För att gå framåt måste man veta varifrån man kom

Just nu befinner jag mig i min gamla hemstad Umeå för att tömma mina föräldrars lägenhet. Det är ett jobbigt uppdrag. På så många plan. Både fysiskt och mentalt.

Samtidigt finner jag små ledtrådar till varför jag är den jag är, med alla mina små nycker och egenheter. Ibland är det väldigt jobbigt och svårt att avgöra om just den här saken är värd att spara. Andra saker kastas med lätthet, och det känns nästan som en befrielse.

Tänker att så är det med Svenska kyrkan också. Det är viktigt att veta varifrån hon kommer och är sprungen. Finna förståelse för hennes särart. Ibland är det nödvändigt med rensningar för att inte fastna i det förflutna. Men vissa rensningar kräver eftertanke och måste kanske få ytterligare ögon på sig för att avgöra om det ska magasineras, användas eller slängas.