Dags för partierna att lämna kyrkan
Anders Brännström, ordförande för POSK i Uppsala stift och Martin Nilsson, ordförande för POSK i Uppsala pastorat skriver i en debattartikel om att lojaliteten för dem som verkar inom kyrkan ska vara kyrkans tro, bekännelse och lära, inte politiska ideologier eller politiska partier.
Svenska kyrkan skildes från staten för 25 år sedan. Tanken var att kyrkan inte längre skulle vara en del av det politiska systemet i Sverige utan ha en självständig roll i likhet med övriga trossamfund och andra aktörer i samhället. Kyrkans medlemmar skulle genom sina egna personliga engagemang och intressen styra kyrkan och dess utveckling.
Många har accepterat beslutet och anpassat sig till de nya förutsättningarna. Tre politiska partier – Centerpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna – har dessvärre inte accepterat konsekvenserna av beslutet. De försöker fortfarande behålla sitt partipolitiska grepp om kyrkan. Det har i grunden att göra med makt som partipolitik i grunden handlar om. Följden har blivit att delar av det partipolitiska systemets negativa sidor har blivit kvar inom kyrkan.
Därigenom blir det naturligt att ta med det politiska sättet att arbeta till kyrkan. Det innebär att ställa olika politiska ideologier mot varandra, försöka skapa majoriteter och manövrera för att den egna politiska ideologin skall kunna få genomslag också inom Svenska kyrkan. Valrörelsen inför kyrkovalen får för de politiska partierna extra styrka genom att den kan drivas med ekonomiskt och praktiskt understöd från partiorganisationen. Andra grupper som vill engagera sig som förtroendevalda kan inte räkna med något sådant understöd, och ges därför sämre förutsättningar att få fram sina budskap.
Anna-Karin Hatt, Magdalena Andersson, Jimmie Åkesson och deras politiska kollegor har en utomordentligt viktig uppgift i samhället, att representera sina väljare i de politiska organisationer – riksdag, regioner och kommuner – till vilka de är valda. De är hjärtligt välkomna att också personligen engagera sig i Svenska kyrkan, men de ska hålla sina politiska partier borta från kyrkan. Lojaliteten för dem som verkar inom kyrkan ska vara kyrkans tro, bekännelse och lära, inte politiska ideologier, politiska partier och partiledare. Vi bejakar till fullo vårt svenska demokratiska system. Vi ser det som en rätt och en skyldighet för alla att själva utnyttja sin rösträtt till riksdag, region och kommun. Men var sak ska vara på sin plats!
21 september är det kyrkoval. Vi hoppas att väjarna vill ge uttryck för en positiv utveckling av Svenska kyrkan genom att lägga sina röster på de nomineringsgrupper som inte bygger sin grund på partipolitisk tillhörighet. Inför förra kyrkovalet 2021 uttryckte flera av Svenska kyrkans tidigare ärkebiskopar att utvecklingen inte har varit optimal sedan år 2000. Ärkebiskop emeritus KG Hammar menade att ”Partipolitiken är destruktiv för kyrkan” (Dagen 2021-07-29).
Vår nomineringsgrupp – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) – vill att det ska vara kyrkan och dess medlemmar som sätter målen och ambitionerna i stället för politiska ideologier och politiska partier. Vi uppskattar och har ett bra samarbete med förtroendevalda ur de partipolitiska nomineringsgrupperna, men deras politiska partier har inget positivt att tillföra till det samarbetet. Vi menar att det är människor som är intresserade och villiga att aktivt engagera sig i Svenska kyrkan, utan partipolitisk påverkan, som säkrast leder till målet.
Vi verkar för en kyrka där partipolitiken hålls utanför och att Svenska kyrkan i stället präglas av mångfald och respekt där alla tillsammans strävar efter att uppnå kyrkans syften och målsättningar.
Anders Brännström
Ordförande POSK i Uppsala stift
Martin Nilsson
Ordförande POSK i Uppsala pastorat

Det är bra. Men det behövs också samtal och debatt om bakgrunden till ”kyrkan som statsreligion” som går tillbaka till 300 talet. Dessförinnan var kyrkan mer ”profetisk”, men nu känns det som att detta sitter kvar även hos medlemmar inom POSK. Ta t.e.x. frågor om jämlikhet och rättvisa. Med sådana krav stämplas man ändå som politisk eller vänsterkyrka.