Kyrkohandboken bearbetas vidare

Som flera av er har säkert redan läst i Kyrkans Tidning eller hört på radion så kommer kyrkohandboken att fortsättas bearbetas under ytterligare ett år. Det blir alltså inget beslut 2016 som det tidigare har sagts utan tidigast 2017.

Det har också blivit en förändring när det gäller styrgrupp och ledning när det gäller kyrkohandboksarbetet. Nu är det kyrkostyrelsens arbetsutskott med Ärkebiskop Antje som ytterst ska hålla i trådarna.

Så här skriver Kyrkans Tidning:

Ärkebiskop Antje Jackelén leder den nya styrgruppen för arbetet med kyrkohandboken. Det beslutade kyrkostyrelsen på tisdagen. Som Kyrkans Tidning tidigare har berättat får kyrkomötet först 2017 fatta beslut om förslaget till ny kyrkohandbok och året därpå tas den i bruk i församlingarna.

Kyrkostyrelsens arbetsutskott blir ny styrgrupp för arbetet. Vice ordförande blir biskop Per Eckerdal, Göteborgs stift, i hans egenskap av ärkebiskopens ersättare i kyrkostyrelsen. – Vi saktar ner processen ytterligare lite för att kunna göra en ordentlig kvalitetsgranskning, säger Per Eckerdal. Grundtanken är att bredda handboksarbetet genom att öka resurserna.

Den 16 januari drar arbetet igång och därefter blir arbetsformerna och resurserna mer konkreta. Tidsplan och organisation står också på dagordningen.

Men de resurser som finns på kyrkokansliet räknar jag med att vi
behåller, där finns både kompetens och bredd. Hos dem som i dag jobbar med handboken finns en väldig kunskap och erfarenhet – det är viktigt att det behålls.

Får arbetet nya direktiv?
Det är ganska naturligt att vi tittar på direktiven, delvis på grund av remissomgången, när det kom in synpunkter av olika slag. Förändringarna i processen aktualiserar direktiven, men om det betyder förändringar kan jag inte säga i dag.

Kommer handboksarbetet att få större ekonomiska resurser?
Vilka resurser som behövs och vad det kommer att kosta får vi titta på – det kan delvis rymmas i kyrkokansliets vanliga driftsbudget, men det kan också betyda extra pengar, och då behöver frågan eventuellt gå tillbaka till kyrkostyrelsen, säger Per Eckerdal.

Handbokens musik, men också dess språk, teologi och användbarhet i den pastorala situationen är områden som ska ingå i det fortsatta arbetet.

Det är jätteviktiga områden. Hela syftet med omtaget är ju att vi inte ska hasta fram resultatet, utan att vi får fram en handbok med bra kvalitet.

Cecilia Jaensson Wallander

Kyrkans Tidning: Handbokens nya styrgrupp leds av ärkebiskopen>>

Sveriges Radio: Svenska kyrkan backar om kyrkohandboken>>

http://svenskakyrkan.se/kyrkohandboken

Jag har försökt att hitta mer information om detta på Svenska kyrkans webbsida (både extern och internt) men jag hittar ingenting. Inget pressmeddelande, ingen förklaring på kyrkohandbokssidan, ingenting. Men det verkar som om tidsplanen i alla fall är uppdaterad.

Personligen så tror jag detta är väldigt bra. Nu blir det möjlighet att i lugn och ro och med en mångfald av expertis gå igenom texter, musik och teologiska överväganden.

Kyrkohandboken är det gemensamma som definierar oss som kyrka. Det är i gudstjänsten vi förtydligar och visar vår kristna tro. Därför är kyrkohandboken oerhört viktig. Det är inget som ska slarvas över.

Ur POSKs vision och program:

Kyrkans tro tar sig uttryck i en församlingsgemenskap med ett levande
gudstjänstliv som centrum. Att bygga levande och missionerande
församlingar på dopets grund är kyrkans viktigaste uppgift och en
gemensam kallelse för alla som tillhör kyrkan. Gudstjänsten är hela
församlingens gåva och ansvar.
(…)
Bibel och bekännelse är grundläggande och omistliga för Svenska kyrkans identitet.
(…)
Församlingarnas medarbetare behöver vara trygga i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära liksom i sin egen personliga tro och identitet för att kunna verka i dialog med den nyandlighet, allmänreligiositet och
sekularisering som präglar vår tid.

När ska Kyrkans Tidning skärpa sig?

Nu bara måste jag få vräka ur mig min irritation på Kyrkans Tidning!

Varför – kan någon förklara för mig – varför lägger inte Kyrkans Tidning ut alla sina artiklar på webben? Varför är webbsidan så himla eftersatt och efter? Och varför är inte Kyrkans Tidning på tå när det gäller kyrkliga nyheter?

http://www.kyrkanstidning.se/

Varför väljer Kyrkans Tidning att stänga av kommentatorsfältet och säger att diskussionen ändå förs i andra sociala medier? (Hur vi nu ska göra det när inte alla artiklarna finns att dela?)

Jag är så grymt irriterad på detta!

Ett tag så kändes det som Kyrkans Tidning var på väg. Det kändes som de ville så väl, det var debatt, artiklar på webben. Snabba nyheter på webben. Och sen hände något. Det var som om vi slängdes flera år bakåt i tiden.

Jag vill att Kyrkans Tidning ska ta plats. Att de ska uppdatera webben med artiklar. Att det ska gå att kommentera och att dela. Då – endast då – kan det bli en öppen och livlig debatt.

Så skärpning Kyrkans Tidning! Jag har stora förhoppningar på er till nästa år!

PS: Var det bara jag som upptäckte att Kyrkans Tidning i går, den 11 december, hade skrivit 11 november på tidningen…

Ytterligare en Modéus som biskop

Fredrik Modéus blev Växjö stifts 59:e biskop. Det stod klart efter valet i stiftet i dag.

Fredrik Modéus är i dag församlingsherde i Lunds domkyrkoförsamling. Han är 50 år och är doktorand i teologi. Han har skrivit flera böcker om församlingstillväxt.

Svenska kyrkan: Fredrik Modéus vald till ny biskop i Växjö stift>>

Kyrkans Tidning: Fredrik Modéus blir Växjös nästa biskop >>

Dagen: Modéus vald till ny biskop>>

Växjö stift>>

Foto: Växjö stift

(Fredrik Modéus är bror med Martin Modéus, biskopen i Linköpings stift.)

Bra för alla

Ur POSK Vision och program:

Anställda och förtroendevalda
Svenska kyrkan har många anställda och ska vara en bra arbetsgivare som erbjuder god arbetsmiljö. Till en god arbetsmiljö hör en tydlig fördelning av ansvar och befogenheter. Det är viktigt att klargöra rollfördelningen mellan anställda och förtroendevalda och mellan kyrkoherdar och andra arbetsledare.

Kyrkoherden är chef för alla anställda i församlingen eller pastoratet och därför ställs höga krav på kyrkoherdens kompetens, lämplighet och förmåga att delegera. Förhållandet mellan kyrkoherden och övriga i kyrkorådet ska präglas av ett gemensamt ansvarstagande och insikt om skillnaden mellan
styrelse- och chefsuppgifter. I vissa frågor har kyrkoherden ett
självständigt ansvar genom vigningstjänsten. POSK anser att det är viktigt med kunskap om och respekt för varandras roller, delaktighet och inflytande.

Den senaste veckan har det varit mycket skriverier om Svenska kyrkan och utköpen av personal. DN har gjort en undersökning och Kyrkans Tidning skriver också om detta.

DN: De kritiserade kyrkan – fick betalt för att sluta>>
DN: På vissa platser är det riktigt dåligt>>
DN: De fick pengar för att sluta i inom kyrkan>>
DN: Åsa frystes ut efter larm och sexofredande>>

Kyrkans Tidning: Utköp av kyrkans medarbetare för 115 miljoner kronor>>

Ärkebiskop Antje Jackelén skriver på Svenska kyrkans webbsida:
Missförhållande på arbetsplatser måste upp på utan>>

Svenska kyrkan är en stor organisation med cirka 23 000 anställda, 30 000 förtroendevalda och 700 arbetsgivare. Många arbetsplatser fungerar mycket bra men på andra håll i organisationen finns det allvarliga brister i arbetsmiljön.

– En god arbetsmiljö kräver ständig vård och underhåll, också i
Svenska kyrkan. Missförhållanden måste upp till ytan och här har varje arbetsgivare i Svenska kyrkan ett stort ansvar, säger ärkebiskop Antje Jackelén.

Som POSK skriver i sitt program så ska Svenska kyrkan erbjuda en god och bra arbetsmiljö. Vi ska ha kompetent personal och kompetenta förtroendevalda. Det är fullständigt självklart att det ska vara så. Och det behövs ständigt fortbildning och utbildning.

Många av våra förtroendevalda har yrkeserfarenhet av att ha personalansvar, budgetansvar och fastighetsansvar. Precis det som också behövs i ett kyrkoråd.

Det är viktigt att vi har kompetent personal (och förtroendevalda) som kan göra den grundläggande uppgiften (gudstjänst, undervisning, diakoni och mission). I större pastorat kan vi fördela uppgifterna (även om jag personligen tycker att vi ska fira gudstjänst i alla våra kyrkor!). I större pastorat kan vi också fördela personalen så att alla kan få en uppgift som passar – vilket är betydligt svårare när vi har väldigt små församlingar. Då måste personalen vara allkonstnärer och kunna hantera allt. Det går inte att ha egenheter.

Vi i Svenska kyrkan ska vara bra på att ta vara på människors gåvor. Men vi måste också vara professionella. Ibland krockar detta. Dock borde det gå att ordna så att det kan samsas – till församlingens och den enskildas bästa.

De utköp som har gjorts är ofta resultatet av en lång och jobbig förhandling. Både för församlingen och för den enskilda det gäller. Min uppfattning är att 6 månadslöner är den vanligaste ersättningen. Men varje utköp är givetvis ett misslyckande. Det är bra att det här kommer upp till ytan och diskuteras återigen.

Åter på plats!

I dag kommer det en kort bloggpost. Det skulle kommit en i fredags – om inte det blivit problem med internet och allt som jag skrivit försvunnit.

Nu tar jag nya tag!

Förra veckan hade kyrkomötet sammanträde i tre dagar. 109 motioner och 3 skrivelser diskuterades och beslutades om.

Vi var i nya lokaler, det var ett nytt presidium och större delen av kyrkomötet var nya också. Vi har bara tre dagar på oss – vilket innebär att det blev väldigt långa dagar. Detta är något som presidiet kommer att diskutera och se över.

Beslutade vi något viktigt då?

På Svenska kyrkans webbsida för kyrkomötet kan du läsa snabbprotokollet och de korta nyheterna om besluten.

http://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/

Du kan också läsa här:
Detta hände på kyrkomötet>>

Kyrkomötet gjorde också två uttalanden.

Glädjande för POSK är att av de få motioner som bejakades i kyrkomötet så var POSK delaktig i flera stycken. Så här står det att läsa på Svenska kyrkans webbsida:

Kyrkomötet beslutade om stöd till asylsökande och barnportal

Kyrkomötet har beslutat att skyndsamt ordna former för ekonomiskt bistånd till församlingarnas arbete med flyktingar och asylsökande. Beslut togs även att skapa en barnportal på nätet.

Antalet asylsökande till Sverige har ökat kraftigt de senaste åren och närmar sig nivåer som rådde under kriget i forna Jugoslavien. På grund av brist på lämpliga bostäder finns allt fler asylsökande i glesbygdsområden och förläggningslika boenden istället för vanliga lägenheter. På många håll är Svenska kyrkan den enda öppna mötesplatsen på orten.

Allt större förväntningar på församlingarna
I och med att Migrationsverket sedan 2012 inte erbjuder asylsökande någon organiserad sysselsättning eller svenskundervisning blir förväntningarna än större på Svenska kyrkans församlingar.

Kyrkomötet beslutade att ge kyrkostyrelsen i uppdrag att skyndsamt ordna former för ekonomiskt bistånd till församlingarnas arbete med flyktingar och asylsökande.​

Barnportal ska ge fokus på upplevelser
Kyrkomötet beslutade även att skapa en barnportal för att på ett enkelt sätt presentera den kristna tron på nätet och erbjuda ett redskap för församlingarnas barnverksamhet. En särskild barnportal ska ha mer fokus på lärande genom upplevelser och intryck, snarare än ren information.

Webbsända gudstjänster för fler
Samtidigt gavs kyrkostyrelsen uppdraget att intensifiera arbetet med att tillgängliggöra webbsända gudstjänster på ett samlat sätt.

Fler ska vara under 30
Kyrkomötet beslutade dessutom att minst 20 procent av de personer som utses till kyrkostyrelsen, och organ som utses av kyrkostyrelsen, ska vara under 30 år. Det är samma princip som Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet har för att öka ungas deltagande i olika organ.

Själavårdsutbildningen ska bli bättre
Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att se över dagens utbildning i själavård samt, om så behövs, komma med förslag till förbättringar. Syftet är att kvalitetssäkra Svenska kyrkans själavård i både grundutbildning och fortbildning.

Kyrkans Tidning om kyrkomötet>>

Tidningen Dagen: Kyrkomötet: Välkomna dem som flyr>>

"Det ni gjort mot dessa mina minsta…"

I går kom beskedet att en präst, en ungdomspräst, i Uppsala stift häktas på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt mot barn. I medierna kan vi nu läsa att prästen erkänt sexuella handlingar men nekar våldtäkt.

Det finns ingen, jag säger INGEN, förmildrande omständighet eller bortförklaring till att det skulle vara OK att ge sig på barn eller ungdomar på något sätt! Ja, vi har förlåtelse och vi har nåd – men det är inte det det handlar om här. Förlåtelse och nåd handlar om personen och dennes förhållande till Gud.

Nu handlar det om gärningen och att vara en offentlig person i Svenska kyrkan. Detta är helt oacceptabelt och det har Svenska kyrkan också fastslaget. Biskop Ragnar säger att vi har nolltolerans mot trakasserier och övergrepp. Det är bra! Man ska kunna vara trygg med att lämna sina barn och ungdomar i Svenska kyrkans verksamheter.

"De är bara människor, vanliga personer och detta händer överallt i samhället"  – tja, visst. Men de som jobbar i Svenska kyrkan har ett alldeles särskilt ansvar och därför måste kraven också vara högre!

Svenska kyrkan har jobbat med frågan om sexuella trakasserier och övergrepp och har tagit fram riktlinjer. Det finns också kontaktpersoner i alla stift som jobbar med de här frågorna och som man kan ta kontakt med. Du hittar dessa riktlinjer längst ner i blogginlägget.

Uppsala stift i den aktuella frågan>>

Svenska kyrkan mot sexuella övergrepp>>

Biskop Ragnar intervjuas i P4>>

Ut POSKs vision och program:

Utbildningarna till tjänst i kyrkan ska tillföra den kompetens som
församlingarna behöver för att fullgöra sitt uppdrag. POSK anser att Svenska kyrkans anställda behöver ha en god teoretisk och praktisk utbildning.(…)
Varje församling behöver väl fungerande arbetslag där företrädare för de olika områdena har en hög yrkeskompetens och kan verka tillsammans för att församlingens grundläggande uppgift ska bli utförd på ett bra sätt.

Foto: IKON Magnus Aronsson

Kyrkans Tidning: http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/ungdomsprast-haktad

Dagen: http://www.dagen.se/ungdomspr%C3%A4st-misst%C3%A4nkt-f%C3%B6r-v%C3%A5ldt%C3%A4kt-mot-barn-1.298993

Är kristna odemokratiska?

Är kristna odemokratiska? Tja, det verkar åtminstone Jonas Lundgren tro eller antyda i sin krönika på Nyheter24 debatt.

"Bah Kuhnke sitter på dubbla stolar">>

Bah Kuhnke är alltså kristen protestant och medlem i Svenska Kyrkan. Hon har även suttit i kyrkomötet för kyrkporten POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska Kyrkan. Detta är i sig inget problem eftersom Nämnden för bidrag till trossamfund inte ansvarar för bidrag till Svenska Kyrkan. Däremot skapar det faktum att Bah Kuhnke har ett dokumenterat djupt religiöst engagemang ytterligare en situation med dubbla lojaliteter.

När kulturministerposten och demokratiministerposten innehas av samma person hamnar vi alltså i en situation som inte är helt oproblematisk. Samtidigt som Bah Kuhnke ska dela ut pengar till trossamfund, varav vissa har en bevisat negativ kvinnosyn och ett tveksamt förhållande till demokratiska fri- och rättigheter ska hon alltså som demokratiminister stärka religiös extremism. Hur går detta ihop? Att man finansierat en verksamhetens ena handen och med den andra handen ska motarbeta religiös extremism som odlas av vissa av de verksamheter man ger pengar till.

På många sätt är konstruktionen med en kulturminister som samtidigt är demokratiminister väldigt klok. Men i detta avseende resulterar det i en situation där en makthavare har två olika uppdrag som inte går ihop över huvud taget. Konstruktionen är olycklig och bidrar inte till att lösa situationen med en religiös fanatism på frammarsch på vissa håll i landet.

Alice Bah Kuhnke, vår nya kulturminister, har fått en tuff match i medierna. Det verkar inte som det spelar någon roll vad hon gör – alltid är det någon som tycker det är fel.

Jag tycker att Kuhnke blivit orättvist och illa ansatt. Jag känner ju inte henne mer än det jag lärde känna henne när hon satt i kyrkomötet för POSK. Hon var en frisk fläkt där.

Men den obefogade rädsla som Lundgren uttrycker för att Alice Bah Kuhnke inte skulle kunna skilja på sak och person, bara för att hon är bekännande kristen gör mig rädd. Skulle man verkligen inte kunna vara demokratiminister, kulturminister och kristen samtidigt? Jag tycker det istället är en styrka!

Jag hoppas verkligen inte att Alice Bah Kuhnke förändrar sig och faller in i ramar och konventioner. Jag hoppas att Alice fortsätter vara Alice och förändrar sitt departement istället. Go Alice Go!

Foto: Faximil av Kyrkans Tidning

PS Sen undrar jag vilken bakgrundsundersökning Lundgren gjort när han skriver: Hon har även suttit i kyrkomötet för kyrkporten POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska Kyrkan. Vaddå kyrkporten?

Uppdaterad 20141112

Aftonbladet: Skuggdrevet mot Bah Kuhnke blev konkret>>

Dagen: Alice Bah Kuhnke utsatt för drev>>

Församling i förändrat samhälle

Torsdagen den 29 oktober var jag på ett heldagsseminarium i Göteborg med temat "Församling i ett förändrat samhälle".

Under dagen fick vi lyssna på biskop Per Eckerdal som berättade om sin utredning "Arbetsformer i förändring" och den utredning som kom efter den ""Att färdas väl" (Av Kerstin Alberius) och vad som har hänt efter dessa två utredningar.

(Båda utredningarna kan du läsa här>>)

Vi fick höra om Göteborgs stift som gjort en stor kartläggning och omvärldsanalys, i samarbetet med Stadsmissionen och Bräcke diakoni, som ska ligga till grund för det fortsatta arbetet inom den sociala ekonomin i stiftet.

Västerås stift kom och berättade hur de arbetat med sitt projekt "Aktör för välfärd">> och vad som kommit ut ur det.

Det var egentligen var mest intressant under dagen var docent Filip Wijkström från Handelshögskolan i Stockholm. Han hade också gått igenom den kartläggning som Göteborgs stift gjort och han ställde många spännande frågor utifrån utredningen. Wijkström har också varit inblandad i Västerås och hade därför erfarenhet från fler stift.

Han säger att frågan Varför? – de idéburna särart som borde prägla ett engagemang – frågan varför blir hängande i luften. Varför gör vi det här?

Ska kyrkan vara en del av välfärden? Varför då? Är vi en del av samhället eller av välfärden – och vad blir det för skillnad? Och hur visar vi att det är bibeln som är grunden för det vi gör?

Filip Wijkström tycker att Svenska kyrkan ska argumentera för bättre villkor och särbehandling och inte spela på samma arena som andra aktörer. För vi har en ytterligare dimension som är viktig och vi ska hävda vår särart!

Det här var en mycket intressant dag som kanske får uppföljningar så småningom.

POSK ser tydligt att Svenska kyrkan har en uppgift inom den sociala ekonomin. Detta är ett område som vi kommer fortsätta bevaka och verka för!

I vårt program säger vi>>:

Svenska kyrkans sociala roll

Vi lever i ett samhälle som snabbt förändras. Det finns nu möjligheter för Svenska kyrkan att på ett nytt sätt vara aktör i samhället och därigenom möta människor i nya sammanhang. Staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har slutit en överenskommelse med organisationer inom den ideella sektorn i syfte att underlätta och öka det samhälleliga ansvarstagandet från dessa och här finns stora förväntningar på att kyrkan tar ansvar som aktör. Svenska kyrkan är i dag den klart största organisationen inom denna sektor.

POSK vill verka för att församlingar och pastorat noga följer denna utveckling och utifrån sitt uppdrag som kyrka överväger på vilket sätt man kan ta ansvar och finnas närvarande i samhällslivet. Exempel på detta är verksamhet inom förskola, fritidsgård, hemtjänst och boenden av olika slag. POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med dess diakonala och liturgiska dimension. Begravningsbyråverksamhet i Svenska kyrkans regi bör därför vara tillåten.

Svenska kyrkan har en lång tradition av engagemang inom bland annat sjukvård och skola. Det är fortsatt en angelägenhet för kyrkan att, när det finns förutsättningar, själv bedriva sådan verksamhet. För verksamhet som kräver större investeringar och mycket personal bör man finna organisatoriska former som inte riskerar att sådan verksamhet sammanblandas med och urholkar de lokala enheternas ekonomi. Sådana verksamheter bör därför normalt bedrivas organisatoriskt fristående från, men i nära samverkan med församlingar och pastorat.

Kyrkans Tidning: Kan kyrkan bidra till välfärden?>>

Att bidra till att göra skillnad

Såg du Skavlan i fredags? Med den kongolesiske läkaren Denis Mukwege som berättade om kriget i Kongo, sitt arbete med de våldtagna kvinnorna och orsaken till kriget.

Om någon kunde sitta oberörd efter att ha lyssna på doktor Denis så är jag förvånad.

[iframe src=”http://www.svtplay.se/klipp/2429005?type=embed&external=true" width="480" height="270" frameborder="0" scrolling="no">

Att vi har oroshärdar, krig och orättvisor överallt i världen är inget nytt – men kriget i Kongo är så avskyvärt och så fruktansvärt cyniskt och förödande att det inte går att förstå.

För den som vill stödja Penzisjukhuset och arbetet där så kan du ge en gåva till PMU:s arbete vid Panzisjukhuset på pg 90 00 50-6, eller genom att gå in här och välja "Panzisjukhuset."
SMS:a PANZI100 till 72 980 så skänker du 100 kr till arbetet.