Svenska kyrkans sociala roll
I fredags den 16 maj var jag med på ett frukostseminarium "Varför vill Göteborgs Stad inte ha idéburen vård?"
Det var Göteborgs kyrkliga stadsmission, Bräcke diakoni, Göteborgs räddningsmission och Skyddsvärnet i Göteborg, fyra medlemsorganisationer i Famna som bjöd in till seminariet.
Famna>> är en paraplyorganisation som verkar för att regering och riksdag utvecklar en samlad politik för den idéburna vård- och omsorgssektorn i syfte att stimulera dess utveckling och tillväxt. Särskilt viktiga är frågorna om upphandlingar och avtal, tillgång till ekonomiska medel för utveckling och/eller nyetablering samt behovet av kunskap och synliggörande av den verksamhet och de värden som idéburen vård och social omsorg utan vinstsyfte representerar.
I Göteborgs bjöds de ledande företrädarna för kommunens partier in till en debatt som leddes av Lina Färm. I Göteborg har kommunen beslutat sig för att inte erbjuda LOV – Lagen om valfrihet. Det är socialdemokraterna och de röd-gröna som röstade ner förslaget när alliansen ville införa LOV. Socialdemokraterna förklarade att man var rädd för att den lagen skulle öppna för enbart vinstdrivande företag och inte kunna garantera kvaliteten av vården.
Lotta Säfström, direktor för Stadsmissionen i Göteborg, inledde morgonen med att berätta om vilka olika verksamheter som de och de övriga organisationerna erbjuder och hur många volontärer som engageras i deras verksamheter. Och hon avslutade med att säga att om tio år kommer de troligen inte att vara kvar ifall politikerna i Göteborg inte ändrar sin inställning till organisationerna som vill driva verksamhet inom socialt företagande.
Bräcke Diakonis direktor Martin Ärnlöv avslutade seminariet med att berätta att för ett par år sedan drev de sextio procent av sin verksamhet i Göteborg, nu har de bara kvar sexton procent av sin verksamhet i Göteborg. Bräcke diakoni är det största nonprofit-företaget i Sverige.
På lördagen läser jag en krönika i Göteborgs-Posten. Det är Tomas Sjödin som skriver under rubriken "Allergisk mot konkurrens", där han berättar om besök han gjort på olika arbetsintegrerade sociala företag. Han berättar också om en dag som ordnades på Svenska mässan där Stora sociala företagsdagen ordnades. Där samlades 350 människor från alla hörn av samhället. Och så skriver han:
"-Vad mycket spännande som sker i Göteborg! Och vad mycket som kan hända när myndigheter, företag, föreningar, kyrkor, enskilda och, jag höll på att säga – Gud vet allt – samarbetar. Göteborg ligger i täten i landet vad sociala företag beträffar och visionen är att de drygt trehundra som i dag är anställda på detta sätt inom några år ska vara tusen."
Där ser man hur olika det kan uppfattas. Å ena sidan ligger Göteborg i framkant – å andra sidan kommer verksamheterna att läggas ner inom tio år om inte reglerna förändras i Göteborg.
Debatten i fredags fick mig att förstå vikten av att vi i Svenska kyrkan på alla plan visar att vi kan och vi vill vara med som en aktör när det gäller den sociala rollen i svenska samhället. Att vår kompetens och kvalitet när det gäller människovärde och diakonal omsorg är omistlig som ett komplement i det svenska samhället. Och därför gäller det också att vi är med och påverkar våra politiker och driver de sociala frågorna på alla plan
Svenska kyrkans sociala roll
Vi lever i ett samhälle som snabbt förändras. Det finns nu möjligheter för Svenska kyrkan att på ett nytt sätt vara aktör i samhället och därigenom möta människor i nya sammanhang. Staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har slutit en överenskommelse med organisationer inom den ideella sektorn i syfte att underlätta och öka det samhälleliga ansvarstagandet från dessa och här finns stora förväntningar på att kyrkan tar ansvar som aktör. Svenska kyrkan är i dag den klart största organisationen inom denna sektor.
POSK vill verka för att församlingar och pastorat noga följer denna utveckling och utifrån sitt uppdrag som kyrka överväger på vilket sätt man kan ta ansvar och finnas närvarande i samhällslivet. Exempel på detta är verksamhet inom förskola, fritidsgård, hemtjänst och boenden av olika slag. POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med
dess diakonala och liturgiska dimension. Begravningsbyråverksamhet i Svenska kyrkans regi bör därför vara tillåten.
Svenska kyrkan har en lång tradition av engagemang inom bland annat sjukvård och skola. Det är fortsatt en angelägenhet för kyrkan att, när det finns förutsättningar, själv bedriva sådan verksamhet. För verksamhet som kräver större investeringar och mycket personal bör man finna organisatoriska former som inte riskerar att sådan verksamhet sammanblandas med och urholkar de lokala enheternas ekonomi. Sådana verksamheter bör därför normalt bedrivas organisatoriskt fristående från, men i nära samverkan med församlingar och pastorat.
Läs vad POSK säger om Kyrkans roll i den sociala ekonomin>>