Så gick det till när vi fick direktval till alla nivåer

Strukturutredningens betänkande "Närhet och samverkan" behandlar enbart Svenska kyrkans lokala organisation, och valet till denna nivå. Det tar inte alls upp frågan om val till stiftsfullmäktige eller kyrkomöte.

Det gjorde däremot utredningen kring demokrati och delaktighet som tillsattes 2003 och som gav ut tre rapporter: "Demokratin är en successiv uppenbarelse" 2005, "Välja med förtroende" 2006 och "Styra och leda" 2008.

Den andra delen behandlade frågan om direkta eller indirekta val, men utredningen kom inte fram till någon gemensam ståndpunkt och kyrkostyrelsen lade inte fram något förslag till kyrkomötet.

Det valsystem vi har nu med direkta val till stiftsfullmäktige och kyrkomötet tillämpades första gången 2001, dessförinnan utsågs dessa organ indirekt genom elektorer i församlingarna.

Beslutet fattades 1999 med 144 röster mot 95. Ärkebiskop KG Hammar förklarade i slutet av den tre och en halv timma långa debatten att samtliga biskopar föredrog indirekta val, men det hjälpte inte. Så här sa han:

"[…] Vi tycker att det vore väldigt illa med direkta val över det lokala planet. Vi tror inte på det. […] Det gemensamma skälet är att direktval lokalt och indirekt val i övriga nivåer ger bättre uttryck för vad vår kyrka är för någonting. Det är det här med teckenkaraktären som kommer tillbaka igen.

Ju mer avlägsna människor i vårt samhälle är från vår kyrka, desto viktigare är det att vi använder alla till buds stående medel att uttrycka vad vår kyrka är för någonting. Det kan man bland annat göra med valsystem […] Dessutom ger ett direktval lokalt uttryck för att det är där människors engagemang och närhet osv. är förutsatt i vår kyrka, i första hand. Som en information."

Anledningen till förändringen var att de politiska partierna inte ville behöva gå "omvägen" genom att engagera sig i församlingarna för att få in sina representanter i stiftsfullmäktige och kyrkomötet, eftersom de hade svårt att få fram tillräckligt många som var intresserade av att ställa upp där.

POSK anser nu liksom då att det vore bättre om ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte valdes indirekt. Det skulle dessutom innebära att vi fick ett enklare och billigare valsystem.

Ur POSKs Vision och program:
En demokratisk uppbyggnad tillhör Svenska kyrkans identitet. Demokratin har sin grund i varje enskild kristens ansvar för kyrkan. Dopet är den grundläggande vigningen till ansvarstagande och tjänst i kyrkan. Utformningen av demokratin kan dock skifta över tid.

Indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte speglar bättre dessas uppgifter. Stiftsfullmäktige behandlar framför allt frågor som rör församlingar, inte medlemmar.

De frågor som kyrkomötet behandlar rör i första hand kyrkans interna regelsystem och dess verksamhet på nationell nivå, det vill säga församlingarnas gemensamma arbete och kyrkans identitet.

POSK menar därför att ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och bör väljas indirekt av kyrkofullmäktige.

Ett enklare och billigare valsystem bör införas. Församlingens medlemmar ska välja församlingens styrelse.