Mikaels tankar efter kyrkomötet

Gästbloggare Mikael Mogren:

Efter kyrkomötets första arbetsvecka är jag tillbaka i Västerås stift. Idag funderar jag på Sverigedemokraterna. SD har funnits i kyrkomötet under två mandatperioder. Till nu har partiet varit utestängt från platser i utskotten, där det viktiga beredningsarbetet sker. Årets kyrkoval gav dem många nya mandat i kyrkans olika beslutande organ.

Med fyra punkter vill jag sammanfatta min syn på Sverigedemokraterna i Svenska kyrkan:

1. Sverigedemokrater är medmänniskor. De ska behandlas rättvist och respektfullt. Sverigedemokrater kan vara lika ärliga kristna och välmenande förtroendevalda som några andra.

2. Det är en naiv föreställning att SD skulle ändra sina uppfattningar i kärnfrågor som en följd av vänligt bemötande eller bra information. Deras motstånd mot det mångkulturella samhället är grunden för deras ideologiska ställningstaganden. I den frågan kommer de inte att kompromissa. Den kristna övertygelsen om fredlig samexistens är en punkt där övriga nomineringsgrupper ska vara tydliga.  

3. I Kyrkomötets plenum har SD under de gångna två mandatperioderna manifesterat sina ståndpunkter genom att vara flitiga motionärer och debattörer. Från och med årets val bör SD delta i utskottsarbetet. Där ska deras åsikter bemötas med sakliga argument. I alla de kyrkliga beslutsorgan där SD kommer att finnas representerade är det viktigt att vårda den sakliga och korrekta debatten. Sakdiskussion med raka argument är framtidsvägen i alla de kyrkliga beslutsorgan där SD har fått mandat.

4. Valet i Svenska kyrkan måste ses över. Det naturliga i framtiden är att medlemmarna väljer till församlingen/pastoratet. Därifrån väljs sedan ledamöter till stiftsfullmäktige och kyrkomöte. Ett indirekt val gör att det lokala sammanhanget länkas samman med det regionala och nationella. Det kommer att försvåra för nomineringsgrupper utan lokal förankring att bli invalda i stiftfullmäktige och kyrkomöte. 

Mikael Mogren
stiftsadjunkt i Västerås stift 
Ledamot i kyrkomötet för POSK

Ur POSKs Vision och program:
En demokratisk uppbyggnad tillhör Svenska kyrkans identitet. Demokratin har sin grund i varje enskild kristens ansvar för kyrkan. Dopet är den grundläggande vigningen till ansvarstagande och tjänst i kyrkan. Utformningen av demokratin kan dock skifta över tid.

Indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte speglar bättre dessas uppgifter. Stiftsfullmäktige behandlar framför allt frågor som rör församlingar, inte medlemmar. De frågor som kyrkomötet behandlar rör i första hand kyrkans interna regelsystem och dess verksamhet på nationell nivå, det vill säga församlingarnas gemensamma arbete och kyrkans identitet. POSK menar därför att ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och bör väljas indirekt av kyrkofullmäktige. Ett enklare och billigare valsystem bör införas.
Församlingens medlemmar ska välja församlingens styrelse.

Foto: Faximil från Kyrkans Tidning

Rapport Västerås stift

Från ordföranden i POSK i Västerås stift får vi följande rapport:

Valdeltagandet ökade en del i stiftet. Antal ledamöter i kyrkomötet verkar bli oförändrat tre.

Antal ledamöter i stiftet ökar från 14 till 16. Vi blir grupp 2 i storleksordning.

De pastorat/församlingar som gör ett bättre resultat är Arboga, Köping, Järna, Mora och Falun. Övriga gör i princip ett oförändrat val.

Västerås tappar till Frimodig kyrka tror vi. Dock största grupp fortfarande. Det ser ut som om vi trots tappet skulle kunna få förnyad majoritet om vi går i valsamverkan. Diskussioner pågår.

Generellt är vi nöjda med valet i Västerås stift.

I all korthet
Ingemar Egelstedt

Svenska kyrkan i Falun och den sociala ekonomin

Debattartikel i Dalarnas Tidning 12 september 2013
Svenska kyrkan i Falun och den sociala ekonomin>>

Social ekonomi är ett begrepp som är relativt nytt i svenskt språkbruk. Den sociala ekonomin kan beskrivas som de verksamheter som har allmännytta och inte vinstintresse som främsta drivkraft.

Församlingarnas grundläggande uppdrag i Svenska kyrkan är gudstjänst, diakoni, undervisning och mission. Diakoni är att genom delaktighet, respekt och ömsesidig solidaritet möta människor i utsatta livssituationer. En konsekvens av Guds kärlek och det sätt den möter alla människor genom Kristus. Diakonin har haft olika fokus genom tiderna. Den har varit en kraft för skolväsendet och det som en gång kallades fattigvård. Under senare tid ser den mer till individen. Genom att ta del i den sociala ekonomin kan församlingarna finna nya arbetsformer för diakoni och bättre möta samtidens sociala utmaningar.

Svenska kyrkan och andra ideella organisationer har varit pådrivande krafter i bygget av det som kan kallas det goda samhället. Församlingarna ska naturligtvis ta en aktiv del i det även i framtiden. Det kan ta sig många uttryck som initiativ i den sociala ekonomin. Att skapa mötesplatser för gamla och unga, föräldrar och ensamma. Att erbjuda långtidsarbetslösa arbetsträning och arbetslös ungdom praktikplatser. Att skapa ideella alternativ inom vård, skola och omsorg.

Det är människors behov och initiativ i det lokala sammanhanget som ska komma till uttryck i den sociala ekonomin. Men den ska också främja inflytande och delaktighet.

Svenska kyrkan i Falun är aktiv i den sociala ekonomin. Ungdomsgården Grönan, Kyrkans familjerådgivning och stödet till verksamheten på Hela Människan/RIA är tydliga exempel på det.

Församlingarna kan finna nya arbetsformer för diakoni och utvecklas vidare som en kraft för det goda samhället. En kraft som tar människors behov och initiativ på allvar. De förtroendevalda har uppdraget att styra genom att ge församlingarna och de anställda nödvändiga resurser i form av ekonomiska förutsättningar och kompetens förverksamheten.

Men att styra innebär också att ta en del av ansvaret för arbetet med att utveckla verksamheten i pastoratets församlingar. Därför kommer vi i Partipolitiskt Obundna i Svenska Kyrkan (POSK) i Falun att arbeta för att resurser och kompetens avsätts för att utveckla arbetsformerna och engagemanget i den sociala ekonomin. Förtroendevalda, församlingar, ledning och personal ska ges möjlighet att ta fram områden där vi som kyrka kan utvecklas vidare som en aktör i den sociala ekonomin.

Anders Brunnstedt
Ordförande i POSK i Falun och kandidat till kyrkofullmäktige i Falu pastorat i kyrkovalet den 15 september