fbpx

Kyrkans uppgift?

Jag läser på bloggen "Det goda samhället>>" ett inlägg som får mig att fundera lite.

Det är Patrik Engellau som skriver: Öppet brev från en medlem i Svenska kyrkan med begäran om att kyrkan måtte ge andlig vägledning>>

Engellau skriver:

Jag är medlem i Svenska kyrkan och betalar den årliga avgiften. Därför anser jag mig berättigad att få vägledning i en själslig fråga. Jag tror inte säkert på Gud, men jag respekterar Bibelns värde som inspirationskälla i andliga frågor. (…)

Låt mig specificera frågan. Jag vill inte veta vad kyrkan anser att staten ska göra. Det har jag hyggligt hum om. Svenska kyrkan står på barrikaderna när det gäller att kämpa för en generös invandringspolitik. Nu råkar jag anse, i Luthers efterföljd, att kyrkan inte ska blanda sig i politiken, utan enbart syssla med andliga ting. Skattefrågor är inte andliga frågor. En människas nådaställning inför Gud påverkas inte av i vilken utsträckning vederbörande betalar skatt till staten.(…)

Alldeles bortsett från invandringspolitiken och skatterna har varje människa nämligen ett personligt ansvar som inte alls behöver sammanfalla med statens uppfattning. Att ge vägledning i sådana personliga frågor är, menar jag, kyrkans sanna uppgift. (”Kyrkans sanna skatt är det allra heligaste evangeliet om Guds härlighet och nåd”, skrev Luther i den 62dra tesen. Evangeliet borde kunna ge svar på min fråga.) Där tycker jag inte att kyrkan gör sitt jobb. Kyrkan har inte förklarat sin syn på mina skyldigheter. Jag vill veta vilka kyrkan anser dem vara. (…)

Nu vet jag att kyrkan genom tiderna har haft svårt att förkunna ett så kärvt budskap och därför letat sig fram till andra tolkningar, men detta är faktiskt Jesu förkunnelse. Evangelierna är kristallklara, det är bara att läsa innantill.

Skribenten verkar vara väldigt säker på vad både Jesus och evangelierna säger. Skribenten verkar också väldigt säker på vad Svenska kyrkan gör och inte gör. Och skribenten tycker inte att Svenska kyrkan ger andlig vägledning. Utan blandar sig i Sveriges politik. Och det ska Svenska kyrkan inte göra – enligt skribenten.

Det kan mycket väl hända att jag helt har missuppfattat Engellaus bloggpost och tolkar detta tokigt. Men jag ställer mig frågande till några saker.

Varför skulle Svenska kyrkan inte blanda sig i politiken? För mig är det självklart att Svenska kyrkan ska säga ifrån när människor kommer i kläm i vårt samhälle. Och då måste man blanda sig i politiken. Om Svenska kyrkan slutade bry sig skulle jag tycka att det vore ett mycket större problem.

Att blanda sig i politiken är inte det samma som att vara partipolitisk. Det är en väldig skillnad. Kyrkans ska vara partipolitiskt obunden och på det sättet kunna peka på orättvisor och systemfel oberoende av vem som har makten.

Vad är det för andlig vägledning som Engellau saknar? Det verkar (genom att läsa texten) som om Engellau redan har fått vägledningen via bibeln. Hur ska "Svenska kyrkan" kunna göra något mer?

Sägs det inte tillräckligt från predikstolar och andra undervisningstillfällen? Skrivs det inte tillräckligt på debattsidor och sociala medier? I själavårdssamtal, bibelstudier och bikt? Vad är det som Engellau är ute efter som inte redan Svenska kyrkan gör?

Ur POSKs vision och program>>:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att
Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska
• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Svenska kyrkan rundar upp

Nu finns det möjlighet att "Runda upp" när du är och handlar och därmed bidra till Svenska kyrkans internationella arbete.

Så här skriver föreningen "Runda upp" i sitt pressmeddelande>>:

Svenska kyrkan har tecknat avtal med Runda Upp i Sverige AB kring samarbete vid större katastrofer. En av idéerna med Runda Upp är att man snabbt ska kunna erbjuda den svenska handeln att ställa sina butiker till förfogande för insamling i akuta katastroflägen.

Svenska kyrkan Internationella arbete verkar i princip över hela världen och är en av de organisationer i Sverige som snabbt är på plats vid en katastrof. Därför är det mycket positivt att ett avtal har knutits mellan Svenska kyrkan och Runda upp. Sedan tidigare är Röda Korset och Radiohjälpen knutna till Runda Upp.

– Vi ser Runda Upp som ett verktyg som gör det möjligt för människor som vill hjälpa till att enkelt göra det, säger Christian Lagerlöf på Svenska kyrkans insamlingsenhet. Ett problem är att man ofta saknar kontanter och att skriva ner ett bankgironummer från en affisch kan kännas krångligt, det är bland annat därför vi valt att gå med i Runda Upp, avslutar han.

– Runda Upp fortsätter att utvecklas och möjligheten att få handeln att samarbeta med våra svenska insamlingsorganisationer ter sig allt viktigare. Och i synnerhet i samband med katastrofsituationer. Därför är vi mycket glada över att vi nu fått möjligheten att inleda ett samarbete med Svenska kyrkan, säger Stefan Edwall Verksamhetsansvarig på Runda upp i Sverige AB.

Runda Upp ägs av Stiftelsen Runda Upp och drivs genom Runda Upp i Sverige AB. Idag samarbetar man med flera handelskedjor i Sverige såsom Lindex, Joy Shop, Bauhaus, Indiska Magasinet, Ur& Penn, The Body Shop med flera.

För mer information om samarbetet kontakta:

Runda Upp i Sverige AB
Stefan Edwall
070-676 97 20
stefan.edwall@rundaupp.se

Trossamfundet Svenska kyrkan
Christian Lagerlöf
018-169852
christian.lagerlof@svenskakyrkan.se

Svenska kyrkans internationella arbete>>

Ge via Swish>>

Runda upp>>

Prästen Mikael Ringlander årets förnyare

Priset för årets förnyare blir 2015 prästen Mikael Ringlander. Så här står det på Svenska kyrkans intranät>>

Projektledaren för Kultursamverkan i Göteborgs stift, prästen Mikael Ringlander, håller i arrangemang som temamässor med Eldkvarn och Bob Dylans musik, konserter, fotoutställningar, festivaler och program på bok-och biblioteksmässan. Han är spindeln i nätet vid gränsöverskridande arrangemang mellan
kulturliv och kyrka som lockar många människor.

– Men jag är långt ifrån ensam. Det är många goda krafter som är med och skapar allt detta. Det är ett stort lagarbete, säger Mikael Ringlander.

I motiveringen till priset står det bland annat ”han hjälper oss människor att med kulturen som främsta redskap fundera över det märkliga i att vara människa”.
– Det är både glädjande och hedrande, säger han. Och den där motiveringen ska jag ta och rama in. Tänk att få pris för att man har världens bästa arbete!

Kyrkans program på Se människan-scenen på Bok-och Biblioteksmässan har växt. Idag är man en av mässans största samarbetspartners och Mikael Ringlander är spindeln i nätet även om gruppen runt programmet och de praktiska arrangemangen är stor. Vad vill han då att människor ska uppleva i alla dessa möten mellan kultur och kyrka?

– Jag hoppas att man ska känna igen sig. Att man ska se att Gud är följeslagare genom livet, att det är medlevelsens och medlidandets Gud.  

Motivering till priset:
Priset Årets förnyare i Svenska kyrkan 2015 går till prästen och projektledaren för Kultursamverkan i Göteborg, Mikael Ringlander. Han har initierat och verkar gränsöverskridande i arrangemang som når bredare än många andra mötesplatser. Allt präglas av ett gemensamt sökande efter förståelse och tolkning av livet i samverkan mellan kyrkan och övrigt kulturliv.
Han bidrar med stort allvar och ärlighet, vaken i samtiden och hjälper oss att med kulturen som främsta redskap fundera över det märkliga i att vara människa. Genom temamässor, konserter, utställningar, festivaler och Se Människan scenen på bok- och biblioteksmässan låter mötet med Gud sig inte begränsas. Det finns många goda krafter i denna kultursamverkan värda uppmärksamhet och Mikael får priset för sina mångåriga och målmedvetna insatser för nyskapande teologi i framkanten som stimulerar andra till arbete i samma anda.

 

Priset delas ut under Gotlands kyrkvecka>>

Foto: IKON, Magnus Aronsson

Kyrkans Tidning: Mikael Ringlander utsedd till Årets förnyare 2015>>

(PS det är väldigt roligt att kyrkomötet äntligen (gäller från 2017) har flyttat sitt första höstmöte så att mötet inte ska krocka med bok och biblioteksmässan.)

My news desk: Belönas för sitt arbete med kulturliv>>

Hur ser er doppastoral ut?

I alla församlingar gissar jag att ni har en doppastoral som ni beslutat om i kyrkorådet. Ett dokument där ni har funderat ut och tänkt strategiskt om hur ni ska möta och söka upp människor för att berätta om dopet för både unga och gamla.

Ett hjälpmedel som vi har i Svenska kyrkan är KBok. Registret där alla våra medlemmar finns med. Och där finns också de nyfödda och odöpta med – så länge någon av vårdnadshavarna är medlemmar. Men det blir nya regler från den 2 juni i år.

De nyfödda och odöpta får bara finnas med i registret i fyra månader – sedan tas de bort. Detta står att läsa på Svenska kyrkans intranät.

Svenska kyrkans intranät: Information om förändringar i Kbok 2 juni>>
Den 2 juni lanseras en ny version av Kbok. Under maj kommer du kunna läsa på Kboks hemsida om innehåll i den nya versionen. En förändring som vi särskilt vill informera gäller hanteringen av personuppgifter om barn som inte är medlemmar, men som har vårdnadshavare som tillhör kyrkan.

Tills dess att barnet blir fyra månader kommer personuppgifterna som hittills att finnas i Kbok. Därefter kan uppgifter för utskick hämtas med hjälp av ett rapportuttag i Kbok. Uppgifterna hämtas från folkbokföringen.

Förändringen sker med anledning av Datainspektionens beslut 23 januari 2014. Efter en anmälan inledde Datainspektionen under hösten 2013 ett tillsynsärende hos kyrkostyrelsen enligt personuppgiftslagen (PuL). Ärendet gällde kyrkans hantering av personuppgifter i kyrkobokföringen för barn som inte är medlemmar, men vars vårdnadshavare är det.

Hur påverkas församlingarna av förändringen?
I den version av Kbok som lanseras den 2 juni kommer inte uppgifter om barn som är äldre än fyra månader, och som inte är medlemmar, att finnas i registret. För barn som är yngre än så kommer samma uppgifter att finnas som idag.

Det  innebär att man i församlingen, på samma sätt som hittills, kan skicka ut dopinbjudan med hjälp av uppgifter i Kbok fram till dess att barnet är fyra månader. Om dopinbjudan inte skickats ut innan barnet är fyra månader kan församlingen skicka inbjudan med hjälp av rapportuttag med uppgifter från folkbokföringen.

Inbjudan till församlingens verksamhet
Församlingarna har ett berättigat intresse av att kunna inbjuda barn som inte tillhör kyrkan till den verksamhet som sker i församlingen, till exempel  inbjuda till konfirmation, körer, miniorer, öppet hus eller liknande.

För att göra det möjligt för församlingarna att vid varje sådant tillfälle få fram de relevanta uppgifter som behövs har det tagits fram en ny funktion i Kbok, "adressuttag för barn och ungdom". Via denna funktion får användaren en rapport med uppgifter från folkbokföringen.

Anställd som har tilldelats behörighet som handläggare i Kbok kan där göra sökning för barn i en viss åldersgrupp. En förutsättning för att uppgifter ska kunna hämtas är att barnet har minst en vårdnadshavare som tillhör Svenska kyrkan. Sökningen resulterar i ett adressuttag som kan skickas till barnet via vårdnadshavaren. De på detta sätt framtagna uppgifterna ska inte bevaras längre än vad som behövs för ändamålet (utskicket) och i inget fall längre än tre månader, enligt Datainspektionens rekommendation.

Familjebilden i Kbok och KyrkSpar
Dop, konfirmation, vigsel och begravning ska enligt kyrkoordningen föregås av samtal mellan den präst som ska leda den kyrkliga handlingen och dem som närmast berörs. Som förberedelse vid dessa tillfällen finns behov att ta del av uppgift av vilka som närmast berörs av den kyrkliga handlingen. Behovet av familjebild kan även finnas vid andra hembesök. Därför har församlingarna, i Kbok, tillgång till en så kallad familjebild för den som tillhör kyrkan och/eller finns antecknad i avvaktan på dop.

Familjebilden kommer med anledningen av förändringarna som nämns ovan inte vara komplett i Kbok. Därför kommer det i samband med lanseringen den 2 juni en ny version av KyrkSpar. För en framsökt person kommer det att finnas en detaljerad familjebild. Familjebilden visar en persons samtliga relationspersoner oavsett tillhörighet, vilket är en förbättring jämfört med familjebilden i Kbok. Uppgifter hämtas både från medlemsregistret och folkbokföringen. KyrkSpar lagrar inga uppgifter utan visar bara uppgifter från medlemsregistret och folkbokföringen, det innebär att det är en onlinehämtning. Mer information om KyrkSpar finns här.

Information och kontakt
För bakgrund, information och juridiska, tekniska och ekonomiska aspekter se vår FAQ.
Har du frågor? Kontakta Kanslistöd: tel 018 – 16 97 00, knappval 2 eller e-post: kanslistod@svenskakyrkan.se

Ur POSKs vision och program:

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så
stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga
handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop,
konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social
verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och
ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten –  utan gudstjänst ingen kyrka.

Foto: IKON

Vad folk vill ha! Eller?

Läser ledaren in Kyrkans Tidning 16 april 2015

Kyrkans Tidning: Den post-kristna resan fortsätter>>  

Barbro Matzols skriver om forskningsenhetens undersökning kallad "Kyrkbussen 2015". Jag hittar tyvärr ingen information om denna undersökning på nätet (2015) och kan inte lägga upp någon aktuell länk just nu. Men Kyrkans Tidning skriver om undersökningen på sid 4-5 i nummer 16/2015. (Däremot hittar jag förra årets undersökning – se länk längst ner)

En majoritet tycker inte att Svenska kyrkan ska lägga sig i samhällsdebatten. En majoritet tycker inte heller att Svenska kyrkan ska föra fram det kristna budskapet. En majoritet tycker också det var länge sedan man hörde Svenska kyrkan uttala sig offentligt. Däremot tycker en majoritet att det är OK att Svenska kyrkan gör sociala insatser och tycker att kyrkan ska lyfta frågan om de utsatta och samhällsproblemen.

Är det här något att bry sig om egentligen? Tja, jag tycker det är viktigt att vi vet vad svenska folket tycker. Om vi mäter hur det är nu så kan vi också mäta hur det är om några år. Om det har blivit skillnad – om det som kyrkan har gjort och sagt har påverkat.

Men rent krasst så tycker jag sen att det är ganska orelevant vad folk tycker egentligen. För oavsett vad de tycker så har vi fått en uppgift som kyrka. Jesus har tydligt sagt vad vi ska göra. Vi ska göra alla människor till lärjungar. Vi ska berätta om Jesus Kristus.

Och vi ska fira gudstjänst, vi ska missionera, vi ska utöva diakoni och självklart ska vi undervisa.

Så fortsätt med undersökningarna – men sluta inte prata om Jesus Kristus. Sluta inte missionera och utöva diakoni. Och sluta inte delta i samhällsdebatten och peka på orättvisor och orättfärdigheter! Det är vår skyldighet som kristna!

Och jag vill att Svenska kyrkan ska vara mer kaxig! Jag vill att kyrkan ska vara tydlig i olika frågor och rättvisefrågor – på en teologisk grund. Jag vill att kyrkan tar ton och sätter agendan!

Ur POSKs vison och program:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Kyrkbussen 2014>>

Dagen: Många vill engagera sig i sociala frågor>>

Hög tid att söka musikerutbildningen

Har du funderat på att bli kantor eller organist i Svenska kyrkan? Nu är det hög tid att söka i så fall. Senast den 15 april ska din ansökan vara inne.

Lunds stift skriver bra om de olika tjänsterna på sin webbsida.

Lunds stift: Att bli kyrkomusiker>>

Utbildningsinstitutet: Att bli kyrkomusiker>>

Kyrkomusikern och kyrkomusiken har en stark och bärande roll i Svenska kyrkan och dess gudstjänstverksamhet. Utan musiken blir gudstjänsten halv tycker jag. Och det måste få finnas många olika uttryck.

Ur POSKs vision och program:

Musiken i kyrkan är ett redskap för att utforska, förmedla och fördjupa tron. Detta ska ske med hjälp av en musikalisk bredd. Musiken är en viktig del i vårt gudstjänstliv och tillför en dimension som förstärker och förtydligar evangeliet om Jesus Kristus.

Sveriges Kyrkosångsförbund är Sveriges i särklass största körorganisation och körsång är en av Svenska kyrkans största ungdomsverksamheter. Svenska kyrkan är en betydande aktör i det offentliga kultur- och musiklivet i landet. POSK vill med kraft verka för att stärka musiken i församlingarna.

(…)
Avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker är att ungdomar tidigt uppmuntras och får möjligheter att sjunga och spela. Därför bör kyrkomusikernas tjänster innefatta instrumentalundervisning.
Rekryteringen behöver förstärkas för att undvika att det uppstår brist på kvalificerade kyrkomusiker i Svenska kyrkan.

Välj rättvisemärkt och fairtrade i påskägget!

Förutom tid för bön, reflektion och gudstjänstbesök ingår även god mat och sötsaker i mitt firande av påsken. Så är det säkert för många av oss. Till helgen äts det godis och choklad i stora mängder. Tyvärr är det sällan en sockersöt historia bakom produktionen av kakaon och sockret i godiset.

Det godis som hamnar i påskäggen produceras ofta under förhållanden som kränker mänskliga rättigheter. Barnarbete förekommer fortfarande i stor utsträckning i kakaoproduktionen, Elfenbenskusten är ett land där omfattning av detta är stor. Vi gör därför kloka val i att fylla påskägget med Fairtrade-märktchoklad och visa omtanke om odlaren bakom produkten.

Under ett besök i Sverige i oktober 2014 fick jag förmånen att träffa Kwame Banson Patience Admizah och Prosper Tamakloe från Fairtrade Africa när de bland annat medverkade i gudstjänster i Kår 393, Frälsningsarmén samt min egen Kummelby kyrka, Svenska kyrkan Sollentuna.

Kwame berättade att man nästan kan vara säker på att odlaren inte får sina kostnader täckta i konventionell, vanlig odling. – Fairtrade däremot ger odlaren en inkomst som inte går under minimilönen eller minimipriset. Utöver det får odlaren en premie, en extra peng, som används för att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt t.ex. i en ny skola, nya bostäder och hälsovård, eller till investeringar i jordbruket. Beslutet för hur premien ska användas tas
gemensamt av odlarna.

Långa avtal är en viktig del av Fairtrade – odlaren kan planera produktionen och till exempel göra omställning till ekologisk odling. Om produktionen är Fairtrade-certifierad betyder det att många kemikalier är förbjudna, att bli certifierad är för många odlare ett steg till att i framtiden bli ekologisk. Omställningen tar cirka 2-3 år innan man vinner något på det, därför ger Fairtrade-premien en buffert och möjligheten att ställa om.

På bananplantaget Golden Exotics i Ghana där Patience Admizah arbetar har man valt att använda premiepengarna till skolavgifter för barnen. Premien finansierar sjukvårdsförsäkring, lunch och arbetskläder för alla anställda.

– Utan sjukförsäkringen hade min man inte levt i dag, berättar Patience. Han var mycket svårt sjuk och familjen hade inte haft möjlighet att bekosta operationen utan försäkringen.

På frågan om vad Fairtrade har betytt för odlarna svarade därför Patience: – Jag brukar alltid säga: utan Fairtrade – inget liv. I och med att Fairtrade finns kan jag se en ljusare framtid.

Patience utstrålade mer en positiv förändringsvilja snarare än tålamod som hennes namn betyder på svenska.

När kvällen i Kummelby kyrka närmade sig sitt slut sa en av deltagarna: – Patience, jag skulle vilja ge dig ett nytt namn – Courage (mod). Tack för att ni har uppmuntrat oss här i Sverige att göra kloka val i matbutiken.

Eva-Maria Munck, förtroendevald för POSK

Ur POSKs vision och program>>:

POSK vill att kyrkan ska tala tydligt om miljökonsekvenserna av ett kortsiktigt utnyttjande av jordens resurser på ett ohållbart sätt, och vikten av rättvisare resursfördelning av tillgångar i fattiga länder. Förutom sociala orättvisor och miljöförstöring orsakar en ohållbar livsstil också klimatförändringar. Alla, främst våra medmänniskor i de fattigaste länderna, riskerar att drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser. Vi kan bromsa den negativa utvecklingen genom att värna skapelsen. Ett sätt att ta ansvar är att efterfråga och konsumera varor och tjänster som producerats i en god arbetsmiljö som gynnar en hållbar utveckling i samklang med hela skapelsen. POSK förespråkar därför rättvis handel och ett hållbart nyttjande av jordens resurser, och stöder ett aktivt miljöarbete i stift och församling.

Foto: Eva-Maria Munck

Uppmaning till Gemensam bön för Syrien och Irak – 29 mars

Från Sveriges Kristnas Råds webbsida>>

Det sker en systematisk förföljelse och etnisk rensning av den kristna minoriteten och andra religiösa minoriteter i Syrien och Irak. Styrelserna för Sveriges kristna råd och Svenska missionsrådet uppmanar sina medlemskyrkor och medlemsorganisationer att under Palmsöndagen gemensamt be för situationen i Mellanöstern.

De kristna i Mellanöstern blir snabbt allt färre. Förtryck och
förföljelse driver många på flykt, framförallt i Syrien där kriget nu
pågått i fyra år. Sveriges kristna råd (SKR) och Svenska missionsrådet (SMR) uppmanar nu kyrkor och organisationer att be för länderna i regionen; för de kristna i de länder som berörts av den arabiska våren, för att religionsfriheten, liksom andra mänskliga rättigheter, ska respekteras fullt ut och för att de politiska omvälvningarna ska leda till positiva förändringar och inte till nytt förtryck av människorna.

(…)

-För troende är bönen en viktig kraft och vi uppmanar därför till en
gemensam förbön i de gudstjänster som firas på palmsöndagen den 29 mars, säger Karin Wiborn, generalsekreterare för Sveriges kristna råd.
-I Bibeln står det ”… där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem” (Matteus 18:20).
-I vår oro och ängslan för bröder och systrar tror vi att bönen kan
förändra. Och när vi gör detta tillsammans i en gemensam bön, i olika
kyrkor med olika traditioner över hela landet, tror vi att det påverkar,
fortsätter Karin Wiborn.

Gemensam bön för Syrien och Irak – 29 mars:

Treenige Gud, Fader och skapare av allt, Vår medvandrare i Jesus Kristus, Vår hjälpare, den heliga Andens vind.
Vi ropar, hela din skapelse ropar:
Livets Gud, led oss till rättvisa och fred.
Hör våra böner för systrar och bröder i Syrien och Irak som plågas, förtrycks och dödas.
Vi står vanmäktiga när barn, kvinnor och män utsätts för obegripligt våld och övergrepp.
Hör våra böner för de miljontals barn, kvinnor och män som är på
flykt, för familjer som skiljs åt, för kristenheten i Syrien och Irak
som går mot utplåning.
Vi lider med systrar och bröder av annan tro utsatta för samma våld.
Vi vill se ett slut på orättfärdigheten, kom med försoning!
Led oss till rättvisa och fred.
Vi ber i vår vanmakt när vi ser detta hända i vår värld.
Vi lider med kristna systrar och bröder. Hjälp oss att finna vägar till att vara fredens bärare.
Vi ber om vishet och ödmjukhet hos beslutsfattare och makthavare i Sverige och i världssamfundet.
Vi ber att alla goda krafter ska samverka och ge förutsättningar för
ett slut på våldet och ett rättfärdigt samhälle. Kristus, du som gick
lidandets väg för mänskligheten – kom med din räddning till våra bröder
och systrar i Syrien och Irak.
Livets Gud, led oss till rättvisa och fred.
Din är makten och äran i evighet.
Amen.

Foto: IKON

Påskens drama

I mitt sociala medieflöde så har det den senaste veckan fullständigt flödat över av församlingar som gör påskvandringar för skolor och andra besökare.

Det är vandringar med olika stationer där skolungdomarna får smaka, känna, lukta och höra om vad som hände. Jag har också sett att flera församlingar har satt upp musikalen "Jesus Christ superstar" (hoppas bara att de inte slutar där musikalen slutar).

Ni har kanske gjort något liknande i er församling? Eller i grannförsamlingen?

Det här gör mig i alla fall väldigt glad och stolt över församlingarna i Svenska kyrkan! För det här är att missionera och det här är att berätta om den kristna tron på ett oerhört påtagligt sätt!

Den stora berättelsen det är det viktiga!

Här kan vi snacka 0-18, barn och ungdom, mission, undervisning och gudstjänst!

Ur POSKs vision och program:
Svenska kyrkan har ett ansvar för dopuppföljning och POSK menar att det är nödvändigt att prioritera barn och ungdomar. Känslan av samhörighet med Svenska kyrkan beror mycket på de kyrkliga kontakterna under barn- och ungdomstiden.
(…)
Vi behöver ständigt utveckla nya vägar att möta unga människor. Det behövs vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel i skolan och i gemenskapen på internet.

Foto: Bibliska figurer i Björkekärrs kyrka, ytterligare ett visualisera bibelns texter.

På söndag final i fastekampanjen #denkanslan

Från Svenska kyrkans intranät läser jag följande>>:

Ta chansen att kraftsamla i samband med söndagens gudstjänst och kyrkkaffe. Och dela sedan med er av alla goda idéer. Här berättar vi också hur din församling kan rapportera och följa kampanjens resultat.

På palmsöndagen brukar många församlingar uppmärksamma det internationella arbetet extra mycket i samband med rikskollekten och kyrkkaffet.
Visa till exempel filmen M som i Mat av den brittiska stjärnregissören Sonali Fernando i gudstjänsten eller till kyrkkaffet. Det är en film som på fem och en halv minut väcker mycket glädje och hopp. Här hittar du M som i mat och de andra två filmerna som Sonali Fernando producerat>>

Kanske kan ni sälja påskris, auktionera ut bröd eller servera våfflor eller varmkorv till kyrkkaffet eller på kyrkbacken?

Berätta vad ni har gjort!
I många församlingar har det sjudit av idéer och aktiviteter de senaste veckorna.
– Berätta om vad ni gjort, det ger tips och inspiration till andra! uppmanar Claes Anckarman, projektledare för fastekampanjen. Ett bra sätt att dela egna idéer och se vad andra har gjort är i Facebookgruppen för jul- och fastekampanjen. Givarservice ser också fram emot att få ta emot tips och idéer.

Allt som kommer in sammanställs och blir ett bidrag till idébanken för nästa kampanj!  Här finns tips på sista-minuten-aktiviteter>> och hur ni kan synas i sociala medier i helgen>>. 
Efter palmsöndagen är det dags att rapportera in resultatet. Den 29 april är sista dagen för det! Allt om hur det går till att rapportera resultatet finns att läsa här >>
Följ inrapporteringen och se hur ditt stift ligger till här >>