Med Kristus i centrum

6 september, 2021 kl. 21:54

Visst är det lätt att bli less och trött på kyrkovalet och dess tongångar. Till vardags har jag förmånen att sitta och samtala om Caritas, Guds oändliga nåd, enheten i Kristus och vad det innebär att leva som lärjunge i Kristi efterföljelse på lektionstid. Och just de här veckorna skapar det ett påtagligt skarpt skav i mig, ett skav jag behöver sätta ord på, ett skav jag vill tro är sunt.

Kyrkovalet tar fram den absolut fulaste sidan av Svenska kyrkan och lyfter fram den i offentligheten, i ljuset för alla att ha åsikter om. Grupperingar av människor ställs mot andra grupperingar, trots Jesu bön om att vi alla ska bli ett och Paulus återkommande ord om att vi i församlingen inte ska dela upp oss i grupper har vi ett system som inte främjar enhet och konsensus. Åsikter haglar och misstro råder, precis i samma ögonblick som Jesus vill ena, och kyrkans uppdrag just är att ena. Vi som är förtroendevalda i Svenska kyrkan har ett uppdrag i att verka för att de fromhetstraditioner vi bär inom Svenska kyrkan ryms och får plats att växa, att motverka splittring och föra samman människor som tillsammans kan finna nya vägar i tron och främja en gudsrelation som bär i och genom livet.

Idag öppnade förtidsröstningen och vi vet anledningarna att rösta är många; någon anser att Svenska kyrkans arbete med socioekonomiskt utsatta och marginaliserade människor är det primära, någon anser att dopundervisningen och arbetet med konfirmander är det viktigaste, någon anser att Svenska kyrkan som saltet i samhället är det viktigaste inom ramen för kyrkans uppdrag – att stå upp för det goda och vara en röst åt dem som ingen röst har, någon anser att gudstjänstlivet och den lokala församlingens gemenskap är det viktigaste. Oavsett vår erfarenhet har vi har många skäl som drar oss till att rösta, tack och lov för det! Men sedan finns också de som menar att de vill rösta för att hålla andra grupper ute. Och någon grupp menar sig vara ”garanten” för att hålla en annan grupp utanför. I min mening utstrålar det inte ett särskilt kristet förhållningssätt till ”de andra” som, liksom även jag, är skapade till Guds avbild.

POSK vill inte stänga ute människor från kyrkan eller från beslutande organ. Kyrkan behöver varenda förtroendevald individ, men POSK vill förändra valsystemet och sättet vi förtroendevalda väljs på. Jag vet hur jag röstar i de allmänna valen, men hur jag röstar i kyrkan är annorlunda. För kyrkan är annorlunda och har en grund jag inte varken kan eller vill påverka. Grunden är Guds! Valkansliet ställer i sin pågående kampanj frågan ”Vad vill DU att Svenska kyrkan ska göra?” och frågan är rimligt ställd inför ett kyrkoval, men vi behöver påminna oss om att kyrkans uppdrag är detsamma idag och om ett halvår, för ett decennium sedan och om ytterligare 2000 år. Det stora uppdraget förändras inte, frågan för oss att ta oss an inför valet är alltså vilka vi bäst tror kan förverkliga Kyrkans uppdrag – inte vårt eget. ”Låt din vilja ske” – inte vår.

Vi kan se idag som en slutspurt i en valkampanj, och vi kan se idag som en start för alla de som väljs in i nya och nygamla förtroendeuppdrag i Svenska kyrkan, som är satta att förverkliga kyrkans uppdrag. Skippa misstron. Var frimodiga i liv och ande. Nu är första dagen på valet som möjliggör för att kyrkans uppdrag ska förverkligas ytterligare med församlingen, gemenskapen och Kristus i centrum i vår kyrka som del av den världsvida gemenskapen – Svenska kyrkan.

Amanda Carlshamre
Ordförande för POSK

Världens bästa budskap

5 september, 2021 kl. 19:11

Skrivet av Victor Ramström

Johannes Imberg är församlingsherden som kandiderar till både stiftsfullmäktige i Göteborg och till kyrkomötet. Han längtar efter en kyrka som sträcker sig ut för att ge hopp, stöd och liv.
– Vi behöver vara en modig kyrka i vår tid, i vårt samhälle. Människor behöver det kyrkan är och det vi har. Detta är något som POSK vill arbeta för, säger han.

Johannes Imberg är församlingsherde i Mölndal sedan tre år tillbaka. Med entusiastisk röst berättar han hur glad han blir när hans församling når ut till människor i området och när det kommer gensvar.
– Jag ser vad många skriver om församlingen på sociala medier och nu sist var det någon som frågade var man kunde skänka kläder. Någon svarade direkt att de skulle vända sig till Fässbergs församling. Det var en självklarhet att vända sig till kyrkan och jag tycker mig se detta mer och mer. Jag älskar när vi som församling når ut till vår omgivning och när vårt agerande blir en konkret illustration av Guds kärlek för den här världen, säger Johannes.

För honom är kyrkan en gemenskap där vi alla förenas i bön och lovsång.
– Vår uppgift är att göra Guds rike och Guds hjärta synligt för vår omgivning. Det kan vi göra oavsett vilken teologisk fåra vi tillhör, säger han.

JOHANNES LÄNGTAR efter att inspirera till att bygga församling som når utanför kyrkans väggar och berättar med iver om hans vision kring församlingens plats i samhället.
– Jag drömmer om en kyrka som sprudlar av liv! Fylld av människor från olika kulturer, samhällsskikt och personligheter. Församlingen är en plats där alla kan mötas, hit kan den som är vilsen vända sig och mötas av värme. Här förenas vi, trots våra olikheter, och delar livet med varandra, säger han.

JOHANNES TALAR om den kyrkliga bredden. Han beskriver att han gillar mångfalden, olikheterna och möjligheten att berika.
– Det finns så mycket vi kan ta vara på från varandra. Detta är också en av grundstenarna inom POSK. Vi vill bejaka bredden av olika kyrkligheter, det är nödvändigt för kyrkans framtid i Sverige. Vi ska inspirera istället för att begränsa varandra. Vår tro på Gud, med Jesus som vår frälsare och förebild, är det som förenar oss, säger han med värme i rösten.

Johannes beskriver evangeliets kraft som en puls som smittar av sig. Han längtar efter en modig kyrka som sträcker sig ut för att ge hopp, stöd och liv.
– Det kristna budskapet är världens bästa budskap. Vi kan vara stolta över det vi har att förmedla. Det ska vara lätt och självklart att vilja ta med sig sina vänner till kyrkan. Låt oss förmedla evangeliet med bredd och öppenhet, kraft och substans, medvetet och relevant. Vi behöver vara en modig kyrka i vår tid, i vårt samhälle. Människor behöver det kyrkan är och det vi har. Detta är något som POSK vill arbeta för.

SVENSKA KYRKAN har en väldigt viktig och avgörande roll för många människor idag. Många behöver diakons hjälpande hand och uppskattar att Svenska kyrkan finns för utsatta.
– Jesus sände ut oss att göra som han gjorde. Jesus är kyrkans förebild, och som församling har vi en kallelse att älska vår värld och våra medmänniskor på ett sådant sätt att det ger en glimt av vem Gud själv är. Församlingens kallelse är att illustrera Guds kärlek. Det är en kärlek som berör och ger liv. Guds hjärta bultar för den här världen. POSK vill arbeta för att vi som kyrka lever ut detta pulsslag och sträcker oss ut för att stärka, hjälpa, och uppmuntra.

JOHANNES BETONAR att det inom POSK finns en stark kärlek till kyrkan, och att det är viktigt att förtroendevalda själva är engagerade i församlingslivet.
– Församlingen är en gemenskap som ska levas, här vi får dela glädje och sårbarhet, livets upp- och nedgångar, drömmar och framtidsplaner. Styrelsefrågor och beslut kan inte vara isolerade från allt detta. I POSK möter jag människor som lever kyrkans liv, därför finns den kunskap och helhetssyn som behövs för att leda kyrkan in i framtiden. De frågor som POSK lyfter fram är framväxta ur kyrkans vardag och församlingens möten med sin omgivning.

Text: Emelie Simmons
Foto: Carina Etander Rimborg

JOHANNES IMBERG

Kandiderar till stiftsfullmäktige i Göteborg och till kyrkomötet.
ÅLDER: 35 år.
BOR: Göteborg.
GÖR: Församlingsherde i Fässbergs församling sedan hösten 2018.
Prästvigdes 2013 för Göteborgs stift.

UR POSKS PROGRAM

POSKs vision är att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.
Som folkkyrka är vi en berättelsegemenskap, en bordsgemenskap och en bönegemenskap
De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom.

En öppen kyrka, mitt i världen.

4 september, 2021 kl. 19:18

Skrivet av Carina Etander Rimborg

En öppen kyrka, mitt i världen.

I kyrkovalstider talar många om en öppen kyrka. Det gör vi också. Vi är glada åt att vara del av Svenska kyrkan, som är en öppen folkkyrka. Det betyder att hon har plats för alla och är till för alla. Svenska kyrkan kräver ingen bekännelse av den som är med. Sommarkaféer och konfirmandläger, gudstjänster och samtalsgrupper vänder sig till alla som vill vara med. Dörrarna är vidöppna och det är högt i tak.

Man kan ha olika åsikter om mycket i kyrkan. En viktig del av kyrkans identitet är att hon är en trosgemenskap, inte en åsiktsgemenskap. Kyrkan kan aldrig identifieras med en politisk åskådning, en nation eller en speciell grupp. Kyrkan är världsvid och mångkulturell. Kyrkans centrum är Jesus Kristus. I rummet med de vidöppna dörrarna och det höga taket finns ett altare i mitten. Där har kyrkan sitt centrum. Utifrån det, med samma generositet och respekt för människor som Jesus hade, hämtar kyrkan kraft och inspiration. Tro kan uttryckas på olika sätt och måste tolkas på nytt i varje tid och varje sammanhang. Men den tolkas alltid utifrån vad Jesus sagt och visat om Gud och människor.

Kyrkan ska förmedla tro och hopp till den enskilde. Det sker både i stora gudstjänster och i små samtalsrum. Men tro och hopp förmedlas också i handling. Att värna varje människas lika värde är en grundbult i kristen tro. Att stå upp för den som förnedras och föraktas, att ge stöd till den som är utsatt och illa medfaren. Sådant arbetar kyrkans diakoni med varje dag.

Det är också kyrkans uppgift att vara profetisk och ibland besvärlig. Hon ska ropa högt när kvinnor och barn våldtas, när naturen missbrukas, när människor kränks eller utesluts p.g.a. kön, etnicitet, sexuell läggning, när människovärdet bedöms utifrån köpkraft eller produktivitet. Vi gläds åt att kyrkan självklart värnar och viger hbtq-personer. Vi vill att kyrkans skogsbruk i snabb takt ska fortsätta att förändras så att biologisk mångfald och hållbarhet värnas. Vi vill ha en kyrka och ett samhälle som tar klimathotet på allvar och är beredd till omställning som gör skillnad.

När kyrkan tar ställning i sådana politiska frågor ska hon göra det utifrån sin tro och sin tolkning av evangeliet, inte utifrån partipolitiska lojaliteter. De partipolitiska gränsdragningarna är bra i den sekulära politiken, men irrelevanta när kyrkan ska besluta om psalmer, prästutbildning eller kyrklig organisation. Och när kyrkan tar ställning i sådant som berör samhälle och politik ska hon vara obunden och fri. Hon ska inte vara rädd för att stöta sig med något parti.

Gudstjänstdeltagandet minskar, tempot i samhället ökar, klimatutmaningarna är allvarliga och demokratin och freden hotas på många håll i världen. Mitt i allt detta tror vi på kyrkan som en kraft och möjlighet. Vi vill arbeta för en kyrka som ger mening och hopp, vi vill hitta nytt språk för tro och gudstjänst och vi vill förmedla kunskap om tro. Vi vill samverka med alla goda krafter för att bidra till förändring, rättvisa och fred. Vi tror på en vidöppen kyrka som hämtar sin kraft och identitet från altaret i mitten.

Därför företräder vi POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, i kyrkovalet. Där möts människor som på olika sätt är engagerade i och kan kyrkan, som tror och som tvivlar, som har olika bakgrund och olika uppfattningar i många samhällsfrågor, men som tillsammans vill arbeta för en öppen, kraftfull, modig kyrka som har Jesus Kristus i centrum och drivs av hans patos för den enskilda människans frid och frihet och för fred och försoning i världen.

Detta är mer än partipolitik. Det är kyrka.

Lisa Tegby, Katarina Glas

Kyrkomöteskandidater för POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan

Lisa Tegby

Katarina Glas

Debattartikeln har publiceras i Västerbotten-Kuriren 3 september 2021

https://www.vk.se/2021-09-03/debatt-en-oppen-kyrka-mitt-i-varlden

Att vara eller inte vara – det är frågan

4 september, 2021 kl. 18:04

Skrivet av Carina Etander Rimborg

Att vara eller inte vara – det är frågan

Kyrkans Tidning intervjuar statsminister Stefan Löfven inför kyrkoval. Statsministern ger besked om att (S) kommer gå till val på frågorna om:

– Vi står upp för alla människors lika värde och då måste vi markera mot dem som inte gör det, så i den meningen finns fronten kvar. Men vårt fokus är de frågor som vi vill driva, som folkkyrkan, klimatet och arbetsgivarrollen. Det är det som vi kommer att gå till val på.

Statsministern ger också beskedet att (S) inte har för avsikt att avstå, som parti, att ställa upp i kyrkovalet.

– Det är ingen tvekan om att vi vill fortsätta vara med i kyrkopolitiken. Vi har över 7 000 socialdemokrater som är kandidater i kyrkovalet, fler än på länge faktiskt. Så vi vill vara med, säger Stefan Löfven.

Tre dagar efter den här intervjun gjordes meddelade Stefan Löfven att han kommer att avgå som statsminister vid nästa partikongress.

(Läs hela intervjun i Kyrkans Tidning här>>)

Men trots statsministerns kategoriska uttalande så verkar han inte ha hela den socialdemokratiska rörelsen med sig. I den socialdemokratiska opinionsportalen ”Folkhemmet” debatterar Tara Twana Regionpolitiker (S) och styrelseledamot för Humanisterna och skriver:

Ska Socialdemokraterna vara ett tydligt sekulärt parti som alla kan känna sig hemma i? I så fall bör vi sluta ställa upp i kyrkovalet – det är ett onödigt val att lägga våra resurser på. (…)

Sedan Svenska kyrkan skildes från staten har det inte funnits några strategiska skäl till att engagera sig i kyrkopolitiken. Genom att bedriva en kyrkovalskampanj kan det i stället uppfattas som att vi tar ställning för ett specifikt religiöst samfund bland flera. Socialdemokraterna ska, menar jag, vara sekulärt. Detta eftersom en stor del av våra väljare inte identifierar sig som kristna. Alla – oavsett tro eller icke-tro – ska känna sig välkomna.

(Läs hela inlägget i Folkhemmet opinion här>>)

Statsministern berättar om de 7000 engagerade socialdemokraterna som är förtroendevalda i kyrkan. Men varför det ska vara (s)-stämpeln som är den viktiga för att de ska ställa upp är obegripligt.

Varför inte låta alla de engagerade (s)-förtroendevalda istället få engagera sig för sina olika sakfrågor och kämpa för det som är viktigt i deras församling, pastorat eller i stiftet? Tara Twana skriver:

Partipolitiken fyller sin viktiga roll i de offentliga organen, men bör i övrigt vara noga med var och när den engagerar sig formellt. Vi vill ju till exempel inte se ett samhälle med socialdemokratiskt styrda idrottsföreningar eller bostadsrättsföreningar.

POSK tar gärna emot de engagerade människor på sina listor. Även de som står på en (s)-lista i de allmänna valen.

Det viktiga för POSK är faktiskt att de som är med och bestämmer i Svenska kyrkan också har sitt hjärta i kyrkan och dess uppgift. Att fira gudstjänst, bedriva diakoni och undervisning och utöva mission.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Rösta för Guds skull

4 september, 2021 kl. 17:12

Skrivet av Carina Etander Rimborg

Rösta för Guds skull inte på ett riksdagsparti i kyrkovalet

I förra kyrkovalet röstade nästan en miljon människor. Nu hoppas många att det ska bli ännu fler. Men var det bra att kanske tio gånger fler röstade än vad som någorlunda regelbundet besöker en gudstjänst? På vilka grunder fattade dessa 90 procent av de röstande sina beslut?

De fick försöka hitta något de kände igen, och det finns närstående grupper till alla de åtta riksdagspartierna så de flesta kunde lyckas med det. Men särskilt väl övervägda ställningstaganden i kyrkliga frågor var det oftast inte som låg bakom de röster som hamnade i valurnorna.

Detta gav de tre rent partipolitiska grupper S, C och SD som ställde upp i kyrkovalet mer än hälften av platserna i kyrkomötet. Dessa tre riksdagspartier uppträder i fårakläder i kyrkopolitiken och kallar sig där nomineringsgrupper, fast det är förstås deras vanliga partistyrelser som fastställer valprogrammen och ger dem legitimitet.

När samma grupper ska företräda det allmänna samtidigt som de borde stå upp för kyrkans intressen blir det kyrkan som förlorar. De två främsta folkvalda i kyrkostyrelsen kommer från S och C, ett regeringsparti och ett av dess stödpartier. Vilken sida tror ni de står på när det kommer till kritan?

Men det finns partipolitiskt oberoende alternativ, grupper som har växt fram i den kyrkliga myllan. De representerar kyrkan och alla dess medlemmars intressen betydligt bättre än något riksdagsparti.

Även de grupper som förenas av mer eller mindre sekulära ideologier utan att vara direkt beroende av sina motsvarigheter i de allmänna valen har kommit en bit på väg mot insikt om hur kyrkan bör styras. Skiljelinjen kan därför sägas gå mellan S, C och SD, och de övriga.

I kyrkovalet kan vi tillsammans befria kyrkan från partipolitiken, gör din röst hörd och rösta för Guds skull inte på ett riksdagsparti!

Mats Rimborg, ordförande för POSK i Göteborgs stift. Ledamot i POSKs riksstyrelse.

(originalartikeln i DN 4 sept har 6727 tecken)

https://www.dn.se/debatt/rosta-for-guds-skull-inte-pa-ett-riksdagsparti-i-kyrkovalet/

Utan musiken tystnar kyrkan

3 september, 2021 kl. 17:53

Skrivet av Victor Ramström

Kyrkomusikern Karin Runow vill se en bredd av musikgenrer i kyrkan där speciellt barn och unga tillåts ha sina uttryck.
– Genom musiken kan vi som kyrka möta människor på ett unikt sätt. Musiken är ett språk att uttrycka sin tro på, säger hon.

I början av året kände kyrkomusikern Karin Runow att det var dags att uppmuntra till psalmsång. Hon startade därför ett psalmsångsmaraton på Facebook där hon lägger ut nya psalmer flera gånger per vecka och vem som helst kan boka upp sig på en psalm.
– Vi ska sjunga igenom hela psalmboken, från början till slut. Helt fantastiskt att så många har anslutit sig från olika miljöer! För mig var det här en riktig ögonöppnare över psalmernas betydelse för människor idag och att man verkligen vill vara delaktig i psalmsången, säger Karin Runow och skrattar.

HON VISAR några av inläggen i facebookgruppen på sin mobil.
– Titta, här är en kvinna som sjunger psalmen a capella, här kommer en som kompas av gitarr och den här är från en kyrka med orgel och solist. Det bästa med den här idén är att alla kan vara med och sjunga sin psalm utifrån sina egna förutsättningar. Som kyrka ska vi möta människor som de lever nu och visa att kyrkan är allas, fortsätter hon.

KARIN HAR arbetat i Sollentuna församling i snart 40 år. Hon leder kyrkokör, barnkör och Sollentuna gospel, och är känd för att skriva barnmusikaler, bland annat Luthers ungar som blev landets mest spelade musikal under reformationsåret.
– Jag har alltid brunnit för barnkörerna. Körsång engagerar alla åldrar och kyrkan måste satsa ännu mer på barn och ungdomar.

JUST NU är Karin aktuell med musikalen Jakten på den försvunna psalmskatten.
– När man sjunger psalmer tillsammans fungerar psalmsången som en brygga mellan generationer. Musiken i kyrkan måste få låta på många olika sätt, men den musikaliska ryggraden är psalmerna. Sången vi har tillsammans. Ungefär som vi ber bönen Vår Fader ska vi även sjunga evangeliet. Då lyfter musiken och berör på riktigt, säger Karin.

KARIN MENAR att många körsångare hittat in till kyrkan och sin tro via körsången.
– Genom musiken kan vi som kyrka möta människor på ett unikt sätt. Musiken är ett språk att uttrycka sin tro på. Vi människor är olika och därför är det viktigt att det finns många olika slags körer att sjunga i.
I både gospelkören och kyrkokören har människor från olika miljöer hittat till kyrkan och musiken.
– I gospelkören sjunger man på gehör och det är ett grymt sväng, andra tilltalas mer av kyrkokörens lite mer klassiska repertoar. I båda fallen bidrar du med rösten och dig själv. Körerna är oerhört viktiga för kyrkan, men glöms ofta när man pratar om ideella medarbetare, trots att många av dem har sjungit i kyrkans kör hela livet, säger Karin.

KARIN MENAR att en kyrkomusiker ska kunna oerhört många olika saker. Det kan vara allt från att leda kyrkokören, barnkören, spela orgel på vigsel, dop och begravning, leda all musik i gudstjänsten, ha babysång, konfirmander, anordna och spela på konserter, för att bara nämna några exempel.
– Som alla musikyrken börjar man sin utbildning redan när man är barn, så för att vi skall kunna fortsätta att hålla en hög nivå på kyrkans musik även i framtiden borde alla kyrkomusiker ha instrumentalundervisning i sin tjänst. En stor utmaning är att vi förväntas kunna spela allt från Avicii, Laleh och Ted Gärdestad till Mendelsohn och Bach. Vi är duktiga på den klassiska musiken men vi måste lära oss andra genrer också. Vi skulle behöva bredda musikutbildningarna, inte ta bort utan lägga till. Vi måste bevara vår tradition men också förnya. Det är då vi kan bygga broar mellan generationer på ett levande sätt.

Karin fortsätter:
– Jag tänker på kyrkan, hur den följer människan från vaggan till graven, som finns där i sorg och glädje, tro och tvivel. Det är unikt. Utan musiken hade jag inte hittat till kyrkan och jag är så tacksam över alla musikaliska platser som fört mig dit. Solna kyrkokör, ungdomskörerna i Sollentuna församling, ledare som gav oss unga utrymme och lät våra röster höras. Så vill jag att kyrkan skall fortsätta vara. En plats där alla har rätt att få sjunga och uttrycka sin tro och sitt tvivel, en kyrka som vi bygger tillsammans. Prioriteras inte musiken riskerar kyrkan att tystna.

Text och foto: Emelie Simmons

Karin Runow

Medlem i POSK sedan 20 år tillbaka

ÅLDER: 58 år.
BOR: Sollentuna.
GÖR: Kyrkomusiker och kompositör.
Aulénpriset 2011
Ceciliapriset 2017

UR POSKS PROGRAM

POSK verkar för

att föra dialog med kyrkomusikerna och körförbunden kring utmaningar och möjligheter för kyrkomusikens utveckling.
att en revision av psalmboken ges nödvändig tid och är noggrann med teologiska, språkliga, musikaliska och upphovsrättsliga kompetenser.
att kyrkans böcker, musik, och allt som produceras med stöd av kyrkoavgiftsmedel ska vara fritt att använda och sprida.
att fler kyrkomusiker har instrumentalundervisning i sina tjänster.

Psalmboksmaraton på Facebook.

Dags för ett nytt valsystem

2 september, 2021 kl. 21:10

Skrivet av Victor Ramström

POSK menar att det är dags att testa en annan modell för kyrkans demokratiska process. Med hjälp av indirekta val till stift och kyrkomöte kommer kostnaden att minska utan att det görs avkall på kyrkans demokratiska processer
– Vi måste våga tänka nytt och lämna tankarna om arvet som statskyrka, säger Celina Falk, som kandiderar till kyrkomötet.

Celina Falk hade bråda dagar kring midsommar i år. Hon är en av Svenska kyrkans representanter i Kyrkornas världsråds centralkommitté som har sitt medlemsmöte med 150 kyrkor från hela den kristna världen representerade. I år blir mötet digitalt på grund av pandemin men vanligtvis möts representanterna hos värdkyrkor runt om i världen.
– Vi har så mycket att lära av de andra kyrkorna. Vi i Svenska kyrkan är vana att vara majoritetskyrka men här möter vi kyrkor som är i minoritet, och som är uppbyggda på ett annat demokratiskt sätt än vår kyrka, säger Celina Falk.

UTBYTET AV erfarenheter mellan systerkyrkorna är stort och de mest värdefulla mötena sker på kafferasterna i Kyrkornas världsråd.
– Det finns många demokratiska kyrkor ute i världen som har ett annat tillvägagångssätt än Svenska kyrkan. Där sker valet av representanter till styrelsen baserat på engagemang. Idag har Svenska kyrkan ofta svårt att ta tillvara på idealiteten och den är viktig för att vi ska kunna bygga kyrka, säger Celina.

FÖR CELINA själv var det Svenska Kyrkans Unga och utbytet inom programmet Ung i världsvida kyrkan som var starten för hennes kyrkliga engagemang. Hon betonar vikten av att ungdomar måste få en hemvist i sin församling.
– Församlingen ska vara basen för engagemanget och ha en tillåtande struktur för människor i alla åldrar. Speciellt för ungdomar! Kyrkan måste också vara en plats för att få växa i tro och att man ska få en plats och ett ansvar.

Vidare menar Celina att om församlingarna ger utrymme för människor att engagera sig kommer det bli lättare att få fler att vilja bli förtroendevalda.
– Man trivs där man behövs och med det synsättet kan vi få människor att engagera sig. Många har sitt hjärta i kyrkan och det är då de bästa besluten fattas. Visst, alla möten i kyrkorådet är inte roliga och inspirerande men så ser det ut i alla styrelser och möten emellanåt.

CELINA MENAR att Svenska kyrkans valsystem inte är beroende av partipolitiken och att kyrkan måste ta steget till ett nytt och och billigare valsystem.
–Vi har en alldeles för stor kostym i förhållande till hur många som röstar. Vi kan nå demokrati på olika sätt och den kan säkerställas på andra sätt än det valsystem som finns nu. Vi har många exempel att hämta från våra systerkyrkor. Vi måste våga tänka nytt och lämna tankesätten som bygger på arvet från statskyrkan. Vi i POSK vill ha indirekta val till stift och kyrkomötet istället för direkta val som vi har nu.

ATT INDIREKTA val skulle lösa många av de problem som nuvarande valsystem har varit en av POSKs valfrågor sedan många år tillbaka.
– Indirekta val minskar kostnaderna rejält och ledamöterna i stiftsfullmäktige och kyrkomöte kommer ha goda kunskaper och erfarenheter av församlingslivet. Dessutom blir det svårare för partier att kandidera till kyrkomötet utan att ha lokalt stöd. Det är det kyrkliga engagemanget som ska vara utgångspunkten, inte tillhörighet till ett politiskt parti. Vi anser att det är så en kyrklig organisation skapas, säger Celina.

CELINA SER ytterligare en problematik med de politiska partiernas engagemang i kyrkan.
– Det är kyrkans innersta väsen att ta ställning för de svaga och utsatta i samhället och i vissa fall måste kyrkan ge sig in i den politiska debatten. Vi kan inte låta oss styras i våra ställningstaganden av politiska grupper och riskera att bli en bricka i det politiska spelet. Vi ska prata utifrån kyrkans teologiska grund om medmänsklighet och våra grundvärderingar ska inte rubbas av partipolitiska hänsynstaganden, avslutar Celina.

Text: Emelie Simmons
Foto: Albin Hillert

CELINA FALK

Kandiderar till Nederluleå församling, Luleå stift och kyrkomötet.

ÅLDER: 35 år
BOR: Luleå
GÖR: HR-administratör
Representerar Svenska kyrkan i Kyrkornas världsråds centralkommitté.

LÄS MER OM INDIREKTA VAL

POSK vill se indirekta val till stiften och kyrkomötet. Du hittar småskriften ”Indirekta val – varför och hur?” på www.posk.se/smaskrifter

UR POSKS PROGRAM

POSK anser

att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra.
att Svenska kyrkan reformerar och omformar sin organisation så att den
gestaltar den kyrkosyn och struktur som kommer till uttryck i de dokument som antagits av Svenska kyrkan.
att Svenska kyrkan återgår till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte.
att när Svenska kyrkan uttalar sig ska det ske utifrån teologisk grund och inte partipolitiska ställningstaganden.

Förstår du vad du läser?

1 september, 2021 kl. 21:28

Skrivet av Carina Etander Rimborg

Många i vårt land har ett annat språk än svenska som sitt hjärtats språk. Det kan bero på många olika orsaker. Men att få läsa eller höra på sitt eget språk kan göra att förståelsen blir bättre.

POSK Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, har därför tagit fram programmet på många olika språk, så att alla ska kunna ha möjlighet att hitta sitt hjärtas språk.

På sidan hittar du lättare svenska, uppläst svenska, många olika samiska språk, engelska, romani, finska och teckenspråk. Allt för att alla medlemmar i Svenska kyrkan ska kunna ta till sig POSKs program och vision för Svenska kyrkan.

På hjärtats språk