Svenska kyrkan som välfärdsaktör

Svenska kyrkan har under lång, lång tid var en stor aktör i välfärdssamhället. Går vi långt tillbaka så var det Svenska kyrkan den som ledde när det gällde skola och vård.

Men detta ser annorlunda ut nu. Det är vi många som vill ändra på. POSK har tydligt skrivit i Vision och program om hur vi ser på Svenska kyrkan och den sociala ekonomin. Vad vi säger om det läser du längre ner.

Jonas Lindberg, präst, forskare och POSKare i Uppsala stift skriver på sin blogg:

För att Svenska kyrkan och andra religiösa aktörer ska ha något att faktiskt bidra med som välfärdsaktör krävs alltså en förmåga att lösa problem åt andra. Om det handlar om pedagogik eller sjukvård gör religiösa aktörer klokast i att använda sig andras kompetens i enlighet med den funktionella differentieringen. Men jag tror att det som religiösa aktörer kan bidra till på ett särskilt sätt är människovärdet, som den drivande faktorn, snarare än ekonomiskt vinstintresse. Det gäller naturligtvis inte minst när situationen inom skola och äldrevård är så omdebatterad på den punkten.

Läs hela Jonas Lindbergs blogg här: Skola och omsorg är en valfråga också för religiösa aktörer>>

Ur POSKs Vision och program>>:

Svenska kyrkans sociala roll

Vi lever i ett samhälle som snabbt förändras. Det finns nu möjligheter för Svenska kyrkan att på ett nytt sätt vara aktör i samhället och därigenom möta människor i nya sammanhang. Staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har slutit en överenskommelse med organisationer inom den ideella sektorn i syfte att underlätta och öka det samhälleliga ansvarstagandet från dessa och här finns stora förväntningar på att kyrkan tar ansvar som aktör. Svenska kyrkan är i dag den klart största organisationen inom denna sektor.

POSK vill verka för att församlingar och pastorat noga följer denna utveckling och utifrån sitt uppdrag som kyrka överväger på vilket sätt man kan ta ansvar och finnas närvarande i samhällslivet. Exempel på detta är verksamhet inom förskola, fritidsgård, hemtjänst och boenden av olika slag. POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med dess diakonala och liturgiska dimension. Begravningsbyråverksamhet i Svenska kyrkans regi bör därför vara tillåten.

Svenska kyrkan haren lång tradition av engagemang inom bland annat sjukvård och skola. Det är fortsatt en angelägenhet för kyrkan att, när det finns  förutsättningar, själv bedriva sådan verksamhet. För verksamhet som kräver större investeringar och mycket personal bör man finna organisatoriska former som inte riskerar att sådan verksamhet sammanblandas med och urholkar de lokala enheternas ekonomi. Sådana verksamheter bör därför normalt bedrivas organisatoriskt fristående från, men i nära samverkan med församlingar och pastorat.

En ny bok i brevlådan

Förra veckan fick alla nya kyrkomötesledamöter en e-post med en pdf-bok. En bok som var ett uppdrag som det gamla kyrkomötet hade givit kyrkokansliet och som handlade om Svenska kyrkans förhållande till islam.

(Jag skrev om boken här>>)

Boken uppfattades av några som en julklapp och ifrågasattes väldigt. I tidningen Världens i dag pågår just nu en insamling för att Svenska evangeliska alliansen ska kunna skicka ut en annan bok till kyrkomötet istället "Skeptikerns guide till Jesus".

Gott så – det finns många spännande böcker att läsa. Nu skulle ju inte "Möten med Islam" uppfattas som en julklapp utan ett sätt för det nya kyrkomötet att sätta sig in i frågor som kyrkomötet har behandlat.

I dag dök det upp ytterligare en bok i mitt e-postflöde. Förra året inbjöd ärkebiskop Anders till "Möte Barn och Unga". Nu har det skrivits en bok som heter "Livsmod, om teologi, barn och unga".

Du kan läsa hela boken här via issuu:

 

Jag var med på mötet, som var ett ovanligt välordnat och välmatat möte. Spännande föredrag och mycket som hände. Det ska bli spännande att titta på den här boken.

Så här står det om boken på intranätet:

”Kristen tro handlar om livsmod. Vi vill stärka barns lust att leva.” (Anders Wejryd)

För ett drygt år sedan, 16-17 november 2012, bjöd ärkebiskop Anders Wejryd in till Barn och unga – ärkebiskopens möte 2012 i Uppsala. Under två dagar samlades runt elvahundra personer i Uppsala Konsert & Kongress och i Uppsala domkyrka. I estradprogram, seminarier och gudstjänster lyftes frågor om barnets rättigheter i Sverige och i världen. Hur kan Svenska kyrkan tillsammans med andra bidra till barnets bästa? Hur kan kristen tro hjälpa barn och unga att hantera sina liv?

Till konferensen fick mötets projektledare Maria Södling i uppdrag att skriva en text om teologi, barn och unga. Texten är också ett resultat av programmet Barn och unga 0-18 år som bedrivits på Svenska kyrkans nationella nivå mellan 2009 och 2012. Nu finns skriften Livsmod – om teologi, barn och unga. Den vänder sig till dem som på olika sätt arbetar med barn och unga i församlingen, men också till andra intresserade.  

Ur POSKs vision och program:
POSK verkar för den för nationell nivå, stiften och församlingarna gemensamma och långsiktiga satsningen på lärande och undervisning i alla
åldrar. Kunskapen om kristen tro och Svenska kyrkans liv och uppdrag försvagas snabbt i vårt land vilket betyder att många människor saknar ett språk för en andlig längtan och för religiösa erfarenheter.

POSK vill att församlingarna ska vara öppna och välkomnande för alla som söker sig dit. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan ska församlingarna kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande undervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans gemenskap. På detta sätt rustas människor att leva sin tro i vardagen.
(…)

Svenska kyrkan har ett ansvar för dopuppföljning och POSK menar att det är nödvändigt att prioritera barn och ungdomar. Känslan av samhörighet med Svenska kyrkan beror mycket på de kyrkliga kontakterna under barn- och ungdomstiden. Arbetet med konfirmander behöver stärkas och de unga ledarna lyftas fram.Vi behöver ständigt utveckla nya vägar att möta unga människor. Det behövs vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan och i gemenskapen på internet.

Gudstjänstlivetbehöver erbjuda möjligheter för familjer och ungdomar att delta. Kyrkan behöver föryngras och använda många olika former för att göra barn och ungdomar delaktiga. POSK menar att starka barn- och ungdomsrörelser är viktiga för kyrkan och vill lyssna till och stärka Svenska Kyrkans Unga, Salt, Credo, Kriss med flera.