fbpx

Debatt: En fri kyrka på riktigt

EN FRI KYRKA PÅ RIKTIGT

(Insändaren har varit publicerad i Nerrikes Allehanda 14 augusti>>)

Varför är den svenska kyrkan idag partipolitiskt styrd? Nyligen sade ärkebiskopen Antje Jackelén ; ” Hade kyrkans politiska system formats idag hade de politiska partierna inte funnits med.”

Politik är att vilja något och se till att det blir en förändring i den riktning som önskas och det behöver inte vara partipolitik. Den svenska kyrkan skulle klara sig utmärkt utan partipolitik, eftersom den ofta står i ett motsatsförhållande till kyrkans verksamhet, som bl.a. innefattar gemenskap i Guds vilja och Jesus Kristus, mötesplats för närvaro och att växa i tro, kyrkan som kulturarv och kyrkomusikens betydelse och rekrytering av unga och en utveckling av det ideella arbetet. Det är teologin som skall vara grunden för kyrkans organisation, inte partipolitiska synsätt som har vuxit fram för att, på skilda vis, hantera ekonomiska och sociala frågor i samhället – inte som uttryck för kristen tro.

Partipolitiken inom den svenska kyrkan innebär en sammanblandning av kyrkliga frågor och samhällsfrågor. De politiska partiernas inflytande över kyrkan är ett förlegat system som bör reformeras och det är inte fråga om personkritik. Alla kyrkligt engagerade personer är välkomna. Det är systemet med partipolitik som är otidsenligt och skapar motsättning i stället för gemenskap.

Den partipolitiska styrningen i den svenska kyrkan är inte så gammal. Den tillkom på 1930 talet genom ett beslut i riksdagen att det skulle finnas ett valt kyrkofullmäktige i församlingen på samma sätt som stads-och kommunfullmäktigeorganisationen och på det sättet kom partipolitiken in i kyrkan. Sambandet mellan den gudstjänstfirande församlingen och den kyrkliga beslutsförsamlingen har, under den tid som gått, försvunnit. Det har blivit en skillnad mellan kyrkans andliga liv och kyrkans yttre förvaltning.

Kyrkans Framtid i Hällefors-Hjulsjö församling är en del av POSK, partipolitiskt obundna i svenska kyrkan, den största demokratiska organisationen i Svenska kyrkan för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda utan att binda sig till ett allmänpolitiskt parti. En röst på Kyrkans Framtid i kyrkovalet den 19 september innebär en röst för att den Svenska kyrkan skall bli fri på riktigt.

Marianne Andersson

Ordförande i Kyrkans Framtid


 

(Kyrkans Framtid i Hällefors-Hjulsjö är en del av POSK)

Förtroendevalda i Hällefors-Hjulsjö, Västerås stift

Kyrkan borde styras av evangelium, inte av partipolitik

Debattartikel av Anne Olofsson införd i Norrköpings tidningar den 16 augusti.

POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) tar tacksamt emot debatten om riksdagspartiernas inblandning i kyrkoval och Svenska kyrkans styrning.

Det är en mycket nödvändig debatt som borde kommit redan för 21 år sedan då kyrkans skildes från staten.

Kyrkligt anställda och andra i kyrkan aktiva och engagerade, både förtroendevalda såväl som ideella, kan vittna om hur partipolitikens inblandning gör det svårt för många att veta vad som är partipolitisk ideologi och vad som är evangelium idag.

Inga andra organisationer inom civilsamhället tillåter partipolitik utgöra grunden för sina val av ledamöter för sitt styrelsearbete. Varför ska då Svenska kyrkan vara ett undantag? Kan det bero på att Svenska kyrkan är en oerhört viktig organisation i civilsamhället med sina 5,7 miljoner medlemmar och Sveriges största aktör inom civilsamhället?

Kanske är det då inte så förvånande att partierna ser en chans att styra kyrkans verksamhet i linje med riksdagspolitiken! De önskar fortfarande utöva kontroll och makt över Svenska kyrkan. Den partipolitiska kopplingen stänger dessutom ute vissa som vill engagera sig, då de tvingas att ta partipolitisk ställning för att kunna göra det. POSK kräver inga partipolitiska ställningstaganden för att delta utan är en öppen grupp för att utveckla de kyrkliga frågorna.

POSK har inget emot att personer engagerade i partipolitiken engagerar sig i Svenska kyrkan. Inte alls. De är hjärtligt välkomna både i kyrkan och i POSK. Men själva partipolitiken måste hållas utanför det som handlar om tro och evangelium. Partipolitiken ska leva i val till riksdagen. I kyrkan ska de kyrkliga frågorna stå i fokus.

Vänstern menar att det mycket väl går att blanda tro och politik. Något som POSK i nuvarande system, med partipolitiskt ideologiskt baserade partier med i valet, ser som helt oförenligt. Att kyrkan kan förändra människor som i sin tur kan förändra samhället är otvivelaktigt, likaså att kyrkan som institution ska och kan medverka i att påtala brister i samhället.

Det gjorde även Jesus för 2000 år sedan. Men Jesus styrdes inte av ett partiprogram eller en partipolitisk ideologi utan av uppgiften att sprida Guds kärlek till människorna och att komma med evangeliets glada budskap till oss. Han behövde inte underställa sig ett partiprogram!

Tro och partipolitik är en olycklig sammanblandning i kyrkans styrning såväl som i kyrkovalet!

Styrelsen för POSK i Norrköping genom Anne Olofsson, ordförande

Marta, Marta…

Vad är viktigast? Att bara sitta vid Jesu fötter och lyssna (som Maria gjorde) eller att också se till att det fungerar runtomkring (som Marta gjorde). (Lukas 10:38-42)

Ja, den där texten om Marta och Maria har många gånger stört mig. Ganska ofta så har prästerna (oftast män) predikat hur bra det är med Maria som bara tar sig tid att lyssna. Och Marta, som fixar och donar, hennes insats räknas bort.

Det finns säkert en massa djupt teologiskt smart och genomtänkt att säga om detta. Talat och skrivet. Och jag har säkert missat poängen rejält.

MEN – oavsett detta. Som kyrkopolitiker så känner jag mig ibland som Marta. Som fixar och donar med hus, pengar, mat och det praktiska, för att andra ska kunna få sitta vid Jesu fötter och lyssna på ordet.

Kyrkopolitiker beskylls ibland för att bara vara materiellt intresserade. Och kanske pratar lite för mycket om det praktiska.

Men för mig som kyrkopolitiker för POSK så är visionen tydlig och klar:

POSKs vision är att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

Det är det viktigaste och det yttersta. Allt annat, praktiskt och ekonomiskt, är en förlängning av den visionen.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Från centerpartist till partipolitiskt oberoende

Insändare i Västerbotten-kuriren 18 augusti 2021>>

Du må vara centerpartist, socialdemokrat, sverigedemokrat, moderat eller vänsterpartist – vill du kyrkans bästa: rösta då partipolitiskt oberoende! Det skriver Anna-Sara Walldén.

När jag var 18-år fick jag frågan om jag ville ställa upp i kyrkovalet. Jag gick på gymnasiet i Luleå och var engagerad både i kyrkan och i Centerpartiets ungdomsförbund. Därför var det naturligt för mig att tacka ”ja” till att ge mig in i kyrkopolitiken för Centerpartiet.

Inte visste jag mycket om kyrkopolitik, men så mycket tyckte jag mig veta att kyrkan handlar om evangeliet om Jesus Kristus, och inte om sekulära politiska ideologier eller idéer. Det jag inte visste var att jag snart skulle behöva omvärdera den inställningen i grunden.

Som 23-åring, 2005, fick jag första gången tjänstgöra som ledamot i Kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Det var spännande, intressant men också utmanande. Det var här min syn på kyrkopolitiken ändrades i grunden. Jag mötte många människor som vill kyrkan väl, inte tu tal om det. Men jag mötte också många som satte sina politiska idéer eller ideologier i främsta rummet och där jag upplevde att Bibeln användes mer som en kuliss än som ett verkligt rättesnöre.

Allt mer växte en övertygelse fram hos mig att de politiska partiernas engagemang i Svenska kyrkan är en anomali – en orimlighet, och skadar kyrkan. Inte för att det är något fel på människorna som engagerar sig i dessa grupper, men för att lojaliteten och grunden för engagemanget ligger hos partiet, ideologin eller de politiska idéerna istället för hos kyrkan, i Bibeln och i tron på Jesus Kristus.

Det gäller de nomineringsgrupper som är tydligt kopplade till politiska partier men även de nomineringsgrupper som är mer löst kopplade, men ändå vilar på en sekulär ideologisk grund.

Jag älskade på många sätt kyrkopolitiken, men inför valet 2013 var jag tvungen att tacka nej till fortsatta förtroendeuppdrag för Centerpartiet i kyrkopolitiken. Jag kunde inte fortsätta att ställa upp i ett sammanhang som jag i grunden inte tycker borde finnas. Jag skulle gärna se mina vänner i centerpartiet i kyrkopolitiken – absolut – men inte under centerpartistisk flagg!

Det var en stor sorg för mig att lämna Kyrkomötet och alla de viktiga samtal och beslut som förs och fattas där. Så vad skulle jag göra nu?

Jag ville engagera mig för kyrkan för kyrkans skull – älska hela Svenska kyrkan i hela dess bredd, längd och höjd. Därför valde jag att engagera mig i POSK – partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan. Nu ställer jag återigen upp i valet till kyrkomötet, men för en fri kyrka – på riktigt.

Den 19:e september är det kyrkoval för dig som är medlem i Svenska kyrkan. Då har du också chansen att göra skillnad och göra din röst hörd. Du må vara centerpartist, socialdemokrat, sverigedemokrat, moderat eller vänsterpartist – vill du kyrkans bästa – rösta då partipolitiskt oberoende!

Anna-Sara Walldén, Lycksele

kandidat till Kyrkomötet för (POSK) Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan

(Läs mer om Anna-Sara här>>)


POSK skriver i sitt program:

POSK anser att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra. Förtroendevalda från de politiska partierna utformar gärna regler för kyrkan efter vad som gäller för stat och kommun.

Ett exempel på detta är dagens komplicerade och kostsamma sätt att genomföra kyrkoval. I dag finns en partipolitisk påverkan då riksdagsfrågor drivs i kyrkomötet. Där lyfter företrädare för politiska partier fram partiernas ideologiska grund som en utgångspunkt för hur kyrkan ska formas och den kristna tron tolkas.

POSK vill bidra till ökad medvetenhet om demokratins villkor inom Svenska kyrkan, bland annat genom att arbeta för ett billigare och enklare valsystem. Svenska kyrkans beslutsfattare ska vara demokratiskt valda och företräda församlingar, inte politiska partier.

Jo, det är viktigt att påverka

I Kyrkans Tidning står det att färre personer än förra kyrkovalet tycker det är viktigt att påverka i kyrkovalet.

https://www.kyrkanstidning.se/nyhet/farre-tycker-det-ar-viktigt-att-paverka-kyrkan

Enligt en SIFO-undersökning så har antalet som inte tror det är viktigt att påverka i kyrkovalet ökat från 26 procent till 30 procent.  Detta på grund av pandemin men också på allmänna trender, säger kyrkans analysavdelning.

Men – spelar det ingen roll?

Jo, det är klart det gör! Och det är där POSK är så viktiga. Och alla debattartiklar som POSK skriver, alla samtal som POSKare har, all kommunikation som delas i sociala medier och på annat sätt. Självklart är det viktigt att påverka i kyrkovalet.

Allt vi gör i kyrkovalet påverkar, stort som smått. Och om det är andra som tror att det är oviktigt så är det än mer viktigt för oss som är POSKare att vara ännu mer tydliga.

Så Rösta på POSK för en fri kyrka!

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Kyrkans finns där före och efter

Act Svenska kyrkan arbetar tillsammans med lokala kyrkor och organisationer och kan på det viset finnas kvar och stötta viktig lokal verksamhet runt om i världen.

https://www.svenskakyrkan.se/act/sa-arbetar-vi-i-katastrofer

Act Svenska kyrkan är ledande i psykosocialt arbete inom ACT-alliansen. Ett psykosocialt synsätt bygger på människors egen kraft att stötta varandra och återhämta sig vid kriser och katastrofer. Det bygger också på respekt för medmänniskan och kulturen man verkar i. När det fungerar som bäst får det människor att se sig själva som aktiva överlevare med handlingsutrymme, vilket bidrar till snabbare återhämtning

Vi arbetar i huvudsak med lokala samarbetspartners som känner samhället inifrån. Utifrån deras kunskap och närvaro kan de snabbt analysera behoven och förutsättningarna, samt påbörja akuta insatser. Vi involvera även den drabbade befolkningen i katastrofarbetet, till exempel genom att skapa arbetstillfällen.

Den 15 augusti inträffade en jordbävning på Haiti. Act Svenska kyrkan är redan där och har hjälpinsatser igång. Så här skriver Act Svenska kyrkan på sin blogg>>

Akuta insatser och beredskap för befolkningen på Haiti!

Jordbävning, storm, skört säkerhetsläge. Människorna på Haiti behöver vårt stöd nu. Vi finns på plats redan idag.

Lördagens jordbävning har drabbat en redan utsatt befolkning hårt. Nu är stormen Grace också på väg in över landet. Samtidigt är säkerheten och det politiska läget skört. Landets president mördades nyligen och många på Haiti är rädda och utan hem. Act Svenska kyrkans partner finns på plats och mobiliserar hjälpinsatser.

– Just nu sker en stor behovsinventering på plats i Haiti. Vi är i ständig kontakt med våra partner om vilka behov de ser och vi har ett specialutbildat team på plats som står redo att utföra de insatser som krävs, berättar Nathalie Töpperwien Blom, programsamordnare Act Svenska kyrkan.

Delar av de långsiktiga insatserna ställs nu om till akuta åtgärder för att människor ska få rent vatten, sanitetsartiklar och psykosociala aktiviteter för att mildra stressreaktioner hos både vuxna och barn. Vi lyfter också lokalbefolkningens röster till lokala myndigheter för att säkerställa att verkliga behov möts.

Inom ACT alliansen samordnas alla insatser och de ekonomiska behoven klargörs.

Säkert är att vi behöver vara många som hjälps åt och att nu behövs pengar för att stötta Haitis redan nödställda befolkning.

Din gåva behövs idag!

Fler sätt att ge

Swisha valfritt belopp till 900 1223 Ange AKUT i meddelandefältet

Ge via inbetalningskort:
plusgiro 90 01 22-3 bankgiro 900-1223
Märk inbetalningen AKUT

POSK skriver i sitt program:

Många människor är på flykt från sina hem på grund av krig, fattigdom, religiös förföljelse och klimatförändringar. Svenska kyrkans engagemang för skapelsen och social rättvisa ska alltid vara förankrat i vår kristna tro. Genom att utveckla Svenska kyrkans opinionsbildande arbete vill POSK göra allmänheten mer medveten om behovet av internationella insatser för människor i nöd. Också internt behöver Svenska kyrkans kommunikation stärkas. Det är bra om kyrkans medlemmar har kunskap om det internationella arbete som kyrkan deltar i genom Act Svenska kyrkan.

Gå för framtiden

Just nu pågår en pilgrimsvandring genom Sverige som har som mål att vara framme i Glasgow när FN:s klimatmöte startar i november. En pilgrimsvandring som går att följa via blogg och instagram.

https://www.instagram.com/pilgrimswalkforfuture/

Pilgrimsvandra på bloggen

https://pilgrimswalkforfuture.blogspot.com/

Så här står det som introduktion på bloggen:

Den 18 juli inleds en stor internationell pilgrimsvandring som går ända från pilgrimsstaden Vadstena till klimatmötet COP26 i Glasgow. En enad motståndsrörelse och samtidigt en inre pilgrimsresa där vi hinner tänka och reflektera över våra egna liv. I denna blogg får vi följa vandringsledare Annika Spalde på en livsviktig vandring fylld av både allvar och hopp! Läs mer om vandringen på www.walkforfuture.se

Act Svenska kyrkan står bakom vandringen

Så här skriver Act Svenska kyrkan på sin webbsida och uppmanar till att skriva på namninsamlingen:

Kyrkor och organisationer runt om i världen kraftsamlar inför klimattoppmötet i Glasgow, COP26 i november 2021. Act Svenska kyrkan och den globala ACT-alliansen höjer rösten för ambitiösa klimatåtaganden som tar klimatnödläget på allvar.

I en gemensam namninsamling lyfter vi fem krav till världens ledare:

  • Världens regeringar måste omedelbart vidta de åtgärder som krävs, i form av lagstiftning, regelverk, handlingsplaner och finansiering, för att begränsa den globala uppvärmningen till max 2 grader, helst 1,5 grad.
  • Världens regeringar måste implementera klimatlösningar som prioriterar jämställt deltagande av människor och skydd av ekosystem före ekonomiska vinstintressen.
  • Världens regeringar behöver agera nu för att uppnå noll-utsläpp senast år 2050. Länder med höga utsläpp bör gå före och säkerställa att utsläppen minskar omedelbart. Detta innebär utfasning av fossila bränslen, investering i förnyelsebar energi för alla, samt bevarande och återställande av naturliga ekosystem.
  • Världens regeringar bör verka för fossilneutrala naturbaserade klimatlösningar, särskilt lösningar som bidrar till stärkt motståndskraft hos samhällen, inklusive för ursprungsbefolkningar i klimatnödläge. Lösningarna bör bygga på insatser för ekosystemen som sker med lokalt jämställt inflytande.
  • Klimatfinansiering måste öka, avsevärt och omedelbart, till fattiga klimatsårbara samhällen och länder som lever i frontlinjen av klimatnödläget.

Klimatkrisen är den största gemensamma utmaningen som mänskligheten har stått inför. Genom att ta ansvar för en hållbar framtid inom planetens gränser, utifrån en rättvis fördelning av resurser kan vi uppnå klimaträttvisa. Skriv under och ta ställning för mer ambitiösa klimatåtaganden! (Klicka på länken för att skriva på.)

https://www.svenskakyrkan.se/act/act4climate 

Skriv under senast 31 oktober.

https://walkforfuture.se/


POSK skriver i sitt program om miljöarbetet.

POSK vill att Svenska kyrkan ska tala tydligt om vårt ansvar för skapelsen och för att motverka klimatförändringarna. På alla nivåer ska kyrkan sträva efter att leva upp till detta ansvar i förvaltning, konsumtion och resande. Kyrkan bör fortsätta att vara aktiv i det offentliga samtalet om klimatomställningen. Skapelseteologi och ansvarstagande bör ha en självklar plats i förkunnelse, liturgi och bön.

Svenska kyrkan ska även tala tydligt om vikten av en mer rättvis resursfördelning av jordens tillgångar. När vi konsumerar varor och tjänster som producerats i utvecklingsländer ska vi efterfråga sådant som produceras i en god arbetsmiljö och gynnar en hållbar utveckling.

Helt packade

I dag var jag med när stiftsPOSKföreningen i Göteborgs stift samlade ett glatt gäng som packade och fördelade alla valsedlar som ska ut till stiftets alla valnämnder.

Det är en ganska stor logistik med valsedlar för olika distrikt i stiftsfullmäktige och olika antal. Men med gemensamma krafter lyckades vi på under tre timmar få ihop hela logistiken, fördela och bära in i de bilar som skulle lämna vidare till valnämnderna. Kostnaden för att skicka via posten är ju otroligt dyr, så det är tacksamt när alla kan hjälpa till och köra ut valsedlarna.

Det är inte bara vår förening eller vår nomineringsgrupp som gör det här. Överallt i hela landet, har ideella jobbat med valet på många olika sätt. För att det ska fungera och för att väljarna ska ha valsedlar och veta vad de kan rösta på.

Och jag tycker givetvis att alla ska rösta på POSK. Eftersom POSK har idéerna för Svenska kyrkan, POSK har visionerna. Vi kan, vi vill och vi ska ta ansvar för Svenska kyrkan!

POSK – för en fri kyrka!

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Kyrkovalsarbete 2021. Foto Carina Etander Rimborg

Avskaffa arvoden i kyrkopolitiken!

Enligt kyrkopolitikerna i Mariefred går det inte att likställa uppdraget som förtroendevald med vilket ideellt uppdrag som helst, skriver Åke Norell, Mariefred.

Avskaffa arvoden i kyrkopolitiken!

Mariefred 11 augusti 2021
”Om du har problem med arvodet – lägg det i kollekthåven!” Det var rådet jag fick när jag som förtroendevald i Mariefreds församling för tiotalet år sedan föreslog att kyrkopolitikerna skulle avstå från sammanträdesarvodet. Frågan ansågs inte värd att ens diskutera.
När jag år 2018 återkom i kyrkopolitiken aktualiserade jag ånyo frågan. I en motion föreslog jag att sammanträdesarvoden – och fasta arvoden – skulle avskaffas samt att motsvarande medel i stället skulle användas i det diakonala arbetet. Motionen avslogs.
Enligt kyrkopolitikerna i Mariefred går det inte att likställa uppdraget som förtroendevald med vilket ideellt uppdrag som helst. Varför inte? Statskyrkan är avskaffad sedan drygt tjugo år. De förtroendevalda måste inse att de nu verkar inom den frivilliga sektorn. Många församlingar (t ex Strängnäs domkyrkoförsamling) har avskaffat sammanträdesarvodet.
Under de närmaste åren kommer församlingens ekonomi att försämras. År 2013 var 73 procent av Mariefredsborna kyrkotillhöriga. År 2020 hade andelen kyrkotillhöriga sjunkit till 63 procent. Den nedåtgående trenden består
För att klara kyrkans ekonomi måste antalet anställda ses över. Det kommer att behövas fler ideella insatser i framtiden. Mycket av arbetet i församlingen görs redan idag utan ersättning. Varför ska kyrkopolitikerna arvoderas? Det är inte rimligt att vissa uppgifter arvoderas men inte andra.
POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) är den största nomineringsgruppen i Mariefred. De förespråkar i sitt handlingsprogram återhållsamhet med arvoden.  Inför årets kyrkoval har de uttalat att de på lokal nivå vill minska eller slopa arvodering av förtroendevalda. I kyrkofullmäktige är de fler än de arvodesberoende socialdemokraterna. Därför – upp till bevis!
ÅKE NORELL Mariefred
———
POSK har under många år kämpat för att få bort orimliga arvoden till förtroendevalda. I programmet så står det:
POSK anser att förtroendevalda ska få ersättning för förlorad arbetsförtjänst och pensionsrätt och att förutsättningarna för kyrkliga förtroendeuppdrag måste förbättras genom anpassade arbetsformer. POSK förespråkar återhållsamhet vad gäller arvodering av förtroendeuppdrag.

Det behövs fler platser för att utbilda församlingsmusiker!

Gästbloggare Karin Långström:

POSK vill att Svenska kyrkan ska vara ett sammanhang som ger närvaro, gemenskap och möjlighet att växa i tro. Kyrkan ska i allt hon gör förmedla befrielse, hopp och livsmod. I Svenska kyrkan ska varje människa bli sedd och tas vara på som en gåva i församlingens liv.

Det är i musikverksamheten det sker

Många människor vittnar om att det är just i musikverksamheten som detta sker. Kyrkomusik innebär så mycket: gemenskap, vänskap och tro växer under såväl körövningarna i församlingshemmet som i gudstjänstgemenskapen där psalmer och annan musik fördjupar och förstärker evangeliet.

Musikgudstjänster och konserter är omistliga delar i kyrkans liv och i kulturlivet i stort. Att redan som barn eller ungdom vara med och spela och sjunga är självklart, och undervisning i främst orgelspel bör erbjudas i fler församlingar än idag.

Organister i framkant

Men kyrkan behöver kvalificerad personal för uppgiften, och behovet av rekrytering av kyrkomusiker är mycket stort. Projektet Organister i framkant (organisteriframkant.se) räknar med att Svenska kyrkan behöver rekrytera 700 kyrkomusiker fram till år 2030 för att säkra personalförsörjningen. Det är ingen liten uppgift och flera insatser behöver göras från nationell nivå i nära samverkan med utbildningsinstitutionerna.

Fler utbildningsplatser behöver finnas. När jag i egenskap av skolpräst på folkhögskola var med i antagningsgruppen för kyrkomusikerlinjen har jag de senaste åren frustrerat sett att ett antal sökande behövt få ett negativt antagningsbesked. Inte för att de inte var tillräckligt musikaliskt begåvade eller kyrkligt förankrade – en del av dessa är redan anställda som kyrkomusiker i församling – utan för att det inte finns plats.

Utöka antalet platser!

Liknande situation finns vid (minst) en av de övriga folkhögskolorna. Jag hoppas att viljan finns hos folkhögskolorna att utöka antalet platser. De svenskakyrkliga folkhögskolorna borde med glädje satsa mer på sina kantorsutbildningar, men i brist på det kunde nationell nivå bidra med att ta ett större ekonomiskt ansvar för utbildningen än vad de gör idag. Vidare behöver de förberedande kantorsutbildningarna stärkas. Här börjar inte så få musikstuderande sin bana, eftersom det tar lång tid att lära sig orgel som nytt instrument.

Gynna församlingslivet

När det gäller kyrkomusikerutbildningen på högskola kunde nationell nivå definiera vad en organist ska ha med i sin examen. Idag kan en organist examineras utan t ex liturgiskt orgelspel eller barnkörmetodik, och det är inte särskilt gynnsamt i församlingslivet!

Mycket finns dock att göra på församlings- och pastoratsnivå. Det är önskvärt att vi uppvärderar våra egna utbildningssystem och låter behöriga kyrkomusiker komma ifråga vid tillsvidareanställning. Det är heller inte så lyckat att i annonser ange “kyrkomusikerutbildning eller motsvarande” som utbildningskrav.

Våra kyrkomusikerutbildningar på de olika nivåerna är unika, specialdesignade för Svenska kyrkans församlingsliv där musikerhantverk och pastoral blick tränas tillsammans med studiekamrater, lärare, skolpräster och praktikförsamlingar.

Den som blir anställd utan examen kan ändå uppmuntras: det är oerhört gynnsamt att kombinera församlingstjänst och kantorsstudier – men då måste det finnas fler tillräckligt antal studieplatser.

Karin Långström (POSK) Präst i Skara stift
Kandiderar till kyrkomötet

Under mandatperioden 2022–2025 vill POSK verka för:

att föra dialog med kyrkomusikerna och körförbunden kring utmaningar och möjligheter för kyrkomusikens utveckling.

att en revision av psalmboken ges nödvändig tid och är noggrann med teologiska, språkliga, musikaliska och upphovsrättsliga kompetenser.

att kyrkans böcker, musik, och allt som produceras med stöd av kyrkoavgiftsmedel ska vara fritt att använda och sprida.

att fler kyrkomusiker har instrumentalundervisning i sina tjänster.