fbpx

Låt fler fylla fem

Skrivet av

Om en månad drar Svenska kyrkans stora advent- och julkampanj gång. Så här står det på Svenska kyrkans intranät.

Nu är det snart dags igen: den årliga julkampanjen med insamling till Svenska kyrkans internationella arbete. I år har vi målet att samla in 42 miljoner kronor, pengar som behövs för att vi ska kunna arbeta internationellt och stötta människor som lever i stor utsatthet.

Var femte sekund dör ett barn som inte hunnit fylla fem år. Barn dör av undernäring, infektioner och bristande omsorg. Din insats behövs – var med och sprid julkampanjens budskap: Låt fler få fylla fem!

Julkampanjen 2015 ”Låt fler få fylla fem” börjar på första advent 29 november 2015 och pågår till trettondagen 6 januari 2016.

På intranätet hittar du mer information, insamlingstips, annonser, artiklar, filmer och en massa annat som du och din församling kan behöva för insamlingen. Kanske ska ni beställa hem adventskalendern och dela ut vid 1:a advent till alla familjer?

https://internwww.svenskakyrkan.se/julkampanjen

Foto: Svenska kyrkan, Eric Miller

Biskop Mogren om flyktingsituationen i Västerås stift

Skrivet av

Biskop Mikael Mogren har skrivit ett brev till alla kyrkoherdar, diakoner och kyrkorådsordförande om flyktingsituationen i Västerås stift. Där uppmanar han dem att:

  1. Be
  2. Beskriva
  3. Handla

Här berättar biskop Mogren mer.

 Förra veckan träffades 11 av de 14 biskoparna i Linköping hos biskop Martin Modéus. Högt på agendan stod flyktingfrågan och Corren skriver i en artikel:

Det råder inget tvivel om vilka biskoparna vill vara i framtidens berättelser. Ärkebiskop Antje Jackelén har varit tydlig i sitt  ställningstagande, och konkret politisk när hon lobbat för humanitära visum och säkra, lagliga flyktvägar.

– Genom våra samarbetspartner och vårt eget arbete finns vi med hela vägen: i krigs- och konfliktområden, längs flyktvägarna och här hemma i församlingarna, och därför har vi kunskap som tillåter oss att säga att det inte är ansvarsfullt att låta människor riskera livet. Det är en fråga om Europas heder att se till så att det finns säkra vägar och säker asylprövning. Det är politiskt i bemärkelsen att alla ställningstaganden i samhällsfrågor är politiska, men det är inte partipolitik, säger hon.

Biskop Mikael Mogren>>

Biskop Fredrik Modéus: Biskopen vädjar: Ge flyktingar husrum i kyrkan>>

Pressmeddelande 14 oktober till statsminister Lövfen om att inte ställa utsatta grupper mot varandra>>

Corren: Kyrklig samling för flyktingarna>>

Ur POSKs vision och program:

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk diakonal omsorg. Församlingsdiakonin är omistlig, och innebär att stå på de utsattas sida och vara deras röst i kyrka och samhälle. Nöden är skiftande och behoven är stora, och ska inte och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra.

Foto: Biskoparna i Linköping, foto Max Wahlund

Kyrkohandboken – om försöken till revision. Sex grundproblem enligt Mattias Lundberg.

Skrivet av

Mattias Lundberg, docent och universitetslektor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, skriver i katolska tidningen Signum om arbetet med kyrkohandboken under rubriken "Hur kunde det bli så här – om försöken till revision av kyrkohandboken i Svenska kyrkan".

http://signum.se/hur-kunde-det-bli-sa-har-om-forsoken-till-revision-av-kyrkohandboken-i-svenska-kyrkan/

Så här skriver Mattias:

I denna artikel ska jag närmare försöka utreda bakgrunden till den nuvarande situationen, med ett antal avhoppade medarbetare från projektets olika faser, och där öppet kritiska inlagor riktas mot projektledningen från så hög inomkyrklig nivå som domprostar och emeritibiskopar. Denna tämligen ovanliga situation i Svenska kyrkan torde i sin tur ha ovanliga orsaker. Jag har själv varit engagerad i frågan om handboken både som gudstjänstfirare och i egenskap av musikvetenskaplig specialist på ett antal i sammanhanget centrala områden. Jag har i den senare rollen också under det senaste året beretts viss inblick i projektets arbete och organisation.

Mattias Lundberg listar upp sex grundproblem som han ser med arbetet:

  1. Ett av grundproblemen med handboksrevisionen – både före publiceringen av det i remissvar och kyrklig debatt så starkt ifrågasatta kyrkohandboksförslaget 2012 och efteråt – är bristen på transparens.
  2. Ett annat problem är att det musikaliska arbetet inletts så sent i processen.
  3. Ett tredje problem verkar vara den essentialism rörande vad gudstjänsten är, som funnit sin väg in i arbetet via en specifik reception av den amerikanske teologen Gordon Lathrop.
  4. Delvis sammanhängande med ”bortom detaljerna”-perspektivet är vad som
    förefaller vara ett motstånd mot att erkänna gudstjänstens påtagliga och
    konkreta manifestationer som något värdefullt.
  5. Det femte stora problemet som kan noteras i projektet är försöket till uppdelning mellan ”brukarperspektiv” och ”vetenskapligt och konstnärligt perspektiv” som något slags motsatser.
  6. Ett sjätte problem är att uppdrag och direktiv för revisionsarbetet kommit att omtolkas under pågående arbete.

I morgon kommer vi att ha ett gästblogginlägg från domprost Carl Sjögren som är en del av kyrkhandboksarbetet (slutförslagsgruppen) där han beskriver arbetet från sin utgångspunkt. (Den artikeln kan också läsas i SPT).

Går kyrkohandboksarbetet att rädda? Ja, det tror jag. Om arbetet omedelbart visar upp en stor genomskinlighet, transparens, och öppenhet i sitt arbete.

Jag är heller inte främmande för att man faktiskt måste byta ut projektledningen (tjänstemännen) för att skapa arbetsro och förtroende under den kvarvarande tiden.

http://svenskakyrkan.se/kyrkohandboken

Kristna lever längre?

Skrivet av

Sitter på tåget på väg hem mot Göteborg. Har varit hela helgen i Gävle med POSKare från Uppsala stift. Mycket spännande och inspirerande samtal. Vi har tittat på statistik, pratat om framtiden och det kommande kyrkovalet.

I dag fick vi också möjlighet att fira mässa i Heliga Trefaldighetskyrkan i Gävle. Det var familjemässa och barnkören sjöng flera sånger för oss. Som avslutningspsalm sjöng vi tillsammans psalm 288 "Gud från ditt hus…" Den psalmen har jag helt självsvåldigt utnämnt till POSK-psalmen för jag tycker den passar så väldigt bra på vad en POSKare är och gör och vill.

Nu sitter jag alltså på tåget hem och försöker smälta alla intryck samtidigt som jag tittar ut på vårt vackra Sverige och den fina skymningen med en röd himmel över svarta trädtoppar.

I tidningen "Kupe" (nr 20/2015) som ligger i stolsfickan framför mig hittar jag en artikel om hur jag får ett längre liv. Tidningen har listat nio punkter som ska underlätta för mig att leva längre.

  1. Vardagsmotionera
  2. Ha ett syfte med ditt liv
  3. Minska stressen.
  4. Ät tills du nästa är helt mätt.
  5. Ät mer bönor.
  6. Drick måttligt med vin.
  7. Tro.
  8. Sätt familjen först.
  9. Ha en hälsosam omgivning.

Givetvis har de utvecklat de nio punkterna lite mer. Under rubriken tro står det

"Att ha en tro och besöka någon form av samfund för troende fyra gånger i månaden kan göra att din förväntade livslängd ökar med fjorton år". (sid 74)

Åh… det här skulle jag kunna utveckla nästan hur mycket som helst känns det som. För mig som kristen och troende så känner jag hur viktigt det är för mig att regelbundet få gå i gudstjänsten. Och hur konstigt det känns och hur tom man blir om man skulle missa en gudstjänst. Jag kan också längta till "min" församling. Där som jag regelbundet går i gudstjänst och där jag känner är "hemma". Det känns gott att gå i andra kyrkor också, jag känner igen mig i mässans olika delar och sånger. Men det är något med kyrkorummet också, de invanda bänkarna/stolarna och väggarna, ljudet av kyrkklockorna och akustiken.

Som kristen blir inte livet automatiskt enklare. Livet är verkligen ingen räkmacka. Det händer jobbiga saker, problem, olyckor, och svårigheter. Men som kristen så vet jag att jag aldrig är ensam. Jag behöver inte bära bördan själv – jag kan få lämna min oro och mina problem i Guds händer och vid Jesus fötter.

Titta på de sju punkterna igen. Flera av dessa punkter uppfylls genom min tro – och om jag regelbundet går till gudstjänst. Jag får en mening med mitt liv. Jag minskar stressen, jag kan få lämna över den i Guds händer. Jag får äta och dela Herrens heliga måltid. Bönor eller böner – tja – visst kan det bli mer böner…

Nej, jag ska inte dra det här för långt. Men visst tror jag att min tro på Jesus Kristus hjälper mig att leva längre. Både i detta livet och framförallt i livet efter det här. Och därför blir det också viktigt att vi ser till att det firas gudstjänster i alla våra kyrkor varje vecka. Därför är det viktigt att berätta om Jesus Kristus och vad vår tro betyder för oss. Därför är det viktigt att vi är med och tar ansvar!

Svenska kyrkan och Arktis

Skrivet av

Den 5-8 oktober anordnade Svenska kyrkan tillsammans med Kanadas kristna råd en konferens i Storforsen om Arktis.

Så här skriver Svenska kyrkan i ett pressmeddelande>>:

Svenska kyrkan anordnar tillsammans med Kanadas kristna råd en klimatkonferens i i norrbottniska Storforsen 5-8 oktober.

40 personer från stora delar av Arktis samlas för att dela erfarenheter, samla historier, identifiera utmaningar samt dela hopp och drömmar för människor som lever i Arktis.

FN:s klimatpanel skriver i sin senaste rapport om tydliga förändringar i Arktis. Henrik Grape, miljösamordnare för Svenska kyrkan och projektledare för konferensen, hoppas att konferensen ska leda till ett fördjupat samarbete inom Arktis mellan urfolk, kyrkor och de som har sin vardag i regionen

– Det kanske kan tyckas märkligt att samlas och prata klimat när vi bevittnar de största flyktingströmmarna sedan andra världskriget. Men i ett lite längre perspektiv så finns det nära samband emellan flyktingskap och klimat, förklarar Henrik Grape.

– När skördar slår fel eller översvämningar omöjliggör att bo kvar så blir en av följderna folkomflyttningar. Därför är Arktis som en varningssignal till resten av världen. Vi ser vad som händer och vi måste agera, och göra det nu.

Men ett förändrat klimat handlar inte enbart om ekologiska förändringar. I hög grad handlar det om de sociala och ekonomiska följder som ett varmare klimat medför. Urfolk är speciellt utsatta då traditionella livsstilar blir omöjliga och att jakten på naturresurser skapar ett allt högre tryck. Smältande isar och permafrost som göra det enklare att utvinna såväl fossila bränslen som mineraler driver nya exploatörer till regionen.

-De arktiska urfolken är ofta marginaliserade, deras synpunkter efterfrågas inte och beslut fattas långt borta av makthavare som saknar kunskap om deras livsförutsättningar, säger Henrik Grape.

2015 är ett viktigt år för klimatförhandlingarna som förhoppningsvis mynnar ut i ett starkt klimatavtal i Paris i december.

– Vi som är kyrkor i Arktis vill lyfta denna region som redan idag lever i klimatförändringarnas tid. Vi vill tillsammans dela berättelserna från Arktis för att medvetandegöra om vikten av modiga beslut och avgörande steg av världssamfundet inom FN:s klimatkonvention och vår önskan om att arbeta i riktning emot en rättvis och hållbar framtid för alla. Att dela berättelserna är ett bidrag som syftar till att leda till den förändring som är nödvändig för att undvika de värsta klimatscenarierna.

Se biskop Hans Stiglund, Luleå stift, berätta mer:

Läs om klimatkonferensen på Luleå stifts webbsida>>

Ur POSKs vision och program:

POSK vill att kyrkan ska tala tydligt om miljökonsekvenserna av ett kortsiktigt utnyttjande av jordens resurser på ett ohållbart sätt, och vikten av rättvisare resursfördelning av tillgångar i fattiga länder. Förutom sociala orättvisor och miljöförstöring orsakar en ohållbar livsstil också klimatförändringar. Alla, främst våra medmänniskor i de fattigaste länderna, riskerar att drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser. Vi kan bromsa den negativa utvecklingen genom att värna skapelsen.

Foto: Lena Stenberg/IKON

Är kyrkkaffet hotat?

Skrivet av

Nu är Faritrade-veckorna igång>>. Under två veckor pågår kampanjen för att sprida mer information om fairtrade-märkta varor. Det är finns också en tävling där du kan delta och vinna fina priser.

Men titta också på filmen om hur klimatförändringarna hotar kaffeplantagen. Kan kyrkkaffet vara hotat? Kommer en av kyrkans starkaste traditioner att behöva ändras?

Så här gör du om du vill tävla>>:

Fairtrade i varje kundkorg

Allt fler upptäcker hur lätt det är att göra skillnad för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom genom att välja Fairtrade-märkta produkter. Under kampanjen Fairtrade Fokus, 5-18 oktober, hoppas vi att få se Fairtrade i varje kundkorg. Vad lägger du i din?

Var med och tävla och sprid budskapet – det är enkelt! Ta en bild på din favoritprodukt. Lägg upp bilden på din egen Twitter/Instagram/Facebook-sida tillsammans med texten “Fairtrade i varje kundkorg! #hejdåfattigdom“

För att ditt tävlingsbidrag ska vara giltigt måste du ha en öppen profil på Instagram för att kunna delta och använda hashtaggen #hejdåfattigdom. På Facebook måste du ange fotot som offentligt. Ett urval av bilderna visas på kampanjsajten.

Under kampanjen drar vi nya vinnare löpande som får en fylld korg med Fairtrade-märkta produkter och en prenumeration på tidningen Camino till ett gemensamt värde av 700kr.

Läs de fullständiga tävlingsvillkoren här>>. 

Ur POSKs vision och program:
Ett sätt att ta ansvar är att efterfråga och konsumera varor och tjänster som producerats i en god arbetsmiljö som gynnar en hållbar utveckling i samklang med hela skapelsen. POSK förespråkar därför rättvis handel och ett hållbart nyttjande av jordens resurser, och stöder ett aktivt miljöarbete i stift och församling.

Besök bokmässan

Skrivet av

Hade du möjlighet att gå på bokmässan i Göteborg förra helgen? Om inte så har du möjlighet att se alla författarsamtal på Se Människan-scenen efteråt.

Kyrkans Tidning: Toppnotering för Se Människan-scenen>>

Kyrkans Tidning: Manifestation manade till empati>>

Svenska kyrkans webb: Se människan>>

Alla 68 författarsamtalen: https://www.youtube.com/playlist?list=PLcH6ndQqLI8oBctO289UviiYjvamjXHoC

SKUT och flyktingarna

Skrivet av

Under andra världskriget och de värsta folkförföljelserna hade de svenska utlandsförsamlingarna stor betydelse för många människor. I Berlin gömdes många judiska bröder och systrar undan nazisterna. I Oslo ordnades soppkök för tusentals norska medborgare. Det är många som aldrig någonsin glömmer vad Svenska kyrkan gjorde den gången.

Nu upplever Europa den störta flyktingströmmen sedan det kriget. Människor vågar liv och lem när de flyr från det som tidigare var deras hem och trygghet. Många av de svenska utlandsförsamlingarna finns på de platser där hundratusentals flyktingar samlas utan mat och kläder. Hjälpinsatserna är många och de svenska församlingarna dras in i hjälparbetet, oftast i samverkan med andra kyrkor och organisationer. De behöver förstärkning i både ekonomiska och personella resurser.

Kyrkomötet beslöt 2013 att Kyrkostyrelsen har i uppdrag att fördela ekonomiska medel till de församlingar som har stora åtaganden i arbetet med asylsökande. Dessa ekonomiska resurser måste också vara till gängliga för församlingarna i utlandet. Detsamma gäller de resurser som kyrkomötet förväntas besluta om vid sitt sammanträde i november.

POSK har såväl på Svenska kyrkans kansli i Uppsala som hos generalsekreteraren för Svenska kyrkan väckt frågan om möjligheten till ökade ekonomiska och personella resurser för utlandsförsamlingarna. Detta har gjorts i samråd med de kyrkomötesledamöter som representerar utlandsförsamlingarna i kyrkomötet.

Vi förväntar oss att församlingarna i utlandet ska ha samma möjligheter som ”inlandsförsamlingarna” att få del av de medel som kyrkomötet ställer till förfogande för arbetet bland flyktingar.

Anders Roos
ledamot av kyrkomötet och styrelsen för POSK, samt rådet för utlandskyrkan

Ur POSKs vision och program:

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk diakonal omsorg. Församlingsdiakonin är omistlig, och innebär att stå på de utsattas sida och vara deras röst i kyrka och samhälle. Nöden är
skiftande och behoven är stora, och ska inte och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra.

(…)

POSK anser att det arbete som utförs inom Svenska kyrkan i utlandet är en naturlig och viktig del av Svenska kyrkan. Det är angeläget att knyta starkare band mellan församlingar i Sverige och församlingar i utlandet.

Mynewsdesk: ​Förslag till kyrkomötet: 75 miljoner kr till flyktingarbete>>

Hans Rosling på #helasverigeskramlar

Stiftelsen Berget i Rättvik

Skrivet av

Det har varit en del skriverier om stiftelsen Berget i Rättvik. Personalen har efter flera år bestämt sig för att konvertera, om jag läser allt rätt. Och det blir givetvis starka reaktioner på detta.

En som har reagerat är Johan Boj Garde som skriver på sin blogg Laudate
http://laudate.se/2015/september/tankar-kring-kommuniteten-pa-stiftelsen-berget.html

Han skriver bland annat:

Jag ser den konversion som sker på berget som en sorg. Varje gång som någon kristen konverterar till en annan kyrka så är det en sorg, för detpåminner oss än en gång om att kyrkan inte är enad. Det är en synd som vi byggt in i våra strukturer, det är en synd som kyrkan är skyldig till. Jesus ber att vi ska vara ett så att världen ska tro.(joh 17:21)

(…)

En till fråga som lyfts är hur samtalen har förts mellan Svenska kyrkan och Katolska kyrkan? Har samtal förts mellan inte bara stiftelsen utan också den kyrka som stiftelsen har sina rötter i? Och vem har ansvaret för att föra samtalet?  Enligt kommuniteten så har man försökt att föra samtal med Svenska kyrkans ledning om dessa frågor och om de inte har tagits på allvar så är det ett ordentligt problem. Svenska kyrkans biskopar uttalade sig om kloster, kommuniteter och ordnar 1990 där dessa bejakades och det krävs då också att man tar detta bejakande på allvar.

http://www.berget.se/

Ur POSKs vision och program:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus
Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska
• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Foto: Bergets webbsida>>

Kyrkomötet har startat

Skrivet av

Nu har kyrkomötet startat. Tisdagen var det först gruppmöte på förmiddagen, därefter var det högmässa i Domkyrkan. Därefter startade kyrkomötet, även det i Domkyrkan, innan kyrkomötet flyttade över till Uppsala konsert och kongress.

Ärkebiskop Antje Jackelén sa bland annat i sitt tal i kyrkan:

"Samtidigt som samhällsoron ökar har också förtroendet för Svenska kyrkan vuxit. Det senare är förstås mycket glädjande, även om vi vet att förtroende är en färskvara; det kan raseras på kort tid. Jag tror att det är rätt att säga att vi uppfattas som en röst som inte väjer för komplexiteten i stora samhällsfrågor och som talar tydligt om medmänsklighet och människovärde. Vårt diakonala arbete har högt anseende. Dessutom tror jag att det finns en växande lyhördhet för det som är grunden för allt vi gör: evangeliet om Jesus Kristus.

Inför samhällsutmaningar kunde det för tio år sedan heta: ”Varför ska kyrkan blanda sig in i detta?” Samma människor kan idag fråga: ”Varför gör kyrkan inget?” Därmed inte sagt att den ena frågan är lättare än den andra. Men vi behöver i alla fall inte lägga tid på att bevisa för oss själva och varandra att kyrkan är relevant. Självmarginaliseringens tid är förbi!"

Läs hela talet här>>

Nu är utskotten igång och arbetar med alla skrivelser och motioner som har delats upp i de olika utskotten.

Du hittar alla motioner och skrivelser samt läronämndens yttrande här>>

Ur POSKs vision och program>>

En demokratisk uppbyggnad tillhör Svenska kyrkans identitet. Demokratin har sin grund i varje enskild kristens ansvar för kyrkan. Dopet är den grundläggande vigningen till ansvarstagande och tjänst i kyrkan. Utformningen av demokratin kan dock skifta över tid.

Indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte speglar bättre dessas uppgifter. Stiftsfullmäktige behandlar framför allt frågor som rör församlingar, inte medlemmar. De frågor som kyrkomötet behandlar rör i första hand kyrkans interna regelsystem och dess verksamhet på nationell nivå, det vill säga församlingarnas gemensamma arbete och kyrkans identitet. POSK menar därför att ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och bör väljas indirekt av kyrkofullmäktige. Ett enklare och billigare valsystem bör införas. Församlingens medlemmar ska välja församlingens styrelse.

Kyrkans Tidning: Idag börjar kyrkomötet i Uppsala>>

Expressen: Sofia omskakad av biskopens tal>>
(Synd att Expressen var så illa påläst om Svenska kyrkan och kyrkomötet när de skriver sin artikel.)

Arkiv
Kategorier