fbpx

Utredning om kontrakten

Skrivet av

Kyrkostyrelsen beslöt i september 2012 att utreda kontraktets uppgifter, ställning och indelning. I oktober gavs Ingegerd Sjölin uppdraget.

Nu finns utredningen klar och du kan läsa den via länk här:

http://svenskakyrkan.se/utredningar

Ingegerd Sjölin föreslår följande ändringar i sin utredning:
(min sammanfattning efter genomläsning av utredningen)

  • Att alla kontrakt övergår till att heta Prostområden 1 januari 2015
  • Stiftstyrelserna ska göra en genomgång av indelningen så att den blir ändamålsenlig både geografiskt och via kommunikationer. Detta ska vara gjort och genomfört senast 31 december 2016 och rapporteras till kyrkostyrelsen.
  • Stiftsstyrelserna ska se över alla namnen och rapportera den nya namnen till kyrkostyrelsen senast 31 december 2016.
  • Kontrakten ska inte utgöra valkretsområden för stiftsfullmäktige. Men ska vara kvar som valkrets till biskopsval.
  • Annan präst än den som är kyrkoherde i prostområdet kan utses till prost om synnerliga skäl föreligger.
  • Även diakonerna ska höras innan biskopen utser prosten.

Jag är lite oklar över hur gången är nu. Jag gissar att kyrkostyrelsen kommer att behandla utredningen vid kommande sammanträde och att den sedan går ut på någon slags remiss.

Läs hela utredningen här:

 

Biskoparna om att vara präst och diakon

Skrivet av

Det har kommit ett biskopsbrev där biskoparna skriver om att vara kallad till präst och diakon i Svenska kyrkan.

Du kan läsa hela biskopsbrevet här:

 

Biskopsbrevet beskriver kyrkans sändning och kallelsen till tjänst i kyrkan. Sen beskrivs prästernas och diakonernas särskilda uppdrag och innebörden av vigningslöftena.

Biskoparna skriver i brevet att det är till för att beskriva kriterierna och normala modellen för antagning av diakon- och prästkandidater i kyrkan.

Något som flera gånger har varit uppe i kyrkomötet. Syvende och sist är det den enskilda biskopen som sitter med beslutet att anta eller inte en kandidat – men det är ju bra att biskoparna har en samsyn.

Ur POSKs vision och program:

Utbildningarna till tjänst i kyrkan ska tillföra den kompetens som församlingarna behöver för att fullgöra sitt uppdrag. POSK anser att Svenska kyrkans anställda behöver ha en god teoretisk och praktisk utbildning. Utbildningarnas innehåll och utformning ska vara attraktiv. Antagningarna till vigningstjänst ska vara rättssäkra och likvärdiga i stiften. POSK anser att nyvigda präster och diakoner ska ha likartade villkor under sin introduktionstid.

Svenska kyrkan behöver stärka rekryteringen för tjänst inom kyrkan. POSK menar att de gudstjänstfirande gemenskaperna är en naturlig bas för rekrytering. Att finna blivande kyrkoarbetare är en viktig uppgift i alla församlingar och stift. Gruppen unga konfirmandledare är ett av kyrkans största ungdomsarbeten och därför en viktig rekryteringsbas. POSK vill verka för möjligheten att vara volontär i Svenska kyrkan som ett sätt för unga människor att pröva hur det är att arbeta där.

Grund för obehörighet?

Skrivet av

Det har pratats en del i sociala medier samt varit artiklar i tidningarna om Axel W Karlsson, präst och invald ledamot i kyrkomötet för Sverigedemokraterna.

Axel W Karlsson har, enligt Expo och Seglora smedja, vid flera tillfällen medverkat i en starkt högerextrem tidning. Sverigedemokratiska partiet har nu uteslutet Karlsson för sina åsikter.

Seglora smedja har under hösten försökt att få ett besked av biskop Per Eckerdal i Göteborg huruvida domkapitlet kommer att agera på grund av Karlssons åsikter, och har av biskopen fått ett nekande svar.

Men den 30 januari skriver Seglora smedja att biskop Per Eckerdal sagt "-Att han nu är utesluten ur SD motiverar oss att undersöka skälen för uteslutning och se om det föranleder oss att göra något"

Axel W Karlsson har, enligt Kyrkans Tidning, anmält sig själv till domkapitlet. Oklart på vilka grunder.

Vad är det då som gäller för att en präst ska kunna bli av med sitt ämbete?

Detta regleras i kyrkoordningen 31 kap §§11-12.

11§ En präst ska föklaras obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst om han eller hon1. har övergett Svenska kyrkans lära,
2. genom en egen ansökan begär det, eller
3. har utträtt ur Svenska kyrkan.

§12 Domkapitlet för förklara en präst obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst, besluta om prövotid för fortsatt behörighet eller tilldela prästen skriftlig erinran, om prästen
1. har brutit de löften som han eller hon har givit vid vigningen,
2. har brutit sin tystnadsplikt i fråga om sådant som han eller hon har fått veta under bikt eller enskild själavård,
3. på grund av sjukdom eller av annan liknande anledning har förlorat förmågan att rätt utöva vingningstjänsten, eller
4. genom brottslig gärning, på grund av sitt levnadssätt eller på annat sätt i avsevärd mån har skadat det anseende en präst bör ha.
Om domkapitlet beslutar om prövotid ska den pågå i tre år. Om prästen under prövotiden på nytt visar sig olämplig för sitt uppdrag ska han eller hon förklaras obehörig.

Detta är de regler som gäller. Att man ogillar Karlssons åsikter eller att han skriver i en tidning som man heller inte gillar är i sig inget skäl för obehörighetsförklaring. Hur gärna man än skulle vilja det. Vi har en stark yttrandefrihet här i Sverige.

Jag har svårt att se att Karlsson skulle kunna bli obehörighetsförklarad enbart på vad han skriver eller vilket parti han röstar på.

Men om han har uppträtt olämpligt i gudstjänsten, om han har uppträtt olämpligt mot någon person (särskilt om han också i det sammanhanget har varit klädd i prästkläder) eller om han brutit mot Svenska kyrkans tro bekännelse och lära. Då kan domkapitlet agera.

Hur illa jag än tycker om vad andra tycker så har vi ett regelverk att hålla oss till. Kyrkoordningen skriver utförligt om vad och hur ett ärende ska hanteras som gäller obehörighetsförklaring.

Och i kyrkomötet har vi fått en politisk vilde under den här mandatperioden.

Dagens Seglora Biskopen sväger om SD-prästen>>
Kyrkans Tidning: Axel W Karlsson anmäler sig själv till domkapitlet>>

Kyrkoordningen>>

Kandidater och kandidater

Skrivet av

Lunds stift har vaskat fram 14 potentiella biskopskandidater till nomineringsmötet den 7 februari. Kyrkans Tidning vet att berätta att följande 14 personer är uppe för diskussion:

  • Anders Göranzon
  • Anders O Johansson
  • Fredrik Modéus
  • Gunilla Hallonsten
  • Johan Tyrberg
  • Karin Burstrand
  • Kerstin Hesslefors-Persson
  • Kerstin Wimmer
  • Kristian Lillö
  • Lena Petersson
  • Karin Burstrand
  • Mats Hermansson
  • Michael Persson
  • Olle Carlsson
  • Pamela Garpefors

Det går att läsa mer om biskopsvalet på Lunds stift webbsida här>>

På den här sidan ska det läggas upp frågor och svar>>

Jag läser papperstidningen av Kyrkans Tidning som kom i brevlådan i går torsdag. I den har Bo Hansson (ÖKA) skrivit en insändare med anledning av förslaget från tre tunga socialdemokrater att inte deras parti ska ställa upp i kyrkovalet. (Tyvärr finns den artikeln inte på nätet, vad jag har kunnat hitta).

(Uppdaterad 20140129 KT: Låt alla partier framträda 

Sören Ekström har svarat direkt på Bo Hanssons inlägg och börjar svaret med

”En stor del av Bo Hanssons replik är beskyllningar av sådan karaktär att jag inte ens vill svara på dem”.

Personligen skulle jag bara vilja tillföra en sak till ämnet. Bo Hansson skriver:

”Sören Ekström låter ur kyrklig synpunkt som om han gått i hjonelag med POSK eller Frimodig kyrka.

Det finns i dag tre inomkyrkligt präglade partier: ett konservativt, gammaldags parti (Frimodig kyrka) ett intetsägande parti (Posk) och ett samtida, progressivt (Öppen kyrka).”

Jag vänder mig mot den beskrivning som Hansson gör i första hand mot POSK. Ett nomineringsgrupp som han var med och startade och också var ordförande för under två år. Han var med och drog igång en organisation som skulle vara en motvikt mot de partipolitiska grupperna i kyrkan.

Sedan Hansson var ordförande 1989-1990 så har POSK fortsatt att utvecklats och avknoppningar har uppstått i form av Öppen kyrka (2001) och Frimodig kyrka (2005).

För oss som på riktigt har våra rötter i den obundna rörelsen så är det fullständigt självklart att vara partipolitiskt obunden i vårt kyrkliga engagemang. Men flera av våra kandidater och ledamöter har givetvis ett allmänpolitiskt engagemang och en kompetens som gör alla offensiva och progressiva – men med kyrkans bästa för ögonen.

Jag vänder mig beskrivningen att POSK skulle vara intetsägande, vilket är oförskämt att kalla oss.

Jag är stolt och glad över den oerhört gedigna vision och program som vi har gått på val på och som vi kommer att ägna mandatperioden på oss att förverkliga!

POSK Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus
Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

•    erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
•    förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
•    se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
•    respektera individen och glädjas åt mångfalden
•    vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
•    vara en brobyggare mellan kyrkor
•    sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Om Bo Hansson inte har läst hela vårt program så uppmanar jag honom att göra det, så kan vi sedan jämföra våra olika program.

"Vara en profetisk röst i samhället…"

Skrivet av

Inför varje nytt år brukar olika medier lista personer som på ett eller annat sätt är viktiga eller troligen kommer att påverka oss under det kommande året.

Så har bland annat GP gjort.

De listade 100 personer med makt och delade upp dem i lite olika kategorier. Det som slog mig var att det endast var 1 (en) person som hade ett tydlig förankring till Svenska kyrkan. (Sen finns det säkert många kristna människor bland de 100 personerna, men det var inte i den funktionen de var listade eller kunde påverka).

Den personen som GP valt ut var Lotta Säfström som är Göteborgs stadsmissions direktor. Och det är bra att diakonin får göra skilland i samhället.

Men ingen annan kyrklig profil har enligt GP satt avtryck eller kommer att göra det under 2014.

Jag konstaterar dock glädjande att biskop Åke Bonnier har blivit vald till årets Skaraborgare. Efter 1,5 år i Skaraborg har han satt ett så stoft avtryck att han fick den här utmärkelsen.

Det kan mycket väl hända att det finns fler i andra stift (tipsa gärna!) Men är det inte lite oroande att till exempel ärkebiskopen inte finns med på någon lista? Eller någon annan kyrklig personlighet?

Det här får vi hjälpas åt att försöka ändra på under 2014. För POSK vill:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att
Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

•    erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
•    förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
•    se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
•    respektera individen och glädjas åt mångfalden
•    vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
•    vara en brobyggare mellan kyrkor
•    sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro 

 

Kyrkans Tidning: Åke Bonnier utsedd till årets Skaraborgare>>
Dagen: Biskop Bonnier blev Årets skaraborgare>>

Önskningar inför 2014

Skrivet av

Är 2014 ett oskrivet blad? Nje… kanske inte egentligen. Flera saker vet vi redan nu ska hända. Vi vet att många församlingar och pastorat sedan den 1 januari i år har fått förändrade förutsättningar.

Vi vet att alla nya kyrkoråd och framförallt alla nya församlingsråd har tillträtt. Vi vet inte vad de kommer att göra – men vi vet att de under den kommande mandatperioden kommer att ta ansvar för den den av Svenska kyrkan som de är satta att förvalta.

Vi vet att vi kommer att välja nya biskopar under året i Härnösand och Lund. Vi vet att vår valde ärkebiskop Antje kommer att tillträda i juni.

Vi vet att kyrkohandbokens remiss kommer att behandlas. Vi vet att begravningsutredningen, fastighetsutredningen och utredningen om utjämningssystemet kommer att behandlas och diskuteras.

Vi vet ramarna och vi vet förutsättningarna, men vi vet inte hur det kommer att bli.

Min förhoppning är att 2014 blir starten på den mandatperiod där vi som är förtroendevalda väljer att sätta Jesus i centrum, att det är målet i alla våra beslut. Och att alla som inte är förtroendevalda också kan se att när de förtroendevalda gör sitt jobb, så handlar det i slutändan om att sätta Jesus i centrum.

Min förhoppning för 2014 är att vi får ett debattklimat som gör att de teologiska och andliga debatterna får en höjd, ett djup och en rymd och att de präglas av ödmjukhet och en önskan att förstå och göra sig förstådd.

Min förhoppning för 2014 är också att så många POSKare som möjligt tar chansen att komma till Uppsala den 11-12 januari och delta i POSKs kyrkodagar "Nyvald – Omvald" och nätverka med andra POSKare runt om i landet.

www.posk.se/kyrkodagar2014/

Programmet består av:

  • Rollen som förtroendevald – Anna Lundblad Mårtensson, förtroendevald bla i Kyrkostyrelsen
  • Stiftets uppgifter som regional nivå – Per Westberg från Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation med lång erfarenhet av kyrkomötet och stiftsfrågor.
  • Fastighetsutredningen och utjämningssystemet- Per Lindberg
  • Relationen som förtroendevald på stiftet i förhållande till kyrkomötet/lokal nivå – och som POSKare
  • Barnkonsekvensanalys – vad är det och hur gör vi? Hannah Kroksson fd Svenska Kyrkans Unga, nu Kyrkokansliet
  • Dela tro – dela liv – Svenska kyrkans missionprojekt. Maria Wingård, kyrkokansliet
  • Så här gick det för POSK i kyrkovalet. Lars-Gunnar Frisk
  • Sverigedemokraterna. Om deras program och närvaro i våra valda organ. Jonas Lindberg.

Varmt välkomna! Anmäl dig genast och betala in anmälningsavgiften, du hittar alla uppgifter på webbsidan.

Svenska kyrkan sammanfattar 2013

Skrivet av

Svenska kyrkan gör – med elva dagar kvar på det här året, en sammanfattning av de stora besluten och händelserna under året.

I pressmeddelandet hittar du också olika länkar>>

Flera röstade i kyrkovalet, ärkebiskop Anders Wejryd tog ställning för Dawit Isaak och samernas urfolksrättigheter. Och Antje Jackelén blev vald till ärkebiskop, första kvinna på ämbetet. 2013 var ett händelserikt år i Svenska kyrkan. Kyrkovalet 2013 var återigen ett valår i Svenska kyrkan. I september gick 691 000 medlemmar och röstade i kyrkovalet. Det var nästan 20 000 fler än i valet 2009. Procentuellt ökade valdeltagandet med 0,8 procentenheter, till 12,7 procent.

Ärkebiskopsvalet
Det blev ett historiskt valresultat i årets ärkebiskopsval. Biskop Antje Jackelén fick 55,9 procent av rösterna redan vid första valomgången och blev därmed den första kvinnan somtar över ärkebiskopsämbetet i Svenska kyrkan. Antje Jackelén tas emot vid en tv-sänd högmässa i Uppsala domkyrka söndagen den 15 juni 2014.
– Det första som kom för mig var: vilken häftig kyrka vi har som kan enas så klart för en ny ärkebiskop. Jag är tacksam för det stora stöd jag har fått, tydligen över hela landet, säger biskop Antje Jackelén till Sydsvenskan direkt efter valet.

Kyrkomöte och kyrkostyrelse
Mandatperiodens sista kyrkomöte hölls i Uppsala i november. Inför nästa mandatperiod, 2014-2017, är Svenska kyrkans högsta beslutande organ så jämställt det kan gå med 125 kvinnor och 126 män. Kyrkomötets presidium består nu av ordförande Karin Perers, 1:e vice ordförande Levi Bergström, och 2:e vice ordförande Carina Etander Rimborg. Till kyrkostyrelsens presidium valdes Wanja Lundby Wedin, 1:e vice ordförande och Mats Hagelin, 2:e vice ordförande.

Kyrkornas världsråd
Kyrkornas världsråds generalförsamling samlades i början av november för tionde gången. Temat för mötet, som hölls i Busan i Sydkorea, var Fred och rättvisa. Biskop Eva Brunne och Celina Falk, ny ungdomsdelegat, valdes in i Kyrkornas världsråds centralkommitté – som har 150 platser och sammanträder varje år. Ärkebiskop Anders Wejryd valdes till president för Europaregionen i Kyrkornas världsråd. Han kommer att företräda rådet i europeiska sammanhang och delta i centralkommitténs arbete. Kyrkornas världsråd har sammanlagt åtta presidenter för olika regioner.

Katastrofhjälp till Filippinerna
Katastrofinsatser i Filippinerna efter tyfonen som drabbade landet i november pågår för fullt. Fortfarande, en dryg månad efter tyfonen, handlar det mycket om att dela ut förnödenheter. Samtidigt har arbete påbörjats för att hjälpa människor som har förlorat sin möjlighet att försörja sig, till exempel genom fiske, att hitta nya arbeten. ACT-alliansen, som Svenska kyrkan är en del av, har ambitionen att nå 300 000 människor i Filippinerna.

Svenska kyrkan och hållbara investeringar
Det finansiella resultatet för Svenska kyrkans nationella nivå 2012 överträffade förväntningarna. Investeringarna som kännetecknas av hållbarhet och långsiktighet gick bättre än marknaden.
 – Vi ser att bolag som jobbar bra med miljö, mänskliga rättigheter och korruption också ger god avkastning. Svenska kyrkan är en långsiktig investerare med en tydlig hållbarhetsagenda, säger finanschef Anders Thorendal.

Svenska kyrkans kulturarv
I juni beslutade Svenska kyrkans kyrkostyrelse om en rekordutdelning av kyrkoantikvarisk ersättning 2014. Stiften delar på över 700 miljoner kronor. Mest medel beviljades för vård och underhåll av kyrkor och kulturhistoriskt värdefulla inventarier. Nytt för i år är bland annat satsningarna på kyrkliga textilier och kyrkans böcker.

Svenska kyrkan och klimatfrågan
Svenska kyrkan och ärkebiskop Anders Wejryd har under året varit mycket engagerade i klimatfrågan. I maj medverkade Anders Wejryd och biskoparna Hans-Erik Nordin och Antje Jackelén vid ett klimatmöte i Washington. Tillsammans med den amerikanska episkopala kyrkan träffade de företrädare för Vita husets administration samt senat och kongress.

De tre biskoparna skrev i tidningen Dagen: ”Klimatfrågan kräver samhällsförändringar. Huvudansvaret kan inte bara läggas på enskilda individer eller företag. Det krävs gemensamt ansvarstagande, delande av kunskap, politiskt mod och handlingskraft. Tiden är kort, uppgiften stor. Vi vill se blocköverskridande politiska överenskommelser för att nå rejäla utsläppsminskningar och en ansvarsfull internationell klimatpolitik från Sveriges sida.”

Under hösten skrev samtliga biskopar på Aftonbladet debatt:
”Även om läget är allvarligt, lever vi också i en möjligheternas tid. Det finns många skäl att vara hoppfull. En klimatomställning är chansen till en rättvisare, fredligare och hållbarare värld, som vi kan lämna över till nästa generation. ”

I november, inför FN:s klimatförhandlingsmöte COP19, skrev ärkebiskop Anders Wejryd och Svenska kyrkans internationella chef Erik Lysén till miljöminister Lena Ek att de förväntar sig att Sverige driver på för bland annat utsläppsminskningar och stöd till klimatfinansiering – utan att det påverkar biståndet. Samtidigt presenterade Svenska kyrkan rapporten ”Klimatutmaningen – från kris till möjligheter” om klimatomställningens positiva effekter.

Svenska kyrkan och TeliaSonera
I början av februari krävde Svenska kyrkan kursändring i TeliaSonera efter att bolaget fått svidande kritik i Mannheimer Swartlings korruptionsutredning. 
– Oavsett den rättsliga bedömningen har det blivit uppenbart att TeliaSonera haft en väldigt minimalistisk syn på företagsansvar. Bolaget har expanderat kraftigt i öst utan att ha ett genomtänkt arbete för mänskliga rättigheter och mot korruption. Det står klart att man inte gjort de efterforskningar man borde ha gjort i Uzbekistan. Nu gäller det att se till att företaget ändrar kurs med en ny ledning, som öppet redogör för historien och hur man kommer att gå vidare, säger Svenska kyrkans finanschef Anders Thorendal.
Bristerna inom bolaget vid etableringen i Uzbekistan 2007 och även senare, visade sig dock vara så allvarliga att Svenska kyrkan på nationell nivå kort därefter beslutar att sälja sitt innehav i bolaget.
– Vi säljer våra aktier i bolaget i väntan på att en ny vd och styrelse klargör riktningen framåt och visar på en hög ambitionsnivå, meddelar Anders Thorendal.

Svenska kyrkan under Almedalsveckan
Under Almedalsveckan arrangerade Svenska kyrkan nio seminarier och ärkebiskop Anders Wejryd deltog även i andras arrangemang. Vi lyfte bland annat frågor om skogens sociala värden och om hållbar konsumtion. Stor uppmärksamhet fick Svenska kyrkans seminarium om hållbara investeringar.

Svenska kyrkan och Dawit Isaak
I september träffade ärkebiskop Anders Wejryd Eritreas ambassadör för ett samtal om situationen i landet och om den fängslade journalisten Dawit Isaak. Ärkebiskopen överlämnade, som en del i Expressens kampanj inför 12-årsdagen av fängslandet, ett brev med budskapet: ”Detta är en situation som djupt oroar oss alla som älskar Eritrea och som i så många år har försökt att tjäna landet och folket i Eritrea så gott vi förmått. Jag vill i ljuset av detta uttrycka vikten av att den fängslade svensk/eritreanske medborgaren och journalisten Dawit Isaak friges, av humanitära skäl.”

Svenska kyrkan och urfolkens rättigheter
Anders Wejryd tog ställning för samernas urfolksrättigheter i samband med gruvindustrins expansion i Norrland. På DN debatt skrev han: ”Storskalig exploatering tillsammans med klimatförändringarna hör till de största hoten mot samernas framtid i Sverige.”
När samerna i slutet av oktober demonstrerade på Sergels torg, gav ärkebiskopen sitt stöd:
”I Sverige ignoreras samernas situation och urfolkens rättigheter lyser med sin frånvaro. I dagsläget har de svårt att ens göra sina röster hörda när beslut fattas i frågor om till exempel gruvexploatering, säger ärkebiskop Anders Wejryd. Sverige har flera gånger fått kritik från FN och Europarådet för hur urfolksfrågorna hanteras av regeringen.
Regeringens mineralstrategi från i våras strävar efter att fördubbla antalet gruvor till år 2020 och att tredubbla dem till år 2030. 

En ny bok i brevlådan

Skrivet av

Förra veckan fick alla nya kyrkomötesledamöter en e-post med en pdf-bok. En bok som var ett uppdrag som det gamla kyrkomötet hade givit kyrkokansliet och som handlade om Svenska kyrkans förhållande till islam.

(Jag skrev om boken här>>)

Boken uppfattades av några som en julklapp och ifrågasattes väldigt. I tidningen Världens i dag pågår just nu en insamling för att Svenska evangeliska alliansen ska kunna skicka ut en annan bok till kyrkomötet istället "Skeptikerns guide till Jesus".

Gott så – det finns många spännande böcker att läsa. Nu skulle ju inte "Möten med Islam" uppfattas som en julklapp utan ett sätt för det nya kyrkomötet att sätta sig in i frågor som kyrkomötet har behandlat.

I dag dök det upp ytterligare en bok i mitt e-postflöde. Förra året inbjöd ärkebiskop Anders till "Möte Barn och Unga". Nu har det skrivits en bok som heter "Livsmod, om teologi, barn och unga".

Du kan läsa hela boken här via issuu:

 

Jag var med på mötet, som var ett ovanligt välordnat och välmatat möte. Spännande föredrag och mycket som hände. Det ska bli spännande att titta på den här boken.

Så här står det om boken på intranätet:

”Kristen tro handlar om livsmod. Vi vill stärka barns lust att leva.” (Anders Wejryd)

För ett drygt år sedan, 16-17 november 2012, bjöd ärkebiskop Anders Wejryd in till Barn och unga – ärkebiskopens möte 2012 i Uppsala. Under två dagar samlades runt elvahundra personer i Uppsala Konsert & Kongress och i Uppsala domkyrka. I estradprogram, seminarier och gudstjänster lyftes frågor om barnets rättigheter i Sverige och i världen. Hur kan Svenska kyrkan tillsammans med andra bidra till barnets bästa? Hur kan kristen tro hjälpa barn och unga att hantera sina liv?

Till konferensen fick mötets projektledare Maria Södling i uppdrag att skriva en text om teologi, barn och unga. Texten är också ett resultat av programmet Barn och unga 0-18 år som bedrivits på Svenska kyrkans nationella nivå mellan 2009 och 2012. Nu finns skriften Livsmod – om teologi, barn och unga. Den vänder sig till dem som på olika sätt arbetar med barn och unga i församlingen, men också till andra intresserade.  

Ur POSKs vision och program:
POSK verkar för den för nationell nivå, stiften och församlingarna gemensamma och långsiktiga satsningen på lärande och undervisning i alla
åldrar. Kunskapen om kristen tro och Svenska kyrkans liv och uppdrag försvagas snabbt i vårt land vilket betyder att många människor saknar ett språk för en andlig längtan och för religiösa erfarenheter.

POSK vill att församlingarna ska vara öppna och välkomnande för alla som söker sig dit. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan ska församlingarna kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande undervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans gemenskap. På detta sätt rustas människor att leva sin tro i vardagen.
(…)

Svenska kyrkan har ett ansvar för dopuppföljning och POSK menar att det är nödvändigt att prioritera barn och ungdomar. Känslan av samhörighet med Svenska kyrkan beror mycket på de kyrkliga kontakterna under barn- och ungdomstiden. Arbetet med konfirmander behöver stärkas och de unga ledarna lyftas fram.Vi behöver ständigt utveckla nya vägar att möta unga människor. Det behövs vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan och i gemenskapen på internet.

Gudstjänstlivetbehöver erbjuda möjligheter för familjer och ungdomar att delta. Kyrkan behöver föryngras och använda många olika former för att göra barn och ungdomar delaktiga. POSK menar att starka barn- och ungdomsrörelser är viktiga för kyrkan och vill lyssna till och stärka Svenska Kyrkans Unga, Salt, Credo, Kriss med flera.

Sorgen är kärlekens pris

Skrivet av

I går kväll kom beskedet att Nelson Mandela har lämnat jordelivet. En människa som fått betyda så oerhört mycket för så många. De social medierna och tidningarna flödar över av hyllningar.

Anders Wejryd skriver på Svenska kyrkans facebooksida:
"Nelson Mandela bekräftade det många vet men få vågar leva ut; att försoning är den enda hållbara nyckeln till framtiden.

Vid hans första besök i Sverige, bara dagar efter hans frigivning, besökte han Ersta sjukhus där Oliver Tambo, vice ordföranden i ANC, under täcknamnet Mr. Walker, vårdades efter en stroke.

Jag var då chef för Ersta och vi ordnade också en ordentlig hälsoundersökning av Nelson Mandela. Annars brukar patienterna få vänta. Här köade läkarna. Mandelas blick, röst och ovanliga handslag känns ännu. Genom afrikagrupperna, kyrkorna och musiken, som bl a sånggruppen Fjedur förde till Sverige, fördjupades insikten om vad både förtryck och frihet innebär, för många av oss svenskar. Mandela bar hopp till oss men också insikten om att inget mänskligt blir färdigt och slutgiltigt. Längtan och strävan ska sträcka sig vidare och längre.
/Anders Wejryd"

Foto: Jim Elfström/IKON

 

Nya biskopar

Skrivet av

Nu är det dags att börja leta efter flera nya biskopar. Lunds stift, Växjö stift och Härnösands stift har börjat sina rekryteringar.

Härnösands stift har lagt följande tidsplan skriver biskop Tuulikki på sin blogg>>

Stiftsstyrelsen har precis tagit beslutat om tidsplanen för biskopsvalet hos oss. Nomineringsvalet blir den 2 juni 2014, hearing i augusti och valet den 4 september. Ett eventuellt andra val blir den 18 samma månad. Jag kommer lägga ner staven den 6 december 2014. Den nya biskopen vigs av vår nya ärkebiskop i Uppsala domkyrka tredje advent, alltså den 14 december, och tas emot i vår egen domkyrka veckan efter.

Växjö stift kommer letar också ny biskop meddelar Kyrkans Tidning. Biskop Jan-Olof kommer att lägga ner staven till påsk 2015
Kyrkans Tidning: Tidsplan fastställd för Växjö-biskops stavnedläggning>>

Lunds stift blir ju av med sin biskop i juni nästa år – min gissning är att rekryteringen av en ny biskop kommer igång så snart som möjligt.

Det är ytterligare biskopar som inom de närmaste åren närmar sig pensionsåldern, så nu gäller det att hålla utkik efter goda, nya biskopar.

Med jämna mellanrum får vi dessa förändringar, det känns nästan som hela havet stormar. För alla ska upp och byta stolar med varandra.

Arkiv
Kategorier