Tro hopp och kärlek

I går visades det första avsnittet av Sveriges television nya serie "Tro hopp och kärlek". Det är en "dateing"-serie med tre präster och en pastor som vill träffa kärleken. Det här är samma koncept som "Bonde möter fru".

Programmet har fått mycket kritik innan det började. Ska verkligen präster delta i ett dateingprogram?

Nu har jag sett första programmet. (Hela serien visas senare i höst). Jag tycker faktiskt inte det är så farligt. Det handlar om människor som söker kärleken och som genom sitt jobb och sitt liv har svårt att hitta någon. Och de är också oerhört tydliga med sin tro och att detta betyder något för dem.

http://www.svt.se/tro-hopp-och-karlek/se-program/>>

Sen såg jag Parneviks som går på TV3. Parneviks tar emot gäster i sitt hem (personer som de faktiskt inte känner innan) och de berättar om sina liv. I programmet som sändes i går berättar Sebbe (artist och fd kriminell) om sitt liv och sin kristna tro. Det var också häftigt.

http://www.tv3play.se/program/parneviks/589716?autostart=true>>

Jag tycker faktiskt det är lite roligt med dessa människor som vågar prata om sin kristna tro så öppet. Och jag är glad över att de vågar medverka i de här programmen.

Som man skulle kunna säga "God moves in mysterius ways".

Ur POSKs vision och program:

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så stora delar av befolkningen som möjligt. (…) Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka. (…) Vi behöver ständigt utveckla nya vägar att möta unga människor. Det behövs vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan och i gemenskapen på internet.

Foto: SVT>>

Anders Göranzon Moruti: Fyra bröllop och en begravning>>

Kyrkans Tidning: Tre präster och en pastor med kärleksdrömmar>>

Dagen: Mark Levengood guidar präster i dejtingvärlden>>

Aftonbladet: Här är prästerna som söker kärleken i tv>>

#gör inte skillnad på människor

I söndagens DN var det en 12-sidig bilaga med från Svenska kyrkan. Om Svenska kyrkans arbete med migration och integration.

Du kan läsa hela bilagan här:

 

Svenska kyrkans webbsidan kan vi läsa>>

Stå upp för medmänsklighet!

"Utifrån kristna värderingar måste vi stå upp för medmänsklighet och den gästfrihet som är en helig plikt i många religiösa traditioner. Även människor i utsatthet kan vara subjekt som bidrar istället för att bara ses som objekt som kostar. Samhällsdebatten mår bra av att lyfta fram lokala initiativ som gör skillnad. Inte på människor, men för", skriver ärkebiskop Antje Jackelén i lördagens DN-bilaga om migration och integration. I bilagan hittar du hela ärkebiskopens krönika och många bra exempel på hur man kan göra skillnad. 

Dagen: Tar strid för flyktingar i bilaga>>

Kyrkans Tidning: Miljonstöd ska hjälpa EU-migranter>> 

Kyrkostyrelsens särskilda stöd till församlingars flyktingarbete

Vid kyrkomötet 2014 beslöt kyrkomötet med anledning av en motion att uppdra till kyrkostyrelsen ”att skyndsamt ordna former för ekonomiskt bistånd till församlingarnas arbete med flyktingar och asylsökande”. Syftet är att stärka Svenska kyrkans lokala arbete med den här målgruppen.

Det finns nu möjlighet för församlingar att ansöka om medel till arbetet med flyktingar och asylsökande. Ansökningar ska vara inkomna senast den 15 maj 2015.
Här finns mer information och ansökan>>.

Medlemsiffrorna planar ut

Från Svenska kyrkans intranät>>

Betydligt färre valde att aktivt lämna Svenska kyrkan 2014 jämfört med 2013. Minskningen är väntad eftersom 2013 var ett kyrkovalsår, då utträdessiffrorna brukar öka. Totalt sett minskade antalet medlemmar i Svenska kyrkan med 1 procent från 6 360 000 till 6 300 000 medlemmar.

  • Antalet aktiva utträden förra året är ca 48 000 personer vilket motsvarar 0,76 procent av medlemmarna 2014.
  • Samtidigt valde drygt 8 000 personer 12 år eller äldre att
    aktivt inträda i Svenska kyrkan – ungefär lika många som 2013. De siffrorna är de högsta under 2000-talet och beror delvis på att allt fler ungdomar inte är medlemmar men blir det i samband med konfirmationen.
  • Under 2014 skedde cirka 53 000 dop i Svenska kyrkan. Andelen
    döpta av alla födda är 46,3 procent. Bland barn med minst en förälder som är medlem är andelen 67,9 procent. Dock är doptrenden negativ
    överlag.

För övrigt visar statistiken inga generella avvikelser jämfört med tidigare år.
Jämfört med 2010, som också var året efter ett kyrkovalsår, har något
färre medlemmar begärt utträde under 2014. Totalt lämnade 0,76 procent av medlemmarna Svenska kyrkan under 2014, jämfört med 0,86 procent 2010.

Varje medlem som lämnar kyrkan är självklart en förlust. Det innebär
dessutom att vi som kyrka får sämre förutsättningar för att finnas till
för dem som verkligen behöver oss.

Dopet är viktigt för kyrkan, därför ser vi naturligtvis allvarligt på
att allt färre döper sina barn.Vi måste arbeta för att bryta den
trenden och presentera och erbjuda dopet på ett nytt sätt. En ny tid
innebär nya utmaningar för kyrkan även i fråga om en urgammal rit.

Genom dopet blir vi del av något som är större än vi är själva. Vi
inlemmas i en gemenskap med alla de andra människor på jorden som är döpta, genom hela historien fram till idag.

Fulllständig statistik hittar du på internwww.svenskakyrkan.se/statistik >>

Kyrkans Tidning: Kyrkostatistiken: Färre utträden 2014>>

Dagen: Allt färre lämnar Svenska kyrkan>>

Israel och Palestina

Debatten om Israel och Palestina är inte ny. Men den är fortfarande högaktuell. För den uppmärksamme läsaren av kyrkliga (och andra) tidningar så har det framgått att bland annat Israels ambassadör Isaac Bachman har kritiserat Svenska kyrkans hållning. Och sedan har ambassadören haft ett samtal med ärkebiskop Antje Jackélen.

Vid det samtalet diskuterades Svenska kyrkans hållning i Israel Palestina-frågan. Och vilken ställning dokumenten "Guds vägar" samt "Kairosdokumentet" har i Svenska kyrkan.

Det ena dokumentet "Guds vägar" är antaget av kyrkomötet och togs upp återigen 2014 med en ny uppmaning att läsa och diskutera det. Kairosdokumentet är inte antaget av kyrkomötet. Däremot finns dokumentet på Svenska kyrkans webbsida för att läsa och begrunda. Dåvarande nämnden för internationell mission och diakoni svarade på dokumentet.

På webbsidan står det bland annat om Kairosdokumentet

"Dokumentet gör inga anspråk på att vara en objektiv analys av konflikten mellan Israel och Palestina. Det är istället ett rop inifrån en situation som gränsar till hopplöshet. Det är så vi måste läsa och ta emot dokumentet. Och det är utifrån den förståelsen vi måste ta det till oss och reflektera över hur vi skall handla.

Kyrkorna i den världsvida gemenskapen uppmanas att reflektera över vad de kan göra för att aktivt stödja arbete för fred och försoning i den till synes oförsonliga konflikten mellan Palestina och Israel. "

Samtalet mellan ambassadören och ärkebiskopen redovisas bland annat via Kyrkans Tidning och tidningen Dagen.

Dagen: Israels ambassadör: Inget hopp att Svenska kyrkan ska ändra uppfattning>>

Kyrkans Tidning: Antje Jackelén mötte Israels ambassadör >>

Guds vägar Judendom och kristendom>>

Guds vägar – ett inomkyrkligt samtalsdokument>>

Kariosdokumentet>>

Allt det här rör teologi, tolkningar och politiska ställningstaganden som kan vara svåra att hänga med i. Men vi får bra underlag från Svenska kyrkan – så att alla som i församlingarna vill diskutera och försöka förstå, historiskt och teologiskt, faktiskt kan göra det.

Det är vår skyldighet att sätta oss in i frågan. Att läsa, försöka förstå och diskutera. Men också att göra det med ögon och öron öppna för varandras argument och överväganden. Att läsa bibeln och försöka förstå och göra våra tolkningar. Sätta in situationerna i sitt sammanhang och sin tid. Det är vår skyldighet.

Ur POSKs vision och program>>

Liksom de stora kyrkorna i världen rymmer Svenska kyrkan många andliga traditioner. POSK ser mångfald som en rikedom och vill verka för respekt, förståelse och möten mellan olika traditioner. POSK-grupperna lokalt, i stiften och på riksnivå vill vara mötesplatser i kyrkan där en förtroendefull dialog kan föras och en stark gemenskap kan uppstå trots skilda bakgrunder och traditioner.

Bibel och bekännelse är grundläggande och omistliga för Svenska kyrkans identitet. Liksom i kristenheten i övrigt ryms inom Svenska kyrkan och därmed inom POSK skilda syner på hur bibeln och Guds fortsatta uppenbarelse ska tolkas i vår tid. POSK stöder och uppmuntrar därför samtal mellan företrädare för olika riktningar inom kyrkan. För kyrkans trovärdighet är det nödvändigt att skapa goda förutsättningar för att hantera interna meningsmotsättningar. Detta ger bättre möjligheter att verka ekumeniskt, både nationellt och internationellt.

#drjonas

I dag disputerar POSKaren och prästen Jonas Lindberg i Uppsala på sin avhandling om religion och politik.

Jag skrev om hans avhandling på bloggen här>>

Just nu sitter Jonas och försvarar sin avhandling och det twittras om den under hashtaggen #drjonas

Läs på twitter här>>

Tidning Dagen skriver om Jonas Lindbergs avhandling.

Dagen: Religionens roll ökar i politiken>>

Vad har vi för användning av den här forskningen?

 - Jag tänker att resultatet kan bidra till en ökad förståelse för en del av de förändringar som vi ser i politiken och i samhället. Varför växer SD kraftigt? Och varför är de det parti i riksdagen som talar mest om religion i sitt program?

– För kyrkornas del finns det en anledning att reflektera över detta. För man kan ju vara glad över att bli uppmärksammad. Men, med tanke på politiseringen behöver man också ställa frågan om varför man är så intressant för SD. Då kanske man inte blir lika glad längre.

Läs Jonas Lindbergs egen sammanfattning av doktorsavhandlingen på hans blogg.

Jonas Lindberg: Religion tillbaka som identitetsmarkör>>

Ur POSKs vision och program:
POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och
kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll, och göra kyrkan synlig i samhället. POSK är med och bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs.

Nyvald biskop i Strängnäs stift

I dag har Strängnäs stift valt ny biskop efter biskop Hans-Erik Nordin som slutar i augusti 2015. Den 6 september vigs den nye biskopen för Strängnäs stift och det blev domprost Johan Dalman>> som överlägset vann i första omgången i dag.

Här kan du se utfrågningen med Johan Dalman.

Och här kan du läsa hela Johan Dalmans CV>>

Det är gott så – stort grattis till Johan Dalman till de nya uppgifterna som väntar. Nu måste Strängnäs stift också välja en ny domprost.

Under våren ska också Västerås stift välja ny biskop. Biskopsvigningen är samtidigt som Strängnäsbiskopen den 6 september.

I Västerås stift är det just nu 13 personer som är på förslag. Nomineringen sker den 19 mars. Läs mer här>>

Därefter kommer Karlstads stift (2016). I pipen ligger också Göteborgs stift (2017) och Visby stift.

Då återkommer jag till min fråga hur vi i Svenska kyrkan egentligen ska välja biskopar i våra stift. Det sker ganska olika i dag. Ibland har det varit öppna diskussioner med möjlighet för många att komma med förslag. Det har öppnat fältet betydligt vid nomineringsmötet.

I andra stift har man haft en liten grupp som har tagit fram kandidater och sedan har det egentligen inte dykt upp några andra namn vid nomineringen.

Vilka kriterier ska vi ställa på våra biskopar? Och vem ansvarar för att det samlade biskopskollegiet faktiskt får en bra sammansättning? För biskopsuppdraget är tvådelat. Dels är det det egna stiftet – dels är det uppdraget som biskop i Svenska kyrkan och biskopskollegiet. Att vara en företrädare på olika nivåer för Svenska kyrkan.

Jag skulle önska att även kyrkostyrelsen eller biskopskollegiet eller någon på nationell nivå också fick vara med och rösta och komma med synpunkter – just med tanke på hur helheten ser ut.

Det har funnits tider när hälften av våra biskopar inte ens var disputerade. De var säkert duktiga församlingspräster – men det gör inte alltid en duktig biskop!

Och sen tycker jag, precis som POSK också skriver i sitt program, att biskoparna ska ha rösträtt i kyrkomötet. Givetvis har de en viktig roll i läronämnd och kan lägga in veto i lärofrågor. Men biskoparna borde också vara med och ta ansvar och vara med delaktiga i alla kyrkans beslut. Genom rösträtt i kyrkomötet skulle de behöva bli tydligare, tror jag.

Jag vet att biskoparna själva i dag inte är intresserade av rösträtt i kyrkomötet. Men jag tror bara det är av rädsla för att behöva ta ställning i obekväma frågor.

Ur POSKs vision och program>>:

Alla frågor kan inte bli föremål för ett enkelt demokratiskt avgörande, eftersom Svenska kyrkan är knuten till sin evangelisk-lutherska bekännelse. Det är därför särskilt viktigt hur hanteringen av lärofrågor
är utformad. I en episkopal kyrka av Svenska kyrkans karaktär har biskoparna en särskild läro- och tillsynsfunktion, och de har förutom sin roll i läronämnden ett särskilt inflytande när kyrkomötet beslutar i
lärofrågor. POSK menar att biskoparna dessutom borde vara fullvärdiga ledamöter i kyrkomötet.

Foto: Svenska kyrkan i Strängnäs, Sabina Mathiasson

Kyrkans Tidning: Dalman blir ny biskop i Strängnäs>>

Dagen: Johan Dalman ny biskop i Strängnäs>>

Weibull och kyrkovalet

Lennart Weibull, professor på Göteborgs universitet och en av grundarna av SOM-institutet är intervjuad i tidningen Dagen 22 januari 2015.

SOM-institutet har gjort en undersökning på kyrkovalet 2013.

Läs hela artikeln i Dagen: Därför röstar troende oftare i kyrkovalet>>

Två grupper är överrepresenterade bland dem som faktiskt röstade.

För det första är det vanligare att de som har en gudstro och som ofta går i
kyrkan röstar än de som inte är aktivt religiösa. Bland dem som besökte
gudstjänster minst en gång i månaden röstade nämligen 61 procent av de
tillfrågade. Det kan jämföras med de medlemmar som aldrig besöker
gudstjänster, där motsvarande siffra var 12 procent.

För det andra röstar de som är politiskt intresserade i högre utsträckning än andra, och där kan Sverigedemokraterna vara en viktig faktor.

Hela artikeln från SOM om kyrkovalet publicerade POSK på bloggen ”Religiositet och kyrkoval>>”

Ytterligare en Modéus som biskop

Fredrik Modéus blev Växjö stifts 59:e biskop. Det stod klart efter valet i stiftet i dag.

Fredrik Modéus är i dag församlingsherde i Lunds domkyrkoförsamling. Han är 50 år och är doktorand i teologi. Han har skrivit flera böcker om församlingstillväxt.

Svenska kyrkan: Fredrik Modéus vald till ny biskop i Växjö stift>>

Kyrkans Tidning: Fredrik Modéus blir Växjös nästa biskop >>

Dagen: Modéus vald till ny biskop>>

Växjö stift>>

Foto: Växjö stift

(Fredrik Modéus är bror med Martin Modéus, biskopen i Linköpings stift.)

Åter på plats!

I dag kommer det en kort bloggpost. Det skulle kommit en i fredags – om inte det blivit problem med internet och allt som jag skrivit försvunnit.

Nu tar jag nya tag!

Förra veckan hade kyrkomötet sammanträde i tre dagar. 109 motioner och 3 skrivelser diskuterades och beslutades om.

Vi var i nya lokaler, det var ett nytt presidium och större delen av kyrkomötet var nya också. Vi har bara tre dagar på oss – vilket innebär att det blev väldigt långa dagar. Detta är något som presidiet kommer att diskutera och se över.

Beslutade vi något viktigt då?

På Svenska kyrkans webbsida för kyrkomötet kan du läsa snabbprotokollet och de korta nyheterna om besluten.

http://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/

Du kan också läsa här:
Detta hände på kyrkomötet>>

Kyrkomötet gjorde också två uttalanden.

Glädjande för POSK är att av de få motioner som bejakades i kyrkomötet så var POSK delaktig i flera stycken. Så här står det att läsa på Svenska kyrkans webbsida:

Kyrkomötet beslutade om stöd till asylsökande och barnportal

Kyrkomötet har beslutat att skyndsamt ordna former för ekonomiskt bistånd till församlingarnas arbete med flyktingar och asylsökande. Beslut togs även att skapa en barnportal på nätet.

Antalet asylsökande till Sverige har ökat kraftigt de senaste åren och närmar sig nivåer som rådde under kriget i forna Jugoslavien. På grund av brist på lämpliga bostäder finns allt fler asylsökande i glesbygdsområden och förläggningslika boenden istället för vanliga lägenheter. På många håll är Svenska kyrkan den enda öppna mötesplatsen på orten.

Allt större förväntningar på församlingarna
I och med att Migrationsverket sedan 2012 inte erbjuder asylsökande någon organiserad sysselsättning eller svenskundervisning blir förväntningarna än större på Svenska kyrkans församlingar.

Kyrkomötet beslutade att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att skyndsamt ordna former för ekonomiskt bistånd till församlingarnas arbete med flyktingar och asylsökande.​

Barnportal ska ge fokus på upplevelser
Kyrkomötet beslutade även att skapa en barnportal för att på ett enkelt sätt presentera den kristna tron på nätet och erbjuda ett redskap för församlingarnas barnverksamhet. En särskild barnportal ska ha mer fokus på lärande genom upplevelser och intryck, snarare än ren information.

Webbsända gudstjänster för fler
Samtidigt gavs kyrkostyrelsen uppdraget att intensifiera arbetet med att tillgängliggöra webbsända gudstjänster på ett samlat sätt.

Fler ska vara under 30
Kyrkomötet beslutade dessutom att minst 20 procent av de personer som utses till kyrkostyrelsen, och organ som utses av kyrkostyrelsen, ska vara under 30 år. Det är samma princip som Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet har för att öka ungas deltagande i olika organ.

Själavårdsutbildningen ska bli bättre
Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att se över dagens utbildning i själavård samt, om så behövs, komma med förslag till förbättringar. Syftet är att kvalitetssäkra Svenska kyrkans själavård i både grundutbildning och fortbildning.

Kyrkans Tidning om kyrkomötet>>

Tidningen Dagen: Kyrkomötet: Välkomna dem som flyr>>

"Det ni gjort mot dessa mina minsta…"

I går kom beskedet att en präst, en ungdomspräst, i Uppsala stift häktas på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt mot barn. I medierna kan vi nu läsa att prästen erkänt sexuella handlingar men nekar våldtäkt.

Det finns ingen, jag säger INGEN, förmildrande omständighet eller bortförklaring till att det skulle vara OK att ge sig på barn eller ungdomar på något sätt! Ja, vi har förlåtelse och vi har nåd – men det är inte det det handlar om här. Förlåtelse och nåd handlar om personen och dennes förhållande till Gud.

Nu handlar det om gärningen och att vara en offentlig person i Svenska kyrkan. Detta är helt oacceptabelt och det har Svenska kyrkan också fastslaget. Biskop Ragnar säger att vi har nolltolerans mot trakasserier och övergrepp. Det är bra! Man ska kunna vara trygg med att lämna sina barn och ungdomar i Svenska kyrkans verksamheter.

"De är bara människor, vanliga personer och detta händer överallt i samhället"  – tja, visst. Men de som jobbar i Svenska kyrkan har ett alldeles särskilt ansvar och därför måste kraven också vara högre!

Svenska kyrkan har jobbat med frågan om sexuella trakasserier och övergrepp och har tagit fram riktlinjer. Det finns också kontaktpersoner i alla stift som jobbar med de här frågorna och som man kan ta kontakt med. Du hittar dessa riktlinjer längst ner i blogginlägget.

Uppsala stift i den aktuella frågan>>

Svenska kyrkan mot sexuella övergrepp>>

Biskop Ragnar intervjuas i P4>>

Ut POSKs vision och program:

Utbildningarna till tjänst i kyrkan ska tillföra den kompetens som
församlingarna behöver för att fullgöra sitt uppdrag. POSK anser att Svenska kyrkans anställda behöver ha en god teoretisk och praktisk utbildning.(…)
Varje församling behöver väl fungerande arbetslag där företrädare för de olika områdena har en hög yrkeskompetens och kan verka tillsammans för att församlingens grundläggande uppgift ska bli utförd på ett bra sätt.

Foto: IKON Magnus Aronsson

Kyrkans Tidning: http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/ungdomsprast-haktad

Dagen: http://www.dagen.se/ungdomspr%C3%A4st-misst%C3%A4nkt-f%C3%B6r-v%C3%A5ldt%C3%A4kt-mot-barn-1.298993