Den barfota sanningen

Jag har nyss kommit hem från gudstjänsten. När jag kom dit var det jag och kanske två till i bänkarna. Men när gudstjänsten började så var det betydligt fler som fyllt ut bänkarna, trots det ihållande regnet utanför.

Och in kommer prästen. Barfota, med blårandig prästskjorta, alba och stola. Och sen kan jag säga er – hade Marcus Birro varit där så hade han fått ta tillbaka allt han sagt om att Svenska kyrkan inte talar om Gud och Jesus! Ett sådant evangelium som vi fick höra i dag – i texter, tal och psalmer!

Texterna i dag handlar om att inte döma.

Det är lätt att döma och fördöma. Det är lätt att placera människor i fack och kanske vara ovillig att lyssna.

Och när jag satt och bläddrade i min psalmbok så föll ögonen på 13:e sönd e Tref. Medmänniskan är rubriken. Texten är från Rom 12:16-ff "Bemöt alla lika och håll er inte för goda att umgås med dem som är ringa. Var inte självkloka. Löna inte ont med ont. Tänk på vad som är riktigt för alla människor. Håll fred med alla människor så långt som det är möjligt och kommer an på er. Ta inte rätten i egna händer, mina kära, utan låt Guds vrede ha sin gång,… ff"

Det är så lätt för oss att döma andra. Nu tänker jag främst på oss i Svenska kyrkan. Vi vet minsann vad de säger och vad de menar. Genom att analysera vad de säger eller skriver så placerar vi in dem i fack och ger dem en stämpel med OK eller inte.

Jag är glad över den kyrkliga och ibland kristna debatten som numera äger rum i det offentliga rummet. Men jag skulle önska att vi kunde ha en mer ödmjuk ton och ett mildare sinnelag när vi uttrycker oss. För som vi fick höra i texten i kyrkan i dag från Luk kap 6. Döm inte, så skall ni inte bli dömda. Förklara ingen skyldig, så skall ni inte dömas skyldiga. Frikänn, så skall ni bli frikända. Ge, så ska ni få. (…) med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er"

(Egentligen hade jag tänkt att skriva om min sommarförsamling som har två kyrkor. Förra året bestämde man sig för att fira gudstjänst i båda kyrkorna samtidigt kl 11. Istället som det varit förut där den ena kyrkan hade kl 10.00 och den andra kl 11.00.

Men nu under sommaren har man 9.30 i den ena kyrkan och 11. 00 i den andra. För att samma präst ska kunna tjänstgöra vid båda gudstjänsterna. Men då krånglar man till det. För man byter man varje vecka vilken kyrka det är tidig eller sen gudstjänst i.

För mig är det fullständigt obegripligt varför man håller på att förvirra församlingen på det här viset. Men jag ska inte skriva om det. Jag ska istället betänka det jag fick höra under gudstjänsten i dag och ta det till mitt hjärta!)