållet i kampanjen – som är ganska harmlöst – ligger mycket väl i linje med en sedan länge väl grundad policy inom kyrkan.

Denna policy har vid upprepade tillfällen formulerats av kyrkostyrelsen, kyrkomötet och Internationella nämnden. När det sen kommer till utformning av enskilda kampanjer inom ramen för olika policies är det självfallet en tjänstemannafråga.
====
Kampanjen om ursprungsmärkning ligger helt i linje med, och utgör en fortsättning på HOPP-kampanjen som startades 2004 och pågick under ett par år. Bakom kampanjen stod Svenska kyrkan, Svenska Missionskyrkan, Kristna Fredsrörelsen, Caritas, Diakonia, Evangeliska Brödraförsamlingen, Frikyrkliga Studieförbundet (Bilda), Individuell Människohjälp och KFUK-KFUM.

Som en del i en av fem punkter i HOPP-kampanjen, som i övrigt handlade om ickevåld, rättvisa, fred och försoning, fanns: ”uppmanas Sveriges konsumenter att inte köpa bosättarprodukter från de ockuperade områdena.”

Beslut om Svenska kyrkans deltagande togs av kyrkostyrelsen i mars 2003. Till Kyrkomötet 2004 motionerade Joakim Svensson (Frimodig kyrka) och Eva Nyman (Sverigedemokraterna) om att Svenska kyrkan skulle lämna HOPP-kampanjen. Beslutet blev ett Nej till motionerna – och ett stöd för fortsatt arbete inom kampanjen.

Ekumenikutskottets betänkande, som antogs av Kyrkomötet, kan läsas här:
Eu 2004:2>>

Deltagandet i HOPP-kampanjen var alltså väl grundat i de beslutande organen. Den nu (2013) aktuella kampanjen är betydligt mer begränsad än HOPP-kampanjen; den uppmanar inte uttryckligen till bojkott av varor, utan begränsar sig till en enda fråga: att kräva god konsumentupplysning, i form av ursprungsmärkning.

Detta är uppenbarligen ändå tillräckligt för att trigga Johanna Andersson till ännu ett rasande angrepp på Svenska kyrkan – men det kan inte sägas sakna stöd i de hittillsvarande ställningstagandena inom kyrkomöte och kyrkostyrelse.

Om nu någon, av någon anledning, skulle tycka att ståndpunkter från 2003 och 2004 inte längre skulle vara giltiga så kan man söka sig till de senaste årens ställningstaganden, till exempel Kyrkomötets skrivelse 2012:6: Där tog man bland annat ställning för att: "rekommendera församlingarna /- – -/ att avbryta investeringar, införa sanktioner och bojkotta företag och produkter från de israeliska bosättningarna på de ockuperade palestinska områdena, Västbanken och Östra Jerusalem."
Kyrkomötets skrivelse 2012:6 http://svenskakyrkan.se/955952

Tilläggas kan att krav på ursprungsmärkning ligger helt i linje med EU:s nuvarande hållning när det gäller varor från Israel.

I kontinuitet med med tidigare ställningstaganden har även Svenska kyrkans Nämnd för internationell mission och diakoni sammanfattat Svenska kyrkans hållning i ett ”Positionspapper för långsiktigt hållbar fred mellan Israel och Palestina”, antaget av internationella nämnden 22/11 2012.

Positionspapperet kan laddas ner för läsning här:
Position för lånsiktig hållbar fred mellan Israel och Palestina 
www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=976639>>

I detta dokument sägs bl.a: ”Metoder som avser att förhindra ekonomiskt stöd till ockupationen är legitima vägar att arbeta för fred. En sådan metod kan vara kampanjer riktade mot varor producerade i israeliska bosättningar.”

I policydokumentet sägs även: ”Svenska kyrkan är emot en bojkott av Israel inom internationellt erkända gränser. Svenska kyrkan erkänner och stödjer Israels rätt till existens inom internationellt erkända gränser.” För den som bemödar sig om att läsa det tillgängliga materialet står det helt klart att det varken är orimligt ensidigt eller ”handlar om olika bojkottåtgärder mot Israel” som Johanna Andersson i sitt enögda och rasande angrepp på kyrkan gör gällande.

Sammanfattningsvis:
Svenska kyrkans policy kring Palestina/Israelfrågan är inte ensidig utan väl genomtänkt, formulerad och balanserad.

En ”kampanj” är till sin natur fokuserad på ett begränsat område eller en fråga. Att komma med anklagelser om att en kampanj är ”ensidig” blir därför ganska poänglöst. Däremot kan man naturligtvis ifrågasätta innehållet/sakfrågorna.

POSK har nyligen drivit en valkampanj. Ingen har kommit på den befängda tanken att anklaga oss för att i denna vara ”ensidiga”. Vi kan ju inte gärna uppmana till röstning på flera olika grupper. Däremot kan och bör olika sakfrågor i POSKs program givetvis diskuteras.

Johanna Andersson är naturligtvis i sin fulla rätt att hävda att varor från bosättningar på de ockuperade områdena inte ska ursprungsmärkas, och att svenska konsumenter som inte vill köpa sådana varor därmed ska tvingas avstå från att köpa allt som exporteras från Israel. Men då vore det en fördel om hon argumenterade för detta.
/larsgunnar

Ensidig kampanj

Skrivet av

Johanna Andersson skriver i dagens GP (28 december 2013) på ledarsidan om Svenska kyrkans ensidiga kampanj.

GP: En ensidig kampanj från Svenska kyrkan>>

Johanna Andersson beskriver ett insamlingsobjekt i den julkampanj som Svenska kyrkans internationella arbete samlar in pengar till.

Svenska kyrkans internationella arbete visar upp ungefär 35 olika projekt som man samlar in pengar till under julen. Du hittar alla dessa projekt här>>.

Sen finns det också tre särskilda projekt som man kallar sina aktuella kampanjer (läs här>>) där det internationella arbetet lyfter den här bojkottkampanjen som Johanna Andersson skriver om, där finns också stöd till tyfondrabbade i Filippinerna och en gåva till Syrens krigsdrabbade barn.

Frågan som Johanna Andersson lyfter är dock viktigt. Vem är det i Svenska kyrkan som beslutar om hur en kampanj ska utformas? Är detta ett beslut som tagits i kyrkomötet? Då har jag nog suttit och sovit i så fall… Är det ett beslut som tagit i internationella nämnden? I så fall på vems mandat? Eller är det en kampanj som beslutats på kyrkokansliet?

Det vore bra att kunna få svar på den frågan.

Ur POSKs vision och program:
Internationellt arbete
Svenska kyrkans internationella arbete finansieras med insamlade medel, gåvor, anslag samt bidrag från till exempel Sida. POSK anser att de administrativa kostnaderna helt ska överföras till Svenska kyrkans nationella nivå, så att inga insamlade medel behöver användas till administrativa kostnader i Sverige. Arbetet med opinionsbildning är viktigt och bör fortsätta, liksom stödet att rekrytera och utbilda internationella ombud i församlingarna och stödet till vänförsamlingsprojekt. POSK anser att pastoraten bör anslå medel till internationell diakoni och mission. Det är angeläget att lära av och stödja internationella kontakter.

Johanna Andersson är invald för POSK i kyrkomötet 2014-2017

Arkiv
Kategorier