Vi längtar efter en kyrka på egna ben
En text att skicka vidare till din granne, din vän eller släkting när du påminner om att rösta i kyrkovalet.
Var fjärde år framträder en valrörelse som handlar om att förändra Svenska kyrkan åt det ena eller andra hållet. Det förvånar en del. Enligt kyrkoåret har valdagen, söndagen den 21 september, rubriken ”Enheten i Kristus”. På en valdag. Hur tar vi hand om det?
För 25 år sedan skildes Svenska kyrkan från staten, med syftet att kyrkan inte längre skulle vara en del av staten i Sverige utan istället ha en självständig roll i likhet med övriga trossamfund och andra aktörer i samhället men tre maktbärande politiska partier kvarstår i kyrkovalet; Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna. Trots att många av de förtroendevalda jag känner från dessa partier är aktiva i kyrkan blir det magstarkt när det största av dessa partier dessutom tydligt vid sin valupptakt deklarerar att kyrkovalet är ett ”utmärkt tillfälle att testa kreativa metoder”, det är ett ”genrep”, det är ett ”prov-val” inför nästa års allmänna val. Det är en retorik som förminskar Svenska kyrkan.
Svenska kyrkan är en del av den världsvida kyrkan, hon är en öppen och demokratisk folkkyrka – en kyrka som har ett rikstäckande ansvar med församlingen som den primära enheten. I Svenska kyrkans valrörelse förväntas nomineringsgrupperna skriva fram sina konfliktlinjer tydligt och Svenska kyrkan är inte hjälpt av ett system som kräver en retorik där en vänsterröst eller en högerröst anser sig behövas utan en kyrka står bortom de skalorna. Hon behöver människor som ställer upp för val utan att vara kopplade till en partipolitisk ideologi, som samlas kring kyrkans egen kyrkosyn och teologi. Det står de sekulära partierna fritt att kandidera som parti i Svenska kyrkans val. Men att det är tillåtet gör det inte lämpligt. Vi efterlyser en saklig diskussion om lämpligheten i att sekulära partier ställer upp till val inom ett trossamfund, ett av många trossamfund i Sverige.
Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan anser att det är församlingen som ska vara basen för de som beslutar i kyrkan. POSK längtar efter en kyrka på egna ben, styrd efter en logik som är kyrkans egen, styrd av de som vill och längtar. Det som förenar människorna som utgör kyrkan är viljan att ha en relation med Gud och Jesus, och inte vilka åsikter vi har om skattesatser eller bygglovsregler. Inom POSKs prioriterade frågor ryms diakoni, samhällsengagemang, dialog, mångfaldsarbete och att värna skapelsen – frågor som börjar i kyrkans lära och får spridas i samhället. Kyrkan behöver varenda förtroendevald individ, men POSK vill förändra valsystemet och sättet förtroendevalda väljs på. POSK vill på intet sätt stänga ute människor från kyrkan eller från beslutande organ. Jag vet hur jag röstar i de allmänna valen, men hur jag röstar i kyrkan är annorlunda. För kyrkan är annorlunda och har en grund jag varken kan eller vill påverka, en grund som inte påverkas av att det är kyrkoval.
Förtidsröstningen pågår och vi vet anledningarna att rösta är många; någon anser att Svenska kyrkans arbete med människor i socioekonomisk utsatthet och marginalen är det primära, någon anser att dopundervisningen och arbetet med konfirmander är det viktigaste, någon anser att Svenska kyrkan som saltet i samhället är det viktigaste inom ramen för kyrkans uppdrag – att stå upp för det goda och vara en röst åt dem som ingen röst har, någon anser att gudstjänstlivet och den lokala församlingens gemenskap är det viktigaste. Oavsett vår erfarenhet har vi många skäl som drar oss till att rösta, tack och lov för det!
I församlingen där du bor finns kyrkomusiker som spelar vid livets stora och små händelser, körer som sjunger om söndagarna som kan ge dig en textrad eller melodi att meditera över länge, där finns församlingspedagoger som tar emot ditt barn eller barnbarn inför konfirmandläsning eller en ung ledare som hjälper dem att växa, där finns diakoner och präster som lyssnar och följer med och leder sorgegrupper och gudstjänster, där finns husmor som bjuder på kaffe, och där finns kyrkogårdsarbetaren du möter vid en grav. Det är med församlingen i centrum, där livet finns, där möten sker. Rösta för din församlings skull. Kyrkan har ett eget uppdrag och en enhet i Kristus – oavsett de konfliktlinjer som vi nomineringsgrupper förväntas dra upp inför ett kyrkoval. Minns det.
Amanda Carlshamre
Ordförande POSK