14 år utan rättegång – Free Dawit Isaak!

I dag har Dawit Isaak suttit fängslad i fjorton år utan rättegång, utan att få träffa familj och vänner och utan att veta när han kan bli fri.

Flera medier har under dagen gjort flera upprop för Dawit.

Så här låter uppropet:

Upprop för Dawit Isaak. Nu krävs aktiv diplomati för att få Dawit Isaak fri, skriver 81 svenska publicister>>.

I dag har den svenske journalisten, poeten och trebarnspappan Dawit Isaak, 50, från Lerum suttit fängslad – utan rättegång – 14 år i Eiraeiro-fängelset, 15 kilometer norr om Eritreas huvudstad Asmara. Han är inspärrad i en cell som är två gånger tre meter liten och han är sjuk. Så länge den nyckfulla eritreanska regimen inte kommer med några nya uppgifter utgår vi från att Dawit fortfarande lever. Många vittnen har berättat att den diabetessjuke Dawit fortfarande är vid liv.

Diktaturen i Eritrea – ledd av presidenten Isaias Afewerki – har inte bara tystat en kritisk journalist. Diktaturen har också berövat barnen Betlehem, Danait och Yorun en pappa och Dawits fru Sofia en make vid sin sida.

Det Dawit har råkat ut för är minst sagt makabert: I 14 år har han varit fängslad utan vare sig rättegång eller dom, han har aldrig sett några åtalspunkter, eller fått anlita en advokat. Presidenten Isaias Afewerki har själv sagt att Dawit inte förtjänar ett utmätt straff.

Så varför har Dawit Isaak frihetsberövats? Svaret är lika enkelt som grymt: Han använde sig av det gryende landets nyvunna yttrandefrihet genom att skriva artiklar i den modiga och demokratitörstiga tidskriften Setit. En tidskrift som Dawit var med och grundade. Han trodde på och kämpade för yttrandefrihet, som i dag bara finns som en dröm i Eritrea.

Några ord han satt på pränt, är skälet till att han ännu är fängslad. Det är som om vi som undertecknat den här artikeln skulle ha låsts ini Kumlafängelset på obestämd tid, utan att få en chans att försvara oss, utan att få meddela oss med våra anhöriga – bara för att vi stundom kritiserat de styrande.

Det vore helt otänkbart i en demokrati som Sverige. Vi undrar därför:
Är det rimligt att Sverige –  genom EU – ger Eritrea bistånd? Varför har de olika svenska regeringarna visat en sådan passivitet i detta fall? Den ”tysta diplomati” som Utrikesdepartementet ofta hänvisar till har uppenbart inte fungerat i Dawits fall.

Varför har den svenska diplomatin misslyckats när andra västerländska makter, till exempel USA, ständigt hämtar hem medborgare som dömts till fängelse på felaktiga eller godtyckliga grunder?

Varför har inte någon av de tre senaste svenska statsministrarna
krävt att få besöka Dawit Isaak i fängelset i Eritrea? Hur länge ska UD lita på sin tysta diplomati?

Nej, nu är det dags att inleda aktiv diplomati för Dawits frihet. Allt annat är svek mot Dawit Isaak, hans fru och barn och alla andra eritreaner som riskerar att kastas i fängelse för att de vågar säga och skriva vad de tycker.

Detta är ingen fråga POSK som organisation driver. Detta är jag personligen som tycker att det är fullständigt oacceptabelt att människor sätts i fängelse utan domstol och rättegång!

Dawit Isaak arbetade i domkyrkan innan han åkte tillbaka till Eritrea för att hjälpa till att starta tidningen.

Free Dawit Isaak!!!

Resume: Upprop till stöd för Dawit Isaak!>>