fbpx

Jag ser stora möjligheter för en stark kyrka!

Skrivet av

I dag gästbloggar Anne Olofsson, ordförande i POSK Norrköping.

Ett försenat men ändock stort Tack till POSKs styrelse som satt samman ett mycket intressant och viktigt program vid vårt årsmöte den 9 maj.

Per Lindbergs dragning var oerhört intressant kring fastighetsutredningen då fastighetsfrågan också rör hur vi behandlar vår identitet och vår sociala roll.

Biskop Thomas Söderberg var även han intressant kring kyrkans roll som samhällsaktör. På det hela taget var det ett mycket bra årsmöte.

Det är NU vi måste ta alla de här samtalen och se på möjligheterna lika mycket som utmaningarna. Vi har svårt att bemöta de stora strukturella problemen på lokal nivå men ser vi sammanhangen så blir det lättare att förstå hur vi kan möta framtiden, även i ett lokalt perspektiv.

Jag ser STORA möjligheter för framväxt av en stark Svenska kyrkan, det  gäller bara att inte sprida modlöshet av alla nedåtgående trender i och med paniken kring det sjunkande medlemsantalet.

Kyrkan är i grunden en trosgemenskap med ett uppdrag större än medlemskapet. Pengar är bra men de behöver inte alltid komma från fler medlemmar!

Allt gott och tack för POSKs styrelsens allt goda och kloka arbete! 

Anne Olofsson
ordförande POSK Norrköping

POSKs årsmöte 2015>>

Aktör för välfärd (Västerås stift)>>

Blogg: Gemensamt ansvar – det ser så olika ut>>

Herre Gud & Co

Skrivet av

I dag vill jag göra er uppmärksamma på en underbart duktig tecknare, Royne Mercurio, informatör i Linköping. Han har en blogg, en facebook-sida och ett instagramkonto där han lägger upp sina underfundiga små teckningar under titeln "Herre Gud & Co"

Gå gärna in och titta på de ljuvliga teckningarna.

http://herregudochcompany.blogg.se/

https://www.facebook.com/herregudco?fref=ts

https://instagram.com/herregudco/

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge!

Skrivet av

Den 21 mars 2015 invigdes Linköpings diakonicenter – som är en samarbete mellan Linköpings stadsmission och Linköpings domkyrkopastorat.

Centret kommer framförallt att att jobba med tre verksamhetsfält. Stöd och rådgivning, Diakonal utveckling och Flykting och asylfrågor. I uppdraget ligger också att verka opinionsbildande.

Du kan läsa mer om centret på deras webbsida här>>

Centret är ett resultat av en motion som POSK la fram i stiftsfullmäktige 2010, efter att de 2008 fått ta del av slutrapporten av projektet "Samhörighet, migration och medlemskommunikation i Linköping".

POSK skrev i sina att-satser i motionen

Nomineringsgruppen Partipolitiskt obundna POSK hemställer härmed att en utredning tillsätts i syfte att utarbeta förslag,

– till hur en välfungerande intern organisation kan utformas med förslag till hur diakonicentrum ska styras och ledas där samspelet med församlingarnas nuvarande styrning och ledning klargörs,

– till en ekonomisk plan

– till hur lokalfrågan kan lösas, där man bör särskilt utreda möjligheten att tillskapa ett diakonicentrum i den planerade om och tillbyggnaden av S:t Lars kyrka.

Den 21 mars 2015 kunde Anna Lundblad Mårtensson, som POSKare och ordförande i kyrkorådet i Linköpings domkyrkopastorat hålla följande tal:

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge!

Diakonicentrum i Linköping är nu invigd den 21 mars 2015!

I april 2010 lämnade POSK gruppen i Samfällda kyrkofullmäktige i Linköping in en motion där vi begärde att en utredning i syfte att skapa ett diakonicentrum i Linköping skulle tillsättas. Motionen utgick från ett projekt 2008 kring behovet av att församlingarna framträder mer tillsammans som Svenska kyrkan i Linköping. Slutsatsen är att:”kyrkan ska vara en modig och synlig kyrka som är en del av sitt samhälle”. Man önskar en levande kyrka som är en del av människors liv och är närvarande där människor finns.

Vi som motionärer menar att det i Linköping behövs ett diakonicentrum som samordnar och främjar samverkan mellan församlingarna. Ett diakonicentrum är en utvecklingsenhet, en spjutspets när det gäller det diakonala uppdraget och en del i och ett komplement till församlingarnas diakoniarbete. Ett diakonicentrum som synliggör den diakonala omsorgen och är lätt att hitta till. Ett diakonicentrum som skapar möjligheter till en bred kontaktyta och underlättar samverkan med t.ex. Linköpings stadsmission.

Motionen bifölls och utredningen som avslutas 2013 och lyfte fram att ett diakonicentrum skapar;

  • En stärkt VI känsla, genom samordning och samverkan.
  • Överblick och helhetsbild över Linköping ur ett socialt och diakonalt perspektiv.
  • Underlättar tillgängligheten, är lätt att hitta till.

Vid diakonicentrum är idag två diakoner anställda och tillsammans med dem finns ytterligare en medarbetare anställd av Linköpings stadsmission. Diakonicentrum är knutet till S:t Lars kyrka som finns mitt i city och det är med tacksamhet och med förbön för de möten och för den verksamhet som här nu kommer att bedrivas som vi nu har tagit emot vårt diakonicentrum.

Anna Lundblad Mårtensson
Kyrkorådets ordförande i Linköpings domkyrkopastorat

_______________________

Det är bara att gratulera Linköping som nu har fått ett diakonicenter som kan bidra till diakonin och stärka det diakonala arbetet i församlingarna.

Det här är ett exempel på hur långsiktigt arbete ger resultat. Ett exempel på varför det är så viktigt att faktiskt fundera över vad är det är för frågor som den lokala POSK-gruppen vill driva och sedan vara med och bidra till att detta går att genomföra. Genom tydliga mål och genom att följa upp dem så går det att se resultat.

Ur POSKs vision och program:

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk diakonal omsorg. Församlingsdiakonin är omistlig, och innebär att stå på de utsattas sida och vara deras röst i kyrka och samhälle. Nöden är skiftande och behoven är stora, och ska inte och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra. POSK anser att det bör finnas minst en diakon i varje pastorat.

Vi kan, vi vill och är beredda att ta ansvar!

Skrivet av

Nu måste jag bara få dela några bilder från veckan. Jag har glädjen att denna vecka och kommande få åka ut över Sverige och träffa flera POSKare på olika möten.

I tisdags var jag på Ekerö och träffade deras POSK-grupp. I Göteborg hade POSK i samfälligheten medlemsmöte. Och i dag träffade jag POSK i Linköping.

En massa härliga människor som kan, som vill och som är beredda att ta ansvar.

Jag är så glad och stolt över att jag får möta alla dessa härliga människor. Olika yrken, olika åldrar, olika ingångar – men med en gemensam önskan att vara med och ta ansvar i Svenska kyrkan.

Jag vill också dela några bilder från MEG15. Jag var där torsdag och fredag och hörde flera spännande och intressanta föredrag. (Den uppmärksamme tittaren såg mig nog skymta förbi 2 sekunder, om du tittade på nyheterna i torsdags). Jag lyssnade på föredrag bland annat om yttrandefrihet och religionsfrihet, om extrema åsikter i skola och media, om enfaldiga typer i media och en massa annat. Jag passade också på att sitta 15 minuter i Dawit Isaaks cell.

Flera av föredragen från MEG15>> går att se på SVT.forum>>. Till exempel det med ärkebiskop Antje Jackelén där hon var med i panelen och talade om "Religionens roll i konflikter">>

Hjärtats nycklar

Skrivet av

I helgen har jag varit i Umeå. Dels för att jobba och planera med POSKs informatör Lars-Gunnar. Dels för att jobba och planera med kyrkomötets presidium och kansli.

Kyrkomötets presidium valde att lägga mötet i Umeå eftersom Umeå i år är kulturhuvudstad i Europa och i helgen så hade en kyrkopera premiär. Kyrkoperan fick 2012 Svenska kyrkans kulturstipendium.

Operan heter Hjärtats nycklar och bygger på Martin Lönnebos bok med samma namn. Librettot är skrivet av Ylva Eggehorn, tonsättare Peter Bruun och regissör Patrik Sörling.

Det var en fantastisk opera. Utspelad i kyrkorummet med de fördelar men också begränsningar som det innebär.

Jag fick möjlighet att gå på föreställningarna både på lördagen och söndagen, vilket var fint. Lördagen inleddes också med ett teologiskt samtal i två timmar där Martin Lönnebo, Ylva Eggehorn, Peter Bruun och Patrik Sörling berättade om arbetet med operan och boken. Otroligt spännande.

Har ni möjlighet så skulle jag rekommendera att gå på operan. Den tar bara 1 timme och 10 minuter.

Ur POSKs vision och program:
För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

Kyrkans Tidning: http://www.kyrkanstidning.se/kultur/snart-premiar-pa-martin-lonnebo-opera

Svenska kyrkan Umeå: http://www.svenskakyrkan.se/kyrkaochsamhalle/opera—hjartats-nycklar

Uppdaterad 9 oktober
Svenska kyrkan: http://blogg.svenskakyrkan.se/kultur-i-kyrkan-2014/2014/10/08/varldspremiar-av-hjartats-nycklar/

Piteå kyrkopera: http://www.nll.se/sv/Kultur/Musik/Norrbottensmusiken/Pitea-Kyrkoopera/

Vad gör jag egentligen?

Skrivet av

Nu är första sessionen på kyrkomötet framme vid sitt upplopp. De allra flesta utskotten har behandlat alla sina betänkanden och håller på att slutjustera. Några är redan helt färdiga.

Efter lunchen finns det möjlighet för ledamöterna att gå på en specialvisning av "Himlen är här" i Uppsala domkyrka. (Om man inte behöver arbeta i sina utskott).

Kl 16.00 är det plenum där vi har några få ärenden och sedan är det ajournering till novembermötet.

Den vanligaste frågan som jag har fått den här veckan är "Vad gör du under kyrkomötet?"

Ja, det kan man verkligen fråga sig. Jag sitter ju i kyrkomötet, men jag är också vald som 2:e vice ordförande i presidiet. Och presidiet är inte utskottsplacerade. Det är heller inte de ordinarie ledamöterna i kyrkostyrelsen. Så vi är några personer som den här sessionen har lite mer luft i schemat.

Det ligger dock andra möten som vi går på. Presidiemöten där vi planerar olika saker. (Kyrkostyrelsen har också olika möten och sammanträden).

Sen känns det viktigt att få gå här och prata med de olika ledamöterna. Vi är i helt ny miljö, nytt presidium, många nya ledamöter. Det är mycket vi får pröva oss fram för att få att fungera. Och det finns förbättringspotential på vissa saker.

En sak som jag personligen tycker är väldigt bra är att vi numera äter alla tillsammans i huset. Det innebär att man hamnar kanske tillsammans med sitt utskott, eller bara bredvid den som råkar sitta vid bordet. Man lär känna nya människor från olika stift och nomineringsgrupper. Och det är mycket befrämjande för mötet tror jag.

För visst händer det något när vi delar liv och bröd med varandra!

3 skrivelser, 109 motioner blir 87 betänkanden (tror jag, lite osäker på siffran just nu). Det är dessa betänkanden som kyrkomötet ska behandla i plenum i höst. Så snart de är justerade kan du läsa dem på www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet

 PS – på tal om att äta. Biskop Martin, Linköping, utmanade visst sitt stift i #köttfrifredagslunch Nu ska jag gå och leta upp honom för att kolla hur det går i dag med det.

 

 

Massa mässa #svenskakyrkan #massamassa

Skrivet av

I mitt sociala medieflöde upptäcker jag en bloggpost från Jacob Sunnliden. Han skriver om Jenny Carlenius som fick en lysande idé. Nämligen att samla ihop ett gäng och gå till en kyrkan som kanske inte är så välbesökt i vanliga fall och vara med på gudstjänsten.

Jacob Sunnliden: Massa mässa #svenskakyrkan #massamassa #kudos>>

Och i söndags genomfördes idén. Tretton ungdomar begav sig till en kyrka i sitt stift där det inte är fullsatt varje söndag. De ville visa att ungdomar visst går i kyrkan, att det är roligt att göra det tillsammans och att det är viktigt.

Jenny Carlenius skriver:

Det började som en fundersam tweet, vilken fick god respons och många glada tillrop. Detta ledde till en Facebook-grupp som fick sitt namn efter hashtaggen #MassaMässa. Här är idén att vi tillsammans ska kunna diskutera och peppa varandra att gå på gudstjänst. Tanken är att detta kommer ske minst en gång i månaden. En kyrka med lite glest i kyrkbänkarna väljs ut och tillsammans beger vi oss och gudstjänst med församlingen.

Tanken är att visa på att kyrkan lever. Att människor vill gå på
högmässa, inte för att de är på ett arrangemang i församlingen eller är på besök med en konfirmandgrupp, utan för att vi är människor som vill gå i kyrkan. Det är inte främst ett initiativ riktat till ungdomar, men eftersom jag tillhör den yngre generationen och metoden jag använder för att synliggöra #massamässa är sociala medier, blir deltagarna yngre än den genomsnittlige kyrkobesökaren.

Jag blir bara så glad och lycklig över Jenny och hennes vänner och deras initiativ! Kanske är det fler som vågar sig på idén? Kanske blir det en rörelse i Svenska kyrkan med #massamässa ? Precis som ungdomar gått före förr om åren och skapat trender!

Och vad spännande för prästen som plötsligt upptäcker att den vanliga församlingen har utökats med ett helt gäng ungdomar eller vuxna. En spännande utmaning när man ska predika kanske?

Ur POSKs vision och program:

Svenska kyrkan har uppdraget att ge tron vidare i varje tid. POSK anser att det är nödvändigt med en genomarbetad missionsstrategi som är välkomnande och sändande, där varje människa uppfattas som en gåva och en resurs i församlingen. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan ska församlingen kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande vuxenundervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans tro och gemenskap.
(…)
Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

Bilden är lånad från Jacob Sunnlidens bloggpost>>

Linköpings stift satsar på Relationer, Gudsrikesvision och Tecken.

Skrivet av

Biskop Martin Modéus har ett flerårsprojekt i Linköpings stift där ett material jobbats fram med årsvisa teman.

2013 handlade fortbildningarna om Relationer, 2014 är det Gudsrikesvision och 2015 kommer det att handla om Tecken.

Här finns material att ladda ner: Kyrkosynsarbetet i Linköpings stift>>

 

Martin Modéus: Ny artikel av biskop Martin Modéus – Kyrkosyn: Relation och andlighet>>
2013 Relationer>>

Biskop Martin Modéus – kyrkosyn from Linköpings stift on Vimeo.

Ärkebiskopens sista officiella uppdrag

Skrivet av

I går var vi nog ganska många som satt och tittade på prinsessan Leonores dop. Jag hade börjat med TV-gudstjänsten från Norrköping och flyttades sedan till Stockholm och kyrkan på Drottningholm.

Dopet blev ett fint dop tycker jag. Och de är för bedårande söta de små prinsessorna. Precis lika söta som alla barn.

Detta var ärkebiskopens sista officiella uppdrag innan han på lördag lägger ner staven och avslutar sin ärkebiskopstid. Och precis som vanligt kom han in i kyrkan och såg ut som en buspojk. (Har han ingen som rättar till hans kläder innan han tjänstgör?) Den stora skruden hänger lite på sne. Flera gånger när jag sett honom i biskopsmössa sitter den också lite på sne.

Men jag tycker att alla tre prästerna, Anders Wejryd, Lars-Göran Lönnemark och Michael Bjerkhagen på ett bra sätt lyfte dopet och den kristna tron i gudstjänsten och de efterföljande intervjuerna. De lyfte bland annat att dopet inte är en privat angelägenhet, att det är något officiellt som angår hela församlingen.

Ur POSKs vision och program:

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

Aftonbladet: Vem stal showen. En trio. Gud, Jesus och Den heliga Anden>>

Låt livets sånger sjungas

Skrivet av

Låt livets sånger sjungas – i radio – på palmsöndag

Marianne Bokblad, som är ledamot av Stiftsfullmäktige i Linköpings stift för POSK, och barnkörledare i Söderköping S:t Anna församling, har skrivit texterna till Palmsöndagens mässa från Dalvikskyrkan i Jönköping. Linda Sandström, kantor i Dalvikskyrkan, har tonsatt texterna och leder kören som sjunger i P1:s gudstjänst. Prästerna Claes Dahlquist och Hans Boeryd leder mässan.

Livets sånger är en nyskriven mässa om andlighet och Gudsnärvaro mitt i vardagen, mitt i livet.

Texterna är skrivna på ett på ett språk som är tillgängligt även den ovane kyrkobesökaren, och melodierna är lätta att ta till sig och sjunga med i. Här finns, förutom traditionella koralharmonier, såväl jazzvals som rumba och hambo.

Livets sånger vill visa på alla de möjligheter som vi får av nåd, varje dag – om och om igen.

Samarbetet mellan Marianne och Linda har mynnat ut i dels denna mässa med körsånger och psalmer, dels ett antal sånger för kyrkokör och för kyrkans barngrupper samt för skolan. Linda hittade till Marianne via internet, de kom att utbyta texter och melodier och efter ett års samarbete vann de första pris i Växjö stifts tävling om psalmer för unga, 2009. Den psalmen, När inga ord finns kvar, ingår i mässan.

________________________

Du kan lyssna på mässan på söndag i P1
Läs och lyssna här>>

Marianne är POSKare från Linköpings stift, där hon nu sitter i stiftsfullmäktige.

Ur POSKs vision och program>>:
Musiken i kyrkan är ett redskap för att utforska, förmedla och fördjupa tron. Detta ska ske med hjälp av en musikalisk bredd. Musiken är en viktig del i vårt gudstjänstliv och tillför en dimension som förstärker och förtydligar evangeliet om Jesus Kristus.

Sveriges Kyrkosångsförbund är Sveriges i särklass största körorganisation och körsång är en av Svenska kyrkans största ungdomsverksamheter. Svenska kyrkan är en betydande aktör i det offentliga kultur- och musiklivet i landet. POSK vill med kraft verka för att stärka musiken i församlingarna.

 

 

Arkiv
Kategorier