fbpx

ÄB Antje i media

Jag är lite förvånad när jag den senaste tiden har läst mest om Ärkebiskop (ÄB) Antje i tidningen Dagen. När ÄB Antje blev sjukskriven, då skrev Dagen, när ÄB kom till tillbaka från sjukskrivningen, då skrev Dagen. Nu närmar sig Almedalsveckan – då skriver tidningen Dagen om ÄBs program.

I Kyrkans Tidning kan jag läsa att ÄB Antje med make har varit och tittat på utgrävningarna av en tidigare ÄB-gård. Inte ointressant – men kanske inte lika intressant som det som jag har kunnat läsa i tidningen Dagen.

Jag förstår att man gör olika nyhetsbedömningar och att man kan ha olika förutsättningar. Men varför Kyrkans Tidning skriver så lite om ÄB och hennes förehavanden förvånar mig.

Överhuvudtaget om biskoparna och deras arbete. De är dessa 14 personer som leder stiften, främjar och har tillsyn. Varför får vi veta så lite om vad de gör? Och varför läser jag mer om Svenska kyrkans ärkebiskop i tidningen Dagen?

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/arkebiskop-antje-besokte-utgravningar-av-foretradares-bostad

http://www.dagen.se/antje-jackelsökersigutanförkyrkansarena

http://www.dagen.se/antjejackelensjukskriven

http://www.dagen.se/antje-jackelentillbakaefteroperationen

http://svenskakyrkan.se/arkebiskopen

Foto: ÄBs webbsida Magnus Aronsson/IKON

Socialdemokrater i Svenska kyrkan

Socialdemokrater i Svenska kyrkan, SiSK, är detta den nya gruppen som kommer att delta i kyrkovalet 2017?

Om debattören Irene Gustafsson (S) Boden (KT  22/2015) får som hon vill så kommer Socialdemokraterna under året kongress till helgen besluta så. Hon skriver i KT:

Det kan inte vara rimligt att en sekulär valberedning, som inte ens behöver vara medlemmar, ska föreslå vilka som ska ha de olika uppdragen i Svenska kyrkan. Det finns oftast ingen kunskap kring hur de olika uppdragen hänger ihop och vad ledamöternas uppdrag är. Risken finns att man väljer in folk utan något engagemang eller någon kunskap om att de demokratiska besluten tas i samråd med de som har vigningstjänsten.

Kyrkans Tidning: Nya tag behövs i kyrkopolitiken>>

Tidningen Dagen skriver också om motionerna till (s)-kongressen. Det finns tydligen sex motioner (av de sammanlagt 550 motioner som kommit in) som önskar att (S) inte deltar som parti i kyrkovalet. Några ställer sig också tveksamma till att organisationen Tro och solidaritet har så stark ställning.

Tidningen Dagen skriver:

Några motionärer som vill bryta engagemanget i kyrko­valet vill också ta bort sidoorganisationen Tro och Solidaritets plats i partiets verkställande u­tskott och partistyrelse. Om kyrkovalet skriver de: ”Socialdemokraterna ställer inte upp i val till andra religiösa eller livsåskådningsmässiga församlingar.” Om Tro och solidaritet heter det:

”En ateistisk eller agnostisk socialdemokrat kan med rätta känna stor olust inför (…) att det finns en särskild sammanslutning för religiösa/troende socialdemokrater som sitter med och fattar beslut i partiets högsta beslutande organ mellan kongresserna: partistyrelsen och till och med VU.”

Tidningen Dagen: Förslag på s-kongress: Lämna kyrkopolitiken>>

Som ni vet så tycker vi i POSK att kyrkan ska vara partipolitiskt obunden. POSK tycker att det är konstigt att ett politiskt parti (oberoende vilket) ska engagera sig i ett enskilt trossamfund och, precis som det också påpekas i motionerna och debattartikeln, personer som inte är engagerade i kyrkan alls, påverkar vem som ska väljas in och vilka frågor som ska drivas.

Förslaget som Gustafsson för fram om ”Socialdemokrater i Svenska kyrkan” (SiSk) är lite mer tilltalade. Men… det är inte optimalt det heller. POSK ser att de grupper som startats på liknande sätt fortfarande har starka band till sin moderorganisation.

OM socialdemokraterna skulle välja att som parti inte ställa upp i kyrkovalet så skulle det kunna skapa förutsättningar för ett omfattande strukturförändring inom Svenska kyrkans demokratiska organisation. Det vore oerhört spännande att få vara en del av den processen.

För när det väl blir så (jag är övertygad om att de politiska partierna kommer att lämna) så hoppas jag att vi vågar fundera nytt och annorlunda. Det är lätt att tro att en demokratiskt process bara kan gå till på ett sätt – men det finns många sätt. Och säkert fler än vi kan komma på just nu. Låt oss hoppas att vi vågar ta nya spännande grepp. Kanske redan till valet 2017?

Ur POSK vision och program:
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är en demokratisk riksorganisation för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. (…)

Rekryteringsbasen för POSK är gudstjänst- och församlingsgemenskaperna kring våra kyrkor. Kyrkan består av alla sina medlemmar, inte bara de som på olika sätt har ett samhällspolitiskt engagemang. Det är gemenskapen och det lokala förtroendet i församlingen som avgör vilka som företräder POSK.

S-kongressen i Västerås 29-31 maj>>

Tro och solidaritet>>

Världen idag: S-krav Lämna kyrkopolitiken>>

Kyrkans Tidning: S plats i kyrkopolitiken ifrågasätts igen >>

Att våga ta plats!

Tidskriften Evangelium är en av de arenor som lyfter teologisk frågor i det offentliga rummet.

Tidskriften Evangelium>>

Andra arenor är bland annat

Dagens seglora>>

Areopagen>>

Kyrkans Tidning>>

Tidningen Dagen>>

Jag läser Sofia Lilly Jönssons inlägg på Evangelium som på bloggen under rubriken Kyrkans grundläggande uppgifter>> skriver:

Kritiken hör yttrandefriheten till och fanns inte, eller rättare sagt var förbjuden, i historisk tid. Min roll är inget konstig och utomlands har alla större redaktioner en religionsredaktör eller utsända i Vatikanen eller så, men inte i Sverige där tidningarna har vinexperter och krigsexperter och sportexperter men inte kyrkoexperter för det anses suspekt att kunna någonting om landets största organisation, nästan partiskt, och det anses bättre att neutrala journalister rapporterar om saker de inte kan ABC om (idag kan vi till exempel läsa att Visbys biskop ”kallar samman stiften” på måndag, har ni bokat båtbiljetter?).

(…)

Jag menar att deltagande i media hör till församlingarnas grundläggande uppgifter. Det faller under alla pelare utom gudstjänsten, och förstås alldeles särskilt under uppgiften att undervisa. Hur menar jag? Jag menar att vi har kommit till en situation i Sverige att den största organisationen i landet, med miljoner medlemmar och oerhörda rikedomar (kyrkan är rikare idag än den var för femtio år sedan), som förvaltar lära och byggnader och immateriell kultur som är äldre än landet Sverige, i stort sett lämnas ogranskad i offentligheten. Svenska kyrkan flyttar fram sina positioner som samhällsaktör oerhört snabbt nu.

(…)

Som jag ser det faller medverkan i medierna självklart under församlingens grundläggande uppgift om undervisning. När så många i dag saknar grundläggande kunskaper om kyrkan och bygger sina åsikter på desinformation så måste man hjälpas åt att förklara. Vare sig prästerna vill det eller inte så diskuteras ju ändå teologi och kyrka i medierna. Det enda de har att välja på är att vara med i debatten eller att stå bredvid och se någon annan beskriva den kyrka de har till uppgift att förvalta.

Jag håller med Jönsson att det finns en betydande brist i svenska medier om Svenska kyrkan. Om tradition, verksamhet och uppgift. Jag håller med Jönsson att det är problematiskt att många journalister verkar vara så oerhört okompetenta när det gäller Svenska kyrkan. Hur svårt kan det vara?

Nej, vi  måste ta större ansvar för den offentliga bilden av Svenska kyrkan. Och det ska vi göra tillsammans. Det ska inte bara göras av kyrkokansliets infoavdelning. Utan varje församling är ansvarig, varje medlem, varje anställd och varje förtroendvald!

Det riktas också ganska skarp kritik mot Kyrkans Tidning från olika håll. Nu är kritiken att Kyrkans Tidning inte vill vara granskande. Att man bara skriver positivt och inte vill se problemen.

Men om jag inte missminner mig så var det inte så många år sedan som kritiken var att Kyrkans Tidning bara skrev om problemen och aldrig lyfte det som var positivt i församlingarna.

Så pendeln far fram och tillbaka. När ska vi bli nöjda? Och vad är det vi vill ha – egentligen?

Ur POSKs vision och program:

POSK  – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska
• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Kyrkbussen 2014>>

POSKaren Mikael Mogren ny biskop i Västerås

Det blev inte helt oväntat Mikael Mogren som blev Västerås stifts nye biskop.

Den 6 september kommer att han vigas till biskop i Uppsala domkyrka – samtidigt som Johan Dahlman vigs till biskop för Strängnäs stift.

Mikael Mogren fick 307 röster (261 i första omgången) mot Karin Johannessons 218 (162 i första omgången).

Mikael Mogren är POSKare och har under många år suttit för POSK i kyrkomötet på Uppsala-bänken, men under denna period för Västerås stift. Den uppgiften får han nu lämna men kommer ju delta i kyrkomötet som biskop istället.

Stort grattis till Mikael till biskopsstolen!

Kyrkans Tidning: I dag väljs Västerås nya biskop>>

Kyrkans Tidning: Mikael Mogren vann biskopsvalet i Västerås>>

Tidningen Dagen: Mogren ny biskop i Västerås>>

Västerås stift>>

Foto: Från Västerås stifts webbshop>> där man kan köpa Praktisk "buff" eller "multiscarf" som man kan ha som pannband, scarf på handleden eller som mössa. (OBS! Mikael på bilden medföljer inte!)

Solidaritet och arbetsmiljö #2

Den 1 maj skrev jag på bloggen om solidaritet och arbetsmiljö. Du kan läsa om det här>>.

Då skrev jag bland annat:

I Svenska kyrkan talas det ofta om arbetsmiljö och hur det fungerar
eller inte fungerar. Det är bra! Svenska kyrkan ska vara en bra arbetsgivare och våra anställda ska vara trygga på sitt jobb och i sin anställning.Vi ska inte gömma problem utan vi ska lyfta dem, ta itu med dem och lösa dem.

Det har skrivits en hel del om det som hänt i Visby stift och jag länkar till de kyrkliga tidskrifter jag hittat om detta.

Evangelium:

http://tidskriftenevangelium.se/sprickorna/posks-ordforande-vi-foljer-handelserna-i-visby/

http://tidskriftenevangelium.se/sprickorna/man-anvander-harskartekniker-mot-de-anstallda/

http://tidskriftenevangelium.se/sprickorna/posks-ordforande-vi-foljer-handelserna-i-visby/

Kyrkans Tidning:

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/protester-mot-att-sexanklagad-prast-tas-till-nader

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/kritik-mot-att-sexanklagad-prast-aterfar-tjanst

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/domkapitlet-i-visby-bemoter-kritiken

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/visbybiskop-moter-kritik-i-slutreplik

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/kritik-mot-att-visby-biskop-lagger-locket-pa

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/domprost-ohallbart-ha-prast-som-anklagats-sexuellt-ofredande

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/ingen-overprovning-av-beslut-rorande-sexanklagad-prast-pa-gotland

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/blottor-i-system-att-inte-kunna-overklaga

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/det-har-ar-saras-berattelse

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/sexanklagad-prast-svarar-pa-kritik

Dagen:

http://www.dagen.se/dokument/sprickorna-bakom-domkyrkans-fasad-1.354639

http://www.dagen.se/dokument/domprosten-vi-har-f%C3%B6ljt-regelboken-1.354648

http://www.dagen.se/ledare/systemfel-bakom-konflikten-i-visby-1.354606

Dagens Seglora:

http://dagensseglora.se/2015/03/24/uselt-agerande-av-visby-stift/

Biskopens brev till kyrkorådet 9 februari:

http://kyrkligdokumentation.nu/biskopfastsbrev0215.pdf

Vad folk vill ha! Eller?

Läser ledaren in Kyrkans Tidning 16 april 2015

Kyrkans Tidning: Den post-kristna resan fortsätter>>  

Barbro Matzols skriver om forskningsenhetens undersökning kallad "Kyrkbussen 2015". Jag hittar tyvärr ingen information om denna undersökning på nätet (2015) och kan inte lägga upp någon aktuell länk just nu. Men Kyrkans Tidning skriver om undersökningen på sid 4-5 i nummer 16/2015. (Däremot hittar jag förra årets undersökning – se länk längst ner)

En majoritet tycker inte att Svenska kyrkan ska lägga sig i samhällsdebatten. En majoritet tycker inte heller att Svenska kyrkan ska föra fram det kristna budskapet. En majoritet tycker också det var länge sedan man hörde Svenska kyrkan uttala sig offentligt. Däremot tycker en majoritet att det är OK att Svenska kyrkan gör sociala insatser och tycker att kyrkan ska lyfta frågan om de utsatta och samhällsproblemen.

Är det här något att bry sig om egentligen? Tja, jag tycker det är viktigt att vi vet vad svenska folket tycker. Om vi mäter hur det är nu så kan vi också mäta hur det är om några år. Om det har blivit skillnad – om det som kyrkan har gjort och sagt har påverkat.

Men rent krasst så tycker jag sen att det är ganska orelevant vad folk tycker egentligen. För oavsett vad de tycker så har vi fått en uppgift som kyrka. Jesus har tydligt sagt vad vi ska göra. Vi ska göra alla människor till lärjungar. Vi ska berätta om Jesus Kristus.

Och vi ska fira gudstjänst, vi ska missionera, vi ska utöva diakoni och självklart ska vi undervisa.

Så fortsätt med undersökningarna – men sluta inte prata om Jesus Kristus. Sluta inte missionera och utöva diakoni. Och sluta inte delta i samhällsdebatten och peka på orättvisor och orättfärdigheter! Det är vår skyldighet som kristna!

Och jag vill att Svenska kyrkan ska vara mer kaxig! Jag vill att kyrkan ska vara tydlig i olika frågor och rättvisefrågor – på en teologisk grund. Jag vill att kyrkan tar ton och sätter agendan!

Ur POSKs vison och program:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Kyrkbussen 2014>>

Dagen: Många vill engagera sig i sociala frågor>>

Tro hopp och kärlek

I går visades det första avsnittet av Sveriges television nya serie "Tro hopp och kärlek". Det är en "dateing"-serie med tre präster och en pastor som vill träffa kärleken. Det här är samma koncept som "Bonde möter fru".

Programmet har fått mycket kritik innan det började. Ska verkligen präster delta i ett dateingprogram?

Nu har jag sett första programmet. (Hela serien visas senare i höst). Jag tycker faktiskt inte det är så farligt. Det handlar om människor som söker kärleken och som genom sitt jobb och sitt liv har svårt att hitta någon. Och de är också oerhört tydliga med sin tro och att detta betyder något för dem.

http://www.svt.se/tro-hopp-och-karlek/se-program/>>

Sen såg jag Parneviks som går på TV3. Parneviks tar emot gäster i sitt hem (personer som de faktiskt inte känner innan) och de berättar om sina liv. I programmet som sändes i går berättar Sebbe (artist och fd kriminell) om sitt liv och sin kristna tro. Det var också häftigt.

http://www.tv3play.se/program/parneviks/589716?autostart=true>>

Jag tycker faktiskt det är lite roligt med dessa människor som vågar prata om sin kristna tro så öppet. Och jag är glad över att de vågar medverka i de här programmen.

Som man skulle kunna säga "God moves in mysterius ways".

Ur POSKs vision och program:

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så stora delar av befolkningen som möjligt. (…) Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka. (…) Vi behöver ständigt utveckla nya vägar att möta unga människor. Det behövs vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan och i gemenskapen på internet.

Foto: SVT>>

Anders Göranzon Moruti: Fyra bröllop och en begravning>>

Kyrkans Tidning: Tre präster och en pastor med kärleksdrömmar>>

Dagen: Mark Levengood guidar präster i dejtingvärlden>>

Aftonbladet: Här är prästerna som söker kärleken i tv>>

#gör inte skillnad på människor

I söndagens DN var det en 12-sidig bilaga med från Svenska kyrkan. Om Svenska kyrkans arbete med migration och integration.

Du kan läsa hela bilagan här:

 

Svenska kyrkans webbsidan kan vi läsa>>

Stå upp för medmänsklighet!

"Utifrån kristna värderingar måste vi stå upp för medmänsklighet och den gästfrihet som är en helig plikt i många religiösa traditioner. Även människor i utsatthet kan vara subjekt som bidrar istället för att bara ses som objekt som kostar. Samhällsdebatten mår bra av att lyfta fram lokala initiativ som gör skillnad. Inte på människor, men för", skriver ärkebiskop Antje Jackelén i lördagens DN-bilaga om migration och integration. I bilagan hittar du hela ärkebiskopens krönika och många bra exempel på hur man kan göra skillnad. 

Dagen: Tar strid för flyktingar i bilaga>>

Kyrkans Tidning: Miljonstöd ska hjälpa EU-migranter>> 

Kyrkostyrelsens särskilda stöd till församlingars flyktingarbete

Vid kyrkomötet 2014 beslöt kyrkomötet med anledning av en motion att uppdra till kyrkostyrelsen ”att skyndsamt ordna former för ekonomiskt bistånd till församlingarnas arbete med flyktingar och asylsökande”. Syftet är att stärka Svenska kyrkans lokala arbete med den här målgruppen.

Det finns nu möjlighet för församlingar att ansöka om medel till arbetet med flyktingar och asylsökande. Ansökningar ska vara inkomna senast den 15 maj 2015.
Här finns mer information och ansökan>>.

Medlemsiffrorna planar ut

Från Svenska kyrkans intranät>>

Betydligt färre valde att aktivt lämna Svenska kyrkan 2014 jämfört med 2013. Minskningen är väntad eftersom 2013 var ett kyrkovalsår, då utträdessiffrorna brukar öka. Totalt sett minskade antalet medlemmar i Svenska kyrkan med 1 procent från 6 360 000 till 6 300 000 medlemmar.

  • Antalet aktiva utträden förra året är ca 48 000 personer vilket motsvarar 0,76 procent av medlemmarna 2014.
  • Samtidigt valde drygt 8 000 personer 12 år eller äldre att
    aktivt inträda i Svenska kyrkan – ungefär lika många som 2013. De siffrorna är de högsta under 2000-talet och beror delvis på att allt fler ungdomar inte är medlemmar men blir det i samband med konfirmationen.
  • Under 2014 skedde cirka 53 000 dop i Svenska kyrkan. Andelen
    döpta av alla födda är 46,3 procent. Bland barn med minst en förälder som är medlem är andelen 67,9 procent. Dock är doptrenden negativ
    överlag.

För övrigt visar statistiken inga generella avvikelser jämfört med tidigare år.
Jämfört med 2010, som också var året efter ett kyrkovalsår, har något
färre medlemmar begärt utträde under 2014. Totalt lämnade 0,76 procent av medlemmarna Svenska kyrkan under 2014, jämfört med 0,86 procent 2010.

Varje medlem som lämnar kyrkan är självklart en förlust. Det innebär
dessutom att vi som kyrka får sämre förutsättningar för att finnas till
för dem som verkligen behöver oss.

Dopet är viktigt för kyrkan, därför ser vi naturligtvis allvarligt på
att allt färre döper sina barn.Vi måste arbeta för att bryta den
trenden och presentera och erbjuda dopet på ett nytt sätt. En ny tid
innebär nya utmaningar för kyrkan även i fråga om en urgammal rit.

Genom dopet blir vi del av något som är större än vi är själva. Vi
inlemmas i en gemenskap med alla de andra människor på jorden som är döpta, genom hela historien fram till idag.

Fulllständig statistik hittar du på internwww.svenskakyrkan.se/statistik >>

Kyrkans Tidning: Kyrkostatistiken: Färre utträden 2014>>

Dagen: Allt färre lämnar Svenska kyrkan>>

Israel och Palestina

Debatten om Israel och Palestina är inte ny. Men den är fortfarande högaktuell. För den uppmärksamme läsaren av kyrkliga (och andra) tidningar så har det framgått att bland annat Israels ambassadör Isaac Bachman har kritiserat Svenska kyrkans hållning. Och sedan har ambassadören haft ett samtal med ärkebiskop Antje Jackélen.

Vid det samtalet diskuterades Svenska kyrkans hållning i Israel Palestina-frågan. Och vilken ställning dokumenten "Guds vägar" samt "Kairosdokumentet" har i Svenska kyrkan.

Det ena dokumentet "Guds vägar" är antaget av kyrkomötet och togs upp återigen 2014 med en ny uppmaning att läsa och diskutera det. Kairosdokumentet är inte antaget av kyrkomötet. Däremot finns dokumentet på Svenska kyrkans webbsida för att läsa och begrunda. Dåvarande nämnden för internationell mission och diakoni svarade på dokumentet.

På webbsidan står det bland annat om Kairosdokumentet

"Dokumentet gör inga anspråk på att vara en objektiv analys av konflikten mellan Israel och Palestina. Det är istället ett rop inifrån en situation som gränsar till hopplöshet. Det är så vi måste läsa och ta emot dokumentet. Och det är utifrån den förståelsen vi måste ta det till oss och reflektera över hur vi skall handla.

Kyrkorna i den världsvida gemenskapen uppmanas att reflektera över vad de kan göra för att aktivt stödja arbete för fred och försoning i den till synes oförsonliga konflikten mellan Palestina och Israel. "

Samtalet mellan ambassadören och ärkebiskopen redovisas bland annat via Kyrkans Tidning och tidningen Dagen.

Dagen: Israels ambassadör: Inget hopp att Svenska kyrkan ska ändra uppfattning>>

Kyrkans Tidning: Antje Jackelén mötte Israels ambassadör >>

Guds vägar Judendom och kristendom>>

Guds vägar – ett inomkyrkligt samtalsdokument>>

Kariosdokumentet>>

Allt det här rör teologi, tolkningar och politiska ställningstaganden som kan vara svåra att hänga med i. Men vi får bra underlag från Svenska kyrkan – så att alla som i församlingarna vill diskutera och försöka förstå, historiskt och teologiskt, faktiskt kan göra det.

Det är vår skyldighet att sätta oss in i frågan. Att läsa, försöka förstå och diskutera. Men också att göra det med ögon och öron öppna för varandras argument och överväganden. Att läsa bibeln och försöka förstå och göra våra tolkningar. Sätta in situationerna i sitt sammanhang och sin tid. Det är vår skyldighet.

Ur POSKs vision och program>>

Liksom de stora kyrkorna i världen rymmer Svenska kyrkan många andliga traditioner. POSK ser mångfald som en rikedom och vill verka för respekt, förståelse och möten mellan olika traditioner. POSK-grupperna lokalt, i stiften och på riksnivå vill vara mötesplatser i kyrkan där en förtroendefull dialog kan föras och en stark gemenskap kan uppstå trots skilda bakgrunder och traditioner.

Bibel och bekännelse är grundläggande och omistliga för Svenska kyrkans identitet. Liksom i kristenheten i övrigt ryms inom Svenska kyrkan och därmed inom POSK skilda syner på hur bibeln och Guds fortsatta uppenbarelse ska tolkas i vår tid. POSK stöder och uppmuntrar därför samtal mellan företrädare för olika riktningar inom kyrkan. För kyrkans trovärdighet är det nödvändigt att skapa goda förutsättningar för att hantera interna meningsmotsättningar. Detta ger bättre möjligheter att verka ekumeniskt, både nationellt och internationellt.