fbpx

Kyrkan ska styras av tro och teologi

Igår den 17 augusti, på POSKs 30-årsdag infördes passande nog en debattartikel från Anders Brunnstedt i VLT (Västmanlands läns tidning)  Som vanligt, när det kommer från Brunnstedts penna, välskriven med talande argument för POSKs sak.

”Förtroendevalda som rekryteras av partierna kan göra ett bra arbete och vara engagerade i församlingslivet. Problemet är att de företräder ett parti. Det sätter partipolitiskt tänkande främst och samhällspolitiska idéer blir avgörande i beslut i kyrkans frågor.”

Här kommer det som jag försökt förmedla här i bloggen på sistone. Prioriteringsordningen blir i mina ögon fel när du sätter partitillhörighet eller -sympatisör före kristen. Tro och teologi ska komma före partitillhörighet. Alla är precis lika välkomna till kyrkan. Vill du som socialdemokrat engagera dig i kyrkan, gör gärna det, men sätt kristen framför socialdemokrat.

Jag kan visserligen förstå argument som bland annat Anna Ekström framför i denna artikel i Dagen ”Trots att Anna Ekström menar att banden med riksdagspartierna är på väg att försvinna, vill hon ändå poängtera hur viktigt det är med en ideologi i botten.” Men det är ett argument som endast håller när valsystemet ser ut som det gör idag. Om det blir som jag och POSK vill, att det återigen blir indirekta val till Kyrkomöte och stiftsfullmäktige, och direkta val till församling/pastorat så blir fokuset på person större.

Vill du engagera dig i samhällspolitiken och kyrkan – det är helt okej. Vill du bara engagera dig i kyrkan – det är också helt okej, men om inte POSK (eller liknande nomineringsgrupper) fanns så skulle det vara svårare. Jag förstår argumentet att det är svårt att veta vad du får om du lägger din röst på POSK, men samtidigt ser jag det som ett starkt argument för att det är valsystemet det är fel på. POSK står för mångfald och respekt, det är vad du får om du lägger din röst på POSK

Lägg din röst på POSK om du vill se ett enklare och mindre kostsamt valsystem. Lägg din röst på POSK om du vill slippa politiseringen av kyrkan. Lägg din röst på POSK om du värnar kyrkomusiken!

 

Ur POSKs program:

Vision

POSK har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

  • erbjuda närvaro, gemenskap och växt
  • förmedla befrielse, hopp och livsmod
  • se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
  • respektera individen och glädjas åt mångfalden
  • vara en tydlig röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
  • ha en organisation och struktur som främjar kyrkans uppdrag
  • vara en brobyggare mellan kyrkor
  • sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

POSK bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs. POSK har idéerna för framtiden och vill leda utvecklingen i riktning mot en kyrka som rymmer mångfald och präglas av respekt.

 

Debattartikeln i sin helhet

Lagen om församlingsstyrelse från 1930 införde val till kyrkofullmäktige i Svenska kyrkan. Till att börja med i församlingar med mer än 5000 invånare och från 1942 med mer än 1500 invånare. Det var så de politiska partierna tog makten i kyrkan 1931. Kyrkan var då en del staten och det fanns intresse av att bevaka det. Det är världsunikt att partier är engagerade i ett trossamfund och är otänkbart i andra länder. Partipolitiskt obundna grupper har bildats runt om i Sverige av dem som inte vill verka genom ett parti. Och sedan 1987 finns en riksorganisation för grupperna, POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan.

Kyrkan blev fri från staten år 2000. Ändå ställer tre riksdagspartier upp i årets kyrkoval: Socialdemokraterna, Centern och Sverigedemokraterna. De beskriver sig som sekulära och religiöst neutrala. Är (S) ett sekulärt parti? Partistyrelsen för (S) fastställer ett kyrkopolitiskt program för Svenska kyrkan och dess evangelisk-lutherska bekännelse. Ska (S) ses som ett lutherskt parti?

Förtroendevalda som rekryteras av partierna kan göra ett bra arbete och vara engagerade i församlingslivet. Problemet är att de företräder ett parti. Det sätter partipolitiskt tänkande främst och samhällspolitiska idéer blir avgörande i beslut i kyrkans frågor. Samma problem gäller de formellt fristående grupperna Fria liberaler i Svenska kyrkan, Borgerligt alternativ, Kristdemokrater för en levande kyrka, Vänstern i Svenska kyrkan och Miljöpartister i Svenska kyrkan som står nära partier.

Kyrkan ska styras av tro och teologi. Kyrkopolitiken ska göra det möjligt för olika kyrkliga traditioner att leva sida vid sida, alla med uppdraget att förkunna evangelium om Jesus Kristus i ord och handling. Riktningar som ryms inom Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära ska få verka oavsett vad de kallas – folkkyrkliga eller högkyrkliga, lågkyrkliga eller gammalkyrkliga. Kyrkopolitik håller samman kyrkan. Den teologiska bredden i Svenska kyrkan är en tillgång och olika riktningar kan leva tillsammans i ömsesidig respekt. Det stämmer inte med hur samhällspolitik fungerar där det gäller att bekämpa den som inte har samma syn som en själv.

Vigsel av samkönade par är ett gott exempel på kyrkopolitik i praktiken. Efter omfattande teologiskt arbete, påbörjat på 1970-talet, beslutade kyrkomötet år 2009 att vidga äktenskapet till att omfatta samkönade par. En enskild präst har inte vigseltvång (det togs bort 1976), kyrkoherden ska se till att par som vill bli vigda också blir det. Ordningen fungerar utmärkt sedan 2009 när svensk äktenskapslagstiftning ändrades.

Kyrkopolitikens uppgift är att hålla ihop kyrkan för evangeliets skull. Samhällspolitiken tenderar att slänga ut de som har fel åsikt. Om alla i kyrkan ska tycka lika blir vi en sekt och inte en kyrka!

Vad är då alternativet till de partianknutna grupperna? Jo POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan. Vi är den näst största gruppen i kyrkomötet. Vi verkar för teologisk mångfald och respekt. Våra kandidater är kunniga och dessutom engagerade i gudstjänst- och församlingsliv. Vår vision är att Svenska kyrkan ska spegla Guds vilja i gudstjänst och liv och tala tydligt om Jesus Kristus.

Anders Brunnstedt kandidat i kyrkovalet, ordförande för POSK i Västerås stift

 

2 kommentarer till “Kyrkan ska styras av tro och teologi”

  1. Brita Maria Nordström

    Har avvikande åsikt om vikten av indirekta val. Den grundar sig på den erfarenheten jag fick när övriga nomgrupper (eller vad de kallades på 90-talet) gjorde oheliga allianser för att stänga ute den obundna gruppen. Detta fenomen kan även återfinnas inom grupperna. Därför skall röstmakten ligga hos medlemmarna! De känner vilka de vill skall representera dem.

    • Linda Cigéhn

      Jag har förståelse för Brita Marias erfarenhet, som väl gäller t ex kyrkofullmäktiges val av kyrkoråd. Genom valteknisk samverkan kan partipolitiska grupper försöka minska POSKs representation. Men bestämmelsen om rätten till proportionellt val begränsar ändå den möjligheten kraftigt – vanligtvis är det frågan om någon enstaka ledamotsplats i kyrkorådet. Om vi går över till indirekta val av kyrkomöte och stiftsfullmäktige kommer församlingens/pastoratets kyrkofullmäktige att välja elektorer som i sin tur väljer kyrkomöte eller stiftsfullmäktige. Valet av elektorer görs också proportionellt, vilket garanterar att POSK blir representerat om vi har tillräcklig storlek i församlingen/pastoratet. Det finns ju inget förslag till regler ännu, men jag har i en motion till årets kyrkomöte räknat lite, och en elektor per påbörjat 2000-tal kyrkotillhöriga borde kunna hanteras. Då blir det flera elektorer på de flesta håll, ganska många till och med i lite större enheter.

      Varför ska vi då ändra från direktval till elektorsval? Svaret är dels principiellt, och har att göra med vår kyrkosyn – stiftsfullmäktige och kyrkomöte är inte en representation för enskilda medlemmar, utan ska besluta om hur församlingar och stift ska arbeta. Då måste de som beslutar ha gedigna kunskaper och erfarenheter av församlingslivet, och chansen för detta är förstås större om de väljs av kyrkofullmäktige. Och dels är det en praktisk fråga. Vi lever idag farligt med lågt valdeltagande, avsaknad av spärr, utjämningsmandat och relativt många mandat att besätta. I kyrkomötet krävs det bara 0,4% av rösterna, utspridda över hela landet, för att ta ett mandat. Det är alltså otäckt lätt för exempelvis främlingsfientliga krafter att få representation, och så kan vi inte ha det i längden. Svenska kyrkan är också den enda kyrkan i världen som har direkta val till sitt kyrkomöte – och vi har bara haft det sedan 2001. Tidigare hade vi elektorsval till kyrkomötet, och sedan sin tillkomst 1989 också till stiftsfullmäktige. Möjligheten för grupper som inte är engagerade lokalt att bli valda till kyrkomötet och stiftsfullmäktige försvinner helt vid ett indirekt val.
      /Hans-Olof Andrén, ordförande POSK

Lämna ett svar

XHTML: Du kan använda dessa taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>