fbpx

Att våga ta plats!

Skrivet av

Tidskriften Evangelium är en av de arenor som lyfter teologisk frågor i det offentliga rummet.

Tidskriften Evangelium>>

Andra arenor är bland annat

Dagens seglora>>

Areopagen>>

Kyrkans Tidning>>

Tidningen Dagen>>

Jag läser Sofia Lilly Jönssons inlägg på Evangelium som på bloggen under rubriken Kyrkans grundläggande uppgifter>> skriver:

Kritiken hör yttrandefriheten till och fanns inte, eller rättare sagt var förbjuden, i historisk tid. Min roll är inget konstig och utomlands har alla större redaktioner en religionsredaktör eller utsända i Vatikanen eller så, men inte i Sverige där tidningarna har vinexperter och krigsexperter och sportexperter men inte kyrkoexperter för det anses suspekt att kunna någonting om landets största organisation, nästan partiskt, och det anses bättre att neutrala journalister rapporterar om saker de inte kan ABC om (idag kan vi till exempel läsa att Visbys biskop ”kallar samman stiften” på måndag, har ni bokat båtbiljetter?).

(…)

Jag menar att deltagande i media hör till församlingarnas grundläggande uppgifter. Det faller under alla pelare utom gudstjänsten, och förstås alldeles särskilt under uppgiften att undervisa. Hur menar jag? Jag menar att vi har kommit till en situation i Sverige att den största organisationen i landet, med miljoner medlemmar och oerhörda rikedomar (kyrkan är rikare idag än den var för femtio år sedan), som förvaltar lära och byggnader och immateriell kultur som är äldre än landet Sverige, i stort sett lämnas ogranskad i offentligheten. Svenska kyrkan flyttar fram sina positioner som samhällsaktör oerhört snabbt nu.

(…)

Som jag ser det faller medverkan i medierna självklart under församlingens grundläggande uppgift om undervisning. När så många i dag saknar grundläggande kunskaper om kyrkan och bygger sina åsikter på desinformation så måste man hjälpas åt att förklara. Vare sig prästerna vill det eller inte så diskuteras ju ändå teologi och kyrka i medierna. Det enda de har att välja på är att vara med i debatten eller att stå bredvid och se någon annan beskriva den kyrka de har till uppgift att förvalta.

Jag håller med Jönsson att det finns en betydande brist i svenska medier om Svenska kyrkan. Om tradition, verksamhet och uppgift. Jag håller med Jönsson att det är problematiskt att många journalister verkar vara så oerhört okompetenta när det gäller Svenska kyrkan. Hur svårt kan det vara?

Nej, vi  måste ta större ansvar för den offentliga bilden av Svenska kyrkan. Och det ska vi göra tillsammans. Det ska inte bara göras av kyrkokansliets infoavdelning. Utan varje församling är ansvarig, varje medlem, varje anställd och varje förtroendvald!

Det riktas också ganska skarp kritik mot Kyrkans Tidning från olika håll. Nu är kritiken att Kyrkans Tidning inte vill vara granskande. Att man bara skriver positivt och inte vill se problemen.

Men om jag inte missminner mig så var det inte så många år sedan som kritiken var att Kyrkans Tidning bara skrev om problemen och aldrig lyfte det som var positivt i församlingarna.

Så pendeln far fram och tillbaka. När ska vi bli nöjda? Och vad är det vi vill ha – egentligen?

Ur POSKs vision och program:

POSK  – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska
• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Kyrkbussen 2014>>

Kan ateister vara medlemmar?

Skrivet av

Kan ateister vara medlemmar? Den frågan ställer sig Majeed Olerud Khoso på debattsidan i dagens Kyrkans Tidning. (Nr 21/2015)

Kyrkans Tidning: Kan ateister vara medlemmar?>>

Frågan ställer han sig eftersom han själv inte är med i Svenska kyrkan, med ganska regelbundet ändå går på verksamhet i kyrkan. Han skriver:

Första gången jag gick på kyrkans barntimmar frågade jag prästen om jag på något sätt kunde göra rätt för mig som besökare, med tanke på att jag varken var troende eller betalande medlem. Det fanns inget sätt, vi var välkomna ändå.

Och Majeed skriver att han läser bibeln. Han verkar tycka att Svenska kyrkan som institution är bra – bara han slipper vara med och tro eftersom han skriver att kyrkan förmedlar en världsbild som helt enkelt inte är sann.

Han skriver:

Kan kyrkan acceptera att uttalade ateister löser ett medlemskap som inte innebär en tyst överenskommelse om att undvika teologiska spörsmål?  Alltså en typ av medlemskap som uttryckligen tog avstånd från all teologi, ungefär som en samvetets friskrivningsklausul. Ett sådant medlemskap skulle innebära att ateister (och andra) fick möjligheten att stödja och påverka kyrkan utan att ge moraliskt stöd till den kristna mytologin.

Jag ser på nätet att Majeed Olerud Khoso är miljöpartist och arbetar på utrikesdepartementet.

Så min tankevurpa blir givetvis – skulle han som miljöpartist kunna tänka sig att människor blev medlemmar i miljöpartiet utan att ställa sig bakom de grundläggande värderingarna? Att få möjlighet, som medlem, att vara med och bestämma om miljöpartiet, att bli invald i olika styrelser?

Jag vill svara på Majeeds fråga. Både ja och nej skulle jag vilja svara. Vi har i Svenska kyrkan ingen koll på vad människor tror på eller hur de tolkar bibeln. Vi gör inget test eller prov. Alltså kan man som ateist vara medlem i Svenska kyrkan. Ingen kommer att slänga ut dig. Du kan som medlem rösta de kyrkliga valen. Du kan som medlem bli invald i de kyrkliga styrelserna. Alltså – som ateist skulle du mycket väl kunna vara med i Svenska kyrkan.

Personligen så tycker jag dock (vilket POSK också skriver i sitt program>>) att det är viktigt att de förtroendevalda ska hämtas från gudstjänstgemenskapen. Just för att de som ska vara med och ta ansvar för verksamhet, gudstjänster, kyrkan tro bekännelse och lära.

Rekryteringsbasen för POSK är gudstjänst- och församlingsgemenskaperna kring våra kyrkor. Kyrkan består av alla sina medlemmar, inte bara de som på olika sätt har ett samhällspolitiskt engagemang. Det är gemenskapen och det lokala förtroendet i församlingen som avgör vilka som företräder POSK.

POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll, och göra kyrkan synlig i samhället. POSK är med och bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs.

Nej, vi ska inte ha ett särskilt medlemskap där man som ateist ska kunna vara med i kyrkan. Bara för att man vill vara med och stödja kyrkan men med en "samvetets friskrivningsklausul". Nä… det vore fullständigt tokigt.

Men om man inte vill vara med i kyrkan så finns det ju betydligt många fler sätt stödja kyrkan. Genom bidrag (enstaka eller återkommande) till den lokala kyrkan och dess diakonala verksamhet eller annat viktig verksamhet. Eller i söndagens kollekt. Eller genom bidrag till Svenska kyrkans internationella arbete.

Svenska kyrkans internationella arbete: Ge en gåva>>

Svenska kyrkan: Medlemskap>>

Foto: IKON

Kyrkans uppgift?

Skrivet av

Jag läser på bloggen "Det goda samhället>>" ett inlägg som får mig att fundera lite.

Det är Patrik Engellau som skriver: Öppet brev från en medlem i Svenska kyrkan med begäran om att kyrkan måtte ge andlig vägledning>>

Engellau skriver:

Jag är medlem i Svenska kyrkan och betalar den årliga avgiften. Därför anser jag mig berättigad att få vägledning i en själslig fråga. Jag tror inte säkert på Gud, men jag respekterar Bibelns värde som inspirationskälla i andliga frågor. (…)

Låt mig specificera frågan. Jag vill inte veta vad kyrkan anser att staten ska göra. Det har jag hyggligt hum om. Svenska kyrkan står på barrikaderna när det gäller att kämpa för en generös invandringspolitik. Nu råkar jag anse, i Luthers efterföljd, att kyrkan inte ska blanda sig i politiken, utan enbart syssla med andliga ting. Skattefrågor är inte andliga frågor. En människas nådaställning inför Gud påverkas inte av i vilken utsträckning vederbörande betalar skatt till staten.(…)

Alldeles bortsett från invandringspolitiken och skatterna har varje människa nämligen ett personligt ansvar som inte alls behöver sammanfalla med statens uppfattning. Att ge vägledning i sådana personliga frågor är, menar jag, kyrkans sanna uppgift. (”Kyrkans sanna skatt är det allra heligaste evangeliet om Guds härlighet och nåd”, skrev Luther i den 62dra tesen. Evangeliet borde kunna ge svar på min fråga.) Där tycker jag inte att kyrkan gör sitt jobb. Kyrkan har inte förklarat sin syn på mina skyldigheter. Jag vill veta vilka kyrkan anser dem vara. (…)

Nu vet jag att kyrkan genom tiderna har haft svårt att förkunna ett så kärvt budskap och därför letat sig fram till andra tolkningar, men detta är faktiskt Jesu förkunnelse. Evangelierna är kristallklara, det är bara att läsa innantill.

Skribenten verkar vara väldigt säker på vad både Jesus och evangelierna säger. Skribenten verkar också väldigt säker på vad Svenska kyrkan gör och inte gör. Och skribenten tycker inte att Svenska kyrkan ger andlig vägledning. Utan blandar sig i Sveriges politik. Och det ska Svenska kyrkan inte göra – enligt skribenten.

Det kan mycket väl hända att jag helt har missuppfattat Engellaus bloggpost och tolkar detta tokigt. Men jag ställer mig frågande till några saker.

Varför skulle Svenska kyrkan inte blanda sig i politiken? För mig är det självklart att Svenska kyrkan ska säga ifrån när människor kommer i kläm i vårt samhälle. Och då måste man blanda sig i politiken. Om Svenska kyrkan slutade bry sig skulle jag tycka att det vore ett mycket större problem.

Att blanda sig i politiken är inte det samma som att vara partipolitisk. Det är en väldig skillnad. Kyrkans ska vara partipolitiskt obunden och på det sättet kunna peka på orättvisor och systemfel oberoende av vem som har makten.

Vad är det för andlig vägledning som Engellau saknar? Det verkar (genom att läsa texten) som om Engellau redan har fått vägledningen via bibeln. Hur ska "Svenska kyrkan" kunna göra något mer?

Sägs det inte tillräckligt från predikstolar och andra undervisningstillfällen? Skrivs det inte tillräckligt på debattsidor och sociala medier? I själavårdssamtal, bibelstudier och bikt? Vad är det som Engellau är ute efter som inte redan Svenska kyrkan gör?

Ur POSKs vision och program>>:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att
Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska
• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Så satsar Svenska kyrkan på Reformationsåret 2017

Skrivet av

Svenska kyrkan skriver i ett pressmeddelande 5 maj: Svenska kyrkan satsar på Reformationsåret 2017>>

2017 är det 500 år sedan Martin Luther enligt traditionen spikade upp sina 95 teser på porten till Slottskyrkan i Wittenberg. Det blev starten på reformationen – en av historiens mest dramatiska omvälvningar.

Reformationsåret 2017 kommer att uppmärksammas i många länder. Kyrkostyrelsen har den 5 maj satt ramarna för Svenska kyrkans satsningar under året.

Stora arrangemang som kyrkostyrelsen lägger särskilda resurser på är Teologifestivalen i Uppsala i februari, Världens fest i Västerås i juni, som denna gång fått namnet "Världens Luther", och Reformationsveckan i slutet av oktober, som kulminerar då reformationsdagen 31 oktober firas i landets domkyrkor.

Reformationsåret kommer också att märkas på Svenska kyrkans Se människan-scen under bok- och biblioteksmässan i Göteborg i september. Mycket kommer också att hända i kyrkans stift och församlingar under året.

Ett mål med Svenska kyrkans satsningar är att allmänheten ska få mer kunskap om och förståelse för luthersk teologi och vad den har bidragit till i den svenska samhällsutvecklingen – hur den exempelvis har främjat läskunnighet och folkbildning, säger Cristina Grenholm, kyrkosekreterare i Svenska kyrkan. – Vi ska lyfta fram viktiga reformatoriska begrepp som nåd, rättfärdiggörelse, evangelium och förlåtelse, och hur de kan förstås och bli relevanta för dagens människor.

– Vi vill också visa på reformationens teologi som en resurs i dag, i det mångkulturella samhället. Luther betonade den allmänna etiken, att alla människor har en moralisk kompass. Gud verkar på många sätt, inte bara genom kristna. En förhoppning är också att kunna nyansera den ofta negativa bild av Luther som finns i Sverige, fortsätter Cristina Grenolm.

-Vi vill visa att han betonade sådant som individens frihet och ansvar, hur han myndigförklarade och uppmuntrade alla att tänka själva också i trosfrågor.

– Men vi ska heller inte blunda för Luthers problematiska sidor. Vi kommer exempelvis att belysa hans antisemitism och hur den har påverkat kyrkans relation till judendomen. Det blir också ett tillfälle att kritiskt belysa vår egen historia, säger Cristina Grenholm.

Under 2017 kommer det ekumeniska perspektivet att vara tydligt närvarande, ett samarbete kommer att ske med Sveriges kristna råd, som samlar alla stora kyrkoriktningar.

Ett gemensamt dokument har också tagits fram av lutheraner och katoliker inför 2017. Dokumentet, med namnet Från konflikt till gemenskap är ett underlag för samtal mellan Svenska kyrkan och Romersk-katolska kyrkan i Sverige. Det är också en grund för gemensamma arrangemang mellan de båda under 2017.

Efter kyrkostyrelsens beslut i dag startar nu detaljplaneringen av projektets olika delar. Ett arbete påbörjas också med att ta fram inspirationsmaterial till Svenska kyrkans församlingar. Så snart som möjligt ska också ett nationellt kalendarium
över händelserna under 2017 öppna.

KONTAKTPERSON: Cristina Grenholm, kyrkosekreterare, 018-16 96 86

Om Martin Luther och reformationen:
Martin Luther (1483-1546) var tysk augustinermunk och professor. Han förde länge en personlig kamp med en Gud som han upplevde som krävande och dömande. Det blev en stor befrielse för Luther när han kom till insikten att människan själv inte kan göra något för att bli rättfärdig inför Gud.Människans frälsning är helt och hållet Guds verk, "Nåden allena".

Han vände sig också emot en rad kyrkliga läror som han menade inte hade någon förankring i Bibeln, och framhöll Bibeln som det enda rättesnöret lärofrågor, "Skriften allena".Luthers syfte var inte att skapa en ny kyrka, men hans budskap innehöll en sprängkraft som resulterade i en splittring av den västliga kyrkan.

Luther följdes av andra reformatorer, som Jean Calvin och Huldrych Zwingli, vilkas teologi ligger till grund för olika reformerta trosriktningar.

Stora lutherska kyrkor finns i dag i Norden och länder som Tyskland, Etiopien, Tanzania och USA.

Hur ser er doppastoral ut?

Skrivet av

I alla församlingar gissar jag att ni har en doppastoral som ni beslutat om i kyrkorådet. Ett dokument där ni har funderat ut och tänkt strategiskt om hur ni ska möta och söka upp människor för att berätta om dopet för både unga och gamla.

Ett hjälpmedel som vi har i Svenska kyrkan är KBok. Registret där alla våra medlemmar finns med. Och där finns också de nyfödda och odöpta med – så länge någon av vårdnadshavarna är medlemmar. Men det blir nya regler från den 2 juni i år.

De nyfödda och odöpta får bara finnas med i registret i fyra månader – sedan tas de bort. Detta står att läsa på Svenska kyrkans intranät.

Svenska kyrkans intranät: Information om förändringar i Kbok 2 juni>>
Den 2 juni lanseras en ny version av Kbok. Under maj kommer du kunna läsa på Kboks hemsida om innehåll i den nya versionen. En förändring som vi särskilt vill informera gäller hanteringen av personuppgifter om barn som inte är medlemmar, men som har vårdnadshavare som tillhör kyrkan.

Tills dess att barnet blir fyra månader kommer personuppgifterna som hittills att finnas i Kbok. Därefter kan uppgifter för utskick hämtas med hjälp av ett rapportuttag i Kbok. Uppgifterna hämtas från folkbokföringen.

Förändringen sker med anledning av Datainspektionens beslut 23 januari 2014. Efter en anmälan inledde Datainspektionen under hösten 2013 ett tillsynsärende hos kyrkostyrelsen enligt personuppgiftslagen (PuL). Ärendet gällde kyrkans hantering av personuppgifter i kyrkobokföringen för barn som inte är medlemmar, men vars vårdnadshavare är det.

Hur påverkas församlingarna av förändringen?
I den version av Kbok som lanseras den 2 juni kommer inte uppgifter om barn som är äldre än fyra månader, och som inte är medlemmar, att finnas i registret. För barn som är yngre än så kommer samma uppgifter att finnas som idag.

Det  innebär att man i församlingen, på samma sätt som hittills, kan skicka ut dopinbjudan med hjälp av uppgifter i Kbok fram till dess att barnet är fyra månader. Om dopinbjudan inte skickats ut innan barnet är fyra månader kan församlingen skicka inbjudan med hjälp av rapportuttag med uppgifter från folkbokföringen.

Inbjudan till församlingens verksamhet
Församlingarna har ett berättigat intresse av att kunna inbjuda barn som inte tillhör kyrkan till den verksamhet som sker i församlingen, till exempel  inbjuda till konfirmation, körer, miniorer, öppet hus eller liknande.

För att göra det möjligt för församlingarna att vid varje sådant tillfälle få fram de relevanta uppgifter som behövs har det tagits fram en ny funktion i Kbok, "adressuttag för barn och ungdom". Via denna funktion får användaren en rapport med uppgifter från folkbokföringen.

Anställd som har tilldelats behörighet som handläggare i Kbok kan där göra sökning för barn i en viss åldersgrupp. En förutsättning för att uppgifter ska kunna hämtas är att barnet har minst en vårdnadshavare som tillhör Svenska kyrkan. Sökningen resulterar i ett adressuttag som kan skickas till barnet via vårdnadshavaren. De på detta sätt framtagna uppgifterna ska inte bevaras längre än vad som behövs för ändamålet (utskicket) och i inget fall längre än tre månader, enligt Datainspektionens rekommendation.

Familjebilden i Kbok och KyrkSpar
Dop, konfirmation, vigsel och begravning ska enligt kyrkoordningen föregås av samtal mellan den präst som ska leda den kyrkliga handlingen och dem som närmast berörs. Som förberedelse vid dessa tillfällen finns behov att ta del av uppgift av vilka som närmast berörs av den kyrkliga handlingen. Behovet av familjebild kan även finnas vid andra hembesök. Därför har församlingarna, i Kbok, tillgång till en så kallad familjebild för den som tillhör kyrkan och/eller finns antecknad i avvaktan på dop.

Familjebilden kommer med anledningen av förändringarna som nämns ovan inte vara komplett i Kbok. Därför kommer det i samband med lanseringen den 2 juni en ny version av KyrkSpar. För en framsökt person kommer det att finnas en detaljerad familjebild. Familjebilden visar en persons samtliga relationspersoner oavsett tillhörighet, vilket är en förbättring jämfört med familjebilden i Kbok. Uppgifter hämtas både från medlemsregistret och folkbokföringen. KyrkSpar lagrar inga uppgifter utan visar bara uppgifter från medlemsregistret och folkbokföringen, det innebär att det är en onlinehämtning. Mer information om KyrkSpar finns här.

Information och kontakt
För bakgrund, information och juridiska, tekniska och ekonomiska aspekter se vår FAQ.
Har du frågor? Kontakta Kanslistöd: tel 018 – 16 97 00, knappval 2 eller e-post: kanslistod@svenskakyrkan.se

Ur POSKs vision och program:

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så
stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga
handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop,
konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social
verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och
ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten –  utan gudstjänst ingen kyrka.

Foto: IKON

Inga förberedelser

Skrivet av

Jag hoppade ju på "Anta utmaningen" där man läser bibeln varje dag. Ni gör säkert redan detta på ett mycket systematiskt sätt. Men jag behövde lite struktur – och det var en kul grej.

Det som slår mig när jag läser bibeln kapitel efter kapitel (och inte hoppar fram och tillbaka) är att Jesus faktiskt är himla typ. Han är ganska otrevlig. Han är obekväm. Och han ställer krav.

Den gullige och rosaskimrande Jesus och Gud som det talas om, Jesus som vandrar omkring i ett ljust skimmer, den ser inte jag mycket av i texterna. Det är spännande! Hur gamla texter, välkända texter liksom får ett nytt ljus!

Men det var inte detta som fastnade efter morgonens läsning. Nu läser jag i Lukasevangeliet. Luk 21:14-15 "Lägg bara på minnet att ni inte skall förbereda några försvarstal ty jag skall ge er ord och visdom som era fiender inte kan stå emot eller vederlägga".

Rubriken för den här texten handlar om "kommande prövningar". Och det är alldeles tydligt och klart att det blir synnerligen besvärligt. Men det som fastnade alldeles särskilt i dag var – "…ni inte skall förbereda några försvarstal ty jag skall ge er ord och visdom…". Inga förberedelser! Härligt!

Alla vi som läser och förbereder texter, artiklar, tal och inlägg. (Eller bloggposter…) Vi behöver inte förbereda oss – för Jesus ska hjälpa oss. Väldigt skönt!

Vad folk vill ha! Eller?

Skrivet av

Läser ledaren in Kyrkans Tidning 16 april 2015

Kyrkans Tidning: Den post-kristna resan fortsätter>>  

Barbro Matzols skriver om forskningsenhetens undersökning kallad "Kyrkbussen 2015". Jag hittar tyvärr ingen information om denna undersökning på nätet (2015) och kan inte lägga upp någon aktuell länk just nu. Men Kyrkans Tidning skriver om undersökningen på sid 4-5 i nummer 16/2015. (Däremot hittar jag förra årets undersökning – se länk längst ner)

En majoritet tycker inte att Svenska kyrkan ska lägga sig i samhällsdebatten. En majoritet tycker inte heller att Svenska kyrkan ska föra fram det kristna budskapet. En majoritet tycker också det var länge sedan man hörde Svenska kyrkan uttala sig offentligt. Däremot tycker en majoritet att det är OK att Svenska kyrkan gör sociala insatser och tycker att kyrkan ska lyfta frågan om de utsatta och samhällsproblemen.

Är det här något att bry sig om egentligen? Tja, jag tycker det är viktigt att vi vet vad svenska folket tycker. Om vi mäter hur det är nu så kan vi också mäta hur det är om några år. Om det har blivit skillnad – om det som kyrkan har gjort och sagt har påverkat.

Men rent krasst så tycker jag sen att det är ganska orelevant vad folk tycker egentligen. För oavsett vad de tycker så har vi fått en uppgift som kyrka. Jesus har tydligt sagt vad vi ska göra. Vi ska göra alla människor till lärjungar. Vi ska berätta om Jesus Kristus.

Och vi ska fira gudstjänst, vi ska missionera, vi ska utöva diakoni och självklart ska vi undervisa.

Så fortsätt med undersökningarna – men sluta inte prata om Jesus Kristus. Sluta inte missionera och utöva diakoni. Och sluta inte delta i samhällsdebatten och peka på orättvisor och orättfärdigheter! Det är vår skyldighet som kristna!

Och jag vill att Svenska kyrkan ska vara mer kaxig! Jag vill att kyrkan ska vara tydlig i olika frågor och rättvisefrågor – på en teologisk grund. Jag vill att kyrkan tar ton och sätter agendan!

Ur POSKs vison och program:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Kyrkbussen 2014>>

Dagen: Många vill engagera sig i sociala frågor>>

Hög tid att söka musikerutbildningen

Skrivet av

Har du funderat på att bli kantor eller organist i Svenska kyrkan? Nu är det hög tid att söka i så fall. Senast den 15 april ska din ansökan vara inne.

Lunds stift skriver bra om de olika tjänsterna på sin webbsida.

Lunds stift: Att bli kyrkomusiker>>

Utbildningsinstitutet: Att bli kyrkomusiker>>

Kyrkomusikern och kyrkomusiken har en stark och bärande roll i Svenska kyrkan och dess gudstjänstverksamhet. Utan musiken blir gudstjänsten halv tycker jag. Och det måste få finnas många olika uttryck.

Ur POSKs vision och program:

Musiken i kyrkan är ett redskap för att utforska, förmedla och fördjupa tron. Detta ska ske med hjälp av en musikalisk bredd. Musiken är en viktig del i vårt gudstjänstliv och tillför en dimension som förstärker och förtydligar evangeliet om Jesus Kristus.

Sveriges Kyrkosångsförbund är Sveriges i särklass största körorganisation och körsång är en av Svenska kyrkans största ungdomsverksamheter. Svenska kyrkan är en betydande aktör i det offentliga kultur- och musiklivet i landet. POSK vill med kraft verka för att stärka musiken i församlingarna.

(…)
Avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker är att ungdomar tidigt uppmuntras och får möjligheter att sjunga och spela. Därför bör kyrkomusikernas tjänster innefatta instrumentalundervisning.
Rekryteringen behöver förstärkas för att undvika att det uppstår brist på kvalificerade kyrkomusiker i Svenska kyrkan.

Nya ledamöter i teologiska kommittén

Skrivet av

Pressmeddelande från Svenska kyrkan>>

Svenska kyrkans teologiska kommitté har fått nya ledamöter.

Ledamöterna har utsetts av kyrkostyrelsen och biskopsmötet. Ledamöterna i den nya teologiska kommittén är:

  • Johanna Gustafsson-Lundberg, docent i etik, Lunds universitet. Ordförande.
  • Martin Modéus, biskop i Linköpings stift. Vice ordförande.
  • Fredrik Modéus, biskop electus i Växjö stift (vigs på söndag 12/4).
  • Johan Dalman, biskop electus i Strängnäs stift.
  • Sara Gehlin, doktorand i missionsvetenskap med ekumenik, Lunds universitet.
  • Stefan Helgesson, professor i engelska, kulturskribent, författare, Stockholms universitet.
  • Mia Lövheim, professor i religionssociologi, Uppsala universitet.
  • Anne Hege Grung, försteamanuens vid Det praktisk-teologiska seminariet vid teologiska fakulteten, Universitetet i Oslo.
  • Marita Hilliges, docent i vävnadsbiologi, rektor vid Högskolan Dalarna.
  • Mikael Mogren, teologie doktor i kyrkovetenskap, biskopskandidat i Västerås stift.
  • Ola Sigurdsson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap, Göteborgs universitet.

Om Teologiska kommittén:
Svenska kyrkans teologiska kommitté ska vara ett forum som i seminarieform arbetar med fördjupad teologisk reflektion i aktuella frågor. Den relaterar till kyrkostyrelsen, biskopsmötet och ärkebiskopen. Till uppdraget hör att uppmärksamma uppdragsgivarna på principiellt viktiga frågor som behöver bearbetas teologiskt inom Svenska kyrkan.

Kommittén består av elva ledamöter. Majoriteten ska vara verksamma vid universitet och högskolor. I kommittén ska finnas kvalificerad teologisk sakkunskap och dessutom ska andra vetenskapliga perspektiv vara
företrädda. I kommittén ska också finnas erfarenhet av ekumeniskt och interreligiöst arbete.

Biskopsmötet och kyrkostyrelsen utser vardera tre ledamöter och utser tillsammans de övriga fem. Den nyvalda kommittén sitter till 31 december 2017.

Kontakt: Cristina Grenholm, kyrkosekreterare, 018-16 96 86

Kyrkans Tidning: Nya biskopar invalda i teologiska kommittén>>

Nästa år i Göteborg

Skrivet av

Om ett år, den 8-9 april 2016, pågår mötesplatsen Bibeln – Mitt i allt i Göteborg.

Jag hoppas att ni alla har möjlighet att planera in och komma på den konferensen. Det är ett delprojekt i "Dela tro Dela liv".

Dela tro Dela liv på fb>>

Flera av er har säkert hakat på "Anta utmaningen". Att läsa bibeln varje dag i hel, halv eller kvartsfart under ett år. Ytterligare ett utmärkt sätt att förbereda sig för konferensen.

Ur POSKs vision och program:

Bibel och bekännelse är grundläggande och omistliga för Svenska kyrkans identitet. Liksom i kristenheten i övrigt ryms inom Svenska kyrkan och därmed inom POSK skilda syner på hur bibeln och Guds fortsatta uppenbarelse ska tolkas i vår tid. POSK stöder och uppmuntrar därför samtal mellan företrädare för olika riktningar inom kyrkan. För kyrkans trovärdighet är det nödvändigt att skapa goda förutsättningar för att hantera interna meningsmotsättningar. Detta ger bättre möjligheter att verka ekumeniskt, både nationellt och internationellt.

Arkiv
Kategorier