En iakttagelse

Dagens gästbloggare är domkyrkoorganist Torvald Johansson, Strängnäs stift och POSKare.

Torvald låg bakom motionen om liturgistipendium som bejakades av kyrkomötet under tisdagen.

Vid detta kyrkomöte har debattreglerna ändrats i förhållande till tidigare år och till det bättre, enligt min mening. Det känns onekligen som om det är lite bättre fart och att ledamöterna nu lärt sig att det finns två talarstolar att utnyttja och därmed vinna tid.

Jag har också under detta kyrkomöte funderat över vad det är som gör att ledamöter så gärna gör inlägg i debatten. Att motionären gärna vill tala för sin motion och att företrädare för utskottet måste försvara utskottets ställningstagande och beslut är ju givet, men alla de andra…

Problemet vid session 2 är ju inte att få tiden att gå. Snarare är det problem med att hinna med allt, åtminstone de år jag varit med.

Liksom tidigare år kan man konstatera att det ofta är samma personer som är uppe i talarstolen, oavsett vad debatten handlar om. Först kan man tänka att detta betyder att de är kloka, begåvade, välinformerade och pålästa i alla frågor. Ibland bevisas dock motsatsen.

MEN… I år har jag hört flera säga:-Jag har inget yrkande, men… och därefter följer (i år) tre minuter av tal/prat, som inte mynnar ut i något. Varför måste man då upp i talarstolen? Kan det rentav vara så att man talar till andra, för oss i salen okända, adressater? Till dem därhemma eller till dem som för några år sedan valde in dig i detta sällskap?

Eller, kan det vara så att man talar för att hamna i protokollet?  Då kommer nästa fråga. Vem läser då protokollet? Knappast dina väljare. Kanske finns det personer i nomineringsgrupperna som kartlägger hur personer agerar i vissa frågor?

Någon kanske kan upplysa mig och räta ut alla frågetecken!/
Torvald Johansson

Foto: IKON

https://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/

Två nya biskopar i tjänst – Mikael och Johan

Så har Svenska kyrkan fått två nya biskopar i tjänst. Biskop Mikael Mogren i Västerås stift och biskop Johan Dalman i Strängnäs stift. I en festlig gudstjänst i Uppsala domkyrka vigdes de båda till sina nya tjänster i går.

Särskilt glada och stolta är vi POSKare över Mikael, som har suttit i kyrkomötet för POSK i många mandatperioder. Först för Uppsala stift och den senaste mandatperioden för Västerås stift. Nu får han istället gå in i nya uppgifter i kyrkomötet. Och vi har fått en ny ordinarie ledamot från Västerås stift, Gun Alingsjö Bäck.

Svenska kyrkan har lagt upp två olika filmer om de två nya biskoparna. Du kan se dem: Om Johan här.

Och om Mikael

Strängnäs stift har också tagit fram den här filmen om sin nye biskop

Ärkebiskop Antje höll en predikan och ett vigningstal som var synnerligen högaktuellt. Du kan läsa hela hennes predikan här:

Predikan vid biskopsvigningen 6 september>>

Här kan du läsa mer om de två nya biskoparna:

Svenska kyrkan: Glädjefylld dubbel biskopsvigning i Uppsala>>

Kyrkans Tidning: Biskopsvigning på söndag för Johan Dalman och Mikael Mogren>>

 

Biskoparnas påskhälsningar

Flera biskopar har på nätet publicerat påskhälsningar.

Jag har försökt att samla dem jag har hittat här nedan.

Biskop Per Eckerdal, Göteborg skriver på stiftets webbsida

Påskhälsning från biskop Per>>

Biskop Hans-Erik Nordin, Strängnäs stift har spelat in en film.

Påsk 2015. Biskop Hans-Erik Nordin, Strängnäs stift from Strängnäs stift on Vimeo.

Biskop Eva Brunne skriver en kort hälsning på stiftets webbsida:

Det finns hopp om livet!>>

Biskop Esbjörn Hagberg, Karlstads stift har spelat in en film.

Biskop Johan Tyrberg, Lunds stift har spelat in en film (den finns också teckentolkad om du går in på Lunds stifts webbsida.)

 

Biskop Hans Stiglund, Luleå stift har spelat in en film.

Biskop Jan-Olof Johansson, Växjö stift, har spelat in en film.

Hittar ni fler så får ni gärna tipsa så kan jag fylla på.

Nyvald biskop i Strängnäs stift

I dag har Strängnäs stift valt ny biskop efter biskop Hans-Erik Nordin som slutar i augusti 2015. Den 6 september vigs den nye biskopen för Strängnäs stift och det blev domprost Johan Dalman>> som överlägset vann i första omgången i dag.

Här kan du se utfrågningen med Johan Dalman.

Och här kan du läsa hela Johan Dalmans CV>>

Det är gott så – stort grattis till Johan Dalman till de nya uppgifterna som väntar. Nu måste Strängnäs stift också välja en ny domprost.

Under våren ska också Västerås stift välja ny biskop. Biskopsvigningen är samtidigt som Strängnäsbiskopen den 6 september.

I Västerås stift är det just nu 13 personer som är på förslag. Nomineringen sker den 19 mars. Läs mer här>>

Därefter kommer Karlstads stift (2016). I pipen ligger också Göteborgs stift (2017) och Visby stift.

Då återkommer jag till min fråga hur vi i Svenska kyrkan egentligen ska välja biskopar i våra stift. Det sker ganska olika i dag. Ibland har det varit öppna diskussioner med möjlighet för många att komma med förslag. Det har öppnat fältet betydligt vid nomineringsmötet.

I andra stift har man haft en liten grupp som har tagit fram kandidater och sedan har det egentligen inte dykt upp några andra namn vid nomineringen.

Vilka kriterier ska vi ställa på våra biskopar? Och vem ansvarar för att det samlade biskopskollegiet faktiskt får en bra sammansättning? För biskopsuppdraget är tvådelat. Dels är det det egna stiftet – dels är det uppdraget som biskop i Svenska kyrkan och biskopskollegiet. Att vara en företrädare på olika nivåer för Svenska kyrkan.

Jag skulle önska att även kyrkostyrelsen eller biskopskollegiet eller någon på nationell nivå också fick vara med och rösta och komma med synpunkter – just med tanke på hur helheten ser ut.

Det har funnits tider när hälften av våra biskopar inte ens var disputerade. De var säkert duktiga församlingspräster – men det gör inte alltid en duktig biskop!

Och sen tycker jag, precis som POSK också skriver i sitt program, att biskoparna ska ha rösträtt i kyrkomötet. Givetvis har de en viktig roll i läronämnd och kan lägga in veto i lärofrågor. Men biskoparna borde också vara med och ta ansvar och vara med delaktiga i alla kyrkans beslut. Genom rösträtt i kyrkomötet skulle de behöva bli tydligare, tror jag.

Jag vet att biskoparna själva i dag inte är intresserade av rösträtt i kyrkomötet. Men jag tror bara det är av rädsla för att behöva ta ställning i obekväma frågor.

Ur POSKs vision och program>>:

Alla frågor kan inte bli föremål för ett enkelt demokratiskt avgörande, eftersom Svenska kyrkan är knuten till sin evangelisk-lutherska bekännelse. Det är därför särskilt viktigt hur hanteringen av lärofrågor
är utformad. I en episkopal kyrka av Svenska kyrkans karaktär har biskoparna en särskild läro- och tillsynsfunktion, och de har förutom sin roll i läronämnden ett särskilt inflytande när kyrkomötet beslutar i
lärofrågor. POSK menar att biskoparna dessutom borde vara fullvärdiga ledamöter i kyrkomötet.

Foto: Svenska kyrkan i Strängnäs, Sabina Mathiasson

Kyrkans Tidning: Dalman blir ny biskop i Strängnäs>>

Dagen: Johan Dalman ny biskop i Strängnäs>>

Klas Hansson har disputerat om ärkebiskopar

I dag har Klas Hansson disputerat om ärkebiskopar under 1900-talet.
Jag skrev om hans disputation här>>

Gunvor Hagelberg (fd Strängnäs, numera Göteborg och har bland annat suttit i kyrkostyrelsen) har varit med under disputationen och skickat korta kommentarer under dagen och några bilder.

Varmt grattis säger vi till Klas!

(Klas Hansson är lokal POSKare i Strängnäs domkyrkoförsamling)

Gunvors korta kommentarer under disputationen:

Klas Hansson försvarar sin avhandling om Svenska kyrkans primas. Opponent är prof em i Åbo Gustav Björkstrand. Han ställer kluriga och roliga frågor. God stämning! Detta är spännande för oss kyrknördar. Intressant genomgång av en tung men intressant bok. Den beskriver till vissa delar en tid jag minns.

Intressant fråga som Klas fick: varför slutade du vid 1990 och inte med hela Werkström 1993 eller vid relationsändringen? Även om han själv var med i slutet – en ny bok kanske!?

Klas Hansson disputerar om ärkebiskopar

Klas Hansson>> präst och bland annat före detta chef för Svenska kyrkan i utlandet disputerar på fredag 16 maj. Avhandlingen handlar om utvecklingen av ärkebiskopsämbetet i Svenska kyrkan mellan 2014-1990. och heter "Svenska kyrkans primas".

Klas Hansson är dessutom POSKare och aktiv som förtroendevald i sin församling i Stängnäs stift.

Som POSKare är vi givetvis glada och stolta över att en POSKare disputerar och önskar all lycka på fredag!

Från pressmeddelandet:
Vad är en ärkebiskop? Ärkebiskopens roll i Svenska kyrkan från Söderblom till Werkström.

Ärkebiskopens roll i Svenska kyrkan under 1900-talet har gått från att vara en vanlig biskop med några extra uppgifter, till att mer och mer bli en nationell kyrkoledare. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet.

Hur ser ärkebiskopens uppdrag ut, och hur har det förändrats över tiden? Det är några av de frågor Klas Hansson har undersökt i sin avhandling om ärkebiskopsämbetet i Sverige under perioden 1914 till 1990.- Det har funnits många olika uppfattningar om vad ärkebiskopens funktion innebär. Utvecklingen har gått mot en betoning av det nationella uppdraget. Att Uppsala stift har fått en biskopstjänst vid sidan om ärkebiskopen tyder på detta, säger Klas Hansson, doktorand vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet.

I avhandlingen beskrivs ärkebiskop Nathan Söderbloms gärning, liksom hans sex efterföljare fram till Bertil Werkström. Det blir tydligt att varje ärkebiskop har haft stor frihet att själv utforma sitt ämbete efter sina egna prioriteringar. Både misslyckanden och framgångar skildras, och visar på hur ämbetet har förändrats i takt med kyrkans och samhällets utveckling.

– Nathan Söderblom såg Uppsalaärkebiskopen som likvärdig med ärkebiskopen av Canterbury med uppgifter i hela den världsvida kyrkan och kristenheten. Efterträdaren Erling Eidem, som tillträdde 1931, tänkte precis tvärtom. Han ville helst vara biskop i Uppsala och tonade ned det nationella uppdraget. Sedan han avgick 1950 har utvecklingen däremot gått till att betrakta ärkebiskopen främst som en nationell kyrkoledare, säger Klas Hansson.

I undersökningen presenteras även nya rön om den så kallade Helanderaffären, ett av Sveriges mest omtalade rättsfall. Det var professor Dick Helander som 1952 anklagades för att ha skrivit en rad ärekraänkande brev i samband med biskopsvalet i Strängnäs 1952. Han vann biskopsvalet, men blev senare åtalad, fälld för förtal och avsatt.

– Många undrade på den tiden varför ärkebiskopen Yngve Brilioth inte ingrep mot Dick Helander. Jag kan i avhandlingen visa att han visst ingrep bakom kulisserna och i telefonsamtal med Helander begärde hans avgång. Jag kan också peka på att Brilioth kände till ryktena om att det var Helander som skrivit de anonyma breven när denne biskopsvigdes i mars 1953, säger Klas Hansson.

Disputationen äger rum den 16 maj.För mer information kontakta Klas Hansson, mobil: 073-391 61 85, e-post:klas.hansson@teol.uu.se

Ur POSKs vision och program:
POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och
kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll, och göra kyrkan synlig i samhället. POSK är med och bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs.

Läs pressmeddelandet här>>

Vi har skickat in remissvaret på kyrkohandboken

Torvald Johansson, domkyrkoorganist i Strängnäs samt kyrkomötesledamot bloggar i dag om remissen om kyrkohandboksförslaget.

Kyrkohandboksförslaget del III

Så har då förslaget till ny handbok avslutats och de flesta provinstanserna håller som bäst på att lämna in sina remisser.Det lokala arbetet med detta förslag har varit stressigt.

Vårt kyrkoråd har nu lämnat in sitt svar via det webbaserade verktyget, vilket inte alltid underlättade, eftersom fritextrutorna var maximerade till 4000 tecken. Att kryssa i olika alternativ är lätt, men alla dessa kommentarer vi haft gjorde arbetet mer tungrott.

Hur närmade vi oss detta arbete då? Ja enklast för mig är att återge detta är att ”knycka” ur vårt svar:


”Arbetet med handboksförslaget har delats in i tre etapper. Den första etappen inleddes i september 2012 och avslutades i och med första advent 2012. 
Målet för denna första etapp var att sprida största möjliga kunskap om det nya förslaget bland olika grupper i församlingen. Ingen skulle kunna säga: ”Det där har jag aldrig hört talas om”.


Etappen inleddes med att kyrkorådet utsåg en arbetsgrupp som i nära samarbete med kyrkorådet hade att leda arbetet. Den har bestått av två präster, en musiker samt två lekmannaledamöter. Dessa sistnämnda har också varit ledamöter av kyrkorådet, vilket garanterat en nära koppling mellan uppdragsgivare och arbetsgrupp.


När handboksförslaget släpptes i slutet av september studerade gruppen det noggrant. Läste och sjöng igenom hela förslaget. Därefter informerades olika grupper i församlingen såsom kyrkoråd och medarbetarna. Det ordnades dessutom några församlingseftermiddagar där intresserade kunde få ta del av materialet.


I samråd med medarbetare och kyrkoråd utformade arbetsgruppen de gudstjänstagendor som skulle gälla under försöksperioden. Det kom att bli sju högmässoagendor, en för vardera advent, jul, fasta och påsk, dessutom tre serier för trefaldighetstiden. Vidare gjordes agendor för veckomässor och kyrkliga handlingar.


Den andra etappen inleddes på första söndagen i advent 2012 och avslutades med domssöndagen 2013, det vill säga den egentliga försöksperioden. Målet för denna etapp var att ingen skulle känna att det inte fanns någon möjlighet att föra fram synpunkter. I en brevlåda i domkyrkan och en brevlåda på hemsidan samlades synpunkter. En referensgrupp utsågs. Den hade till uppgift att ha synpunkter om gudstjänsterna under året samt att hålla öronen öppna för vad gudstjänstbesökare ansåg om försöksmaterialet.

Arbetsgruppen ordnade församlingseftermiddagar, gjorde snabbintervjuer vid kyrkporten efter gudstjänstens slut samt samlingar för församlingsmedarbetare. Kontinuerligt rapporterade projektledaren till kyrkorådet under försöksåret.


Den tredje och sista etappen inleddes den första söndagen i advent 2013 och avslutas i och med att detta remissvar insändes till Svenska kyrkan på nationell nivå. Arbetsgruppen sammanställde tillsammans med kyrkorådet de inkomna synpunkterna.

Med utgångspunkt från detta arbete sammanställde arbetsgruppen ett underlag för kyrkorådets beslut om yttrande. Slutligen utformade arbetsgruppen tillsammans med präster, musiker, diakoner och pedagoger de gudstjänstagendor som skall gälla till dess ny kyrkohandbok finns”.

Men vad tyckte vi då?


Det är inte särskilt fruktbart att här återge svar på alla frågor men de viktigaste var:
• Delar av musikmaterialet är undermåligt och vi anser att musiken inte bör vara fastställd i handboken.
• Texterna finner vi ibland obearbetade.

• Då man i flera fall har ersatt ”Fadern” med ”Gud” gör det treenighetsbegreppet otydligt.

• Processen med förslaget har varit tidsmässigt forcerad.

• Anamnes och epikles finns inte alltid med i nattvardsbönerna, vilket vi beklagar.

Allra sist i enkäten finns möjlighet att lämna ytterligare synpunkter vilket hos oss resulterade i några generella synpunkter:


”Där det står P/L bör detta kompletteras med D för diakon. Enligt vår uppfattning har diakonen även en liturgisk funktion som då tydliggörs. Exempel på detta är att diakonen läser evangeliet, ber förbönen, dukar, distribuerar och sänder ut församlingen. 


Vad gäller det inklusiva språket är risken uppenbar att andra trosartikeln förminskas och treenighets- tanken blir otydlig. Som vi tidigare nämnt saknar vi inspiration från den världsvida kyrkan såväl textligt som musikaliskt. När det gäller musikserierna saknar vi möjligheten att lokalt utforma egen musik till de fastställda texterna, vidare saknar vi vår folkmusikaliska tradition i de föreslagna musikserierna.

Vi noterar med glädje att ”ordo” förtydligats med fler obligatoriska moment. Detta tydliggör Svenska kyrkans plats i den världsvida kyrkan och gör henne igenkännbar i hela vårt land. 
Förslaget kännetecknas av tidsbrist, särskilt upplever vi att frågan om musiken kommit in på ett sent stadium i arbetet. Detta blir uppenbart i en del av musikserierna”.

På frågan om Kyrkohandbok för Svenska kyrkan är en bra benämning svarade vi att ”Gudstjänstbok för Svenska kyrkan” är bättre då ”Handbok” låter alltför instrumentellt såsom en instruktion eller manual.

Slutklämmen på fråga 39a om kyrkohandboksförslaget som helhet kan antas av kyrkomötet blev därför ”Nej”.

Under tiden fram till dess en ny handbok ser dagens ljus, kanske våren 2016, fortsätter vi med att fira gudstjänster utifrån handboksförslaget. Dock har vi stramat åt tyglarna rejält och använder inte vissa alternativ alls.  Att gå tillbaka till tidigare ordningar känns inte aktuellt i vår församling.

Torvald Johansson
domkyrkoorganist i Strängnäs stift
kyrkomötesledamot för POSK, Strängnäs stift

Vår nye ärkebiskop heter Antje

Vår nye ärkebiskop heter Antje Jackelén. Hon fick flest röster i dagens val till ärkebiskop.

Det innebär att Svenska kyrkan för första gången har fått en kvinnlig ärkebiskop.

Gratulerar till det nya uppdraget, biskop Antje!

Jag känner biskop Antje lite grann eftersom hon sitter i mitt utskott (kyrkolivsutskottet) som en av två biskopar. Det jag har sett av henne är en duktig, kompetent präst och teolog som har ett helikopterseende på frågor där vi "vanliga" ledamöter sitter med vår församlingserfarenhet. När man får komplettera varandra så blir det bra!

 Svenska kyrkans pressmeddelande skriver>>
Biskop Antje Jackelén fick 55,9 procent av rösterna i ärkebiskopsvalet idag och därmed har Svenska kyrkan valt sin nya ärkebiskop.
Hon tas emot vid en tv-sänd högmässa i Uppsala domkyrka söndagen den 15 juni 2014 och är den första kvinna som valts till ärkebiskop i Svenska kyrkan.

– Jag är omtumlad och mycket glad och tacksam för det starka stödet. Det känns också bra att ha åtta månader att förbereda mig inför tillträdet. Under den tiden fortsätter jag mitt arbete som biskop i Lunds stift, säger biskop Antje Jackelén.

Preliminära röstsiffror i ärkebiskopsvalet:

Biskop Antje Jackelén, Lunds stift  55,9 %   174 röster
Biskop Ragnar Persenius, Uppsala stift  33,1 %   103 röster
Kyrkosekreterare Cristina Grenholm, kyrkokansliet Uppsala  7,1%   22 röster
Domprost Johan Dalman, Strängnäs  2,9 %   9 röster
Biskop Per Eckerdal, Göteborgs stift  0,6 %   2 röster

Totalt antal möjliga röster: 325
(Stiftsstyrelserna/domkapitlen: 243 röster, kyrkostyrelsen: 15 röster, Uppsalas
präster/diakoner/elektorer: 67 röster)

Rapport från Strängnäs stift

Från ordföranden i Strängnäs stift kommer följande rapport:

Med tacksamhet och stor glädje kan vi notera att väljarna i våra församlingar gett oss ett stort förtroende vid kyrkovalet.

Våra uppsatta mål har vi nått, 3 mandat i kyrkomötet, fler mandat i stifts fullmäktige 11(9) .

Vid församlingsvalen har alla gruppen utom en ökat sitt mandatantal.

Eskilstuna, Torshälla, Vårfruberga och Örebro är de församlingar där ökningen varit störst.

Birgitta WredeOrdförande POSK Strängnäs stift

Kyrkovalsdebatt i Södertälje tidning

Socialdemokraterna i Södertälje har reagerat på en artikel som POSKarna Ulf Sundblad och Gustaf Bengtsson skrev i juni. (Vi har en debattartikel som Sundblad och Bengtsson skrev i Kyrkans Tidning. Den kan du läsa här>>).

Lars Johnsson och Rose-Marie Jacobsson skrev ett svar där de ifrågasätter att POSK är fri och partipolitiskt obunden. De ifrågasätter också att POSK är för demokrati.

Läs (S) debattartikel här: Vem är i otakt?>>

På detta svarar POSKaren Rolf B Bertilson i LT.se
LT.se Överge politisk ideologi framför altaret>>

Han skriver bland annat:
Inför förra kyrkovalet 2010 lämnade jag i det avseendet moderaterna och valde att rösta med Posk.

Jag tycker att kyrkan ska styras av de som är regelbundna kyrkogångare, inte av politiska partier. Moderaterna godkände att medlemmar övergick till Posk: ”uteslutning skulle inte ske!”

Det borde inte ha någon betydelse vilket politiskt parti jag röstar på då det gäller kyrkan och kyrkans verksamhet. En socialdemokrat och en moderat borde tänka på samma sätt i kyrkliga frågor. Det är nog så redan nu – i de flesta frågor.

Uppfattningar styrs sällan av politisk ideologi under ett kyrkorådsmöte. Ändå sitter olika grupper och förbereder sig före ett möte: Sossar, moderater och Posk-are, alla var för sig. Troligen diskuterar vi på samma sätt: för kyrkans bästa och för den uppgift kyrkan har i samhället.

Några som också reagerat på Johanssons och Jacobssons artikel är Gustaf Bengtsson och Ulf Sundblad som skrivit följande svar.

Lars Johnsson och Rose-Marie Jacobsson har i sitt inlägg den 17 juli två huvudsakliga argument som vi behöver bemöta.

För det första verkar de fortfarande inte ha insett vad som menas med en kyrka fri från partipolitik. De kommunpolitiker som finns med på POSKs (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) listor i kyrkovalet ställer upp utifrån sitt engagemang för kyrkan. Genom att de ställer upp för en partipolitiskt obunden lista så är de inte bundna av ett icke-kyrkligt partis politik. Och detta är pudelns kärna. Så länge som kunniga och engagerade personer som Johnsson och Jacobsson väljer att ställa upp som kandidater för ett politiskt parti och väljarna ger detta parti plats i kyrkofullmäktige så blir kyrkan aldrig fri från staten, fri att vara kyrka.

Låt oss göra en jämförelse för att visa hur absurd situationen är. Tänk er att man på likartat sätt skulle låta våra politiska partier bestämma agendan för SSK [Södertälje sportklubb]. De skulle säkert låta sina mest hockeyintresserade personer sitta i styrelsen och på ytan skulle det kanske inte vara så stor skillnad. Samma personer kanske redan idag sitter i styrelsen. Men så kommer det en fråga där de politiska partierna har ett intresse. Låt oss till exempel säga att de driver igenom att endast personer uppvuxna i Södertälje kommun får vara med och spela. Eller kanske än mer absurt, att man ska följa en politiskt bestämd regelbok istället för de vanliga hockeyreglerna och best-practice inom sporten.

Vi inom POSK är självklart för demokrati och medlemsinflytande. Vi stod till exempel till skillnad från socialdemokraterna bakom beslutet att öppna upp för 16-åringar att få rösta. Men det finns alltid saker som inte kan bestämmas genom majoritetsbeslut. En ishockeyklubb kan till exempel inte sluta spela ishockey, då är det inte längre en ishockeyklubb. Och en kyrka kan inte sluta tala om Jesus, om synd, kärlek, förlåtelse och det eviga hoppet. Läs igenom vad Johnsson och Jacobsson i sin artikel skriver om vad socialdemokraterna vill göra för kyrkan. Det är bra saker som vi i stort ställer oss bakom. Men inte en enda gång talar de om kyrkans uppdrag att göra alla folk till Jesu lärjungar. Utan detta upphör kyrkan att vara kyrka, kvar blir endast en hjälporganisation bland andra med alldeles för många k-märkta byggnader att sköta om.

För det andra kan vi försäkra väljarna att vi på våra listor har personer som i den vanliga politiken sympatiserar med de rödgröna. Att dessa inte också sitter i kommunfullmäktige kan bero på att det socialdemokratiska partiet förbjuder sina medlemmar att i kyrkovalet ställa upp för någon annan lista än deras egen. Flera modiga socialdemokrater har runt om i Sverige blivit fråntagna sina kommunpolitiska uppdrag då de valt att ställa sig på obundna listor i kyrkovalet.

I kyrkovalet den 15 september i höst har du som kyrkotillhörig möjlighet att bestämma kyrkans framtid. En röst på POSK är en röst för att kyrkan ska fortsätta vara en kyrka som både förmedlar det kristna budskapet och verkar för ett gott samhälle.

Gustaf Bengtsson, ordförande POSK Södertälje
Ulf Sundblad, gruppledare POSK Södertälje

Gustaf Bengtsson from POSK En fri röst i kyrkovalet! on Vimeo.