Kyrkohandboken kommer på remiss i januari

Förra veckan blev kyrkomötet uppdaterad om hur långt arbetet har kommit när det gäller kyrkohandboken och vad som hänt efter förra remissen.

Som ni vet så har jag flera gånger på bloggen efterlyst mer information. Genomlysning och genomskinlighet när det gäller uppdrag och mandat mellan de olika tillsatta grupperna. Detta har jag framfört på bloggen men också till den kommunikationsansvarige i handboksarbetet och personer i styrgruppen.

Nu kommer information från kyrkohandboksgruppen på kyrkokansliet om vad som gäller med remissen som kommer ut till alla församlingar i januari 2016. I maj ska svaren vara inne.

Vad jag erfarit så kommer kyrkostyrelsen att föreslå att ingen efter 2016 får använda förslaget från 2012. Utan då är det bara 1986 och 2016 års handbok och förslag som gäller.

Så här står det på webbsidan:

Den 16 december 2015 behandlar kyrkostyrelsen det reviderade kyrkohandboksförslaget. Förslaget har arbetats fram efter bearbetningsfas och granskningsfas under 2014 och 2015.

Remisstiden är från den 1 januari till den 15 maj 2016. Då kommer alla kyrkoråd, liksom domkapitel, stiftsstyrelser och övriga remissinstanser att kunna svara på remissen. Det reviderade förslaget sänds ut i januari 2016 till alla remissinstanser och finns då även tillgängligt på webben – att både läsa och lyssna på.

Teologiska och språkliga bearbetningar
Utifrån remissvaren 2014 har teologiska och språkliga förändringar inarbetats i det reviderade förslaget till kyrkohandbok. Det handlar om vissa uttryck i böner och andra texter och gäller bland annat treenighetens framställning, eskatologi och kristologi. Andra perspektiv som funnits med i översynen och bearbetningen har handlar om balansen mellan Gud och människa. Dessutom uppmärksammas perspektiv om inklusivitet, särskilt när det gäller barn och unga. Vidare har kyrkoårsperspektivet och bibelperspektivet förstärkts.

Språkliga synpunkter i remissvaren har handlat om kvalitet, rytm och stilnivå och vissa böner som uppfattades ha ett pratigt språk. Föreslagna ändringar handlar om formuleringar utifrån texters rytm, vissa ordval, och i relation till Bibel 2000.

Många synpunkter på Samling
Många synpunkter i remissvaren om 2012 års kyrkohandboksförslag gällde moment i Samling – gudstjänstens början. Där har också många förändringar skett. Det gäller särskilt flera Inledningsord, i viss mån Bön om förlåtelse samt ett Kristusrop.

Detta återspeglar att gudstjänstens Samling gestaltas på olika sätt i församlingarna, vilket gör att kyrkohandboken behöver vara flexibel för att möta dessa olika lokala pastorala behov. Här har möjligheten till doppåminnelse lyfts fram. Men ändringarna har också gällt förbönstexter och vissa moment i Måltiden: som några av prefationstexterna och vissa perspektiv i nattvardsbönerna som förstärkts.

I De kyrkliga handlingarna gäller förändringarna framförallt dopgudstjänsten, där bland annat gudstjänstens rytm har arbetats om. Bearbetningar har även skett i konfirmationsgudstjänsten där en fakultativ fråga, utifrån remissvaren 2014, föreslås komma tillbaka tillsammans med ett tolkande inledande ord.

Barnkonsekvens
Förslaget har granskats ur ett barnkonsekvensperspektiv med fokus på teologi, språk och musik. Här framhålls att rytm och upprepning är viktigt för barns förmåga att följa med. Revisionen har därför förstärkt det responsoriala, med upprepning, växelsång och växelläsning, i texter och musik. Nya texter har även införts utifrån ett barnperspektiv särskilt för särskilt mindre barn.

Musiken
Under bearbetningen och granskningen har ett omfattande arbete bedrivits när det handlar om allt från urvalsfrågor till musikaliska vägval: betoningsförhållanden mellan text och musik, skaftlösa noter kontra sådana med skaft, val av orgelsatser och annat ackompanjemang, layout för bästa läsbarhet. Konkret innebär förändringarna i det nya remissförslaget jämfört med 2012 års förslag bland annat följande: ”Gregorianiken” i prefationerna har fått en grundlig genomgång med förbättrad textunderläggning och en renare notbild med skaftlösa noter för liturgen i prefationerna.

Efterfrågade gregorianska satser som Lovsången ur Missa de angelis samt ett Gloria från 1200-talet återtas i kyrkohandboken, den förra satsen i form av responsorial församlingssång med omkväden.

Kvalificerad ackordanalys tillfogas (den är inte till för att ”förenkla” det musikaliska framförandet utan innebär ett noteringsalternativ).

Nya orgelsatser tillförs, företrädesvis till Gudstjänstmusik B-E, där orgeln kommer bättre till sin rätt, utan att satserna blir för svåra och musikgenrens egenart överges. En nyhet är planerna på att öppna för annan musik. Det handlar om att till texten i kyrkohandboken kunna foga nya tonsättningar men också
redan existerande musik, exempelvis gregorianskt eller annat tidigt material. Användande av sådan musik beslutas då av kyrkoherden, efter samråd med kyrkoråd, präster och musiker. När det gäller eventuella ändringar i gudstjänstordningen och i texter kommer det att som tidigare krävas att förändringar anmäls till domkapitlet.

Efter remisstiden 2016
Efter remisstiden 2016 sker analys och bearbetningar utifrån remissvaren. En skrivelse med förslag till ny kyrkohandbok kan därefter gå från kyrkostyrelsen juni 2017 för behandling i kyrkomötet hösten 2017.

Om kyrkomötet beslutar om en ny kyrkohandbok kan den tas i bruk 2018, kanske på Påskdagen. Samtidigt kan ett digitalt verktyg till kyrkohandboken tas i bruk som ger möjlighet till lokal flexibilitet i församlingarna vad gäller både texter och musik.