fbpx

Vad händer med kyrkohandboken?

Skrivet av

I fredags skedde ett samråd (eller vad det nu var) med en grupp om kyrkohandboken.

Kyrkans Tidning beskriver mötet: KYRKOHANDBOKEN: Fortsatt hård kritik från musikerna>>

Det var tydligen oklart för dem som var där i fredags varför de var där och med vilket mandat. Så en större del av mötet hade ägnats åt att göra det klart.

Men att säga att det är ett svagare förslag nu än förut var nog att ta i för mycket. Det finns ju inget förslag ännu – meningen är ju att det ska revideras utifrån remissvaren och det ska göras ett omtag.

Solveig Ininbergs som är huvudprojektledare för handboksarbetet har i princip bara börjat. Hon håller på att "samla ihop" hela projektet med kyrkohandboken och få en överblick över arbetet.

Här hittar du information på Svenska kyrkans webbsidan med artikelarkiv, tidsplan och hela remissen.

http://svenskakyrkan.se/kyrkohandboken>>

Verbum Novum

Skrivet av

I torsdags fick Henriette Zeuchner, VD för Verbum och Berling Media priset MegAward 2015>>.

Motiveringen lyder:

"Mottagaren av MegAward 2015 är nytänkandet personifierad. Var årets vinnare än har befunnit sig i medielandskapet har hon inte bara identifierat de möjligheter som ny teknik erbjuder. Hon har även sett till att förverkliga dem. MegAward 2015 går till Henriette Zeuchner, som visar att det inte bara är de allra största medieaktörerna som ligger i utvecklingens framkant."

Vad har då Verbum och Berling media gjort? Jo, de har tagit fram ett verktyg som kan hjälpa församlingarna att göra snygga och prydliga agendor till söndagens gudstjänst. Psalmboken, gudstjänsthandboken, evangelie – och kyrkohandboken – allt finns i verktyget och kan kombineras.

Så här beskriver Verbum det själva:

Verbum Novum Gudstjänst from Verbum on Vimeo.

Flera motioner har passerat Kyrkomötet med en önskan om digitalisering av kyrkans böcker. Eftersom Verbum (av någon outgrundlig anledning) har ensamrätt på de här kyrkliga böckerna så har kyrkan varit beroende av att förlaget tagit initiativ. Och det har man nu alltså gjort.

Jag hoppas att det är ett bra program och att många församlingar och användare går samman för att på det sättet få ner priset på verktyget.

Här kan du läsa mer om Verbum Novum>>

Kyrkohandboken, fortsättning följer…

Skrivet av

I Kyrkans Tidning kan vi i dagens nummer (4/15) läsa om kyrkohandboken och vad som ska hända framöver.

Som tidigare rapporterats så kommer kyrkohandboken inte att att beslutas på 2016 års kyrkomöte utan beredningen och utvärderingen fortsätter. Först 2017 förväntas kyrkomötet besluta om kyrkohandboken.

Nu har kyrkostyrelsens arbetsutskott tagit över ansvaret för kyrkohandboken. De är styrgrupp för arbetet. Solveig Ininbergs kommer att på femtio procent vara projektledare för arbetet. Två nya expertgrupper, med musik och teologi som expertisområden, kommer att säkerställa kvaliteten.

För den som är intresserad av att höra mer om detta så kom till POSKs kyrkoeftermiddag när Anna Lundblad Mårtensson (sitter i kyrkostyrelsens AU) samt Torvald Johansson (varit del av en expertgrupp) berättar mer om arbetet med kyrkohandboken.

Har du inte anmält dig ännu så gör det så fort som möjligt.

POSKs kyrkoeftermiddag 8 februari i Uppsala>>

http://www.svenskakyrkan.se/kyrkohandboken

Pyjamas-kyrkan – vad är det som gäller?

Skrivet av

När det är så här många helgdagar på rad så är det inte alltid som man orkar upp till sin vanliga kyrka. I min kyrka har vi gudstjänst kl 10.00. Det tycker jag oftast är superbra – men ibland blir det att jag istället går på det som vi hemma hos oss har börjat kalla "pyjamas-kyrkan". Det vill säga den gudstjänsten som visas på TV kl 10.00.

Jag har vid flera tillfällen skrivit om just TV-gudstjänsterna. TV-gudstjänsterna är ett oerhört svårt forum. Men jag fortsätter att fundera på dem.

Till exempel – om jag inte har någon möjlighet att själv ta mig till kyrkan och TV-gudstjänsten är min enda möjlighet att gå i kyrkan. Kan jag då fira nattvard med den församlingen i TV? Eller gäller bara nattvarden för dem som är närvarande i rummet?

Kan man fira nattvard tillsammans om man till exempel bestämt det innan. Om man har en ungdomsgrupp i en stad och en ungdomsgrupp i en annan stad eller land – kan man då fira gudstjänst och nattvard tillsammans? Om en präst på det ena stället läser inledningsorden?

Det finns säkert kloka teologer som kan svara på den frågan.

För vad jag (om många andra) än tycker och tänker om TV-gudstjänsten så är det den enda gudstjänsten som många människor har möjlighet att komma till.

Det är spännande att se och vara med hos olika församlingar och se olika uttryck. Att se mångfalden som våra församlingar kan erbjuda.

Men ibland tänker jag att det kanske vore bättre med en församling. Där man lär känna gudstjänsten, gudstjänstformen, prästen och församlingen. Där konceptet fungerar för TV-mediet och där man kan känna sig "hemma" precis som vi gör i våra församlingar.

Och så var det där med vem som är med och inte – om nattvarden och deltagande. Är det bara rumsligt eller är det också över TV-mediet eller över internet?

Foto: IKON

Kyrkohandboken bearbetas vidare

Skrivet av

Som flera av er har säkert redan läst i Kyrkans Tidning eller hört på radion så kommer kyrkohandboken att fortsättas bearbetas under ytterligare ett år. Det blir alltså inget beslut 2016 som det tidigare har sagts utan tidigast 2017.

Det har också blivit en förändring när det gäller styrgrupp och ledning när det gäller kyrkohandboksarbetet. Nu är det kyrkostyrelsens arbetsutskott med Ärkebiskop Antje som ytterst ska hålla i trådarna.

Så här skriver Kyrkans Tidning:

Ärkebiskop Antje Jackelén leder den nya styrgruppen för arbetet med kyrkohandboken. Det beslutade kyrkostyrelsen på tisdagen. Som Kyrkans Tidning tidigare har berättat får kyrkomötet först 2017 fatta beslut om förslaget till ny kyrkohandbok och året därpå tas den i bruk i församlingarna.

Kyrkostyrelsens arbetsutskott blir ny styrgrupp för arbetet. Vice ordförande blir biskop Per Eckerdal, Göteborgs stift, i hans egenskap av ärkebiskopens ersättare i kyrkostyrelsen. – Vi saktar ner processen ytterligare lite för att kunna göra en ordentlig kvalitetsgranskning, säger Per Eckerdal. Grundtanken är att bredda handboksarbetet genom att öka resurserna.

Den 16 januari drar arbetet igång och därefter blir arbetsformerna och resurserna mer konkreta. Tidsplan och organisation står också på dagordningen.

– Men de resurser som finns på kyrkokansliet räknar jag med att vi
behåller, där finns både kompetens och bredd. Hos dem som i dag jobbar med handboken finns en väldig kunskap och erfarenhet – det är viktigt att det behålls.

Får arbetet nya direktiv?
– Det är ganska naturligt att vi tittar på direktiven, delvis på grund av remissomgången, när det kom in synpunkter av olika slag. Förändringarna i processen aktualiserar direktiven, men om det betyder förändringar kan jag inte säga i dag.

Kommer handboksarbetet att få större ekonomiska resurser?
– Vilka resurser som behövs och vad det kommer att kosta får vi titta på – det kan delvis rymmas i kyrkokansliets vanliga driftsbudget, men det kan också betyda extra pengar, och då behöver frågan eventuellt gå tillbaka till kyrkostyrelsen, säger Per Eckerdal.

Handbokens musik, men också dess språk, teologi och användbarhet i den pastorala situationen är områden som ska ingå i det fortsatta arbetet.

– Det är jätteviktiga områden. Hela syftet med omtaget är ju att vi inte ska hasta fram resultatet, utan att vi får fram en handbok med bra kvalitet.

Cecilia Jaensson Wallander

Kyrkans Tidning: Handbokens nya styrgrupp leds av ärkebiskopen>>

Sveriges Radio: Svenska kyrkan backar om kyrkohandboken>>

http://svenskakyrkan.se/kyrkohandboken

Jag har försökt att hitta mer information om detta på Svenska kyrkans webbsida (både extern och internt) men jag hittar ingenting. Inget pressmeddelande, ingen förklaring på kyrkohandbokssidan, ingenting. Men det verkar som om tidsplanen i alla fall är uppdaterad.

Personligen så tror jag detta är väldigt bra. Nu blir det möjlighet att i lugn och ro och med en mångfald av expertis gå igenom texter, musik och teologiska överväganden.

Kyrkohandboken är det gemensamma som definierar oss som kyrka. Det är i gudstjänsten vi förtydligar och visar vår kristna tro. Därför är kyrkohandboken oerhört viktig. Det är inget som ska slarvas över.

Ur POSKs vision och program:

Kyrkans tro tar sig uttryck i en församlingsgemenskap med ett levande
gudstjänstliv som centrum. Att bygga levande och missionerande
församlingar på dopets grund är kyrkans viktigaste uppgift och en
gemensam kallelse för alla som tillhör kyrkan. Gudstjänsten är hela
församlingens gåva och ansvar.
(…)
Bibel och bekännelse är grundläggande och omistliga för Svenska kyrkans identitet.
(…)
Församlingarnas medarbetare behöver vara trygga i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära liksom i sin egen personliga tro och identitet för att kunna verka i dialog med den nyandlighet, allmänreligiositet och
sekularisering som präglar vår tid.

Nu kör vi igång

Skrivet av

I morgon startar kyrkomötet med den officiella invigningen. Men redan nu samlas en del av ledamöterna i Uppsala. Det är valberedning. Det är biskopsmöte. Det är presidiemöte – både för kyrkomötets presidium och kyrkostyrelsens presidium.

Gruppledarna ska träffas – det förbereds och planeras.

Direkt efter gudstjänsten och den högtidliga invigningen i morgon kl 14.00 i Domkyrkan så startar kyrkomötet i Uppsala konsert och kongress. Vi ska välja alla utskott och sen drar deras arbete igång. 109 motioner och 3 skrivelser ska behandlas i de olika utskotten.

Vi kommer på torsdag att ha en eftermiddag där vi får information om och diskuterar kyrkohandboksarbetet. I dag riktas det tung kritik mot kyrkohandboksförslaget – framförallt är det musikdelen som får kritik.

Sveriges Radio: Tung kritik mot kyrkans musikarbete>>

DN: Maria Schottenius: Snälla ärkebiskop Antje Jackelén: Styr upp det här!>>

På torsdag går också ryktet om att det ska komma en debattartikel med personer från kultureliten som också framför sin kritik. Det kan nog bli en intressant diskussion på torsdag.

Jag får se hur mycket jag hinner att blogga under veckan.

Men det finns många som twittrar – du kan följa med under #kyrkomotet

Tweets om "Kyrkomotet">>

Vad händer med kyrkohandboken nu?

Skrivet av

Kyrkohandboken – vad händer?

På kyrkohandbokens webbsida kan vi läsa följande;

I februari 2014 inkom närmare 640 svar om kyrkohandboksförslaget efter ett års försöksverksamhet i 40 procent av alla församlingar. Hösten 2014 pågår berednings- och bearbetningsarbete utifrån remissutfallet.

Remissammanställningen blev klar i juni 2014.

Många remissinstanser, inte minst församlingarna som prövat kyrkohandboksförslaget, tar upp det som fungerat väl och det man menar kan eller bör justeras eller ändras utifrån exempelvis språkliga och teologiska synpunkter.

Hösten 2014 pågår berednings- och bearbetningsarbete utifrån remissutfallet. Arbetet sker framförallt i kyrkohandboksrevisionens slutförslagsgrupp med kontinuerliga avstämningar i biskopsmötet.

Kyrkostyrelsen och revisionens referensgrupp följer arbetet nära. Ett viktigt uppdrag i arbetet är att ett tydligt barnperspektiv ska beaktas. En återkommande röst i svaren handlar om dopgudstjänsten där gudstjänstens rytm för många församlingar inte fungerat på ett bra sätt. Här finns också visa synpunkter om språk och teologi.

Justerad dopordning prövas i 10 församlingar

För att i ett justerat kyrkohandboksförslag ha en dopordning som kan fungera väl beslutade kyrkostyrelsen i juni 2014, efter samråd med biskopsmötet, att en justerad dopordning ska prövas i 10 församlingar från 15 augusti till 1 oktober 2014.

Dessa församlingar representerar remissutfallet. De förändringar som gjorts i den dopordning som dessa församlingar prövar handlar bland annat om ändringar i gudstjänstens samling så att till exempel Tydningsord och Tackbön kommer tidigare i gudstjänsten.

Synpunkterna från de församlingar som prövar en justerad dopordning blir ett betydelsefullt underlag i arbetet framåt. Viktigt är naturligtvis att höra efter om dophandlingen blir ett tydligt centrum i gudstjänsten, om det är en god balans mellan gudstjänstens olika delar och hur gudstjänsten fungerat om flera barn döps i samma gudstjänst.

Kritik och förslag på ändringar av musiken

Andra röster i remissvaren har framfört synpunkter om musiken. Här får å ena sidan alla musikserierna ett tydligt stöd, och å andra sidan framförs kritik och synpunkter om förändringsbehov.

Vad gäller den musik som är samlad i musikserie A (bland annat den gregorianska musiken) märks övergripande synpunkter om till exempel notering och ibland hur texten förhåller sig till musiken (textunderläggningen) och förslag att ta tillbaka viss musik från  kyrkohandboken från 1986.

Musikserierna B till E behöver enligt remissvaren delvis justeras på ett liknande sätt som musikserie A och i några fall justeras teologiskt eller språkligt.

Vissa synpunkter finns att tillföra en ny musikserie som är väl beprövad i sammanhang med små barn.

I augusti 2014 anordnades ett fördjupande seminarium om delar av musiken i serie A. Då samlades en arbetsgrupp med ett tjugotal sakkunniga för att fördjupa några centrala huvudfrågor med grunduppdraget att värna musiken som levande liturgi i gudstjänsten. Det handlar om noteringsfrågor (för gregorianik och recitativ sång), konkreta förändringsförslag och förslag om att tillföra ackordanalys och ackompanjemang.

Seminariets arbete är ett underlag för fortsatt beredning och bearbetning av musiken. Arbetet med justeringar i kyrkohandboksförslaget går vidare i revisionens grupper och genom musikalisk, språklig och systematiskteologisk expertis.

Justerat förslag 2015

Ett justerat förslag behandlas av kyrkostyrelsen vid sammanträde i mars 2015. Därefter går förslaget på remiss till ett urval remissinstanser.

Remissen följer upp det justerade förslaget i förhållande till prövandet under försöksåret 2013 och synpunkterna i remissvaren 2014. Kyrkomötet behandlar ett slutförslag 2016.

Boel Hössjer Sundman, projektledare för kyrkohandboksrevisionen

Vid seminariet som ägde rum i augusti 2014 medverkade Torvald Johansson, domkyrkoorganist i Strängnäs, samt ledamot för POSK i kyrkomötet.

Slutförslagsgruppen som är tillsatt består av

  • Jan-Olof Aggedal, kyrkoherde i Lomma församling Lunds stift, teologie doktor i kyrkovetenskap.
  • Ulrika Melin Larsson, musikkonsulent i Göteborgs stift, organist och körpedagog.
  • Carl Sjögren, domprost i Skara och tidigare kyrkoherde i Ulricehamn.
  • Elisabet Cárcamo Storm, komminister i Alvesta församling, Växjö stift.
  • Andreas Söderberg, organist i Nederluleå församling.
  • Birgitta Söderberg, gudstjänsthandläggare Stockholms stift.

Under kyrkomötets första session kommer det att vara ett seminarium om kyrkohandboken. Seminariet består av två delar. Dels ett gemensamt föredrag som alla lyssnar på. Sedan samtal och diskussion i grupper – vilket blir i utskottsgrupperna. I varje utskott kommer en sakkunnig om kyrkohandboken att sitta med för att kunna svara på frågor och föra synpunkter vidare.

Himmelska toner

Skrivet av

I söndags avslutades kyrkomusiksymposiet i Uppsala med en festhögmässa.

Tänk dig Uppsala domkyrka fylld med 650 musiker och körsångare. Varje psalm, varje liturgiskt avsnitt och alla körsatser – allt fylldes med himmelsk sång. Det var helt enormt.

Jag brukar bli imponerad varje gång när vi har invigning av kyrkomötet. För då sjunger verkligen alla också. Men detta vänner… detta var något utöver det vanliga! Det var nog så nära de himmelska tonerna man kan komma här på jorden.

Det har varit många spännande seminarier med paneldebatter, panelsamtal, workshops och fortbildning för musikerna. Konserter och gudstjänster.

Det har sagts en mängd viktiga saker. En sak som jag kanske trodde skulle diskuteras betydligt mer var kyrkohandboken, med tanke på den kritik som kyrkomusikerna har väckt mot förslaget. Nu var det väldigt lite diskussion om det, åtminstone som jag hörde.

Frågan lär återkomma.

Det är väl bara att konstatera att vår kyrka skulle vara betydligt fattigare utan musiken och lovsången. Musiken är lovsången där orden tar slut.

Ur POSKs Vision och program:

Musiken i kyrkan är ett redskap för att utforska, förmedla och fördjupa
tron. Detta ska ske med hjälp av en musikalisk bredd. Musiken är en
viktig del i vårt gudstjänstliv och tillför en dimension som förstärker
och förtydligar evangeliet om Jesus Kristus.

Sveriges Kyrkosångsförbund är Sveriges i särklass största körorganisation och körsång är en av Svenska kyrkans största ungdomsverksamheter. Svenska kyrkan är en betydande aktör i det offentliga kultur- och musiklivet i landet. POSK vill med kraft verka för att stärka musiken i
församlingarna.

(…)

Avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker är att ungdomar tidigt
uppmuntras och får möjligheter att sjunga och spela. Därför bör
kyrkomusikernas tjänster innefatta instrumentalundervisning.
Rekryteringen behöver förstärkas för att undvika att det uppstår brist
på kvalificerade kyrkomusiker i Svenska kyrkan.

Prästens tystnadsplikt

Skrivet av

Jacob Sunnliden var i går med med SVT Debatt och pratade om Uppdrag gransknings metod att fejka ett biktsamtal och spela in det för att få reda på om vad präster säger till homosexuella människor.

Se SVT Debatt här>>

Hur en bikt ska gå till finns beskrivet i kyrkohandboken och i kyrkoordningen 21 kap §§1-2

§1 Bikten, som ska ske enskilt, innefattar att den biktande bekänner sina synder och att prästen tillsäger förlåtelsen på Kristi uppdrag.

§2 Bikten får tas emot av den som är behörig att utöva uppdraget som präst i Svenska kyrkan. För det som sägs i bikten råder tystnadsplikt. Bestämmelser om tystnadsplikten finns i 30 kap. 3§ och 31 kap. 9§.

Det är skillnad på själavårdssamtal och bikt. Men oavsett det så råder det tystnadsplikt.

Här kan du läsa hela kyrkoordningen 2014

Jag skrev igår om den uppkomna debatten och hänvisade då till Svenska kyrkans utredning 2010:3 Ett skyddat rum>>

Utredningen tar upp förslag på hur kyrkans ska fortsätta att arbeta med dessa frågor. De vill att bikten spelar en central roll i kyrkolivet, att varje församling utvecklar en själavårdskultur och att information ges om bikten. Och utredningen påpekar också behovet av alla präster själva ska gå i själavård och bikt regelbundet.

Uppdrag granskning kommer att sända inslaget som debatterades igår, sent i maj. Om jag har uppfattat det rätt så kommer det att handla om vad en enskild person får för råd när den kommer till prästen och är osäker på sin sexuella läggning. I inslaget är det en journalist som kommer till prästen och gör ett fejkat inslag – som spelas in med dolda mikrofoner.

Eftersom programmet inte har sänt ännu så vet jag ju inte hur vinklingen blir eller vad det är uppdrag granskning säger att de vill avslöja.

I höstas beslutade kyrkomötet om att uppmuntra stiften att genomföra HBT-"certifieringar" i församlingarna. Det handlar alltså om att alla människor ska tas emot i all vår verksamhet på ett respektfullt sätt. Det innebär inte att församlingarna kommer att bryta med alla normer och värderingar som genom ett trollslag (och det är inte säkert att det är målet heller) – men det innebär att visa på olika sätt att se på hur man talar, skriver, bemöter och välkomnar människor till vår församling.

Jag skrev om det här>>

Självklart ska Uppdrag granskning undersöka missförhållanden. Men det är bra att det har blivit så starka reaktioner när bikten missbrukas på ett sätt som sätter förtroendet på spel.

Ur POSKs vision och program:
Svenska kyrkan är en folkkyrka, en öppen kyrka som har ansvar för alla som bor i landet och därför inbjuder alla att delta. En kyrka som inte kräver personlig bekännelse av sina medlemmar behöver, för att behålla sin identitet, ha medarbetare som är förpliktigade till kyrkans lära genom vigning till biskop, präst eller diakon. Vigningstjänsten är ett uttryck för viljan till livslångt uppdrag i kyrkan under självständigt läroansvar.

Foto: Claes I Helgesson

Uppdaterad kl 16.00
Biskop Esbjörn skriver på SVT Debatt
Fel av Uppdrag granskning att äventyra tystnadsplikten>>

Sekt eller trossamfund

Skrivet av

På ledarplats i Kyrkans Tidning frågar Barbro Matzols i dag om Svenska kyrkan klarar av att leva med olika uppfattningar.
Kyrkans Tidning: Klarar kyrkan att leva med olika uppfattningar?

Det handlar om vigselfrågan, äktenskap och beslutet som togs 2009.

Matzols förklarar bakgrunden i kyrkomötet och kyrkostyrelsen. Och hon avslutar artikeln med frågorna:

Där står vi nu. Det är den ordning som gäller. Kan vi som kyrka stå ut med att fortsätta leva med olika uppfattningar i synen på äktenskapet och ha enhet i mångfalden? Eller ska ordningen kanske upphävas? Vilka riksdagspartier vill i sådana fall be den lagstiftande församlingen, riksdagen, att upphäva väjningsrätten? Är det en fråga att ställa i den kommande valrörelsen?

I POSK har vi hela tiden varit väldigt tydliga med att det kan finnas två olika uppfattningar om äktenskapet i Svenska kyrkan. Att vi står bakom det beslut som fattats i kyrkomötet – som också innebär att prästerna inte har vigselplikt utan vigselrätt.

Personligen tycker jag att det hade varit bättre att kyrkan hade släppt vigselrätten helt. Att vi (som i många andra länder) endast hade haft civilrättslig vigsel och att kyrkan sedan använt den ordning som fanns för välsignelse över ingånget äktenskap. Då hade Svenska kyrkan inte behövt att ändra någonting egentligen eftersom välsignelse över äktenskap (och partnerskap) har funnits länge i Svenska kyrkan. Jag tror personligen att det hade varit en bättre lösning för folkkyrkan.

Men nu har kyrkomötet beslutat att Svenska kyrkan ska ha kvar vigselrätten och har öppnat äktenskapet för både hetro- och homosexuella par.

Frågan om vigsel av samkönade par diskuteras nu också i norska kyrkan, som startar sitt kyrkomöte i dag.

Jag skulle vilja svara på Barbro Matzols fråga: Klarar kyrkan att leva med olika uppfattningar?

Ja, säger jag. Det klarar Svenska kyrkan av att göra och ska så göra. Och gör vi inte det så är vi ingen folkkyrka – då är vi en sekt!

Ur POSKs Vision och program:
Efter kyrkomötets beslut är det även möjligt att ingå äktenskap mellan personer med samma kön genom vigsel i kyrkan. Beslutet innebär samtidigt att ingen enskild präst har skyldighet att förrätta sådan vigsel.

POSK delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande och anser att det beslut som har fattats ska stå fast.
Det är dock angeläget att respektera både dem som anser att äktenskap borde vara reserverat för relationen mellan en man och en kvinna och dem som omfattar den nya utvidgade synen på äktenskapet. POSK menar att det viktigaste är att visa omsorg om de människor som vill ingå äktenskap.

Arkiv
Kategorier