fbpx

Dela tro dela liv

Nu har projektet Dela tro dela liv fått en egen webbsida på intranätet. Där kan du läsa de nyhetsbrev som projektet har producerat samt nu senast också information om Ekonomiska ramar.
https://internwww.svenskakyrkan.se/delatrodelaliv>>

Jag har lagt upp det senaste nyhetsbrevet samt informationen om de ekonomiska ramarna på Issuu så du kan läsa dem här nedan.

Ekonomiska ramar för Dela tro dela liv

 

 

Nyhetsbrev mars 2014

 

POSK skriver i sin Vision och program:

Lärande för alla åldrar

POSK verkar för den för nationell nivå, stiften och församlingarna gemensamma och långsiktiga satsningen på lärande och undervisning i alla åldrar.

Kunskapen om kristen tro och Svenska kyrkans liv och uppdrag försvagas snabbt i vårt land vilket betyder att många människor saknar ett språk för en andlig längtan och för religiösa erfarenheter. POSK vill att församlingarna ska vara öppna och välkomnande för alla som söker sig dit. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan ska församlingarna kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande undervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans gemenskap. På detta sätt rustas människor att leva sin tro i vardagen.

Respekt och mångfald!

Svenska Dagbladet har dragit igång en artikelserie om de homosexuellas ställning. (Flera artiklar har också varit publicerade i Göteborgs-Posten de senaste dagarna).
SvD: Hatet stoppar inte deras kärlek>>

Huvudartikeln i SvD handlar om Roy och Håkan i Kinna. Ett homosexuellt par som var det första att vigas kyrkligt i Kinna kyrka. Efter vigseln, som gjorde paret mer offentligt, har de råkat ut för flera hatbrott. Brott som är fullständigt förkastliga, vem som än råkar ut för dem!

Paret fick vigas i Kinna kyrka. Det framgår dock av artiklarna att kyrkoherden i den aktuella församlingen själv inte viger homosexuella par. Men en präst fanns. En vigselgudstjänst ordnades i Kinna. Paret är kyrkligt vigda.

Svenska Dagbladet har också intervjuat kyrkoherden, som enligt tidningen, tror att homosexualitet går att bota. Det står också att han rekommenderar bibeltexter med homofientliga budskap till läsning om någon kommer och är osäker på sin sexualitet. Och sen står det i tidningen att biskop Per Eckerdal tar avstånd från sådana värderingar.

SvD: Strider mot kyrkans värderingar>>

Kyrkoherde Owe Johansson ordinerar homofientliga bibeltexter till unga som tvekar kring sin sexuella läggning. Klart olämpligt och i strid mot Svenska kyrkans värderingar, menar Per Eckerdal, biskop Göteborgs stift. (…)

Kyrkoherden i Kinna församling, Owe Johansson, tror att homosexualitet går att bota. Ett alternativ för homosexuella är att avstå från sexuella handlingar, menar han.
I samtal med unga har Owe Johansson rekommenderat läsning av bibeltexter med homofientliga budskap och upplyst om negativa konsekvenser av att leva ut homosexualitet. Per Eckerdal, biskop i Göteborgs stift, tar avstånd från sådana värderingar.

– Jag tycker att det är högst tveksamt att ta upp frågor om samlevnad och sexualitet på det viset. Jag ifrågasätter det verkligen och beklagar om det bedrivs på det sättet. (…)

Strider det Owe Johansson säger och gör mot vad kyrkomötet har kommit fram till när det gäller homosexuella inom kyrkan?
– Det blir problematisk när man tolkar bibeltexter på ett sätt som går stick i stäv med vad kyrkomötet och biskoparna kommit fram till. I kyrkans undervisningssituationer, inte minst med ungdomar, kan man inte formulera precis vad som helst.

Jag läser sedan i Dagens Seglora att Helle Klein tycker att biskopsmötet nu måste utvärdera den "väjningsplikt" som finns, helt enligt lagar och regler. Hon skriver:

Det är hög tid att biskopsmötet utvärderar kyrkans beslut om att säga ja till samkönade äktenskap men tillåta präster att säga nej. Inte heller borde det vara förenligt med prästämbetet att undervisa om att homosexualitet är syndigt, onaturligt eller vad sjutton man nu påstår för idiotier.

Numera kan man inte bli präst om man inte erkänner kvinnors rätt till prästämbetet och kan samarbeta med prästvigda kvinnor. Det är hög tid att kyrkan bestämmer sig för att personer som inte erkänner HBTQ-rättigheter och vägrar viga homosexuella par inte kan bli präster.
Kyrkan har den juridiska delen av vigseln på entreprenad i förtroende från staten. Då borde det vara en självklarhet att kyrkans ämbetsinnehavare ställer upp på statens äktenskapslag.

Flera andra har reagerat på artiklarna.
Areopagen: Ett minimum som gäller>>
Seglora Smedja: Samkönade vigslar borde vara självklart>>
Åke Bonnier: Varje mässa borde vare en kärlekens mässa!>>
Jacob Sunnliden: Vem får vara med i Svenska kyrkan>>
Jacob Sunnliden: Biskop Eckerdal brister i sitt uppdrag>>
Erik Johansson: Farlig bibeltolkning>>
Erik Johansson: Frustration>>
Dag Sandahl: Befängt>>
Ewa Almqvist: Kyrkan ska inte "bota" eller "omvända" homosexuella>>
Ewa Almqvist: Åsikter ska respekteras – beslut likaså!>>
Tidskriften Evangelium: Finns det utrymme för variation?>>
Tidningen Dagen: Trakasserier är inte kyrkans fel>>
Kyrkans Tidning: Mark och Bollebygd under lupp efter kyrklig vigsel>>

Kyrkomötets beslut 2005: GU 2005:2 Samlevnadsfrågor>>
Kyrkomötes beslut 2009: GU 2009:2 Vigsel och äktenskap>>

När det gäller hatbrotten är dessa fullständigt vidriga. Ingen ska behöva utsättas för liknande händelser.

Sen är det två saker som jag vill göra väldigt klart. När kyrkomötet tog beslutet om den förändrade äktenskapssynen så var ett villkor att det inte finns någon vigselplikt för någon präst. Utan prästerna har vigselrätt. Och detta tycker vi i POSK är oerhört viktigt! Vi skriver i vårt program:

Efter kyrkomötets beslut är det även möjligt att ingå äktenskap mellan personer med samma kön genom vigsel i kyrkan. Beslutet innebär samtidigt att ingen enskild präst har skyldighet att förrätta sådan vigsel.

POSK delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande och anser att det beslut som har fattats ska stå fast.
Det är dock angeläget att respektera både dem som anser att äktenskap borde vara reserverat för relationen mellan en man och en kvinna och dem som omfattar den nya utvidgade synen på äktenskapet. POSK menar att det viktigaste är att visa omsorg om de människor som vill ingå äktenskap.

Den andra frågan handlar om bibeltolkning. Kyrkoordningen är på inget sätt en bibelkonkordans. Den hjälper oss inte att tolka bibelställen och säger vad som är rätt eller fel. Kyrkomötets beslut i organisatoriska frågor anger riktningar, men vi kan inte säga att vi bara kan se till vissa kapitel eller meningar eller att vissa tolkningar är den enda sanna.

POSK skriver i sitt program:

De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom, och förutsätter att alla är beredda att respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt fattade beslut. Toleransen för oliktänkande behöver öka, liksom ödmjukheten hos dem som gör anspråk på att stå för den enda sanna uppfattningen i olika frågor. Vi i Svenska kyrkan behöver bli bättre på att hantera konflikter och härbärgera olika uppfattningar. POSK har idéer för framtiden och vill leda utvecklingen mot en kyrka som karaktäriseras av mångfald och respekt.

Att som Helle Klein vill, att bara vissa (enligt henne) rätta åsikter ska få finnas bland prästerna vore helt förödande! Och det finns betydligt fler saker att diskutera i så fall än vigselfrågan!

1 Korintierbrevet 13:6
Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.

Smartare av musik

Det har sagts förut och det kan sägas igen. Musik är bra! Nu är det tidningen Föräldrar och barn som skriver om ett forskningsresultat; att barn behöver musik. Enligt forskarna så blir barn som håller på med musik smartare och har lättare att lära sig.

Kristna är ett sjungande folk. Varje gudstjänst sjunger vi psalmer och lovsånger. Vi har körer för stora och små, amatörer och proffs.

Att musiken rör och berör vet vi. Att kulturen rör och berör vet vi. Det är därför som det är så viktigt att fortsätta att använda det uttryckssättet och fortsätta att utveckla musiken. Både i gudstjänsten och som konsertform.

Därför är det viktigt att satsa på våra musiker, så att de har en gedigen musikalisk men också teologisk förankring – för de är viktiga redskap i våra församlingar, möte många människor och hjälper till att missionera ordet.

Ur POSKs Vision och program>>

Musiken i kyrkan är ett redskap för att utforska, förmedla och fördjupa tron. Detta ska ske med hjälp av en musikalisk bredd. Musiken är en viktig del i vårt gudstjänstliv och tillför en dimension som förstärker och förtydligar evangeliet om Jesus Kristus.

Sveriges Kyrkosångsförbund är Sveriges i särklass största körorganisation och körsång är en av Svenska kyrkans största ungdomsverksamheter. Svenska kyrkan är en betydande aktör i det offentliga kultur- och musiklivet i landet. POSK vill med kraft verka för att stärka musiken i församlingarna.

Föräldrar och barn: Forskarna är eniga: barn behöver musik>>

…i gemenskapen på internet.

I Göteborgs-Posten står det i söndagstidningen en stor artikel om en ung bloggerska. Hon heter Lisa Jonsson och fyller 13 år i dag. Hon har en blogg som heter Misslisibell.se och som får 150000-200000 klick i veckan. Hon har en Youtube-kanal som följs av 168000 prenumeranter.

Misslisibell.se: Är med i GP!>>
http://misslisibell.se>>

Så här står det i artikeln:

I filmerna visar Lisa sin vardag: ponnyn, kompisar, kläder, parfymer, Iphone-skal, sin kristna tro.

Läste du hela meningen? "…sin kristna tro."

http://misslisibell.se/2012/09/29/kristen/

Vi har missionärer på nätet, ungdomar som berättar om sin kristna tro. Lisa är en av dem och hon har massor av följare. Och hon gör precis det som vi alla borde göra. Genom sin vardag berättar hon om sin kristna tro.

Det är också därför det är så viktigt att vi finns kristna vuxna ute på nätet och möter ungdomar som är där.

Ur POSKs vision och program>>

Vi behöver ständigt utveckla nya vägar att möta unga människor. Det
behövs vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel
i skolan och i gemenskapen på internet.

Uppdrag förtroendevald: Medlemskommunikation

Uppdrag förtroendevald>> har gjort en film om medlemskommunikation. Varför då kan man fråga sig. Det är väl bara personalen som ska se till att det fungerar?

Jo, men det är kyrkorådets ansvar att sätta ramarna och visionerna för den kommunikation som församlingen ska ha till alla sina medlemmar. Så att diskutera kommunikation, vad som är viktigt och syftet med den är bra. Fastna bara inte enbart i vilka kanaler ni ska använda utan diskutera framförallt vilka som är målgruppen.

Och ni kan ha olika målgrupper och olika syften med er kommunikation. Och beroende på målgrupp och syfte så väljer man sedan olika kanaler. Och där ska kyrkorådet lyssna på de ansvariga i församlingens som kan detta.

Uppdrag förtroendevald har gjort en liten film om just det här med medlemskommunikation.

Smorzando? – Nej!

Bertil Persson, som varit en av POSKs ersättare i kyrkostyrelsen och sitter i kyrkomötet samt är ordförande i kyrkofonden skriver följande insändare i Kyrkomusikernas tidning 1/2014.
(Vissa språkliga justeringar har gjorts, mot den tryckta insändare, eftersom artikeln verkar inskickad innan kyrkomötets andras session i november då besluten i kyrkomötet togs.)

Äntligen! Jag har länge undrat varför kyrkomusiker är så tysta i frågor om församlingarnas organisation och ekonomi. Och tysta har även förtroendevalda varit, enligt min erfarenhet. I Kyrkomötet har det varit sällsynt med motioner som rör kyrkomusiken. Men nu händer något.

2013 motionerade Anna Lundbald Mårtensson (POSK) och Britt Louise Agrell (Fisk) om Svenska kyrkans ansvar för kyrkomusiken (motion 2013:89) Ohc mirabile dictu, kyrkolivsutskottet tillstyrker motionen (Kl 2013:14). Och därför beslutade kyrkomötet:

att uppdrag till kyrkostyrelsen att utreda hur nationell nivå fortsättningsvis ska ta sitt ansvar för kyrkomusiken som en del av det kyrkliga kulturarvet och att uppdra till kyrkostyrelsen att etablera ett brett samråd kring kyrkomusikens framtida roll och samhällets kulturliv.

Frustrationen i Visby stifts kyrkomusikerförening rör delvis den nya verksamhetsindelningen som har ställt till bekymmer på många håll men märkligt nog har jag inte hört högröstade eller konstruktiva protester. Men även här händer det något.

Hans-Olof Andrén (POSK) motionerar till kyrkomötet 2013 om Verksamhetsindelningen i redovisningen (Motion 2013:52). Ekumenik och egendomsutskottet föreslog visserligen avslag på motionen men det var ett s.k. avslag med krans (EE 2013:2). Därför att samtidigt föreslår utskottet att Kyrkomötet ska besluta:

att uppdra till kyrkostyrelsen att utarbeta en ändamålsenlig redovisningsmodell för församlingar och pastorat.

Tydligare än så går det väl inte att säga att den nya verksamhetsindelningen inte fyller sitt ändamål. Rejäl bakläxa åt kyrkostyrelsen alltså. Nej, egentligen inte eftersom arbetet med den nya redovisningsmodellen har skett helt på tjänstemannaplanet. Och jag har själv först i år (2013) fått lära mig att det synes mäktiga organet KRED (Svenska kyrkans redovisningskommitté) numera är ett antal tjänstmän på kyrkokansliet i Uppsala.

Vi som är aktiva på nationell nivå vill gärna få mer input från kyrkomusikerna. Och min egen kyrkomötesgrupp har en utmärkt person att kontakt i dessa frågor. nämligen domkyrkoorganisten Torvald Johansson i Strängnäs.

Bertil Persson
Ledamot i kyrkomötet för POSK.

http://svenskakyrkan.se/kyrkomotet/

http://www.kmr.se/kmt.php

 

Klara stöttar unga på nätet

Från Svenska kyrkans intranät hämtar jag följande text om diakon Klara som finns som en av kyrkans nätvandrare.
Klara stöttar unga på nätet>>

Klara Roxbergh är diakon och nätvandrare. Hon möter varje vecka ungdomar ”online” på ungdomssajten Kamrat, som har drygt 383 000 medlemmar. Behoven av vuxenkontakt på nätet är enormt.

Projektet ”Att stötta unga på nätet” drivs av Svenska kyrkan i Göteborg och Kyrkans jourtjänst. Ett tiotal vuxna nätvandrar för att stötta unga människor. Många unga har sitt vardagsrum på nätet och där dryftar de livet i stort och smått. Men ungdomar är ofta hänvisade till att själavårda varandra, det kan vara en tung börda att bära.

– Det är tydligt att ett flertal av ungdomarna är positiva till att kyrkan nätvandrar. Ibland kommer det oseriösa meddelanden, men ofta är det både viktigt småprat och ”storprat”. I slutändan tycker jag att varje pass är meningsfullt, säger Klara Roxbergh.

Många unga människor känner sig ensamma och längtar efter att få prata med någon ”vettig vuxen”. På nätet kan de vara anonyma och våga ta kontakt. 

 – Ofta säger de bara: ”Hej, vad bra att ni finns”. Vi möter ungdomar med problem som de vill prata om; sociala fobier, mobbing eller en relation som har tagit slut. Några befinner sig i en riktigt svår situation och bär på tungt bagage, berättar Klara Roxbergh. 

Kyrkan har ett ansvar att vara där människor är. Det är vårt uppdrag och vår uppgift, betonar diakonen Klara Roxbergh. Att vara medmänniska och kyrka i världen, i samhället, inte minst på internet. Mötet på nätethar ett värde i sig, 

– Vi behöver lyssna på ungdomar för deras egen skull. ”Jag bryr mig om dig” är det diakonala perspektivet. Som kyrka är det viktigt att vi lyssnar lika mycket som vi pratar. Många har svårt att prata med en vuxen person om det som skaver, ansikte mot ansikte. Det känns naket. 

Som citatet från Philip, 13 år, uttrycker: ”Om det var ett litet problem skulle jag prata direkt med en vuxen. Men om det var allvarligt skulle jag hellre prata med någon på internet.”
(Childhood.se)                                                        

Nätvandrarna vill stärka de unga här och nu, men de uppmuntrar också dem att prata vidare med någon annan vuxen, kanske en kurator, förälder. 

Ingen supermänniska 
Klara Roxbergh är diakon och har tidigare arbetat i Biskopsgårdens kyrka, i Lundby församling i Göteborg. Intresset för diakoni började med att hon läste diakonins historia på universitetet.   

– Ju mer jag läste, desto gladare blev jag! Det diakonala perspektivet var helt rätt för mig. Att se den som vill bli sedd, lyssnapå din berättelse för din berättelse är viktig. Att genom kyrkan få verka generöst medmänskligt, utan biavsikter. Att vara människor till hjälp oberoende innehållet i deras plånbok. Det är fantastiskt. 

Klara Roxbergh beskriver sig själv som seg och envis, men också impulsiv. – Jag är ingen supermänniska som gör tusen saker samtidigt, det är inget ideal för mig, Jag tar det ganska lugnt. Förutom vardagens uppgifter så kommer man långt med meditation och promenader. 
Roland Asplund

Skolkyrkan i Göteborg, där Klara jobbar, ordnar kurser för dem som vill bli nätvandrare.

Att finnas på alla arenor där man möter människor är något som vi i POSK har skrivit om i vårt program. Särskilt unga människor befinner sig stor del av sin vakna tid på internet. Att det då också finns vuxna människor där som stöttar och kan samtala med dem är viktigt.

Ur POSKs vision och program:
Vi behöver ständigt utveckla nya vägar att möta unga människor. Det behövs vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan och i gemenskapen på internet.

Kyrkan vänder trenden

"KyrkanKyrkan vänder trenden 14 församlingar berättar
Red: Elisabeth Sandberg ( och Niklas Grahn)
Verbum
2014
135 sidor

Kyrkan vänder trenden är ett samarbete mellan Verbum förlag och Kyrkans Tidning. 14 församlingar berättar om olika projekt som de gjort i sina församlingar. Projekt som på ett eller annat sätt har påverkar församlingen och vänt en trend.

Eftersom det är ett nära samarbete med Kyrkans Tidning har flera av artiklarna också varit (eller kommer att) publicerade i tidningen. På det viset sprider sig också inspirationen vidare.

Det var en lättläst bok. Och den var inspirerande.

På några ställen fanns det också tips vad en församling kan tänka på om man funderar på att starta liknande verksamhet.

Jag blev särskilt inspirerad av prästen Jerker Alsterlund, präst i Västerås, som varit med och startat "drive-in" vigslar och "drop-in"-dop. När jag läser den här artikeln så berättar han själv hur han först nekat dessa människor som ville vigas (under två år!), men därefter fick fundera vem som var till för vem – egentligen.
Jerker Alsterlund har sedan fått pris som årets förnyare i samband med Gotlands kyrkvecka.

Det är 14 bra och intressanta exempel. Det som slår mig är att flera av dem inte är särskilt revolutionerade egentligen. De är i mångt och mycket vanligt församlingsarbete – som fått tydligare mål och tydligare inriktning.

Den här boken kommer inte att bli en kioskvältare och den kommer inte att bli en bok som håller i så många år. Den är ett nedslag i verkligheten just nu – men som sådan är den en inspiration under den här mandatperioden.

Möjligen skulle jag önska mig lite mer praktiska tips. "Så här gjorde vi" eller liknande. Jag skulle också önskat mig en mer djupgående teologisk fördjupning. Det det kanske kan komma i en uppföljning?

Jag kan rekommendera boken för läsning.

Mynewsdesk: Kyrkan vänder trenden>>

Medredaktör är Niklas Grahn. Niklas är präst i Karlstad stift och sitter för POSK i kyrkomötet.

En ny bok i brevlådan

Förra veckan fick alla nya kyrkomötesledamöter en e-post med en pdf-bok. En bok som var ett uppdrag som det gamla kyrkomötet hade givit kyrkokansliet och som handlade om Svenska kyrkans förhållande till islam.

(Jag skrev om boken här>>)

Boken uppfattades av några som en julklapp och ifrågasattes väldigt. I tidningen Världens i dag pågår just nu en insamling för att Svenska evangeliska alliansen ska kunna skicka ut en annan bok till kyrkomötet istället "Skeptikerns guide till Jesus".

Gott så – det finns många spännande böcker att läsa. Nu skulle ju inte "Möten med Islam" uppfattas som en julklapp utan ett sätt för det nya kyrkomötet att sätta sig in i frågor som kyrkomötet har behandlat.

I dag dök det upp ytterligare en bok i mitt e-postflöde. Förra året inbjöd ärkebiskop Anders till "Möte Barn och Unga". Nu har det skrivits en bok som heter "Livsmod, om teologi, barn och unga".

Du kan läsa hela boken här via issuu:

 

Jag var med på mötet, som var ett ovanligt välordnat och välmatat möte. Spännande föredrag och mycket som hände. Det ska bli spännande att titta på den här boken.

Så här står det om boken på intranätet:

”Kristen tro handlar om livsmod. Vi vill stärka barns lust att leva.” (Anders Wejryd)

För ett drygt år sedan, 16-17 november 2012, bjöd ärkebiskop Anders Wejryd in till Barn och unga – ärkebiskopens möte 2012 i Uppsala. Under två dagar samlades runt elvahundra personer i Uppsala Konsert & Kongress och i Uppsala domkyrka. I estradprogram, seminarier och gudstjänster lyftes frågor om barnets rättigheter i Sverige och i världen. Hur kan Svenska kyrkan tillsammans med andra bidra till barnets bästa? Hur kan kristen tro hjälpa barn och unga att hantera sina liv?

Till konferensen fick mötets projektledare Maria Södling i uppdrag att skriva en text om teologi, barn och unga. Texten är också ett resultat av programmet Barn och unga 0-18 år som bedrivits på Svenska kyrkans nationella nivå mellan 2009 och 2012. Nu finns skriften Livsmod – om teologi, barn och unga. Den vänder sig till dem som på olika sätt arbetar med barn och unga i församlingen, men också till andra intresserade.  

Ur POSKs vision och program:
POSK verkar för den för nationell nivå, stiften och församlingarna gemensamma och långsiktiga satsningen på lärande och undervisning i alla
åldrar. Kunskapen om kristen tro och Svenska kyrkans liv och uppdrag försvagas snabbt i vårt land vilket betyder att många människor saknar ett språk för en andlig längtan och för religiösa erfarenheter.

POSK vill att församlingarna ska vara öppna och välkomnande för alla som söker sig dit. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan ska församlingarna kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande undervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans gemenskap. På detta sätt rustas människor att leva sin tro i vardagen.
(…)

Svenska kyrkan har ett ansvar för dopuppföljning och POSK menar att det är nödvändigt att prioritera barn och ungdomar. Känslan av samhörighet med Svenska kyrkan beror mycket på de kyrkliga kontakterna under barn- och ungdomstiden. Arbetet med konfirmander behöver stärkas och de unga ledarna lyftas fram.Vi behöver ständigt utveckla nya vägar att möta unga människor. Det behövs vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan och i gemenskapen på internet.

Gudstjänstlivetbehöver erbjuda möjligheter för familjer och ungdomar att delta. Kyrkan behöver föryngras och använda många olika former för att göra barn och ungdomar delaktiga. POSK menar att starka barn- och ungdomsrörelser är viktiga för kyrkan och vill lyssna till och stärka Svenska Kyrkans Unga, Salt, Credo, Kriss med flera.

Nomineringsmöte och församlingsråd

Här följer ett ett längre inlägg om församlingråd och nomineringsmöten från Anna Lundblad Mårtensson från Linköpings stift. Vi kommer också publicera texten på vår webbsida om församling.

Församlingsråd och nomineringsmöten i pastoraten från år 2014

Kyrkomötets beslut 2012-11-21 om ändrad lokal struktur i Svenska kyrkan

Kyrkostyrelsens förslag till ny lokal struktur för Svenska kyrkan syftar till att skapa hållbara strukturer i vår kyrka, vars uppdrag är oförändrat att vara ett redskap för evangelium. Förslaget vill stimulera en levande teologisk reflektion över hur vår identitet kan uttryckas, bevaras och utvecklas.

En princip i förslaget är att allt inte behöver detaljregleras utan den lokala nivån har förmågan att finna lämpliga lösningar i sin egen situation. En utmaning och möjlighet är att vilja och våga och pröva nya former att organisera arbetet. Att pröva och ompröva det vi gör behöver vi fortsätta med också i framtiden.

Beslutade förändringar
Den lokala nivån består av församlingar och pastorat. Det är inom pastoraten det finns församlingar där det ska finnas församlingsråd som styrelse. Beslutande organ i pastorat såväl som i en församling som inte ingår i något pastorat är kyrkofullmäktige.

Kyrkofullmäktige utses i direkta val av dem som tillhör pastoratets församlingar respektive församlingen. Pastoratets kyrkofullmäktige väljer ett församlingsråd som styrelse för församlingen.

Innan valet ska det hållas nomineringsmöte(n) där församlingens medlemmar kan nominera kandidater till församlingsrådet. Det nyvalda kyrkofullmäktige ska besluta för vilken tid ledamöter och ersättare i församlingsrådet ska väljas. – högst fyra år – nyval till församlingsrådet ska alltid ske i samband med att en ny mandatperiod börjar för kyrkofullmäktige.

Här är viktigt att uppmärksamma att det nu finns en möjlighet att utse församlingsråd för en kortare tidsperiod än en mandatperiod. Rätt använd kan detta skapa ett större intresse hos fler och yngre kandidater. Det är väl känt att många ungdomar inte vill binda sig för ett så långt engagemang som en mandatperiod innebär. Det finns här en möjlighet att utse personer till församlingsrådet utifrån ett visst kunskapsområde under ett par år då församlingen arbetar med en viss verksamhetsinriktning.

För att vara valbar till ett församlingsråd gäller samma valbarhetskriterier som nu, man ska vara döpt och vara 18 år.

4 kap 22 § Kyrkofullmäktige väljer ledamöter, förutom kyrkoherden, och ersättare i församlingsrådet. Antalet bestämmer kyrkofullmäktige. Antalet valda ledamöter får inte vara mindre än fyra. Antalet ersättare ska vara minst hälften av antalet valda ledamöter.

4 kap 23 § (Det nyvalda) kyrkofullmäktige ska inför val av församlingsråd genomföra ett församlingsmöte eller annat öppet nomineringsmöte som säkerställer församlingens inflytande. Vid ett sådant möte nominerar församlingens röstberättigade medlemmar kandidater till församlingsrådet.

4 kap 24§ Kyrkoherden är ledamot i församlingsrådet. Bestämmelser om kyrkoherdens rätt att i sitt ställe utse annan präst som ledamot finns i 5 kap. Kyrkoherden kan därmed utse en annan i församlingen tjänstgörande präst att i sitt ställe vara ledamot.

Kyrkofullmäktige ska bland de valda ledamöterna välja en ordförande och församlingsrådet en vice ordförande. Kyrkofullmäktige får uppdra åt församlingsrådet att välja även ordförande.

Inför val av församlingsråd (KO kap 4)
Öppet nomineringsmöte
Inför valet ska nyvalda fullmäktige genomföra ett församlingsmöte eller annat öppet nomineringsmöte med församlingens röstberättigade medlemmar, för att säkerställa församlingens inflytande. Vid detta möte är det möjligt för församlingens medlemmar att nominera kandidater som inte tillhör den egna församlingen utan tillhör någon av de övriga församlingarna inom pastoratet.

När församlingsråd ska väljas av kyrkofullmäktige för första gången efter 2013 års kyrkoval ska kyrkonämnden i de samfälligheter som blir pastorat kalla till församlingsmöte enligt 4 kap. 23 §. Om det sker en indelningsändring som innebär att ett helt nytt pastorat bildas, ska i stället indelningsdelegerades arbetsutskott kalla till församlingsmöte.

Kyrkofullmäktige kan välja personer som inte nominerats på församlingsmöte. I förarbetena betonas dock vikten av att nomineringarna vid det öppna nomineringsmötet inte ska förbises utan ha betydelse i de överväganden som kyrkofullmäktiges valberedning har att göra inför beslutet i fullmäktige.  

Det är viktigt att företrädare för de nomineringsgrupper som har mandat i fullmäktige tillsammans och i respekt för varandra kommer överens om hur de öppna församlingsmötena bör genomföras och hur resultatet senare ska behandlas av fullmäktiges valberedning.

Regler för indirekt val gäller även detta val.

Roller;
Nuvarande kyrkonämnd/ indelningsdelegerades AU kallar
Vem som genomför mötena är inte reglerat, men nyvalda fullmäktiges presidium bär ansvaret och nyvalda fullmäktiges valberedning bereder
Kyrkofullmäktige väljer före årsskiftet

Det är en klar fördel om det nyvalda kyrkofullmäktige samlas två gånger innan årsskiftet. Vid det första mötet väljs presidium och en valberedning. Om detta val är genomfört innan de öppna församlingsmötena äger rum kan såväl valberedning som presidium närvara vid dessa möten. Att de närvarar vid nomineringsmötena är betydelsefullt eftersom de senare har att ta ansvar för de kommande valen av församlingsråden.  

Vid dessa möten sker inget val, inte heller någon omröstning eller värdering av nominerade kandidater ska förekomma vid det öppna nomineringsmötet.

Kom ihåg att endast medlemmar i församlingen inbjuds och att endast medlemmar i församlingen nominerar. Att så sker ska säkerställas. Om personerna inte är välkända bör man notera personnummer på de som nominerar kandidater. De som nomineras ska vara tillfrågade och uppfylla de krav som finns för att vara förtroendevald. Den som tillhör någon av församlingarna i pastoratet är alltså valbar till ett församlingsråd inom pastoratet.

Det finns inget minimiantal för hur många som ska vara närvarande. Det är inte heller reglerat hur nomineringsmöte ska genomföras men det är lämpligt att följa regler motsvarande ett fullmäktigemöte.

En hjälp i en senare beredning kan vara att utarbeta någon form av ”intresseanmälan” där intresserade kan ange något av sina specifika intressen, erfarenheter kompetens och engagemang. Genom att använda sig av möjligheten att utse församlingsråd för en kortare tidsperiod, t.ex. två år ökar förhoppningsvis möjligheten att ungdomar vill vara med och bidra i församlingsrådens arbete.

Det är lätt att konstatera att ungdomare röst och perspektiv tyvärr lyser med sin frånvaro i alltför hög grad idag och att det är viktigt att alla nu tillsammans verkar för att ändra på detta.

Församlingsrådens uppgift
Församlingsrådet ska fullgöra de uppgifter
•    som anges i kyrkoordningen
•    som anges i församlingsinstruktionen
•    som kyrkorådet i övrigt beslutar

Hur ansvaret för den grundläggande uppgiften och den verksamhet som bedrivs är bara delvis reglerat. Frågan om hur man skapar en lokal närhet och ett lokalt engagemang och samtidigt samverkar inom pastoratet så att så optimala förutsättningar som möjligt skapas behöver beredas och bearbetas noga.

Svaret på hur det bäst bör realiseras ser olika ut och här är utmaningen att se de lokala möjligheterna och samtidigt se att pastoratet kan underlätta det gemensamma arbetet genom att avlasta församlingsråden uppgifter som blir bättre om de sköts gemensamt.

Här är det viktigt att tänka på att arbetsorganisationen, de anställda inte är och behöver vara knuten till en viss församling samtidigt som det är viktigt att skapa kontinuitet och bygga förtroendefulla relationer lokalt i varje församling.

Gemensam församlingsinstruktion
För varje församling ska det finnas en församlingsinstruktion. Församlingar som ingår i ett pastorat ska ha en gemensam församlingsinstruktion.

Förslag till församlingsinstruktion ska utarbetas av kyrkoherden och kyrkorådet i samråd med domkapitlet. När det gäller en gemensam församlingsinstruktion ska kyrkorådet även samråda med församlingsråden inom pastoratet.

Instruktionen ska innehålla
1. de regler för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta enligt bestämmelser i denna kyrkoordning,
2. ett pastoralt program för församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.

I det pastorala programmet ska även behandlas dels församlingens verksamhet på de andra språk än svenska som behöver användas för att församlingen ska kunna fullgöra sin grundläggande uppgift dels barnets perspektiv utifrån en barnkonsekvensanalys. Utöver vad som sägs i första stycket ska i en gemensam församlingsinstruktion för församlingarna i ett pastorat även redovisas hur ansvaret för församlingens grundläggande uppgift är fördelat mellan församlingarna och pastoratet. Där ska också redovisas hur de befattningar som präst som ska finnas inrättade enligt 37 kap. 18 § i huvudsak disponeras.

Församlingsinstruktionen är gemensam i ett pastorat och beskriver där hur ansvaret för den grundläggande uppgiften fördelas mellan församlingarna och pastoraten. Det är viktigt att uppmärksamma att 57 kap. 5 § innehåller en uttrycklig bestämmelse att kyrkorådet ska samråda med församlingsråden inom pastoratet när förslag till gemensam församlingsinstruktion arbetas fram.

Detta ger möjligheter till bred reflektion, engagemang och lokal anpassning. Att implementera en ny organisation kräver stor lyhördhet så att ett förtroendefullt samarbetsklimat byggs upp.

Kyrkorådet har ansvaret för helheten i ett pastorat och har att både se och bejaka det som fungerar bäst då en viss verksamhet bedrivs direkt av kyrkorådet eller av ett par av församlingarna tillsammans. Varje församling ska verka efter de egna förutsättningarna och de ser olika ut. Det är viktigt att kyrkorådens ledamöter inte ser sig som främst representanter för den egna församlingen och ser som sin uppgift att företräda och tillgodose den egna församlingens särskilda intressen.

Kyrkorådet bör skriva in i sin arbetsordning hur och kring vilka frågor kyrkorådet kommer att samråda med församlingsråden. I en organisation är det viktigt att så många som möjligt vet så mycket som möjligt om varje del, församlings liv och förutsättningar då man har att ta ansvar både för varje enskild församling såväl som för helheten i pastoratet.

Genom att med en regelbundenhet inbjuda församlingsrådens ledamöter till gemensamma överläggningar kan samarbetet och samsynen kring det gemensamma uppdraget stärkas.

Att våga pröva och att våga ompröva är och kommer att vara viktigt. Det är inte troligt att man från start hittar det optimala sättet att organisera och bedriva verksamheten inom församlingarna och i pastoraten.

Anna Lundblad Mårtensson Linköpings stift Anna.lundblad.martensson@svenskakyrkan.se