Ärkebiskopen vill prata till punkt

Skrivet av

Pressmeddelande från Svenska kyrkan>>

Ärkebiskop Antje Jackelén startar en podcast där hon vill samtala om existentiella frågor, kristen tro, och det goda samhället.

Fem program med olika gäster är inbokade i vår och inspelningen sker nu i april. I maj finns samtalsserien tillgänglig som podcast. – I ett medieklimat med högt tempo och korta klipp vill jag ge utrymme för ett lite längre samtal där det finns möjlighet att tänka högt, tala till punkt och reflektera också över de frågor som ofta inte ställs.

Ambitionen är ett utforskande och nyfiket samtal med en intressant gäst, säger ärkebiskop Antje Jackelén. I vårens fem program medverkar:

  • Jonas Gardell, författare, dramatiker, komiker och artist Om normer och normativitet och om hur vi bygger ett samhälle med öppenhet för det annorlunda.
  • Carolina Klüft, före detta friidrottare, nu föreläsare och programledare i TV Om prestationer och ledarskap och om att locka fram det bästa hos varje individ och sträva mot ett gemensamt mål.
  • Martin Schibbye, journalist Om hur vi odlar hopp i till synes hopplösa situationer, om engagemang och framtidstro.
  • Cecilia Wikström, europaparlamentariker Om politikens utmaningar, det europeiska projektet och om tro och solidaritet.
  • Marciej Zaremba, journalist Om det politiska samtalets polarisering, om solidaritet och om bildningens betydelse.

Podcasten heter Prata till punkt med ärkebiskopen och varje samtal är omkring 45 minuter. Programmen släpps i maj med en veckas mellanrum. De kommer att finnas tillgängliga i alla vanliga kanaler, såsom till exempel iTunes, samt publiceras på Svenska kyrkans webbplats, www.svenskakyrkan.se/pratatillpunkt.

————————————-

Det är bra att ärkebiskopen startar en podcast tycker jag. Det ska bli spännande att lyssna på.

Jag är bara lite besviken på gästerna. Inte för att jag inte tror att just dessa gäster blir spännande och bra. Det blir säkert innehållsrika och intressanta samtal.

Men jag skulle önska att när det görs fler program så skulle ärkebiskopen våga ta in andra teologer. Kanske biskoparna? Eller diskutera med kyrkostyrelsens ledamöter? Att våga tala till punkt när det gäller de frågor som i Svenska kyrkan berör och upprör.

Då tror jag det här kan bli väldigt intressant!

Foto: IKON

Uppdaterad 20150408

Dagens Media: Ärkebiskopen startar podcast>>

Biskoparnas påskhälsningar

Skrivet av

Flera biskopar har på nätet publicerat påskhälsningar.

Jag har försökt att samla dem jag har hittat här nedan.

Biskop Per Eckerdal, Göteborg skriver på stiftets webbsida

Påskhälsning från biskop Per>>

Biskop Hans-Erik Nordin, Strängnäs stift har spelat in en film.

Påsk 2015. Biskop Hans-Erik Nordin, Strängnäs stift from Strängnäs stift on Vimeo.

Biskop Eva Brunne skriver en kort hälsning på stiftets webbsida:

Det finns hopp om livet!>>

Biskop Esbjörn Hagberg, Karlstads stift har spelat in en film.

Biskop Johan Tyrberg, Lunds stift har spelat in en film (den finns också teckentolkad om du går in på Lunds stifts webbsida.)

 

Biskop Hans Stiglund, Luleå stift har spelat in en film.

Biskop Jan-Olof Johansson, Växjö stift, har spelat in en film.

Hittar ni fler så får ni gärna tipsa så kan jag fylla på.

#gör inte skillnad på människor

Skrivet av

I söndagens DN var det en 12-sidig bilaga med från Svenska kyrkan. Om Svenska kyrkans arbete med migration och integration.

Du kan läsa hela bilagan här:

 

På Svenska kyrkans webbsidan kan vi läsa>>

Stå upp för medmänsklighet!

"Utifrån kristna värderingar måste vi stå upp för medmänsklighet och den gästfrihet som är en helig plikt i många religiösa traditioner. Även människor i utsatthet kan vara subjekt som bidrar istället för att bara ses som objekt som kostar. Samhällsdebatten mår bra av att lyfta fram lokala initiativ som gör skillnad. Inte på människor, men för", skriver ärkebiskop Antje Jackelén i lördagens DN-bilaga om migration och integration. I bilagan hittar du hela ärkebiskopens krönika och många bra exempel på hur man kan göra skillnad. 

Dagen: Tar strid för flyktingar i bilaga>>

Kyrkans Tidning: Miljonstöd ska hjälpa EU-migranter>> 

Kyrkostyrelsens särskilda stöd till församlingars flyktingarbete

Vid kyrkomötet 2014 beslöt kyrkomötet med anledning av en motion att uppdra till kyrkostyrelsen ”att skyndsamt ordna former för ekonomiskt bistånd till församlingarnas arbete med flyktingar och asylsökande”. Syftet är att stärka Svenska kyrkans lokala arbete med den här målgruppen.

Det finns nu möjlighet för församlingar att ansöka om medel till arbetet med flyktingar och asylsökande. Ansökningar ska vara inkomna senast den 15 maj 2015.
Här finns mer information och ansökan>>.

Hur blir vi angelägna?

Skrivet av

Gårdagens skjutningar i Biskopsgården är något som dominerar nyheterna här i Göteborg. Det är inte många meter från Biskopsgårdens kyrka, min församling där jag föddes, konfirmerades och var med i Kyrkans Ungdom. Jag vet att församlingen gör ett stort jobb och håller kyrkan öppen för dem som behöver. Jag ska inte skriva om det.

Jag ska heller inte skriva om att POSKaren Mikael Mogren var den som fick överlägset mest röster i dagens nomineringsval i Västerås stift och kommer att vara en av de fem som är med på biskopshearingen den 16 april.

Västerås stift: Resultatet>>
Kyrkans Tidning: Storseger för Mikael Mogren i nomineringsvalet i dag>>

Jag kommer heller inte att skriva om den stora artikeln i dagens Kyrkans Tidning (nr 12/15) med POSKaren Jonas Lindberg där han blir intervjuad om sin doktorsavhandling. Artikeln heter "Religionen har blivit politiserad" och finns under "Kultur och Teologi" (sid 18-19) men det finns ingen länk på webben.

Det finns det inte heller (länk alltså) till den artikel som jag tänker skriva om nämligen artikeln "De hinner inte gå i kyrkan" som finns under rubriken "Jobbet och Du" på sidan 14-15.

Artikeln intervjuar Annelie Larsson i Täby och Peder Modin i Njurunda som båda är med i Svenska kyrkan och som inte har för avsikt att gå ur. Men som aldrig går till kyrkan eller är med i några verksamheter eller gudstjänster.

När jag hade läst den här artikeln så tänkte jag att det här är just det som är kyrkans stora utmaning. Att visa på hur angeläget det faktiskt är med gudstjänsten och mötet med ordet, gemenskapen och nattvarden. Det är där som vi totalt misslyckas.

Annelie säger i Kyrkans Tidning:

Men det är också så att Annelie Larsson inte känner något behov av att gå i kyrkan, annat än till dop, bröllop och begravningar. – Jag tänker att det är okej att tro på mitt sätt. Jag tror inte på en Gud som för protokoll över hur mycket jag har tjänat Gud genom att gå i gudstjänst. Jag känner heller inget behov av att utveckla min tro eller att ge min tro näring. Jag känner mig trygg i min tro som den är säger hon.

Per Modin ger kyrkan ett råd:

– Jag tro att kyrkan skulle engageras sig mer i de lokala idrottsföreningarna. De skulle kunna ha person på cuperna och synas mer vid hockeyringen och fotbollsplanen. Kanske skulle de kunna stötta mellan skolan och träningen.

Både Annelie och Peder ger uttryck för en uppfattning som är väldigt vanlig bland dem som är medlemmar i Svenska kyrkan. Och givetvis ska de få vara med!

Men jag säger återigen – vi som regelbundet går i kyrkan och som faktiskt ser det som en av de viktigaste grundpelarna i vår kristna tro – vi har verkligen misslyckats med att förmedla hur viktigt det faktiskt är! Att gudstjänsten är så angelägen och så viktig för mig så att det blir ett hål och något tomt de gånger man skulle missa gudstjänsten.

Jag återvänder till konfirmationsundervisningens fyra b:n. Brödsbrytelsen, brödragemenskapen, bibeln och bönen. Utan dessa fyra b:n så står vi inte stadigt i vår kristna tro. Men vi måste också hjälpas åt att göra detta angeläget för dem som står utanför gemenskapen.

Hur blir vi då angelägna?

Jag tror inte det finns ett universalsvar på den frågan. Det kan handla om olika typer av gudstjänster (olika tider, olika musik, olika uttryck) men jag tror syvende och sist att det handlar om att det är angeläget för mig – och att det får smitta av sig på andra.

Ur POSKs vision och program:
För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så
stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga
handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop,
konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social
verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och
ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan
gudstjänst ingen kyrka.

Det är angeläget med en bredd i gudstjänstformerna och att det finns en
mångfald av uttryckssätt i gudstjänsten för olika åldrar och
livssituationer. För en kristen kyrka är tron på Jesus Kristus som vår
frälsare grundläggande. Detta behöver framträda tydligt så att inte
evangeliet går förlorat och ersätts av enbart allmänreligiösa eller
etiska frågor.

 Foto: IKON

Israel och Palestina

Skrivet av

Debatten om Israel och Palestina är inte ny. Men den är fortfarande högaktuell. För den uppmärksamme läsaren av kyrkliga (och andra) tidningar så har det framgått att bland annat Israels ambassadör Isaac Bachman har kritiserat Svenska kyrkans hållning. Och sedan har ambassadören haft ett samtal med ärkebiskop Antje Jackélen.

Vid det samtalet diskuterades Svenska kyrkans hållning i Israel Palestina-frågan. Och vilken ställning dokumenten "Guds vägar" samt "Kairosdokumentet" har i Svenska kyrkan.

Det ena dokumentet "Guds vägar" är antaget av kyrkomötet och togs upp återigen 2014 med en ny uppmaning att läsa och diskutera det. Kairosdokumentet är inte antaget av kyrkomötet. Däremot finns dokumentet på Svenska kyrkans webbsida för att läsa och begrunda. Dåvarande nämnden för internationell mission och diakoni svarade på dokumentet.

På webbsidan står det bland annat om Kairosdokumentet

"Dokumentet gör inga anspråk på att vara en objektiv analys av konflikten mellan Israel och Palestina. Det är istället ett rop inifrån en situation som gränsar till hopplöshet. Det är så vi måste läsa och ta emot dokumentet. Och det är utifrån den förståelsen vi måste ta det till oss och reflektera över hur vi skall handla.

Kyrkorna i den världsvida gemenskapen uppmanas att reflektera över vad de kan göra för att aktivt stödja arbete för fred och försoning i den till synes oförsonliga konflikten mellan Palestina och Israel. "

Samtalet mellan ambassadören och ärkebiskopen redovisas bland annat via Kyrkans Tidning och tidningen Dagen.

Dagen: Israels ambassadör: Inget hopp att Svenska kyrkan ska ändra uppfattning>>

Kyrkans Tidning: Antje Jackelén mötte Israels ambassadör >>

Guds vägar Judendom och kristendom>>

Guds vägar – ett inomkyrkligt samtalsdokument>>

Kariosdokumentet>>

Allt det här rör teologi, tolkningar och politiska ställningstaganden som kan vara svåra att hänga med i. Men vi får bra underlag från Svenska kyrkan – så att alla som i församlingarna vill diskutera och försöka förstå, historiskt och teologiskt, faktiskt kan göra det.

Det är vår skyldighet att sätta oss in i frågan. Att läsa, försöka förstå och diskutera. Men också att göra det med ögon och öron öppna för varandras argument och överväganden. Att läsa bibeln och försöka förstå och göra våra tolkningar. Sätta in situationerna i sitt sammanhang och sin tid. Det är vår skyldighet.

Ur POSKs vision och program>>

Liksom de stora kyrkorna i världen rymmer Svenska kyrkan många andliga traditioner. POSK ser mångfald som en rikedom och vill verka för respekt, förståelse och möten mellan olika traditioner. POSK-grupperna lokalt, i stiften och på riksnivå vill vara mötesplatser i kyrkan där en förtroendefull dialog kan föras och en stark gemenskap kan uppstå trots skilda bakgrunder och traditioner.

Bibel och bekännelse är grundläggande och omistliga för Svenska kyrkans identitet. Liksom i kristenheten i övrigt ryms inom Svenska kyrkan och därmed inom POSK skilda syner på hur bibeln och Guds fortsatta uppenbarelse ska tolkas i vår tid. POSK stöder och uppmuntrar därför samtal mellan företrädare för olika riktningar inom kyrkan. För kyrkans trovärdighet är det nödvändigt att skapa goda förutsättningar för att hantera interna meningsmotsättningar. Detta ger bättre möjligheter att verka ekumeniskt, både nationellt och internationellt.

En trång värld…

Skrivet av

Talas det om religion och om kristen tro i debatten i samhället i dag? Ja, det skulle jag vilja säga att det gör.

När jag var på MEG15 förra veckan så lyser det igenom hela tiden. Bara detta att Ärkebiskop Antje är inbjuden och är en av de medverkande. Att hon också är utsedd till en av de 150 superkommunikatörerna (på plats 8), att Svenska kyrkan är nominerad till Sveriges kommunikatörers stora kommunikatörspris. (du kan vara med och rösta på där om du vill!)

Religionen lyfts ur flera perspektiv. Både från Svenska kyrkans håll och från andra håll. Det är tydligt att det provocerar och berör. Ingen lämnas oberörd. Oavsett vilken ingång man har.

Så ja, det talas om religion i debatten.

Talas det tillräckligt? Nej, det tror jag inte. Är det alltid sakligt? Nej, det tror jag inte heller!

Men jag tror att vi måste våga gå flera olika vägar. Vi måste föra samtalet och debatten, kritiken och berömmet, på alla nivåer. I det lilla sammanhanget (fikabord och lokala tidningar) och i det stora sammanhanget (i paneler och föredrag samt debattsidor och bloggar).

Sen tycker jag ibland att det känns fruktlöst. Uttalar Svenska kyrkan sig inte blir det kritik mot det. Uttalar Svenska kyrkan sig så blir det kritik mot det (då är det fel, inte tillräckligt tydligt eller helt fel). Det är inte lätt att tillfredsställa alla. Vilket det heller inte ska vara, för då är vi inget salt i världen.

Vi ska vara rädda om vår yttrandefrihet. Vi ska vara rädda om vår religionsfrihet. Och vi ska inte vara rädda vittnen, utan vi ska öppet och frimodigt våga stå upp som kristna.

Jag läser på en av Svenska kyrkans bloggar "Opinion". En av de utsända för Svenska kyrkans internationella arbete skriver :

Aldrig förr har jag känt att utrymmet och de mänskliga rättigheterna för oss i det civila samhället är så begränsade som där jag är nu. Aldrig har så många bett mig att behålla delad information för mig själv. Jag skulle vilja berätta för er om den fina kliniken som en av kyrkorna driver sedan trettiotalet, men jag tror inte att jag vågar. Jag är inte orolig för min egen skull, men för dem som lever och arbetar här dagligen. Jag vill inte riskera deras arbete, deras livsmöjligheter. Detfinns en reell risk att de drabbas om jag som utlänning visar mitt intresse alltför öppet i detta land där de kristna är i minoritet. Här, där de kristna samfunden hukar och inte tillåts ha internationella samarbeten om de också innehåller finansiering. Här, där inga Visa eller Mastercard fungerar på grund av omvärldens embargo. Här, där väldigt många utländska enskilda organisationer blivit ”non grata” under de senaste åren. Här, där man inte ens får fotografera på gatan.

Svenska kyrkan Opinion: Det känns så trångt>>

Svenska kyrkan finns med genom sitt internationella arbete på flera håll i världen. Det går inte alltid att skrika högt, men det går att stötta och stödja det arbetet som pågår, på olika sätt.

Låt oss fortsätta driva diskussioner och debatter på olika nivåer. Låt oss göra det utifrån vår kristna kallelse. Låt oss värna yttrandefriheten och religionsfriheten. Och låt oss göra det sakligt och klokt. Utan att pajkastning och ful retorik.

För jag vill inte att vi ska bidra till en trång värld. Jag vill att vi ska bidra till en värld där människor kan leva öppet, dela tro och gemenskap och utan rädsla.

Ur POSKs vision och program:
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att
Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

•    erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
•    förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
•    se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
•    respektera individen och glädjas åt mångfalden
•    vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
•    vara en brobyggare mellan kyrkor
•    sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

 

Kvinnokraft – inte bara 8 mars

Skrivet av

Det är det internationella kvinnodagen i dag 8 mars.

I bibeln finns det många starka kvinnor – även om inte alla är nämnda vid namn.

GP listade i dag 8 kvinnor som betytt mycket under 2014. Jag blev särskilt glad åt att det var två kvinnor som jag känner. Dels Alice Bah Kuhnke (som satt i kyrkomötet för POSK för 2006-2010) dels ärkebiskop Antje Jackelén.

GP: 8 kvinnor som gjort skillnad>>

Det är viktigt att ha bra förebilder. Kloka människor som man kan känna igen sig i, som man kan beundra, som kan kan vilja efterlikna.

För mig är det härligt att det är två kristna kvinnor (det kan ju vara fler, fast det vet inte jag om) som GP listar.

Men det är inte för att de är kvinnor som jag tycker de ska vara med på listan. Utan för att de är så kompetenta, tar för sig och vågar sticka ut och ta ett större ansvar!

Svenska kyrkans internationella arbete har gjort en film för fastekampanjen – om den kvinnokraft som räddar hela byar från hunger och svält. Se själv!

Pris till Jonas Jonson

Skrivet av

Verbum meddelar via ett pressmeddelande>>

Svenska Akademin tilldelar idag, den 5 mars 2015, biskopen och författaren Jonas Jonson Axel Hirsch pris för boken Jag är bara Nathan Söderblom satt till tjänst. 

Priset utgår ur en fond som överlämnades till Akademien 1967 och tilldelas
författare av ”en under de senaste två åren utgiven levnadsteckning av högt konstnärligt och kulturhistoriskt värde eller ett betydelsefullt historiskt arbete”. Prissumman är 120 000 kronor.

Jag är bara Nathan Söderblom satt till tjänst speglar Nathan Söderbloms liv som ärkebiskop och hans betydelse för Svenska kyrkan och den ekumeniska rörelsen. Jonas Jonson sätter in Svenska kyrkans mest betydelsefulla ledare under 1900-talet i hans sammanhang visar på de många trådar som löpte samman och gjorde Söderblom till den han blev.

Jonas Jonson har varit biskop i Strängnäs stift och docent i missionsvetenskap. Han har bland många uppdrag varit medlem i Kyrkornas världsråds centralkommitté, biträdande generalsekreterare i Lutherska världsförbundet och ordförande i samarbetskommittén mellan Kyrkornas världsråd och den katolska kyrkan.J

ag är bara Nathan Söderblom satt till tjänst har väckt stor uppmärksamhet och Jonas Jonson har föreläst om Nathan Söderblom i många sammanhang sedan boken kom ut.- Jag är precis på väg till Göteborg där jag ska tala i Karl Johans kyrka i kväll, säger Jonas Jonsson till Kyrkans Tidning.

Kyrkans Tidning: Jonas Jonson prisas av Svenska Akademin>>

Bokrecension: Jag är bara Natan Söderblom…>>>

Nyvald biskop i Strängnäs stift

Skrivet av

I dag har Strängnäs stift valt ny biskop efter biskop Hans-Erik Nordin som slutar i augusti 2015. Den 6 september vigs den nye biskopen för Strängnäs stift och det blev domprost Johan Dalman>> som överlägset vann i första omgången i dag.

Här kan du se utfrågningen med Johan Dalman.

Och här kan du läsa hela Johan Dalmans CV>>

Det är gott så – stort grattis till Johan Dalman till de nya uppgifterna som väntar. Nu måste Strängnäs stift också välja en ny domprost.

Under våren ska också Västerås stift välja ny biskop. Biskopsvigningen är samtidigt som Strängnäsbiskopen den 6 september.

I Västerås stift är det just nu 13 personer som är på förslag. Nomineringen sker den 19 mars. Läs mer här>>

Därefter kommer Karlstads stift (2016). I pipen ligger också Göteborgs stift (2017) och Visby stift.

Då återkommer jag till min fråga hur vi i Svenska kyrkan egentligen ska välja biskopar i våra stift. Det sker ganska olika i dag. Ibland har det varit öppna diskussioner med möjlighet för många att komma med förslag. Det har öppnat fältet betydligt vid nomineringsmötet.

I andra stift har man haft en liten grupp som har tagit fram kandidater och sedan har det egentligen inte dykt upp några andra namn vid nomineringen.

Vilka kriterier ska vi ställa på våra biskopar? Och vem ansvarar för att det samlade biskopskollegiet faktiskt får en bra sammansättning? För biskopsuppdraget är tvådelat. Dels är det det egna stiftet – dels är det uppdraget som biskop i Svenska kyrkan och biskopskollegiet. Att vara en företrädare på olika nivåer för Svenska kyrkan.

Jag skulle önska att även kyrkostyrelsen eller biskopskollegiet eller någon på nationell nivå också fick vara med och rösta och komma med synpunkter – just med tanke på hur helheten ser ut.

Det har funnits tider när hälften av våra biskopar inte ens var disputerade. De var säkert duktiga församlingspräster – men det gör inte alltid en duktig biskop!

Och sen tycker jag, precis som POSK också skriver i sitt program, att biskoparna ska ha rösträtt i kyrkomötet. Givetvis har de en viktig roll i läronämnd och kan lägga in veto i lärofrågor. Men biskoparna borde också vara med och ta ansvar och vara med delaktiga i alla kyrkans beslut. Genom rösträtt i kyrkomötet skulle de behöva bli tydligare, tror jag.

Jag vet att biskoparna själva i dag inte är intresserade av rösträtt i kyrkomötet. Men jag tror bara det är av rädsla för att behöva ta ställning i obekväma frågor.

Ur POSKs vision och program>>:

Alla frågor kan inte bli föremål för ett enkelt demokratiskt avgörande, eftersom Svenska kyrkan är knuten till sin evangelisk-lutherska bekännelse. Det är därför särskilt viktigt hur hanteringen av lärofrågor
är utformad. I en episkopal kyrka av Svenska kyrkans karaktär har biskoparna en särskild läro- och tillsynsfunktion, och de har förutom sin roll i läronämnden ett särskilt inflytande när kyrkomötet beslutar i
lärofrågor. POSK menar att biskoparna dessutom borde vara fullvärdiga ledamöter i kyrkomötet.

Foto: Svenska kyrkan i Strängnäs, Sabina Mathiasson

Kyrkans Tidning: Dalman blir ny biskop i Strängnäs>>

Dagen: Johan Dalman ny biskop i Strängnäs>>

Nu kan du rösta på Ärkebiskopen

Skrivet av

Sveriges kommunikatörer är branschorganisationen för kommunikatörer och informatörer i Sverige. Varje år, sedan 1991, delar denna organisation ut "Stora kommunikatörspriset" och nu är de tre finalisterna till årets pris utsedda.

De tre nominerade är:

  • Lars-Göran Uddholm, brandchef på Södertörns brandförsvarsförbund
  • Maria Starck. digital strateg för Feministiskt initiativ
  • Antje Jackelén, ärkebiksop i Svenska kyrkan

Här kan du läsa nomineringarna till alla de tre nominerade>>

Här kan du läsa intervjun med Antje Jackelén>>

Sedan starten på Twitter hösten 2011 har ärkebiskop Antje fått drygt 10 700 följare och hon har blivit ”den twittrande biskopen” med äran i högsta grad intakt. Men att det skulle vara någonting revolutionerande med en kyrkans kvinna på sociala medier, det håller hon inte med om.

– Kyrkan har historiskt använt sig av de kommunikationskanaler som stått till buds. Det ligger i sakens natur, religion handlar ju om relationer och de kan bara vårdas genom kommunikation.
Olikt kyrkans historiska informationsspridning, mycket präglad av
framväxten av boktryckarkonsten och dess enkelriktade karaktär, lägger Antje till en viktig poäng;

– Mitt twitterkonto är ingen megafon, det är ett forum där jag tillåts reagera och interagera.

Tidigare vinnare>>

Priset kommer att delas ut på Nalen den 26 mars.

Så här står det på Svenska kyrkans intranät>>:

En jury har utsett tre finalister. Nu kan du vara med och rösta!

Stora kommunikatörspriset delas ut av Sveriges kommunikatörer sedan 1991. Priset belönar god kommunikation som bidrar till att uppfylla en vision om fler och mer kommunikativa organisationer.

Tidigare vinnare är bland andra Volvo Trucks, Arash Pournouri, Vasakronan och Anna Lindh.

Av årets 35 nominerade personer har juryn utsett tre finalister:    Lars-Göran Uddholm, brandchef på Södertörns brandförsvarsförbund

Maria Starck, digital strateg för Feministiskt initiativ

Antje Jackelén, ärkebiskop i Svenska kyrkan.

Du kan rösta!

Nu kan alla som vill rösta på någon av de tre. Gå in på Sveriges kommunikatörers webbplats>>. Där finns också intervjuer med finalisterna.

Därför valdes ärkebiskopen

Juryns motivering till att utse ärkebiskop Antje till finalist:"Genom ett ambitiöst användande av medier har Antje lyckats driva Svenska kyrkans frågor framåt. Trots att Svenska kyrkan är en av Sveriges äldsta institutioner har det inte hindrat Antje från att använda sig av nya medier. Hon har på ett kreativt sätt blivit Svenska kyrkans röst i samhällsdebatten."

Prisutdelning: Priset delas ut på Nalen i Stockholm 26 mars.

Foto: IKON Magnus Aronsson

Arkiv
Kategorier