Kyrkomötet har startat

Nu har kyrkomötet startat. Tisdagen var det först gruppmöte på förmiddagen, därefter var det högmässa i Domkyrkan. Därefter startade kyrkomötet, även det i Domkyrkan, innan kyrkomötet flyttade över till Uppsala konsert och kongress.

Ärkebiskop Antje Jackelén sa bland annat i sitt tal i kyrkan:

"Samtidigt som samhällsoron ökar har också förtroendet för Svenska kyrkan vuxit. Det senare är förstås mycket glädjande, även om vi vet att förtroende är en färskvara; det kan raseras på kort tid. Jag tror att det är rätt att säga att vi uppfattas som en röst som inte väjer för komplexiteten i stora samhällsfrågor och som talar tydligt om medmänsklighet och människovärde. Vårt diakonala arbete har högt anseende. Dessutom tror jag att det finns en växande lyhördhet för det som är grunden för allt vi gör: evangeliet om Jesus Kristus.

Inför samhällsutmaningar kunde det för tio år sedan heta: ”Varför ska kyrkan blanda sig in i detta?” Samma människor kan idag fråga: ”Varför gör kyrkan inget?” Därmed inte sagt att den ena frågan är lättare än den andra. Men vi behöver i alla fall inte lägga tid på att bevisa för oss själva och varandra att kyrkan är relevant. Självmarginaliseringens tid är förbi!"

Läs hela talet här>>

Nu är utskotten igång och arbetar med alla skrivelser och motioner som har delats upp i de olika utskotten.

Du hittar alla motioner och skrivelser samt läronämndens yttrande här>>

Ur POSKs vision och program>>

En demokratisk uppbyggnad tillhör Svenska kyrkans identitet. Demokratin har sin grund i varje enskild kristens ansvar för kyrkan. Dopet är den grundläggande vigningen till ansvarstagande och tjänst i kyrkan. Utformningen av demokratin kan dock skifta över tid.

Indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte speglar bättre dessas uppgifter. Stiftsfullmäktige behandlar framför allt frågor som rör församlingar, inte medlemmar. De frågor som kyrkomötet behandlar rör i första hand kyrkans interna regelsystem och dess verksamhet på nationell nivå, det vill säga församlingarnas gemensamma arbete och kyrkans identitet. POSK menar därför att ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och bör väljas indirekt av kyrkofullmäktige. Ett enklare och billigare valsystem bör införas. Församlingens medlemmar ska välja församlingens styrelse.

Kyrkans Tidning: Idag börjar kyrkomötet i Uppsala>>

Expressen: Sofia omskakad av biskopens tal>>
(Synd att Expressen var så illa påläst om Svenska kyrkan och kyrkomötet när de skriver sin artikel.)

Svenska kyrkan i Göteborg splittras upp i nio enheter

Beslutet från stiftsstyrelsen – att dela upp Svenska kyrkan i Göteborg i nio enheter (tre församlingar och sex pastorat) står fast. Det står klart när överklagandenämndens beslut nu äntligen är offentligt.

Läs mer på Göteborgs stifts webbsida:

https://internwww.svenskakyrkan.se/goteborgsstift/goteborgsutredningen

Beslutet är på 18 sidor där de sista tre sidorna är bakgrunden till själva beslutet.

ÖVERKLAGAT BESLUT

Stiftsstyrelsens i Göteborgs stift beslut den 23 april 2015, § 40, att-satserna 1-4 och 6-9

SAKEN

Beslutsprövning
___________________

ÖVERKLAGANDENÄMNDENS BESLUT

1. Överklagandenämnden avvisar begäran om beslutsprövning beträffande att-satsen 9, "Stifts-styrelsen är beredd att biträda indelningsdelegerade och kyrkoråden i de församlingar som utgör egna ekonomiska enheter i framställningar till kyrkostyrelsen och anhålla om att kyrkostyrelsen, enligt beslut 2014-09-22 – -24, § 85, lämnat förslag till kyrkomötet som möjliggör en undantagslösning för begravningsverksamheten inom det som idag är Göteborgs kyrkliga samfällighet".

2. Överklagandenämnden avslår överklagandet i övrigt.

Överklagandenämnden skriver också:

"Överklagandenämnden vill framhålla att nämndens prövning endast avser om stiftsstyrelsens beslut är formellt korrekt. Det är alltså inte en prövning av om det som har beslutats är lämpligt eller inte. Detta förtjänar att påpekas eftersom parternas argumentation till stor del är inriktad på materiella frågeställningar."

Nu kan Göteborgs kyrkliga samfällighet jobba vidare. En del i sorg, en del i glädje. Men oavsett det så kommer det att firas gudstjänster i våra församlingar.

Läs beslutet här:

 

http://issuu.com/posksvenskakyrkan/docs/__verklaganden__mndens_beslut_i_g__

Överklagandenämndens webbsida>>

Uppdaterad 12.15

Kyrkans Tidning: Delningen av Göteborg står fast>>

Upprop överlämnat till ÄB Antje

Kyrkans Tidning och tidningen Dagen skriver båda två om de 200 präster som skrivit under ett upprop mot kyrkohandboksförslaget.

Kyrkans Tidning: Präster i upprop mot kyrkohandboksförslaget>>

Dagen: Två hundra präster i upprop mot förslag till ny kyrkohandbok>>

Enligt Svenska kyrkans webbsida så finns det 3 232 (Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation 2012) präster i tjänst. Det är ju några år gamla siffror, men det skulle innebära att det är 6 procent av Svenska kyrkans präster som skrivit under uppropet.

Josef Ekesryd, präst i Södra Kållands pastorat är den som startat uppropet och enligt honom bär delar av förslaget en teologi med alltför vag förankring i Bibeln och i kyrkans bekännelse. Vidare anser han att förslaget är en undermålig bärare av den liturgiska traditionen vilket försvårar möjligheten att rätt förvalta sakramenten. 

På Svenska kyrkans webbsida kan vi läsa om kyrkohandboken, dess tidsplan, arbete och olika grupper.

Svenska kyrkan Kyrkohandboken>>

Enligt den organisationsskiss som nu finns att ladda ner på den webbsidan så ser ledningen ut så här (från 150616)

Ytterst ansvariga är kyrkostyrelsen och dess arbetsutskott är styrgrupp.

  • Ärkebiskop Antje Jackelén
  • Biskop Per Eckerdal
  • Wanja Lundby-Wedin
  • Mats Hagelin
  • Lars Johnson
  • Anna Lundblad Mårtensson
  • Sven E Kragh

Sen finns det en slutförslagsgrupp som rymmer liturgisk, musikalisk och pastoral kompetens från olika delar av Svenska kyrkan. I den gruppen sitter

  • Jan-Olof Aggedal
  • Elisabet Carcámo Storm
  • Ulrika Melin Larsson
  • Carl Sjögren
  • Andreas Söderberg
  • Birgitta Söderberg

Dessutom finns det en projektledning där Solveig Ininbergs är huvudprojektledare och den operativ projektledning är

  • Boel Hössjer Sundman
  • Ingegerd Sjölin
  • Henrik Tobin
  • Dag Tuvelius

Sen har vi hela biskopsmötet:

  • Antje Jackelén (ÄB)
  • Ragnar Persenius (Uppsala)
  • Martin Modeus (Linköping)
  • Åke Bonnier (Skara)
  • Hans-Erik Nordin (Strängnäs) (borde vara Johan Dalman)
  • Thomas Söderberg (Västerås) (borde vara Mikael Mogren)
  • Fredrik Modeus (Växjö)
  • Johan Tyrberg (Lund)
  • Per Eckerdal (Göteborg)
  • Esbjörn Hagberg (Karlstad)
  • Eva Nordung Byström (Härnösand)
  • Hans Stiglund (Luleå)
  • Sven-Bernhard Fast (Visby)
  • Eva Brunne (Stockholm)

Dessutom finns det en referensgrupp som är en primär förankringsgrupp med kontinuerlig insyn och delaktighet i arbetet och den gruppen avspeglar valresultatet efter kyrkovalet 2013.

  • Jerry Adbo (S)
  • Thorvald Johansson (POSK)
  • Elise Nilsson (ÖKA)
  • Katarina Ramnerö Ödestad (BA)
  • Elisabeth Rydström (C)
  • Karl-Gunnar Svensson (KR)

Detta är, enligt webbsidan, dessa grupper som är ansvariga för att ta fram förslaget till kyrkohandbok. Det jag verkligen saknar är information om när man har möten, vem som möts och i vilka konstellationer. Att musikerna inte varit nöjda har framgått med all önskvärd tydlighet och de har på många sätt fått framföra sitt budskap.

Men hur är det med teologin? Med orden? Vem ansvarar för det?

Vilka mandat har de olika grupperna? Vad är skillnaden på projektledningen och styrgruppen? Vad är skillnaden på referensgruppen och slutförslagsgruppen? Träffas de?

Det är fortfarande alldeles för många frågor som är obesvarade. Trots att det finns grupper och vi nu fått namnen på dem som är involverade så finns det många frågetecken. När ska vi få svar på detta?

För jag återupprepar det jag har sagt tidigare. Vi behöver förtroende för dem som jobbar med det här! Så länge det inte finns ett förtroende så kommer misstänksamheten att frodas. Då kan ett upprop som detta med 200 präster få stor uppmärksamhet.

För jag tror faktiskt att det allra, allra mesta i kyrkohandboksförslaget är bra. Det kan finnas saker som måste rättas till, rätas upp, tas bort eller läggas till. Men i det stora hela är förslaget faktiskt bra. Det framkommer tyvärr inte.

Så – vilka mandat har de olika grupperna? Organisationsschemat gör det inte enklare att förstå. Tala gärna om vilka kompetenser dessa personer har som är med i de olika grupperna och varför de är med. Ett namn säger inte så mycket.

Vi behöver ha ett förtroende för dem som är med i arbetet – och saknas förtroendet så får man kanske fundera på att byta ut dessa personer. Så är det.

Det här är inget personligt projekt. Det här är det viktigaste dokumentet vi som kyrka har – det dokumentet som definierar oss som Svenska kyrkan, som gör det möjligt att kunna fira gudstjänst från norr till söder, med alla lokala varianter, men där vi ändå kan känna igen oss och känna att vi kommer hem!

Ur POSKs vision och program:
Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

Församlingsråden – vara och göra

I Kyrkans Tidning (17/9-15) skriver Anders Bexell om församlingsråden.

Kyrkans Tidning: Stärk församlingsråden  

Bexell är själv ledamot i församlingsrådet i Lunds domkyrkoförsamling. Han vill att församlingsrådet ska ha hela ansvarat för den grundläggande uppgifter (gudstjänst, diakoni, mission och undervisning) och inte som i dag när hela huvudansvaret ligger på pastoratet.

Bexell skriver:

Problemen har på initierat sätt uppmärksammats i motioner av företrädare för olika nomineringsgrupper till nu aktuellt kyrkomöte. Med rätta påpekas att ledamöter i församlingsråden upplever frustration över sitt otydliga styrelseuppdrag.

Kyrkoordningen behöver alltså ändras i syfte att tydliggöra utgångspunkten att församlingsrådet med beaktande av det gemensamma uppdragets princip (den dubbla ansvarslinjen) har huvudansvar för hela den grundläggande uppgiften i församlingen.

Detta utesluter självfallet inte att en församling samverkar med andra församlingar och pastoratet.Ett sådant tydliggörande förenklar pastoratets roll att ansvara för att församlingarna fullgör sin grundläggande uppgift. Härigenom undviks onödiga och byråkratiskt tungrodda relationer mellan församlingar och pastorat. Likaså minskar behovet av omständliga församlingsinstruktionsregleringar. Församlingens ställning stärks. Församlingen blir myndig.

Församlingsrådets uppgifter enligt kyrkoordningen

  • Val av kyrkvärdar, 2 kap. 18 §.
  • Beslut om vilka former av huvudgudstjänst som ska användas i församlingen,17 kap. 6 §.
  • Beslut om ekumenisk huvudgudstjänst, 17 kap. 7 §.
  • Samrådsskyldighet för kyrkoherden beträffande huvudgudstjänstens uppbyggnad,17 kap. 8 §.
  • Samrådsskyldighet för kyrkoherden beträffande gudstjänstplan, 17 kap. 9 §.
  • Beslut om huvudgudstjänst i annan form än som finns i kyrkohandboken,18 kap. 6 §.
  • Samrådsskyldighet för kyrkoherden beträffande ekumeniskt nattvardsfirande, 20 kap. 6 §.
  • Yttranderätt vid lokala beslut om församlingsindelningen, 37 kap. 7 §.
  • Beslut om inventarieansvarig kyrkvärd, 40 kap. 2 §.
  • Ändringar av en kyrkobyggnad eller i ett kyrkorum får inte göras utan godkännande från församlingsrådet om det inte finns synnerliga skäl, 40 kap. 2b §.
  • Beslut om upplåtelse av kyrka, 41 kap. 3 a §.
  • Beslut om församlingskollekt, 43 kap. 6 §.
  • Lokalt beslut om ändring av kollektdag, 43 kap. 7 §.
  • Samrådsskyldighet från pastoratets kyrkoråd inför beslut om församlingsinstruktion, 57 kap. 5 §.
  • Rätt att väcka ärende om ändring i församlingsinstruktion, 57 kap. 6 §.
  • Rätt att begära prövning av ett stifts beslut, 57 kap. 8 §.

Utöver detta kan kyrkorådet i pastoratet tilldela församlingsrådet ytterligare ansvar och uppgifter. Detta kan ske genom delegering, genom församlingsinstruktionen eller på andra sätt genom beslut om organisation och arbetssätt som kyrkorådet och kyrkoherden fattar.

Ett församlingsråd ska bestå av minst fyra personer samt kyrkoherden.

Det är alltså ett miniminkrav som är reglerat i kyrkoordningen. Ett miniminkrav som möjliggör att en församling kan upprätthålla ett regelbundet gudstjänstliv i församlingen utan att behöva ha kravet att ta ansvar för ekonomi, personal och administration. Det ansvaret ligger på pastoratet, där man givetvis måste samråda och samverka mellan församlingsråden och kyrkorådet i pastoratet.

Det som strukturutredningen ville var bland annat att stoppa den så kallade församlingsdöden. Den där sammanläggningar av församlingar orsakade minskade antal gudstjänster. Nu finns det en möjlighet – så länge det finns minst fyra förtroendevalda som är villiga att ta ansvar – att fortsätta ett lokalt gudstjänstliv och bygga församling lokalt. Både där det är glest befolkat som i en storstad.

Jag förstår att det minimikravet inte stämmer överens med hur det fungerar i en storstad som Lund och att det kan skapa frustration.

Precis som Bexell skriver kommer frågan att diskuteras under höstens kyrkomöte.

Kyrkomötet 2015 motioner>>

Då får vi kanske ytterligare en pastoral, teologisk och praktiskt diskussion om församlingsrådens vara och göra.

Personligen är jag inte säker på att en ytterligare reglering i KO kan lösa frustrationen. Jag tror snarare på att vi måste arbeta med att hitta våra lokala vägar för att bygga församling och kyrka, för att sprida evangelium och Guds ord där vi befinner oss i vardagen. En utvärdering av församlingsråden och kanske riktlinjer så småningom kan vara en väg att gå.

Ur POSKs vision och program:

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

Foto: IKON

Mitt emellan – men inte utan riktning

I dag är det precis mitt emellan två kyrkoval. Senaste kyrkovalet ägde rum 15 september 2013, nästa kyrkoval är 17 september 2017. Och i dag är det 16 september 2015. Alltså precis mitt emellan.

När man är mitt emellan någonting så har man lika långt åt båda hållen. Det är ett vägskäl – ska jag gå framåt eller ska jag gå tillbaka?

För oss finns givetvis inte det valet – vi har bara nuet och framtiden framför oss – det är dit vi är på väg. Bakom oss har vi erfarenheter och minnen, sådant vi tar med oss, sådant vi har lärt oss av och sådant vi kan ha nytta av.

För oss i POSK så är det självklart att hela tiden återvända till vår vision och vårt program när vi ser framåt. I alla frågor som rör Svenska kyrkan och vårt uppdrag att vara kyrka. Och självklart ser vi också framåt när det gäller vårt nya program, för den kommande mandatperioden.

Det är nu du har möjlighet att vara med och påverka. Visionen och programmet är ute på en helt öppen remiss (så även om du inte är POSKare så får du tycka till om vårt program) fram till den 15 december. Du får vara med och tycka till om sådant som ska läggas till, tas bort eller ändras.

https://www.posk.se/remiss-program-2018-2021

Mitt emellan – men definitivt inte utan riktning!

POSKs vision och program>>

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska
• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Foto: IKON

Gemensamt ansvar – hur blir det hos dig?

I maj blev utredningen "Gemensamt ansvar" klar och lämnades över till kyrkostyrelsen. Utredningen handlar om Svenska kyrkans fastigheter och om utjämningssystemet.

Jag skrev kortfattat om utredningen här>>

Nu är utredningen ute på remiss i församlingarna och pastoraten. Senast den 1 december ska remissvaren vara inne på kyrkokansliet.

En församling som har gjort en översyn och tittat på sin verksamhet, personal, lokaler och ekonomi är Lerums församling. Där har POSK majoritet och dess ordförande heter Anna-Karin Jönbrink.

Det röda församlingshemmet i Lerum kan snart behöva skiljas fån kyrkan. I takt med att medlemmarna sviker måste församlingen se över fastighetskostnaden – som i dag är en stor del av utgiftskakan. Kyrkorådets ordförande Anna-Karin Jönbrink kan räkna till betydligt fler fastigheter som är på väg att säljas. -Kyrkokansliets prognos visar att bortåt 20 procent av vår inkomst kan ha försvunnit 2030. Därför måste vi redan nu fatta kloka beslut för att bromsa utgifterna, säger hon till TT.
(…)
-Men vi kan inte bränna alla pengar nu och låta andra ta ansvar för kyrkan senare. Våra två stora utgiftsposter är löner och fastigheter. För oss är det viktigare att prioritera personalen eftersom den är knuten till verksamheten, säger Jönbrink.
(…)
En sak lugnar Anna-Karin Jönbrink, från Lerum, mitt under pågående framtidskris. -Vi har ett ess i rockärmen. Vi tror på Gud. Om vi lägger det här i Guds händer och lyssnar så ser han till att det här blir bra.

GP: Kyrkans kris har bara börjat>>

Att titta över sitt lokalbehov, göra en omvärldsanalys, en medlemsanalys och prioritera den verksamhet som är omistlig – det hoppas jag att alla församlingar och pastorat gör nu.

Ur POSKs vision och program:
POSK anser att all förvaltning av egendom i kyrkan ska göras i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Förvaltarskapet i bibeln utmärks av att vi av Gud har fått gåvor, som både vi och våra medmänniskor ska
ha glädje av. Att förvalta dessa Guds gåvor är ett uppdrag som sträcker sig mot framtida generationer. POSK menar därför att all egendoms- och kapitalförvaltning ska vara långsiktig, effektiv och bedrivas på ett
etiskt och ekologiskt ansvarigt sätt.

Fritt från partipolitik i kyrkovalet

Partierna förklarar aldrig varför Svenska kyrkan, fri från staten och ett trossamfund bland andra, som enda kyrka ska njuta partiväsendets påstådda välsignelser. De historiska skälen håller inte längre. Svenska kyrkans storlek och rikstäckning, eller dess stora rikedom och kulturella arv, är inte tillräckliga skäl för partiers inblandning i kyrkan. Berättar man för lutheraner eller anglikaner från andra länder om partipolitiska företrädare i Svenska kyrkan frågar de om det är sant. Så otroligt och otidsenligt ter sig systemet för dem.

(…)

Partiernas inblandning i Svenska kyrkan bör upphöra. Det är en livsavgörande fråga för kyrkans framtid. Kyrkans Herre är den vars vilja alla förtroendevalda, anställda och medlemmar bör söka och följa. Guds ord och kyrkans tro, bekännelse och lära går före alla slags politiska partiprogram!

Det här skriver Lars B Stenström i Kyrkans Tidning 10 september 2015.

Kyrkans Tidning: Bort med partipolitiken i kyrkan>>

Han vill också att partiledarna förklarar sig varför man ställer upp i kyrkovalet och just bara för Svenska kyrkan.

Det här är ett krav som vi är många som upprepar med en dåres envishet. Och jag vet att många av de politiska förtroendevalda känner sig oerhört kränkta över att bli ifrågasatta. Men ta inte detta personligt – se istället på sakfrågan. Varför ska partiet som representeras i kyrkovalet ställa upp bara för Svenska kyrkan?

Om 738 dagar är det kyrkoval igen. Tänk om det kunde vara ett helt kyrkoval fritt från partipolitik!

Ur POSKs vision och program:
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är en demokratisk riksorganisation för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. POSK är den klart största grupp som förser kyrkan med beslutsfattare och samtidigt står helt självständig från de politiska partiorganisationerna. POSK bidrar på alla nivåer aktivt till utvecklingen av Svenska kyrkan.

Foto: Magnus Aronsson/IKON

Svenska kyrkan finns på plats

Om du skänker pengar till Svenska kyrkans internationella arbete så kommer dina pengar till användning för att hjälpa flyktingar genom ACT-alliansen.

Här ser du en film inspelad på plats i Ungern.

Här kan du läsa mer om hur du skänka pengar och bidra på olika sätt.

http://www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete/stod-flyktingar-i-europa

http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1306286

Troligen gör också din församling eller en närliggande församling konkreta åtgärder med flyktingar eller EU-migranter som finns i närområdet. Hör efter med din församling med vad du kan bidra med.

Ur POSKs vision och program:

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk diakonal omsorg. Församlingsdiakonin är omistlig, och innebär att stå på de utsattas sida och vara deras röst i kyrka och samhälle. Nöden är skiftande och behoven är stora, och ska inte och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra.

Foto: Magnus Aronsson/IKON

Tyck till om POSKs vision och program

ÄNTLIGEN!

Nu kommer remissen på nästa mandatperiods Vision och program för POSK!

Det är en helt öppen remiss. Du som enskild POSKare , din POSK-grupp, eller bara en person som bryr sig får tycka till, oavsett vilken nomineringsgrupp du tillhör.

Frågorna som styrelsen ställer i remissen är:

  1. Vad är det som saknas i programmet?
  2. Finns det saker ni inte håller med om och där POSK borde ha en annan uppfattning?
  3. Finns det något i programmet som kan tas bort helt?

Här hittar du länken till programmet och till webbenkäten
https://www.posk.se/remiss-program-2018-2021

Sista dag för att svara är 15 december 2015.

Beslut om Visionen och programmet tas på årsmötet 23 april 2016 i Linköping.

Passa på att tycka till om programmets frågor och vad POSK vill driva, ändra och förändra med Svenska kyrkan under nästa mandatperiod.

Två nya biskopar i tjänst – Mikael och Johan

Så har Svenska kyrkan fått två nya biskopar i tjänst. Biskop Mikael Mogren i Västerås stift och biskop Johan Dalman i Strängnäs stift. I en festlig gudstjänst i Uppsala domkyrka vigdes de båda till sina nya tjänster i går.

Särskilt glada och stolta är vi POSKare över Mikael, som har suttit i kyrkomötet för POSK i många mandatperioder. Först för Uppsala stift och den senaste mandatperioden för Västerås stift. Nu får han istället gå in i nya uppgifter i kyrkomötet. Och vi har fått en ny ordinarie ledamot från Västerås stift, Gun Alingsjö Bäck.

Svenska kyrkan har lagt upp två olika filmer om de två nya biskoparna. Du kan se dem: Om Johan här.

Och om Mikael

Strängnäs stift har också tagit fram den här filmen om sin nye biskop

Ärkebiskop Antje höll en predikan och ett vigningstal som var synnerligen högaktuellt. Du kan läsa hela hennes predikan här:

Predikan vid biskopsvigningen 6 september>>

Här kan du läsa mer om de två nya biskoparna:

Svenska kyrkan: Glädjefylld dubbel biskopsvigning i Uppsala>>

Kyrkans Tidning: Biskopsvigning på söndag för Johan Dalman och Mikael Mogren>>