fbpx

Fick du fikon, Sakarias?

Skrivet av

Eller jag kanske skulle skriva ”Fick du fikon, Roger?”

Roger Persson Österman (S), skriver i tidningen Dagen och påstår att det är att köpa grisen i säcken att rösta på POSK. För det går inte att veta vad de olika ledamöterna vill. Han skriver att han har varit runt och tittat på flera olika POSK-sidor påstår han.

https://www.dagen.se/debatt/2021/08/09/s-kyrkopolitiker-den-som-rostar-pa-posk-far-grisen-i-sacken/

Var finns Rogers uppfattningar?

Så jag googlar runt lite för att hitta var jag kan hitta vad Roger och hans socialdemokratiska kompisar tycker. Alltså hans enskilda uppfattningar, för det är tydligen det som är viktigt. Och det gav inte mycket för handen.

Men att han är socialdemokrat det vet jag, det framgår tydligt i debattartikel i tidningen Dagen och den som publicerades i Kyrkans Tidning i maj 2021 (https://www.kyrkanstidning.se/debatt/saknar-kunskap-om-de-fortroendevalda)

Fikonspråk

Roger har läst Amanda Carlshamres debattartikel i tidningen Dagen 27/7. Och han skriver:

Det riktigt stora problemet är dock att Posk döljer sig bakom en osynlighetsslöja. Vad betyder “svenskkyrklig teologi”? Ett fikonord som kan gömma synnerligen divergerande uppfattningar.

Nu har jag förstått att Roger är en akademiker som är beläst eftersom han är professor i finansrätt vid Stockholms universitet. Då borde Roger kunna ha hittat POSKs småskrifter där vi , i Erik Eckerdals utmärkta lilla småskrift, faktiskt förklarar vad Svenskkyrklig teologi är.

Småskrifter

Roligt med engagerade förtroendevalda

Det är härligt att läsa om Roger och hans (S)-kompisar i Maria Magdalenas församling i Stockholm, som är engagerade och aktiva i församlingen. Precis som det ska vara och något som välkomnas.

Men att ganska ofint ge sig på en annan grupp och påstå att det är att köpa grisen i säcken – jämfört med det program som (S) presenterar på sin sida och som beslutats av socialdemokraternas partistyrelse (!).

En riktigt Fri kyrka

Nej, jag är ledsen Roger. Det engagemanget som du och dina kompisar har i och för kyrkan och dess verksamhet är superbra och jätteviktigt. Men att ni har valt att stå på en lista för ett politiskt parti, där nuvarande statsministern är med och bestämmer inriktningen för Svenska kyrkan gör mig orolig.

Om ni verkligen menar allvar med att det ska vara en fri kyrka – så ska ni rösta på POSK och ställa upp på en POSK-lista. Då blir kyrkan och staten skilda på – på riktigt. Och ert engagemang kan oberoende av vad ni röstar på i de allmänna valen, komma kyrkan till del.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Läs också Amanda Carlshamre och Lotta Jonssons svar till Roger Persson Österman debattartikel.

https://www.dagen.se/debatt/2021/08/10/vart-partiprogram-berattar-tydligt-vad-posk-vill-verka-for/

40 dagar

Skrivet av

En av de märkliga sakerna som står i bibeln är berättelsen om när Jesus frestas i öknen. Hos evangelisten Lukas  (4:1-13) står det till exempel:

Jesus återvände från Jordan uppfylld av helig ande, och ledd av Anden var han fyrtio dagar ute i öknen, där han sattes på prov av djävulen. Under hela denna tid åt han ingenting, och när den var slut blev han hungrig.

Ok – han fastade 40 dagar och åt ingenting. Sen (!) blev han hungrig. Det tycker jag är konstigt.

Ska vi fasta?

I dag är det 40 dagar kvar till kyrkovalet 19 september. Jag är  inte beredd att gå in i fasta under hela den tiden. Men jag kommer att järnet för att det ändå ska gå bra i kyrkovalet för POSK. Och det vet jag att många POSKare också gör. För det behövs.

Var finns det information?

Inte sällan påstås det att det inte går att hitta information om vad grupperna tycker och tänker och vill i kyrkovalet. Inget kunde vara mer fel – åtminstone när det gäller POSK. Och där behöver vi alla hjälpas åt att sprida informationen!

Dela POSKs program, både i dina sociala medier och fysiskt med foldrar. Prata med grannar, vänner, församling och andra intresserade.

Vad är dina hjärtefrågor

Vi har alla olika hjärtefrågor som är viktiga för oss. Och eftersom POSKs program är så omfattande och spänner över det mesta som rör Svenska kyrkan så kan du säkert hitta något om det som är just dina viktigaste frågor i vårt program. (Du hittar länken längst ner).

Dessutom har POSK lösningar och längre skrivelser om kyrkosyn, hur ett demokratiskt system kan se ut när Svenska kyrkan återgår till indirekta val. Allt detta hittar du i våra småskrifter https://www.posk.se/vi-vill/smaskrifter/

Vi kan, vi vill och vi ska ta ansvar

Så – med 40 dagar kvar så går vi in i en ökenvandring där vi har det första målet framför ögonen. Nu ska vi vinna valet, vi ska lyfta de viktiga frågorna för Svenska kyrkan och vi ska visa att vi vill vara med och ta ansvar!

POSK – för en fri kyrka!

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Vision och program

Kyrkans nutid och framtid

Skrivet av

Under helgen hade Svenska Kyrkans Unga sitt årsmöte, det så kallade RÅM (Riksårsmöte). Mötet anordnades digitalt – där de valda representanterna samlades lokalt i stiften och genomförde mötet digitalt tillsammans i hela landet.

Jakob Schwarz om vikten att låta ungdomarna ta plats

Jakob Schwarz, som avgick som Svenska Kyrkans Ungas ordförande, efter fyra år, skriver i en debattartikel i Kyrkans Tidning om vikten att låta barn och ungdomar vara kyrka lika mycket som de vuxna.

https://www.kyrkanstidning.se/debatt/lat-de-unga-vara-lika-mycket-kyrka-som-de-vuxna-ar

Han listar några olika insikter som han under sina år som ordförande har kommit fram till:

Vad innebär det att tala om människovärdet?

Den första insikten handlar om ett hållbart sätt att tala om människovärdet, som det de senaste åren har talats allt mer om. Det är min fasta övertygelse att Evangeliet alltid måste komma först och talet om allas lika värde som en konsekvens av detta. För många är det viktigt att berätta att vi står upp för allas lika värde, men har inte lika lätt för att tala om varför vi måste göra det. Det gör budskapet ihåligt och ganska lätt att avfärda.

Unga idag behöver rustas i sin tro, lära sig vad Bibeln säger och vad tron leder till. Därför är det avgörande att vi överallt där vi kan talar om Evangeliet, det glada budskapet, om Jesus ord som förändrar liv. För i det budskapet finns mer än nog för att förstå att varje människa har samma okränkbara värde och värdighet. Den som har förstått det kan också med hjälp av sin tro motivera människovärdet i skolan, på jobbet, på sociala medier eller var än det behövs.

Avgörande för barn och ungas delaktighet

POSK skriver i sitt program om vikten att ha bra undervisning i församlingarna, för att unga som vuxna faktiskt ska kunna växa vidare i sin tro och kunna leva som kristna i vardagen.

Jag vet inte om du själv kommer ihåg hur underbart det var att åka på läger, få träffa sina kristna kompisar, sjunga, gå på gudstjänst, leka och vara uppe sent på nätterna med spel, spex och djupa samtal – och kanske hur tomt det kändes att komma hem och försöka fortsätta som kristen i skolan och vardagen. När det var helt andra människor man hade omkring sig. POSK förstår vikten i att rusta alla som vill växa som kristna och skriver om detta i sitt valprogram.

Det behövs ett tydligt stöd

Jakob Schwarz fortsätter och skriver:

För att barn och unga ska vara både samtid och framtid i vår kyrka, krävs ett osvikligt stöd både till de unga som organiserar sig själva och till den församlingsverksamhet som riktar sig till barn och unga. Stödet kan se olika ut, men det måste finnas där. Det handlar till exempel om en stabil och långsiktig post i församlingens budget, som täcker både anställda pedagoger och konkreta satsningar på de unga. (…)

Inte minst församlingens förtroendevalda är nyckelpersoner i att prioritera barnen och ungdomarna i församlingen. Ett osvikligt stöd till de unga leder otvivelaktigt till en blomstrande församling idag och en levande kyrka i framtiden!

Precis så – vi som är förtroendevalda och har ansvar måste hjälpa till att skapa den grogrund och växtplats där alla som vill kan få växa till som kristna – för att världen ska leva.

Kyrkans framtid och nutid

När jag var ung så hade vi tröjor där det stod ”Kyrkans Framtid” – för vi ville visa på att vi faktiskt var de som i framtiden skulle vara med och ta ansvar i kyrkan. Några av oss är det nu. Och många är de förtroendevalda som genom Svenska Kyrkans Unga eller Kyrkans Ungdom och Ansgarsförbundet, som det hette då, har fått en väg i i en församling och ett fortsatt engagemang.

Men ungdomarna är inte bara framtiden, de är framförallt nutiden. Och det är nutiden som formar dem (och oss alla) för framtiden. Vad vi gör nu, hur vi agerar nu, det får konsekvenser i framtiden.

Hjälp oss att ta ansvar och rösta på POSK – för en fri kyrka!

Ur POSKs program:

Svenska kyrkan är beroende av tillgång på goda ledare. Det är därför viktigt och nödvändigt att inför framtiden tidigt identifiera lekmän och ungdomar och ge dem växande ansvar och utbildning. Svenska kyrkan behöver en strategi och ett program för fortbildning och ledarförsörjning.

Svenska kyrkan behöver stärka samtalet om lärjungaskap och i förlängningen rekryteringen för tjänst inom kyrkan. POSK menar att de gudstjänstfirande gemenskaperna är en naturlig bas för detta. Att finna de som har en kallelse att bli kyrkoarbetare är en viktig uppgift i alla församlingar och stift där inte minst den stora gruppen unga konfirmandledare är en viktig målgrupp. POSK verkar för möjligheten att göra ett trainee-år i hela Svenska kyrkan som ett sätt för unga människor att pröva ett kyrkligt arbete.

(…)

Avgörande för barn och ungas delaktighet och samhörighet med kyrkan är delaktigheten i församlingslivet. Det kan bland annat ske genom körer, som ungdomsledare, i olika kyrkliga ungdomsorganisationer eller i olika former av praktiskt eller diakonalt arbete. När man vuxit i sin tro och sin församling behöver man växa vidare utanför sin församling och ges möjlighet att komma in i ett större sammanhang. Ett gott exempel är de samverkansläger mellan församlingar som anordnas i flera stift. Stiften behöver ta ansvar för att det finns fördjupande mötesplatser för ungdomar och unga vuxna som vill gå vidare i sin tro tillsammans med andra.

POSK menar att det är viktigt med ungas självorganisering och vill stärka barn- och ungdomsorganisationer inom Svenska kyrkan, såsom Svenska Kyrkans Unga och Salt – barn och unga i EFS. De Ungas Kyrkomöte bör regleras kyrkorättsligt och få välja representanter med yttranderätt till kyrkomötet.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

PS – för den som vill rösta på Jakob Schwarz i kyrkovalet så återfinns han på POSKs kyrkomöteslista i Lunds stift, plats 10.

Indirekta val är demokrati

Skrivet av

Återigen skriver (S) en debattartikel och hävdar att direkta val i kyrkovalet är det enda rätta. (Kristianstadsbladet 8 augusti 2021)

* att de direkta valen till Kyrkan ska bevaras för att säkerställa ett demokratiskt medlemsinflytande.

Det finns olika typer av demokrati. Och indirekta val är lika demokratiskt som direkta val. Det är bara en annan typ av demokrati. En som skulle vara mycket mer säker och och ge Svenska kyrkan mer stadga som hon behöver.

Socialdemokraterna fortsätter:

Kyrkan ska finnas till för och vara öppen för alla – detta är en av grunderna i det vi kallar folkkyrkan. Mot detta mobiliserar de krafter som vill sluta kyrkan inåt och ställa grupp mot grupp – det kan vi aldrig acceptera!

Och jag hävdar med emfas att det är därför Svenska kyrkan ska ha indirekta val. Så att vi inte får in de krafterna som socialdemokraterna är så rädda för ställer till det för kyrkan. För det är (S) och de övriga politiska partierna som har ställt grupp mot grupp.

Ur POSKs program:

Församlingen är kyrkans grundläggande enhet och varje församling ska utifrån lokala förutsättningar ges så stort ansvar som möjligt. I varje församling i ett pastorat finns ett församlingsråd som utgör församlingens styrelse och som har ansvar för församlingens grundläggande uppgift: att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission.

(…)

POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare och så att det bättre speglar vår kyrkosyn. Stiftsfullmäktiges och kyrkomötets ledamöter bör väljas av församlingarna i indirekta val så att de representerar sina respektive församlingar och stift.

Att stiftsfullmäktiges och kyrkomötets ledamöter har församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet är avgörande för deras insatser. I dag kan grupper använda kyrkomötet som plattform för samhällspolitiska syften. När ledamöter representerar församlingar får kyrkomötets beslut legitimitet.

(…)

Avgörande för barn och ungas delaktighet och samhörighet med kyrkan är delaktigheten i församlingslivet. Det kan bland annat ske genom körer, som ungdomsledare, i olika kyrkliga ungdomsorganisationer eller i olika former av praktiskt eller diakonalt arbete. När man vuxit i sin tro och sin församling behöver man växa vidare utanför sin församling och ges möjlighet att komma in i ett större sammanhang.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

 

Nej till nytt villkor för att få prästvigas

Skrivet av

I senaste numret av Kyrkans tidning presenteras den fjärde artikeln om vilka frågor de olika nomineringsgrupperna tycker är viktigast inför kyrkovalet den 19/9. I artikeln ställs följande fråga till de olika grupperna: ”Är det dags att ta bort samvetsklausulen för präster, så att alla som prästvigs måste säga ja till att viga par av samma kön?”

Frågan ställs förstås utifrån att kyrkomötet 2009 fattade beslutet att samkönade par får vigas i Svenska kyrkan. I detta beslut framgår det tydligt att en präst i vår kyrka även fortsatt har möjlighet att se på äktenskapet som något endast en man och en kvinna kan ingå, samtidigt som det är fullt möjligt för en annan att med glädje viga samkönade par, men detta gillas inte av alla.

Sedan 2009 har det i kyrkomötet behandlats motioner med innebörden att beslutet ska ändras på så sätt att det ska tillföras ett ytterligare krav för prästvigning, vilket då skulle innebära att man måste säga ja till att viga samkönade par för att kunna prästvigas. Dessa motioner har avslagits, och detta kanske allra tydligast år 2016 (motion 2016:29) då inte bara kyrkomötets majoritet röstade för ett avslag utan även biskopsmötet och läronämnden klart och tydligt markerade att detta inte är en möjlig väg att gå, då det bl.a. skulle inskränka biskoparnas självständiga ansvar för prövning av prästkandidater.

Villkoren för att få prästvigas som idag gäller är tre – 1. man ska vara döpt och konfirmerad, 2. man ska tillhöra Svenska kyrkan och 3. man ska förklara sig beredd att tjänstgöra med andra som vigts till uppdrag inom kyrkans vigningstjänst oavsett kön – och de är alla konstitutiva för Svenska kyrkans karaktär. En del har menat att det föreslagna fjärde villkoret är av samma art som det tredje och att det därför vore möjligt att införa det, men inför beslutet 2016 klargjorde läronämnden att en avgörande skillnad är att villkor nummer tre måste uppfyllas för att inte riskera sakramentens giltighet. Så var inte fallet med det föreslagna villkoret som då föreslogs och möttes med avslag.

Inför kyrkovalet väljer nu Kyrkans Tidning att ta upp den här frågan igen, och jag vill lyfta var POSK står när det gäller det här. För oss är det centralt att beslutet som fattades 2009 bör fortsätta att gälla i sin helhet. Ansvaret för att kyrkliga handlingar kan utföras ligger aldrig på den enskilda prästen utan på församlingen och i förlängningen hela kyrkan, vilket innebär att de som vill vigas i vår kyrka har möjlighet att bli vigda.

Ur POSK:s program:
”POSK delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande. Hur man ser på vigsel med par av samma kön ska inte heller ha någon betydelse för vem som erbjuds anställning inom Svenska kyrkan.”

I ett större perspektiv kan de olika ståndpunkterna i den här frågan sägas vara ett exempel på den bredd av kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms i Svenska kyrkan, och för POSK är det viktigt att lyfta fram att olikheterna måste få finnas och att det är av största vikt att vi respekterar varandras olika tolkningar. Svenska kyrkan tål att det finns olika uppfattningar – kanske är det till och med en av vår kyrkas stora tillgångar? – eftersom vi inte är en åsiktsgemenskap utan en trosgemenskap som hålls samman av tron på Jesus Kristus som vår frälsare.

Ur POSK:s program:
”De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom. POSK vill vara ett forum för informationsutbyte och samverkan i kyrkliga frågor. För att undvika kyrkosplittring måste alla vara beredda att respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt fattade beslut.”

Emma Hedlundh
Ledamot i kyrkomötet från Uppsala

Förändra och förenkla valsystemet

Skrivet av

Anders Brunnstedt skriver i en debattartikel på dt.se om att valsystemet till Svenska kyrkan behöver förändras och förenklas. 

Den 19 september är det kyrkoval. Kyrkovalet 2017 kostade 175 miljoner kronor enligt Kyrkans tidning. Beräknat per röstande 2017 blir det 178 kronor per röst. Enligt Valmyndigheten kostade de allmänna valen 2014 till kommun, landsting och riksdag totalt 258 miljoner kronor. Beräknat per röstande 36 kronor per röst. Kyrkovalet är alltså fem gånger dyrare per röst.

Sedan länge har företrädare för POSK (Partipolitiskt Obundna i Svenska kyrkan) motionerat i kyrkomötet om olika förslag för ett förenklat och förändrat valsystem i Svenska kyrkan. Så kommer också att ske till årets kyrkomöte.

Många av förslagen har gällt en återgång till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte. Kyrkans struktur är inte att jämföra med en nationalstat. Kyrkans primära enhet är församlingen där den grundläggande uppgiften hanteras: gudstjänstens fest firas, undervisning för alla bedrivs samt kyrkans mission och kärlekens diakoni utövas. Kyrkan är en medlemsorganisation. En vanlig ordning i andra medlemsorganisationer är att man i direkta val bland medlemmarna utser de som styr den lokala verksamheten. Företrädare till regionala och nationella organ utses av de direktvalda i det lokala sammanhanget. En god demokratisk ordning som också skulle passa i Svenska kyrkan.

Principen i tidigare kyrkoval har varit att de olika grupperna får bidrag till valsedlar uppgående till antalet röstberättigade i varje valkrets. I Västerås stift innebär det i år att ca 6.700.000 valsedlar till valen av stiftsfullmäktige och kyrkomöte har tryckts. (Med reservation för om någon grupp inte valt att utnyttja hela sitt bidrag). Det motsvarar i vikt mer än åtta ton, ett mindre lastbilslass.

Om vi hade indirekta val till kyrkomötet så skulle vi också reducera risken för att ytterkantspartier använder Svenska kyrkans kyrkomöte som en språngbräda för att komma in i riksdagen. Tidigare har SD gjort det, och i år kan Alternativ för Sverige komma att utnyttja systemet.

POSK är för en partipolitisk fri och demokratisk folkkyrka. Tycker du också att 175 miljoner är alldeles för mycket för ett kyrkoval: Gör ett gott val – lägg din röst på POSK.

Anders Brunnstedt
Falun, kandidat till kyrkomötet

100 motioner till årets kyrkomöte

Skrivet av

Årets kyrkomöte hålls den 5-8 oktober och 22-24 november. Den första sessionen där kyrkomötets arbete sker i olika utskott kommer att genomföras digitalt på distans och den andra sessionen planeras att genomföras på plats i Uppsala. Till skillnad från förra året då det var begränsad närvaro i utskottsarbete och i plenum kommer alla kyrkomötets 251 ledamöter att tjänstgöra i höst.

Idag gick motionstiden ut för kyrkomötets ledamöter att lämna in motioner. När klockan slog 16.00 kunde det konstateras att 100 motioner hade skickats in. Långt många fler än förra året då det var begränsad motionsrätt. Motionerna kommer nu att bearbetas redaktionellt och först i slutet av augusti kommer de fullständiga publiceras då också alla motionärernas namn finns med på respektive motion. Men redan nu finns alla att läsa på kyrkomötets hemsida.

Av den information som idag finns tillgänglig så har POSKs ledamöter i kyrkomötet varit flitiga. Åtminstone 20 ledamöter finns med som motionärer på de 12 motioner som har skrivits under av en ledamot från POSK. Det ser ut att vara den grupp som involverat flest personer i motionsskrivandet. De motionerna som POSKare har skrivit handlar om: Begravningssamfälligheter, förenkling och lägre kostnader för kyrkoval, förändring av kyrkostyrelsens färdplan för samverkan och digitalisering, mindre sårbara regler för kvalificerat beslutsfattande, direktiv för psalmboksrevisionen, digitalt godkännande av kandidatur i kyrkoval, nivån på kyrkoantikvarisk ersättning, hållbart skogsbruk, indelningsförändringar inom pastorat och av församlingar som inte ingår i pastorat, reformerade indirekta val, att ge utlandsverksamheten det stöd den behöver och om att vara förtroendevald hela mandatperioden. Motionerna stämmer väl överens med punkter ur POSKs program och kommer att presenteras i sin helhet här på bloggen framöver.

Flera av motionsämnena från de olika grupperna är liknande. Flera relaterar på olika sätt till pandemin och hur den påverkat Svenska kyrkans verksamhet. Klimat och hållbarhet är också ämnen som återkommer. Flera motioner anknyter också till årets skrivelser från kyrkostyrelsen till kyrkomötet, som revideringen av psalmboken och förslagen om ökad administrativ samverkan inom ett antal områden för att möta framtida ekonomiska utmaningar för Svenska kyrkan. Andra handlar om omsorg om djuren, att avskaffa pastorsadjunktåret, krisplaner eller kärleken till fosterlandet. I praktiken är det väldigt få av de inlämnade motionerna som får bifall. POSK kommer att arbeta för att få så stort genomslag som möjligt för de inlämnade motionerna och att väl avvägda och kloka beslut fattas vid kyrkomötet i höst.

Victor Ramström
informatör, motionär och ledamot i kyrkomötet

Foto: Magnus Aronson/IKON

Vad vill politikerna med Svenska kyrkan?

Skrivet av

Vad vill politikerna med Svenska kyrkan? Frågan ställs av Transports representant Mikael Ladman i Fagersta-Posten den 24 juli.

https://www.fagersta-posten.se/artikel/debatt-infor-kyrkovalet-vad-vill-de-svenska-politikerna-med-kyrkan

Det saknas information?

Ladman vill veta vad politikerna tänker med Svenska kyrkan, hur de vill utveckla verksamheten och framförallt hur de vill ta hand om kyrkogårdarna. Han påstår att det inte finns sådan information någonstans och han saknar debatten.

Svar från Centerpartiet

Svaret kommer i samma tidning (3 augusti) från centerpartisten Magnus Nystedt som hävdar att kyrkovalet rör alla – inte bara kyrkans medlemmar. Och sen försöker han berätta allt som Centerpartiet vill göra.

Och Nystedt radar upp en massa vackra ord om hur kyrkan ska vara välkomnande, demokratisk, ha ett värdigt bemötande ja, en massa saker som vilken kommun eller vanlig organisation som helst kan skriva under på. Och hur det ska satsats på förnybar el och laddstolpar.

https://www.fagersta-posten.se/artikel/insandare-kyrkovalet-beror-alla-medlem-eller-inte

Var är klon?

Hur kan kyrkovalet gälla alla – inte bara medlemmar? Hur tänkte Nystedt där? Ok, jag ska inte raljera för mycket. För Nystedt lyfter också viktiga frågor, till exempel om hur församlingen är basen, hur besluten ska ligga nära verksamheten.

Men jag saknar ändå den där klon. Vad det är för skillnad på kyrkan och en vanlig organisation? För kyrkan är något helt annat än en kommun, en fotbollklubb eller ett företag.

POSK har visionerna

POSK har en tydlig vision för Svenska kyrkan och vi uttrycker den i flera punkter så här:

POSKs vision är att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan

    • ger närvaro, gemenskap och möjlighet att växa i tro
    • förmedlar befrielse, hopp och livsmod
    • ser och tar vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
    • respekterar individen och gläds åt mångfalden
    • är en tydlig röst i samhället och visar på ett liv i rättvisa och frihet
    • förenklar sin organisation och struktur så att den främjar kyrkans uppdrag
    • är en brobyggare mellan olika kyrkliga traditioner och mellan kristna kyrkor
    • strävar efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

POSK har idéerna för framtiden och vill leda utvecklingen i riktning mot en kyrka som rymmer mångfald och präglas av respekt.

Kyrkogårdarna

Svaret till Mikael Ladman när det gäller kyrkogårdarna är att Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten i hela landet – förutom i Stockholm och Tranås.

Det innebär att det är den lokala församlingen som har det yttersta ansvaret för hur begravningsverksamheten sköts. Även om det är en separat ekonomi för den verksamheten.

POSK skriver i sitt program

Våra kyrkor och kyrkogårdar är viktiga kulturarv som POSK vill arbeta för att värna. (…)

I dag finns det en begravningssamfällighet i Göteborg där ett antal pastorat och självständiga församlingar samverkar kring att sköta begravningsverksamheten. POSK menar att en samverkan inom ett större område än vad ett enskilt pastorat eller en församling utgör är en bra modell för begravningsverksamheten som ska kunna tillämpas på fler ställen i landet.

Begravningsverksamhet innefattar myndighetsutövning gentemot hela befolkningen. För närvarande ingår den i det kyrkliga huvudmannaskapet och har alltsedan medeltiden utgjort en väsentlig del av församlingens uppgift. Förutsättningarna för huvudmannaskapet har ändrats genom att staten har infört en enhetlig begravningsavgift för hela landet med undantag av Stockholm och Tranås som har kommunalt huvudmannaskap. Detta medför en ojämlikhet för människor beroende på var man bor. Huvudmannaskapet ifrågasätts framför allt i kommuner som fått en väsentlig höjning av begravningsavgiften. Kyrkogårdar kan även fortsättningsvis skötas av Svenska kyrkan såväl med som utan ett huvudmannaskap.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Partipolitiskt obundet är inte samma som opolitiskt!

Skrivet av

I Kyrkans Tidning 24 juli 2021 finns en av artiklarna där nomineringsgrupperna får svara på frågor. Artikeln tar upp hur Kyrkan ska agera i samhällsdebatten. Frågorna som nomineringsgrupperna den här gången har svarat på är:

1. Ska Svenska kyrkan ta ställning i samhällsfrågor?
2. Finns det grupper som kyrkan samverkar eller för dialog med i dag som kyrkan inte bör föra dialog med?

Svaren redovisas längre ner i bloggen.

Vår uppgift som kristna

För POSK är det klart och tydligt och fullständigt självklart att kyrkans ska ta del av samhällsdebatten och också ta ställning i olika frågor – utifrån ett kyrkligt och teologiskt perspektiv. Det är vår uppgift som kristna. Det vi inte vill är att en partipolitisk agenda ska styra över den teologiska. Och partipolitiskt obundet är inte samma som opolitiskt!

Ur programmet:

POSK vill att Svenska kyrkans liv och tjänst i världen fördjupas, förenklas och effektiviseras. Kyrkans organisation och alla beslut ska vara grundade på kyrkans egen självförståelse och på teologiska överväganden. Kyrkan kan bara bli synlig och betydelsefull i samhället om det är tydligt vad dess uppdrag är.

Läs artikeln från Kyrkans Tidning om vad de olika nomineringsgrupperna säger nedan

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

————————-

Majoritet vill peka på problemen i samhället

Kyrkans röst i samhällsdebatten är omdiskuterad. Men Kyrkans Tidnings valenkät visar på ett starkt stöd för att tron måste leda till politiska ställningstaganden. Andra svarar att kyrkan ska tala om tron, inte om partipolitiserade ämnen.

– Vi står inte bakom Svenska kyrkans hållning och ser ingen anledning till att kyrkan går ut med en ståndpunkt i frågan över huvud taget, den är alltför politiserad.

Det sa Olle Reichenberg, kyrkomötesledamot för Borgerligt alternativ, BA, i debatten efter det att Svenska kyrkans kyrkostyrelse avgett ett spontant remissyttrande om språkkrav för medborgarskap. Kyrkostyrelsen skrev att kunskapskrav kan öka risken för segregation och försvåra för människor med låg utbildningsnivå.

Många av riksdagens partier vill se hårdare regler om invandring och Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni reagerade på remissvaret. I en debattartikel skrev hon att hon inte förstod eller höll med om kyrkans resonemang.

På Kyrkans Tidnings debattsida

På Kyrkans Tidnings debattsida diskuterades frågan ivrigt av företrädare för flera nomineringsgrupper. Kyrkostyrelseledamöter från Socialdemokraterna, S, och Centerpartiet, C, försvarade remissvaret. Det bygger på kyrkans kunskap och erfarenheter, bland annat från flyktingkrisen, sa de.

En företrädare för Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, Posk, som inte tycker att riksdagens partier ska styra i kyrkan, skrev att det var ironiskt att en moderat politiker – Reichenberg – vill tysta Svenska kyrkans uttalanden i politiska sakfrågor genom att påstå att de politiserar kyrkan.

Kyrkans Tidnings valenkät visar dock att de flesta nomineringsgrupperna svarar att de vill att Svenska kyrkan tar ställning och uttalar sig i samhällsfrågor. Undantaget är BA och Sverigedemokraterna, SD, som säger nej.

Men tittar man närmare på motiveringarna ser man att de olika ja-svaren inte betyder riktigt samma sak.

De flesta nomineringsgrupperna

De flesta nomineringsgrupperna förklarar att Svenska kyrkan som samhällsaktör, i enlighet med sin tro, måste vara en profetisk röst och ta ställning och reagera mot orättfärdighet.

Posk anser att om kyrkan kan visa på en teologisk grund för sina uttalanden kan kyrkan ta ställning, även i frågor som är partipolitiserade.

Men några nomineringsgrupper säger att kyrkan bara ska ta ställning i frågor som inte har med partipolitik att göra.

Frimodig kyrka, FK, säger nej till kyrkliga ställningstaganden om de sker utifrån partipolitikers behov av kyrkan som plattform för en egen agenda. Men ja till uttalanden som görs utifrån ett kristet perspektiv, om de har stöd av en kvalificerad majoritet i kyrkomötet.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan,

Kristdemokrater i Svenska kyrkan, KR, tycker också att kyrkan bör ägna sig åt kyrkliga och andliga frågor. Kyrkan kan förstås vara remissinstans, om den blir tillfrågad, men utan att ta ställning i politiska frågor.

SD svarar att kyrkan ska vara en tidlös och tydlig kristen kyrka, inte en ambassadör för samtida politiska majoriteter.

BA ger ett långt svar på frågan. Gruppen skriver bland annat att Svenska kyrkan inte är en åsiktsgemenskap, utan en trosgemenskap och att det visar på en bristande självkänsla och självförståelse för kyrkans viktiga samlande roll i samhället när kyrkan gör politiserade ställningstaganden.

Men med dagens mandatfördelning i kyrkomötet har de grupper som vill att kyrkan ska ta ställning i samhällsfrågor tre fjärdedelar av ledamöterna i kyrkomötet bakom sig.

En annan debatt, som just nu förs mer i sociala medier än på KT:s debattsidor, handlar om vilka grupper Svenska kyrkan ska samverka och föra dialog med.

En åsikt som framförts i debatten är att kyrkan, liksom svenska politiska partier, borde välja att inte ge legitimitet – genom dialog och samverkan – åt krafter som ställer sig utanför demokratiska principer.

Kritikerna vänder sig

Kritikerna vänder sig framför allt emot kyrkans samverkan med muslimska organisationer som studieförbundet Ibn Rushd och biståndsorganisationen Islamic Relief, som anklagats för att ha band till muslimska brödraskapet. Andra kritiker anser att kyrkans samverkan präglas av att kyrkan är färgad av vänsterideal.

Men nomineringsgruppernas gruppledare säger i huvudsak att de är positiva till att fortsätta med samverkan och dialog med olika aktörer i samhället. Att prata är inte ett problem, anser företrädarna för en stor majoritet i kyrkomötet.

BA betonar dock att grupper som kyrkan samverkar med bör ha liknande grundvärderingar. FK säger att dialog är okej om inte den organisation som kyrkan samverkar med har kontakter med terrororganisationer. SD anser inte att det får förekomma att Svenska kyrkan samverkar med vänsterextrema och islamistiska miljöer, på någon nivå.

Fakta: Så tycker nomineringsgrupperna

Gruppledarna för de elva nomineringsgrupperna som sitter i kyrkomötet har svarat hur deras grupper ställer sig i ämnen som är omdebatterade och viktiga för Svenska kyrkans framtid.

1. Ska Svenska kyrkan ta ställning i samhällsfrågor?
2. Finns det grupper som kyrkan samverkar eller för dialog med i dag som kyrkan inte bör föra dialog med?

Socialdemokraterna, S

● 1. Ja, Svenska kyrkan har en viktig profetisk röst i samhällsdebatten. Att vara kyrka är att ta ställning mot orättfärdighet i enlighet med kyrkans tro, bekännelse och lära.
● 2. Nej. Vi tror på samverkan och dialog.

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, Posk

● 1. Ja. Självklart ska Svenska kyrkan ta ställning i samhällsfrågor. Kyrkan gör den svages röst hörd och talar i frågor av medmänsklighet och omsorg. Samhällsfrågor är inte detsamma som politik. Vi står upp för änkan, invandraren och den faderlöse, precis som Jesus uppmanade oss att göra. För Posk är det viktigt att Svenska kyrkan, vid uttalanden, pålyser den teologiska grunden och inte räds partipolitiska ställningstaganden.
● 2. Nej. Vi ska tala med så många grupper som möjligt, för att bygga broar. Men det är svårt att föra dialog med dem som stänger dörrar och bygger murar. Vi vill se en öppen dialog med människor och grupper för att bygga broar och främja enhet – inte polarisering.

Centerpartiet, C

1. Ja. Det är angeläget att kyrkan gör sin röst hörd för alla människors lika rätt och värde. Kyrkan ska stå upp för evangeliet i ord och handling.
● 2. Nej. Dialog är alltid viktigt för att skapa förståelse och upprätthålla demokratiska värderingar.

Sverigedemokraterna, SD

● 1. Nej. I regel ska man respektera tvåregementsläran och fokusera på att vara en tidlös och tydlig kristen kyrka som inte är ambassadör för samtida politiska majoriteter, utan trygg i sig själv.
● 2. Ja. Det har funnits flerfaldiga exempel genom åren då kyrkan på olika nivåer samverkat med både vänsterextrema och islamistiska miljöer och inget av detta ska förekomma.

Borgerligt alternativ, BA

● 1. Nej. Svenska kyrkan är ett evangeliskt lutherskt samfund och en bred folkkyrka. Svenska kyrkan är inte en åsiktsgemenskap, utan en trosgemenskap. Att som kyrka ta ställning i partipolitiska och komplexa samhällsfrågor är både oklokt och oberättigat, och vittnar om att kyrkan saknar självkänsla och självförståelse för den viktiga samlande roll som kyrkan har i samhället. Däremot är kyrkans medlemmar kallade att, tillsammans med övriga medborgare oavsett tro, ta sitt politiska ansvar i samhället.
Att härleda politiska ställningstaganden utifrån en specifik teologi är grannlaga, om det inte handlar om mycket grundläggande frågor som exempelvis de mänskliga rättigheterna. Att Svenska kyrkan tagit ställning i flera politiserade och kontroversiella frågor bidrar även till att många medlemmar väljer att lämna Svenska kyrkan.
● 2. Nej. Kyrkan ska vara öppen för dialog med alla. Men Svenska kyrkan måste dock säkerställa att våra samverkanspartners inte har avvikande grundvärderingar.

Öppen kyrka – en kyrka för alla, Öka

● 1. Ja.  Svenska kyrkan är en del av samhället och kan inte ställa sig vid sidan utan att ta ställning i vissa frågor.
● 2. Gruppen har inte tagit ställning.

Frimodig kyrka, FK

● 1. Ja. Vi ska ta ställning utifrån ett kyrkligt, kristet perspektiv men inte utifrån behov av partipolitiker att använda Svenska kyrkan som plattform för en egen agenda. Om uttalanden ska göras bör det vara kvalificerad majoritet, i till exempel i kyrkomötet, för att sådana skall göras.
● 2. Ja. När organisationer samverkar med av Förenta nationerna och världssamfundet utpekade terrororganisationer skall inte samarbete ske.

Vänstern i Svenska kyrkan, Visk

● 1. Ja. Kyrkan är en del av samhället och en av vårt lands största aktörer i civilsamhället.
● 2. Nej. Svenska kyrkan har ansvar för sina medlemmar och yttrandefrihet gäller. Dialog bör främjas och kyrkan förmår att urskilja sådant som stämmer med kyrkans värdegrund i dialog. Det är utvecklande för kyrkans identitet i arbetet för det goda samhället.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan, KR

● 1. Nej. Vi har politiska partier som kan ta ställning i sådana frågor. I kyrkan bör vi ägna oss åt andliga frågor och de formella och praktiska frågor som berör vår svenska kyrka. Om regeringen önskar remissvar på olika frågor kan vi självklart ge svar på det, men inte ta ställning i politiska frågor. Våra medlemmar tillhör ju också olika politiska partier med olika ställningstaganden. Som kyrka ska vi undvika att ta politiska ställningstaganden.
● 2. Nej. Som kyrka bör vi alltid föra dialog med alla. Dialog innebär ju inte att man tar ställning utan för samtal. Vi kan inte se att det skulle finnas någon vi inte skulle kunna föra dialog med eller samtal med.

Fria liberaler i svenska kyrkan, Fisk

● 1. Ja. Svenska kyrkan och dess företrädare aktivt ska delta i det offentliga samtalet. Människor har rätt att förvänta sig att kyrkan tar deras frågor på allvar. Genom att delta i debatter och andra samtal om samhället kan kyrkan utvecklas och bidra till att sprida kunskap om religion och etik.
● 2. Nej. Så länge samtalstonen är anständig är det möjligt att föra dialog med alla.

Miljöpartister i svenska kyrkan de gröna, MPSK

● 1. Ja, Kyrkan ska vara en aktiv part i dialogen i omvärlden och tydligt markera de mänskliga rättigheterna och ta starkt avstånd från förtryck, våld och orättvisor i världen.
● 2. Nej. Kyrkan ska prata och diskutera med alla grupper och inte värja sig mot svåra frågor. Det är viktigt att kyrkan är tydlig och står för sitt budskap i alla väder.

Fakta: Fler frågor ur enkäten

Ska Svenska kyrkan ta ställning i samhällsfrågor?

JA: S, Posk, C, Öka, FK, Visk, KR, Fisk, MPSK.
Mandat: 201 (80,1%)

NEJ: SD, BA

Mandat: 46 (18,3%)

När grupperna motiverar sina svar på frågan, blir svaren lite annorlunda:

JA: S, Posk, C, Öka, FK, Visk, KR, Fisk, MPSK, C

Mandat: 184 (73,3%)

”I frågor som rör tron och kyrkan, inte partipolitiserade frågor”: FK, KR, SD, BA

Mandat: 63 (25,1%)

Finns det grupper som kyrkan inte bör föra dialog med?

JA: FK, KD

Mandat: 34 (13,5%)

NEJ: S, Posk, C, BA, Visk, KR,FiSK, KR, MPSK

Mandat: 202 (80,5%)

Inte tagit ställning: ÖKA
(11 mandat, 4,4%)

————————————-
I kyrkomötet finns 251 ledamöter. Två representerar utlandsförsamlingarna, två saknar grupp.

Kristoffer Morén

kristoffer.moren@kyrkanstidning.se

 

Frågan om gemensam finansiering

Skrivet av

Kyrkans Tidning satsar inför kyrkovalet och det är nu möjligt att registrera sig och läsa Kyrkans Tidning gratis på nätet fram till november. Så har du inte redan gjort det så passa på att registrera dig.

https://www.kyrkanstidning.se/lasgratisunderkyrkovalet

Kyrkans Tidning satsar också på att tydliggöra de olika nomineringsgruppernas ställningstagande i olika frågor.

Den här artikeln handlar om Gemensam finansiering av gemensamma system. Och om systemen ska vara obligatoriska eller om de bara ska finnas och enheterna sedan ska köpa tjänsterna.

Frågan om gemensam finansiering splittrar

(Läs i Kyrkans Tidning>>)

Samverkan kring administration och IT har blivit en het debattfråga. Flera av nomineringsgrupperna framhåller att det är positivt med samverkan, särskilt kring IT. Men majoriteten förespråkar frivilliga lösningar. Detta är en artikel i vår en serie om de viktigaste frågorna inför kyrkovalet 2021.

Redan 2018 beslutade kyrkomötet om målet att till 2030 utveckla effektiv styrning och administration för att göra det möjligt för församlingarna att fullfölja sitt grundläggande uppdrag. Det resulterade sedan i beslutet om det gemensamma centret för löne- och ekonomihantering som nu har öppnat i Uddevalla, en gemensam digital infrastruktur och en gemensam IT-plattform.

Kritik i kyrkostyrelsen

Det var när det stod klart hur finansieringen skulle lösas som kritiken kom. Åsa Ingårda (C), ersättare i kyrkostyrelsen, kritiserade under 2020 kyrkostyrelsens förslag. Det innebar då att alla församlingar, genom en höjning av den gemensamma avgiften till nationella nivån, skulle vara med och betala för tjänsterna från 2024. Hon argumenterade att den gemensamma finansieringen innebar ett obligatorium.

– Beslutet med obligatorium kräver ett beslut som tar bort församlingarnas självbestämmande. Vi blir inte längre en kyrka där församlingarna utgör grunden. Det vore förödande, sa hon då till Kyrkans Tidning.

Beslut om kartläggning

Kyrkomötet 2020 beslutade om att en kartläggning av församlingarnas behov skulle göras innan beslut fattades om utformningen av denna samverkan. Kartläggningen visade på en skepsis inför en gemensam finansiering av lönecentret. Bara 13 procent av församlingarna som inte redan var anslutna ville ansluta sig. Oron handlade om en utarmad lokal kompetens och ett minskat självbestämmande.

Det förslag som kyrkostyrelsen nu lägger fram till kyrkomötet innebär att löneservicen ska finansieras gemensamt först 2030, eller vid 80 procents anslutning. För ekonomiservicen föreslås att en särskild plan tas fram till kyrkomötet 2022. Den ska innehålla en konsekvensbeskrivning för kostnader vid full anslutning senaste 2030 eller 80 procents anslutning. Fyra av kyrkostyrelsens 14 ledamöter reserverade sig mot beslutet, fem röstade nej.

– Det skulle skapa motsättningar mellan lokal nivå och nationell nivå om vi i detta skede beslutar att det blir en obligatorisk finansiering oavsett anslutningsgrad, sa Nils Gårder (Posk) till Kyrkans Tidning efter omröstningen. Han ville stryka formuleringen om gemensam finansiering senast 2030.

Stora diskussioner

Det är löne- och ekonomitjänsterna som skapat den stora diskussionen. Samverkan kring IT finns det ett större stöd för. I Kyrkans Tidnings valenkät svarar sex nomineringsgrupper: S, KR, Öka, Posk, SD och C – att de stödjer en obligatorisk lösning för gemensamt IT-system. Bara två grupper: S och Öka, vill se obligatorisk samverkan kring lönehanteringen och Öka är ensamma om att stötta obligatorisk samverkan kring fakturahantering. Fisk, FK, MPSK, Visk, SD och BA vill inte se några obligatoriska lösningar.

I linje med kyrkostyrelsens förslag argumenterar Socialdemokraterna att gemensam administration frigör resurser till församlingsarbetet. De betonar att de inte vill göra löneservicen obligatorisk, men anser att alla ska vara med och betala när tjänsten når 80 procents anslutningsgrad.

Även Centerpartiet anser att nationell nivå bör erbjuda effektiva tjänster för att frigöra resurser. Men i frågan om gemensam finansiering är partiet inte överens. Tidigare har 20 företrädare för Centerpartiet kritiserat förslaget medan exempelvis Daniel Tisell, andre vice ordförande i kyrkostyrelsen och gruppledare i kyrkomötet, stödjer det.

Posk säger sig vilja utnyttja det positiva med digitaliseringen och är för samordnade lösningar. Även Sverigedemokraterna, Kristdemokrater i Svenska kyrkan och Borgerligt alternativ ser vinster med samverkan, men förespråkar frivillighet i första hand. MPSK, Visk och Frimodig kyrka argumenterar för att församlingarna, som den primära enheten, själva måste få bestämma om de vill vara med eller inte.

Hur många stift?

I skrivelsen ”Verksamhet och ekonomi” från kyrkostyrelsen till kyrkomötet 2020 fanns också en formulering som har tolkats som att det finns ett intresse för att rationalisera kyrkans organisation genom att minska antalet stift. I avsnittet om större utredningar för framtiden står: ”Vidare ser kyrkostyrelsen behov av att långsiktigt överväga hur den mest ändamålsenliga stiftsindelningen ser ut.”

Att minska antalet stift tycker åtta nomineringsgrupper är en dålig idé. Tre har inte tagit ställning. Socialdemokraterna menar att frågan inte är aktuell, men ser gärna ökad samverkan mellan stiften. Kristdemokrater i Svenska kyrkan ser hellre en ökning än en minskning av antal stift. Frimodig kyrka anser att kyrkan i stället för att ändra stiftsindelningen borde se över antalet medarbetare på stiftskanslierna.

Fakta: Så tycker nomineringsgrupperna

1. Tycker er nomineringsgrupp att IT- och ekonomiska tjänster ska samordnas och göras obligatoriska?
2. Kan Svenska kyrkans organisation rationaliseras genom att antalet stift minskas?

Socialdemokraterna
1. Gemensam administration frigör resurser och möjliggör församlingarnas lokala verksamhet. Vi vill inte göra löneservice obligatorisk, men när tjänsten når 80 procents anslutningsgrad ska den finansieras gemensamt. Vi vill utreda ekonomitjänster, som fakturahantering, ytterligare innan vi tar ställning till dem.
2. Nej. Att minska antalet stift är inte aktuellt.

POSK
1. Vi är för gemensamma och samordnade lösningar som är så
bra att alla vill vara med. I dagsläget är vi redo att göra IT-systemlösningen obligatorisk.
2. Nej. Det finns bättre sätt att både förtydliga organisationen,
ha rationella strukturer och en mer kostnadseffektiv organisation.

Centerpartiet
1. Vi vill att Svenska kyrkan på nationell nivå ska erbjuda församlingarna tjänster i effektiva, gemensamma system som frigör tid från administrativt arbete, minskar sårbarhet och ökar säkerhet. Det kan göra det möjligt att behålla små församlingar och pastorat.
2. Nej. Genom dialog och samverkan vill vi utveckla hela Svenska kyrkan.

Sverigedemokraterna
1. Kan vi samordna administrativa tjänster som avlastar försam-lingarna så att de kan fokusera på sitt grunduppdrag är det positivt. Vi eftersträvar i första hand frivilliga anslutningar. Men IT-system och andra tjänster där samordningsnytta kan uppnås menar vi är av godo.
2. Nej. För att pröva ett sådant förslag, behövs en genomgripande konsekvensanalys av ett tydligare förslag.

Borgerligt alternativ i Svenska kyrkan
1. Församlingar som själva saknar resurser och möjligheter att hantera IT-system, löner och fakturering bör erbjudas hjälp från nationell nivå eller från stiften så länge församlingarna själva bär kostnaderna för dessa tjänster. Tjänsterna ska dock inte vara obligatoriska.
2. Vår nomineringsgrupp har inte tagit ställning till frågan.

Öppen kyrka – en kyrka för alla
1. Vi önskar samordnade lösningar, men jag reagerar på ordet
”obligatoriskt”.
2. Vår nomineringsgrupp har inte tagit ställning till frågan.

Frimodig kyrka
1. Församlingar och pastorat skall själv avgöra om de vill ansluta sig till olika digitala system. I många landsbygdspastorat har man anställda på kombinerade tjänster som gör ett fantastiskt arbete. Kyrkan är inte en koncern utan ett uttryck för Guds mission i världen.
2. Nej. Centraliseringshysterin som pågår i Svenska kyrkan fjärmar församlingsborna från kyrkans medarbetare.

Vänstern i Svenska kyrkan
1. Vi vill inte att centraliserade system blir obligatoriska. Församlingen är den primära enheten i Svenska kyrkan och en självstyrande enhet och måste fatta sina egna beslut kring de sytem man vill
använda.
2. Vår nomineringsgrupp har inte tagit ställning till frågan.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan
1. Vi vill införa samordnad hantering av it, löner och fakturor,
men inte att den ska införas obligatoriskt.
2 Nej. Vi ser hellre en ökning av antal stift, eller åtminstone
behålla det antal stift vi har i dag.

Fisk
1. Vi verkar för att Svenska kyrkan förblir en decentraliserad kyrka, där den enskilda människan tydligt har möjlighet att påverka och
där verksamheten framför allt drivs i församlingarna och stiften.
2. Nej. Församlingarna, stiften och den världsvida kyrkan är de
primära nivåerna i kyrkans organisation.

MPSK De gröna
1. Om någonting av ekonomiska skäl måste samordnas så är det främst IT-systemlösningar. Majoriteten av oss vill behålla ansvar och beslut på lokal nivå.
2. Nej. Vi ser ingen vinning med att minska antalet stift. Däremot kan man se över om fler församlingar kan gå samman och bilda
pastorat.

 

Fakta: Kyrkans Tidnings valenkät

  • Gruppledarna för de elva nomineringsgrupper som sitter i kyrkomötet har svarat hur deras grupper ställer sig i ämnen som är omdebatterade och viktiga för Svenska kyrkans framtid.
  • Förslaget om gemensam samverkan omfattar IT-plattform, nätverk, Microsoft 365, diarieföring och dokumenthantering, elektroniskt arkiv, löneservice, viss ekonomiservice och frivilligt stöd kring medlemsvård.

Vilka av följande tjänster vill er nomineringsgrupp ska samordnas och göras obligatoriska?

IT-systemlösning: S, KR, Öka, Posk, SD, C

Lönehantering: S, Öka

Fakturahantering: Öka

Nomineringsgruppen vill inte införa samordnade och obligatoriska lösningar: Fisk, FK, MPSK, Visk, SD, BA

Anser er nomineringsgrupp att Svenska kyrkans organisation kan rationaliseras genom att antalet stift minskas?

JA: ingen

NEJ: FiSK, FK, KR, Posk, S, SD, C, MPSK

Vår nomineringsgrupp har inte tagit ställning till frågan: ViSK, ÖKA, BA

Så långt Kyrkans Tidning. I POSKs program så skriver vi:

Den lokala organisationen med församlingar och pastorat har varit föremål för ett omfattande utredningsarbete som ledde fram till en ny lokal organisation 2014. Motsvarande översyn av den nationella nivån och stiftens uppdrag har inte ägt rum. Det finns i dag en osäkerhet kring deras uppgifter och POSK menar att det nu är dags att genomlysa den nationella nivåns teologiska grund och vad dess uppdrag är och bör vara, enskilt och i relation till stiften. På samma sätt behövs en genomlysning av stiftens teologiska grund och uppgift i förhållande till såväl församlingar som till den nationella nivån.

Under mandatperioden 2022–2025 vill POSK verka för:
att utreda nationella nivåns och stiftens teologiska grund, organisation, uppdrag och finansiering, enskilt och i relation till varandra.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet