fbpx

Gå för framtiden

Skrivet av

Just nu pågår en pilgrimsvandring genom Sverige som har som mål att vara framme i Glasgow när FN:s klimatmöte startar i november. En pilgrimsvandring som går att följa via blogg och instagram.

https://www.instagram.com/pilgrimswalkforfuture/

Pilgrimsvandra på bloggen

https://pilgrimswalkforfuture.blogspot.com/

Så här står det som introduktion på bloggen:

Den 18 juli inleds en stor internationell pilgrimsvandring som går ända från pilgrimsstaden Vadstena till klimatmötet COP26 i Glasgow. En enad motståndsrörelse och samtidigt en inre pilgrimsresa där vi hinner tänka och reflektera över våra egna liv. I denna blogg får vi följa vandringsledare Annika Spalde på en livsviktig vandring fylld av både allvar och hopp! Läs mer om vandringen på www.walkforfuture.se

Act Svenska kyrkan står bakom vandringen

Så här skriver Act Svenska kyrkan på sin webbsida och uppmanar till att skriva på namninsamlingen:

Kyrkor och organisationer runt om i världen kraftsamlar inför klimattoppmötet i Glasgow, COP26 i november 2021. Act Svenska kyrkan och den globala ACT-alliansen höjer rösten för ambitiösa klimatåtaganden som tar klimatnödläget på allvar.

I en gemensam namninsamling lyfter vi fem krav till världens ledare:

  • Världens regeringar måste omedelbart vidta de åtgärder som krävs, i form av lagstiftning, regelverk, handlingsplaner och finansiering, för att begränsa den globala uppvärmningen till max 2 grader, helst 1,5 grad.
  • Världens regeringar måste implementera klimatlösningar som prioriterar jämställt deltagande av människor och skydd av ekosystem före ekonomiska vinstintressen.
  • Världens regeringar behöver agera nu för att uppnå noll-utsläpp senast år 2050. Länder med höga utsläpp bör gå före och säkerställa att utsläppen minskar omedelbart. Detta innebär utfasning av fossila bränslen, investering i förnyelsebar energi för alla, samt bevarande och återställande av naturliga ekosystem.
  • Världens regeringar bör verka för fossilneutrala naturbaserade klimatlösningar, särskilt lösningar som bidrar till stärkt motståndskraft hos samhällen, inklusive för ursprungsbefolkningar i klimatnödläge. Lösningarna bör bygga på insatser för ekosystemen som sker med lokalt jämställt inflytande.
  • Klimatfinansiering måste öka, avsevärt och omedelbart, till fattiga klimatsårbara samhällen och länder som lever i frontlinjen av klimatnödläget.

Klimatkrisen är den största gemensamma utmaningen som mänskligheten har stått inför. Genom att ta ansvar för en hållbar framtid inom planetens gränser, utifrån en rättvis fördelning av resurser kan vi uppnå klimaträttvisa. Skriv under och ta ställning för mer ambitiösa klimatåtaganden! (Klicka på länken för att skriva på.)

https://www.svenskakyrkan.se/act/act4climate 

Skriv under senast 31 oktober.

https://walkforfuture.se/

POSK skriver i sitt program om miljöarbetet.

POSK vill att Svenska kyrkan ska tala tydligt om vårt ansvar för skapelsen och för att motverka klimatförändringarna. På alla nivåer ska kyrkan sträva efter att leva upp till detta ansvar i förvaltning, konsumtion och resande. Kyrkan bör fortsätta att vara aktiv i det offentliga samtalet om klimatomställningen. Skapelseteologi och ansvarstagande bör ha en självklar plats i förkunnelse, liturgi och bön.

Svenska kyrkan ska även tala tydligt om vikten av en mer rättvis resursfördelning av jordens tillgångar. När vi konsumerar varor och tjänster som producerats i utvecklingsländer ska vi efterfråga sådant som produceras i en god arbetsmiljö och gynnar en hållbar utveckling.

Helt packade

Skrivet av

I dag var jag med när stiftsPOSKföreningen i Göteborgs stift samlade ett glatt gäng som packade och fördelade alla valsedlar som ska ut till stiftets alla valnämnder.

Det är en ganska stor logistik med valsedlar för olika distrikt i stiftsfullmäktige och olika antal. Men med gemensamma krafter lyckades vi på under tre timmar få ihop hela logistiken, fördela och bära in i de bilar som skulle lämna vidare till valnämnderna. Kostnaden för att skicka via posten är ju otroligt dyr, så det är tacksamt när alla kan hjälpa till och köra ut valsedlarna.

Det är inte bara vår förening eller vår nomineringsgrupp som gör det här. Överallt i hela landet, har ideella jobbat med valet på många olika sätt. För att det ska fungera och för att väljarna ska ha valsedlar och veta vad de kan rösta på.

Och jag tycker givetvis att alla ska rösta på POSK. Eftersom POSK har idéerna för Svenska kyrkan, POSK har visionerna. Vi kan, vi vill och vi ska ta ansvar för Svenska kyrkan!

POSK – för en fri kyrka!

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Kyrkovalsarbete 2021. Foto Carina Etander Rimborg

Avskaffa arvoden i kyrkopolitiken!

Skrivet av

Enligt kyrkopolitikerna i Mariefred går det inte att likställa uppdraget som förtroendevald med vilket ideellt uppdrag som helst, skriver Åke Norell, Mariefred.

Avskaffa arvoden i kyrkopolitiken!

Mariefred 11 augusti 2021
”Om du har problem med arvodet – lägg det i kollekthåven!” Det var rådet jag fick när jag som förtroendevald i Mariefreds församling för tiotalet år sedan föreslog att kyrkopolitikerna skulle avstå från sammanträdesarvodet. Frågan ansågs inte värd att ens diskutera.
När jag år 2018 återkom i kyrkopolitiken aktualiserade jag ånyo frågan. I en motion föreslog jag att sammanträdesarvoden – och fasta arvoden – skulle avskaffas samt att motsvarande medel i stället skulle användas i det diakonala arbetet. Motionen avslogs.
Enligt kyrkopolitikerna i Mariefred går det inte att likställa uppdraget som förtroendevald med vilket ideellt uppdrag som helst. Varför inte? Statskyrkan är avskaffad sedan drygt tjugo år. De förtroendevalda måste inse att de nu verkar inom den frivilliga sektorn. Många församlingar (t ex Strängnäs domkyrkoförsamling) har avskaffat sammanträdesarvodet.
Under de närmaste åren kommer församlingens ekonomi att försämras. År 2013 var 73 procent av Mariefredsborna kyrkotillhöriga. År 2020 hade andelen kyrkotillhöriga sjunkit till 63 procent. Den nedåtgående trenden består
För att klara kyrkans ekonomi måste antalet anställda ses över. Det kommer att behövas fler ideella insatser i framtiden. Mycket av arbetet i församlingen görs redan idag utan ersättning. Varför ska kyrkopolitikerna arvoderas? Det är inte rimligt att vissa uppgifter arvoderas men inte andra.
POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) är den största nomineringsgruppen i Mariefred. De förespråkar i sitt handlingsprogram återhållsamhet med arvoden.  Inför årets kyrkoval har de uttalat att de på lokal nivå vill minska eller slopa arvodering av förtroendevalda. I kyrkofullmäktige är de fler än de arvodesberoende socialdemokraterna. Därför – upp till bevis!
ÅKE NORELL Mariefred
———
POSK har under många år kämpat för att få bort orimliga arvoden till förtroendevalda. I programmet så står det:
POSK anser att förtroendevalda ska få ersättning för förlorad arbetsförtjänst och pensionsrätt och att förutsättningarna för kyrkliga förtroendeuppdrag måste förbättras genom anpassade arbetsformer. POSK förespråkar återhållsamhet vad gäller arvodering av förtroendeuppdrag.

Det behövs fler platser för att utbilda församlingsmusiker!

Skrivet av

Gästbloggare Karin Långström:

POSK vill att Svenska kyrkan ska vara ett sammanhang som ger närvaro, gemenskap och möjlighet att växa i tro. Kyrkan ska i allt hon gör förmedla befrielse, hopp och livsmod. I Svenska kyrkan ska varje människa bli sedd och tas vara på som en gåva i församlingens liv.

Det är i musikverksamheten det sker

Många människor vittnar om att det är just i musikverksamheten som detta sker. Kyrkomusik innebär så mycket: gemenskap, vänskap och tro växer under såväl körövningarna i församlingshemmet som i gudstjänstgemenskapen där psalmer och annan musik fördjupar och förstärker evangeliet.

Musikgudstjänster och konserter är omistliga delar i kyrkans liv och i kulturlivet i stort. Att redan som barn eller ungdom vara med och spela och sjunga är självklart, och undervisning i främst orgelspel bör erbjudas i fler församlingar än idag.

Organister i framkant

Men kyrkan behöver kvalificerad personal för uppgiften, och behovet av rekrytering av kyrkomusiker är mycket stort. Projektet Organister i framkant (organisteriframkant.se) räknar med att Svenska kyrkan behöver rekrytera 700 kyrkomusiker fram till år 2030 för att säkra personalförsörjningen. Det är ingen liten uppgift och flera insatser behöver göras från nationell nivå i nära samverkan med utbildningsinstitutionerna.

Fler utbildningsplatser behöver finnas. När jag i egenskap av skolpräst på folkhögskola var med i antagningsgruppen för kyrkomusikerlinjen har jag de senaste åren frustrerat sett att ett antal sökande behövt få ett negativt antagningsbesked. Inte för att de inte var tillräckligt musikaliskt begåvade eller kyrkligt förankrade – en del av dessa är redan anställda som kyrkomusiker i församling – utan för att det inte finns plats.

Utöka antalet platser!

Liknande situation finns vid (minst) en av de övriga folkhögskolorna. Jag hoppas att viljan finns hos folkhögskolorna att utöka antalet platser. De svenskakyrkliga folkhögskolorna borde med glädje satsa mer på sina kantorsutbildningar, men i brist på det kunde nationell nivå bidra med att ta ett större ekonomiskt ansvar för utbildningen än vad de gör idag. Vidare behöver de förberedande kantorsutbildningarna stärkas. Här börjar inte så få musikstuderande sin bana, eftersom det tar lång tid att lära sig orgel som nytt instrument.

Gynna församlingslivet

När det gäller kyrkomusikerutbildningen på högskola kunde nationell nivå definiera vad en organist ska ha med i sin examen. Idag kan en organist examineras utan t ex liturgiskt orgelspel eller barnkörmetodik, och det är inte särskilt gynnsamt i församlingslivet!

Mycket finns dock att göra på församlings- och pastoratsnivå. Det är önskvärt att vi uppvärderar våra egna utbildningssystem och låter behöriga kyrkomusiker komma ifråga vid tillsvidareanställning. Det är heller inte så lyckat att i annonser ange “kyrkomusikerutbildning eller motsvarande” som utbildningskrav.

Våra kyrkomusikerutbildningar på de olika nivåerna är unika, specialdesignade för Svenska kyrkans församlingsliv där musikerhantverk och pastoral blick tränas tillsammans med studiekamrater, lärare, skolpräster och praktikförsamlingar.

Den som blir anställd utan examen kan ändå uppmuntras: det är oerhört gynnsamt att kombinera församlingstjänst och kantorsstudier – men då måste det finnas fler tillräckligt antal studieplatser.

Karin Långström (POSK) Präst i Skara stift
Kandiderar till kyrkomötet

Under mandatperioden 2022–2025 vill POSK verka för:

att föra dialog med kyrkomusikerna och körförbunden kring utmaningar och möjligheter för kyrkomusikens utveckling.

att en revision av psalmboken ges nödvändig tid och är noggrann med teologiska, språkliga, musikaliska och upphovsrättsliga kompetenser.

att kyrkans böcker, musik, och allt som produceras med stöd av kyrkoavgiftsmedel ska vara fritt att använda och sprida.

att fler kyrkomusiker har instrumentalundervisning i sina tjänster.

Fick du fikon, Sakarias?

Skrivet av

Eller jag kanske skulle skriva ”Fick du fikon, Roger?”

Roger Persson Österman (S), skriver i tidningen Dagen och påstår att det är att köpa grisen i säcken att rösta på POSK. För det går inte att veta vad de olika ledamöterna vill. Han skriver att han har varit runt och tittat på flera olika POSK-sidor påstår han.

https://www.dagen.se/debatt/2021/08/09/s-kyrkopolitiker-den-som-rostar-pa-posk-far-grisen-i-sacken/

Var finns Rogers uppfattningar?

Så jag googlar runt lite för att hitta var jag kan hitta vad Roger och hans socialdemokratiska kompisar tycker. Alltså hans enskilda uppfattningar, för det är tydligen det som är viktigt. Och det gav inte mycket för handen.

Men att han är socialdemokrat det vet jag, det framgår tydligt i debattartikel i tidningen Dagen och den som publicerades i Kyrkans Tidning i maj 2021 (https://www.kyrkanstidning.se/debatt/saknar-kunskap-om-de-fortroendevalda)

Fikonspråk

Roger har läst Amanda Carlshamres debattartikel i tidningen Dagen 27/7. Och han skriver:

Det riktigt stora problemet är dock att Posk döljer sig bakom en osynlighetsslöja. Vad betyder “svenskkyrklig teologi”? Ett fikonord som kan gömma synnerligen divergerande uppfattningar.

Nu har jag förstått att Roger är en akademiker som är beläst eftersom han är professor i finansrätt vid Stockholms universitet. Då borde Roger kunna ha hittat POSKs småskrifter där vi , i Erik Eckerdals utmärkta lilla småskrift, faktiskt förklarar vad Svenskkyrklig teologi är.

Småskrifter

Roligt med engagerade förtroendevalda

Det är härligt att läsa om Roger och hans (S)-kompisar i Maria Magdalenas församling i Stockholm, som är engagerade och aktiva i församlingen. Precis som det ska vara och något som välkomnas.

Men att ganska ofint ge sig på en annan grupp och påstå att det är att köpa grisen i säcken – jämfört med det program som (S) presenterar på sin sida och som beslutats av socialdemokraternas partistyrelse (!).

En riktigt Fri kyrka

Nej, jag är ledsen Roger. Det engagemanget som du och dina kompisar har i och för kyrkan och dess verksamhet är superbra och jätteviktigt. Men att ni har valt att stå på en lista för ett politiskt parti, där nuvarande statsministern är med och bestämmer inriktningen för Svenska kyrkan gör mig orolig.

Om ni verkligen menar allvar med att det ska vara en fri kyrka – så ska ni rösta på POSK och ställa upp på en POSK-lista. Då blir kyrkan och staten skilda på – på riktigt. Och ert engagemang kan oberoende av vad ni röstar på i de allmänna valen, komma kyrkan till del.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Läs också Amanda Carlshamre och Lotta Jonssons svar till Roger Persson Österman debattartikel.

https://www.dagen.se/debatt/2021/08/10/vart-partiprogram-berattar-tydligt-vad-posk-vill-verka-for/

40 dagar

Skrivet av

En av de märkliga sakerna som står i bibeln är berättelsen om när Jesus frestas i öknen. Hos evangelisten Lukas  (4:1-13) står det till exempel:

Jesus återvände från Jordan uppfylld av helig ande, och ledd av Anden var han fyrtio dagar ute i öknen, där han sattes på prov av djävulen. Under hela denna tid åt han ingenting, och när den var slut blev han hungrig.

Ok – han fastade 40 dagar och åt ingenting. Sen (!) blev han hungrig. Det tycker jag är konstigt.

Ska vi fasta?

I dag är det 40 dagar kvar till kyrkovalet 19 september. Jag är  inte beredd att gå in i fasta under hela den tiden. Men jag kommer att järnet för att det ändå ska gå bra i kyrkovalet för POSK. Och det vet jag att många POSKare också gör. För det behövs.

Var finns det information?

Inte sällan påstås det att det inte går att hitta information om vad grupperna tycker och tänker och vill i kyrkovalet. Inget kunde vara mer fel – åtminstone när det gäller POSK. Och där behöver vi alla hjälpas åt att sprida informationen!

Dela POSKs program, både i dina sociala medier och fysiskt med foldrar. Prata med grannar, vänner, församling och andra intresserade.

Vad är dina hjärtefrågor

Vi har alla olika hjärtefrågor som är viktiga för oss. Och eftersom POSKs program är så omfattande och spänner över det mesta som rör Svenska kyrkan så kan du säkert hitta något om det som är just dina viktigaste frågor i vårt program. (Du hittar länken längst ner).

Dessutom har POSK lösningar och längre skrivelser om kyrkosyn, hur ett demokratiskt system kan se ut när Svenska kyrkan återgår till indirekta val. Allt detta hittar du i våra småskrifter https://www.posk.se/vi-vill/smaskrifter/

Vi kan, vi vill och vi ska ta ansvar

Så – med 40 dagar kvar så går vi in i en ökenvandring där vi har det första målet framför ögonen. Nu ska vi vinna valet, vi ska lyfta de viktiga frågorna för Svenska kyrkan och vi ska visa att vi vill vara med och ta ansvar!

POSK – för en fri kyrka!

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Vision och program

Vad vill politikerna med Svenska kyrkan?

Skrivet av

Vad vill politikerna med Svenska kyrkan? Frågan ställs av Transports representant Mikael Ladman i Fagersta-Posten den 24 juli.

https://www.fagersta-posten.se/artikel/debatt-infor-kyrkovalet-vad-vill-de-svenska-politikerna-med-kyrkan

Det saknas information?

Ladman vill veta vad politikerna tänker med Svenska kyrkan, hur de vill utveckla verksamheten och framförallt hur de vill ta hand om kyrkogårdarna. Han påstår att det inte finns sådan information någonstans och han saknar debatten.

Svar från Centerpartiet

Svaret kommer i samma tidning (3 augusti) från centerpartisten Magnus Nystedt som hävdar att kyrkovalet rör alla – inte bara kyrkans medlemmar. Och sen försöker han berätta allt som Centerpartiet vill göra.

Och Nystedt radar upp en massa vackra ord om hur kyrkan ska vara välkomnande, demokratisk, ha ett värdigt bemötande ja, en massa saker som vilken kommun eller vanlig organisation som helst kan skriva under på. Och hur det ska satsats på förnybar el och laddstolpar.

https://www.fagersta-posten.se/artikel/insandare-kyrkovalet-beror-alla-medlem-eller-inte

Var är klon?

Hur kan kyrkovalet gälla alla – inte bara medlemmar? Hur tänkte Nystedt där? Ok, jag ska inte raljera för mycket. För Nystedt lyfter också viktiga frågor, till exempel om hur församlingen är basen, hur besluten ska ligga nära verksamheten.

Men jag saknar ändå den där klon. Vad det är för skillnad på kyrkan och en vanlig organisation? För kyrkan är något helt annat än en kommun, en fotbollklubb eller ett företag.

POSK har visionerna

POSK har en tydlig vision för Svenska kyrkan och vi uttrycker den i flera punkter så här:

POSKs vision är att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan

    • ger närvaro, gemenskap och möjlighet att växa i tro
    • förmedlar befrielse, hopp och livsmod
    • ser och tar vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
    • respekterar individen och gläds åt mångfalden
    • är en tydlig röst i samhället och visar på ett liv i rättvisa och frihet
    • förenklar sin organisation och struktur så att den främjar kyrkans uppdrag
    • är en brobyggare mellan olika kyrkliga traditioner och mellan kristna kyrkor
    • strävar efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

POSK har idéerna för framtiden och vill leda utvecklingen i riktning mot en kyrka som rymmer mångfald och präglas av respekt.

Kyrkogårdarna

Svaret till Mikael Ladman när det gäller kyrkogårdarna är att Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten i hela landet – förutom i Stockholm och Tranås.

Det innebär att det är den lokala församlingen som har det yttersta ansvaret för hur begravningsverksamheten sköts. Även om det är en separat ekonomi för den verksamheten.

POSK skriver i sitt program

Våra kyrkor och kyrkogårdar är viktiga kulturarv som POSK vill arbeta för att värna. (…)

I dag finns det en begravningssamfällighet i Göteborg där ett antal pastorat och självständiga församlingar samverkar kring att sköta begravningsverksamheten. POSK menar att en samverkan inom ett större område än vad ett enskilt pastorat eller en församling utgör är en bra modell för begravningsverksamheten som ska kunna tillämpas på fler ställen i landet.

Begravningsverksamhet innefattar myndighetsutövning gentemot hela befolkningen. För närvarande ingår den i det kyrkliga huvudmannaskapet och har alltsedan medeltiden utgjort en väsentlig del av församlingens uppgift. Förutsättningarna för huvudmannaskapet har ändrats genom att staten har infört en enhetlig begravningsavgift för hela landet med undantag av Stockholm och Tranås som har kommunalt huvudmannaskap. Detta medför en ojämlikhet för människor beroende på var man bor. Huvudmannaskapet ifrågasätts framför allt i kommuner som fått en väsentlig höjning av begravningsavgiften. Kyrkogårdar kan även fortsättningsvis skötas av Svenska kyrkan såväl med som utan ett huvudmannaskap.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Frågan om gemensam finansiering

Skrivet av

Kyrkans Tidning satsar inför kyrkovalet och det är nu möjligt att registrera sig och läsa Kyrkans Tidning gratis på nätet fram till november. Så har du inte redan gjort det så passa på att registrera dig.

https://www.kyrkanstidning.se/lasgratisunderkyrkovalet

Kyrkans Tidning satsar också på att tydliggöra de olika nomineringsgruppernas ställningstagande i olika frågor.

Den här artikeln handlar om Gemensam finansiering av gemensamma system. Och om systemen ska vara obligatoriska eller om de bara ska finnas och enheterna sedan ska köpa tjänsterna.

Frågan om gemensam finansiering splittrar

(Läs i Kyrkans Tidning>>)

Samverkan kring administration och IT har blivit en het debattfråga. Flera av nomineringsgrupperna framhåller att det är positivt med samverkan, särskilt kring IT. Men majoriteten förespråkar frivilliga lösningar. Detta är en artikel i vår en serie om de viktigaste frågorna inför kyrkovalet 2021.

Redan 2018 beslutade kyrkomötet om målet att till 2030 utveckla effektiv styrning och administration för att göra det möjligt för församlingarna att fullfölja sitt grundläggande uppdrag. Det resulterade sedan i beslutet om det gemensamma centret för löne- och ekonomihantering som nu har öppnat i Uddevalla, en gemensam digital infrastruktur och en gemensam IT-plattform.

Kritik i kyrkostyrelsen

Det var när det stod klart hur finansieringen skulle lösas som kritiken kom. Åsa Ingårda (C), ersättare i kyrkostyrelsen, kritiserade under 2020 kyrkostyrelsens förslag. Det innebar då att alla församlingar, genom en höjning av den gemensamma avgiften till nationella nivån, skulle vara med och betala för tjänsterna från 2024. Hon argumenterade att den gemensamma finansieringen innebar ett obligatorium.

– Beslutet med obligatorium kräver ett beslut som tar bort församlingarnas självbestämmande. Vi blir inte längre en kyrka där församlingarna utgör grunden. Det vore förödande, sa hon då till Kyrkans Tidning.

Beslut om kartläggning

Kyrkomötet 2020 beslutade om att en kartläggning av församlingarnas behov skulle göras innan beslut fattades om utformningen av denna samverkan. Kartläggningen visade på en skepsis inför en gemensam finansiering av lönecentret. Bara 13 procent av församlingarna som inte redan var anslutna ville ansluta sig. Oron handlade om en utarmad lokal kompetens och ett minskat självbestämmande.

Det förslag som kyrkostyrelsen nu lägger fram till kyrkomötet innebär att löneservicen ska finansieras gemensamt först 2030, eller vid 80 procents anslutning. För ekonomiservicen föreslås att en särskild plan tas fram till kyrkomötet 2022. Den ska innehålla en konsekvensbeskrivning för kostnader vid full anslutning senaste 2030 eller 80 procents anslutning. Fyra av kyrkostyrelsens 14 ledamöter reserverade sig mot beslutet, fem röstade nej.

– Det skulle skapa motsättningar mellan lokal nivå och nationell nivå om vi i detta skede beslutar att det blir en obligatorisk finansiering oavsett anslutningsgrad, sa Nils Gårder (Posk) till Kyrkans Tidning efter omröstningen. Han ville stryka formuleringen om gemensam finansiering senast 2030.

Stora diskussioner

Det är löne- och ekonomitjänsterna som skapat den stora diskussionen. Samverkan kring IT finns det ett större stöd för. I Kyrkans Tidnings valenkät svarar sex nomineringsgrupper: S, KR, Öka, Posk, SD och C – att de stödjer en obligatorisk lösning för gemensamt IT-system. Bara två grupper: S och Öka, vill se obligatorisk samverkan kring lönehanteringen och Öka är ensamma om att stötta obligatorisk samverkan kring fakturahantering. Fisk, FK, MPSK, Visk, SD och BA vill inte se några obligatoriska lösningar.

I linje med kyrkostyrelsens förslag argumenterar Socialdemokraterna att gemensam administration frigör resurser till församlingsarbetet. De betonar att de inte vill göra löneservicen obligatorisk, men anser att alla ska vara med och betala när tjänsten når 80 procents anslutningsgrad.

Även Centerpartiet anser att nationell nivå bör erbjuda effektiva tjänster för att frigöra resurser. Men i frågan om gemensam finansiering är partiet inte överens. Tidigare har 20 företrädare för Centerpartiet kritiserat förslaget medan exempelvis Daniel Tisell, andre vice ordförande i kyrkostyrelsen och gruppledare i kyrkomötet, stödjer det.

Posk säger sig vilja utnyttja det positiva med digitaliseringen och är för samordnade lösningar. Även Sverigedemokraterna, Kristdemokrater i Svenska kyrkan och Borgerligt alternativ ser vinster med samverkan, men förespråkar frivillighet i första hand. MPSK, Visk och Frimodig kyrka argumenterar för att församlingarna, som den primära enheten, själva måste få bestämma om de vill vara med eller inte.

Hur många stift?

I skrivelsen ”Verksamhet och ekonomi” från kyrkostyrelsen till kyrkomötet 2020 fanns också en formulering som har tolkats som att det finns ett intresse för att rationalisera kyrkans organisation genom att minska antalet stift. I avsnittet om större utredningar för framtiden står: ”Vidare ser kyrkostyrelsen behov av att långsiktigt överväga hur den mest ändamålsenliga stiftsindelningen ser ut.”

Att minska antalet stift tycker åtta nomineringsgrupper är en dålig idé. Tre har inte tagit ställning. Socialdemokraterna menar att frågan inte är aktuell, men ser gärna ökad samverkan mellan stiften. Kristdemokrater i Svenska kyrkan ser hellre en ökning än en minskning av antal stift. Frimodig kyrka anser att kyrkan i stället för att ändra stiftsindelningen borde se över antalet medarbetare på stiftskanslierna.

Fakta: Så tycker nomineringsgrupperna

1. Tycker er nomineringsgrupp att IT- och ekonomiska tjänster ska samordnas och göras obligatoriska?
2. Kan Svenska kyrkans organisation rationaliseras genom att antalet stift minskas?

Socialdemokraterna
1. Gemensam administration frigör resurser och möjliggör församlingarnas lokala verksamhet. Vi vill inte göra löneservice obligatorisk, men när tjänsten når 80 procents anslutningsgrad ska den finansieras gemensamt. Vi vill utreda ekonomitjänster, som fakturahantering, ytterligare innan vi tar ställning till dem.
2. Nej. Att minska antalet stift är inte aktuellt.

POSK
1. Vi är för gemensamma och samordnade lösningar som är så
bra att alla vill vara med. I dagsläget är vi redo att göra IT-systemlösningen obligatorisk.
2. Nej. Det finns bättre sätt att både förtydliga organisationen,
ha rationella strukturer och en mer kostnadseffektiv organisation.

Centerpartiet
1. Vi vill att Svenska kyrkan på nationell nivå ska erbjuda församlingarna tjänster i effektiva, gemensamma system som frigör tid från administrativt arbete, minskar sårbarhet och ökar säkerhet. Det kan göra det möjligt att behålla små församlingar och pastorat.
2. Nej. Genom dialog och samverkan vill vi utveckla hela Svenska kyrkan.

Sverigedemokraterna
1. Kan vi samordna administrativa tjänster som avlastar försam-lingarna så att de kan fokusera på sitt grunduppdrag är det positivt. Vi eftersträvar i första hand frivilliga anslutningar. Men IT-system och andra tjänster där samordningsnytta kan uppnås menar vi är av godo.
2. Nej. För att pröva ett sådant förslag, behövs en genomgripande konsekvensanalys av ett tydligare förslag.

Borgerligt alternativ i Svenska kyrkan
1. Församlingar som själva saknar resurser och möjligheter att hantera IT-system, löner och fakturering bör erbjudas hjälp från nationell nivå eller från stiften så länge församlingarna själva bär kostnaderna för dessa tjänster. Tjänsterna ska dock inte vara obligatoriska.
2. Vår nomineringsgrupp har inte tagit ställning till frågan.

Öppen kyrka – en kyrka för alla
1. Vi önskar samordnade lösningar, men jag reagerar på ordet
”obligatoriskt”.
2. Vår nomineringsgrupp har inte tagit ställning till frågan.

Frimodig kyrka
1. Församlingar och pastorat skall själv avgöra om de vill ansluta sig till olika digitala system. I många landsbygdspastorat har man anställda på kombinerade tjänster som gör ett fantastiskt arbete. Kyrkan är inte en koncern utan ett uttryck för Guds mission i världen.
2. Nej. Centraliseringshysterin som pågår i Svenska kyrkan fjärmar församlingsborna från kyrkans medarbetare.

Vänstern i Svenska kyrkan
1. Vi vill inte att centraliserade system blir obligatoriska. Församlingen är den primära enheten i Svenska kyrkan och en självstyrande enhet och måste fatta sina egna beslut kring de sytem man vill
använda.
2. Vår nomineringsgrupp har inte tagit ställning till frågan.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan
1. Vi vill införa samordnad hantering av it, löner och fakturor,
men inte att den ska införas obligatoriskt.
2 Nej. Vi ser hellre en ökning av antal stift, eller åtminstone
behålla det antal stift vi har i dag.

Fisk
1. Vi verkar för att Svenska kyrkan förblir en decentraliserad kyrka, där den enskilda människan tydligt har möjlighet att påverka och
där verksamheten framför allt drivs i församlingarna och stiften.
2. Nej. Församlingarna, stiften och den världsvida kyrkan är de
primära nivåerna i kyrkans organisation.

MPSK De gröna
1. Om någonting av ekonomiska skäl måste samordnas så är det främst IT-systemlösningar. Majoriteten av oss vill behålla ansvar och beslut på lokal nivå.
2. Nej. Vi ser ingen vinning med att minska antalet stift. Däremot kan man se över om fler församlingar kan gå samman och bilda
pastorat.

 

Fakta: Kyrkans Tidnings valenkät

  • Gruppledarna för de elva nomineringsgrupper som sitter i kyrkomötet har svarat hur deras grupper ställer sig i ämnen som är omdebatterade och viktiga för Svenska kyrkans framtid.
  • Förslaget om gemensam samverkan omfattar IT-plattform, nätverk, Microsoft 365, diarieföring och dokumenthantering, elektroniskt arkiv, löneservice, viss ekonomiservice och frivilligt stöd kring medlemsvård.

Vilka av följande tjänster vill er nomineringsgrupp ska samordnas och göras obligatoriska?

IT-systemlösning: S, KR, Öka, Posk, SD, C

Lönehantering: S, Öka

Fakturahantering: Öka

Nomineringsgruppen vill inte införa samordnade och obligatoriska lösningar: Fisk, FK, MPSK, Visk, SD, BA

Anser er nomineringsgrupp att Svenska kyrkans organisation kan rationaliseras genom att antalet stift minskas?

JA: ingen

NEJ: FiSK, FK, KR, Posk, S, SD, C, MPSK

Vår nomineringsgrupp har inte tagit ställning till frågan: ViSK, ÖKA, BA

Så långt Kyrkans Tidning. I POSKs program så skriver vi:

Den lokala organisationen med församlingar och pastorat har varit föremål för ett omfattande utredningsarbete som ledde fram till en ny lokal organisation 2014. Motsvarande översyn av den nationella nivån och stiftens uppdrag har inte ägt rum. Det finns i dag en osäkerhet kring deras uppgifter och POSK menar att det nu är dags att genomlysa den nationella nivåns teologiska grund och vad dess uppdrag är och bör vara, enskilt och i relation till stiften. På samma sätt behövs en genomlysning av stiftens teologiska grund och uppgift i förhållande till såväl församlingar som till den nationella nivån.

Under mandatperioden 2022–2025 vill POSK verka för:
att utreda nationella nivåns och stiftens teologiska grund, organisation, uppdrag och finansiering, enskilt och i relation till varandra.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Dela bröd

Skrivet av

Jag såg på SVT play och hittade ett program som jag hade missat. ”Gud så gott” med Anna Lindman och Johanna Westman från 2019. Det är sju delar i serien och sjätte delen handlade om måltiden. Om måltidsgemenskap och vad den gör med oss.

Se avsnittet ”Måltiden” av ”Gud så gott” på SVT play>>

Under detta avsnitt så pratar de bland annat med prästen Camilla Lif om nattvarden.

De fyra B:na

När jag var konfirmand och senare också konfirmandledare så pratade vi om ”de fyra B:na”. Bibeln, Bönen, Brödsbrytelsen och Brödragemenskapen. I dag är det väl inte helt korrekt att säga enbart ”brödragemenskapen” – men kanske kan det då bli ”bordgemenskapen”.

I vilket fall som helst – för mig som kristen är det viktigt att ha alla fyra b:na för att jag ska kunna stå stadigt. Om ett av bena blir kortare eller svagare så står jag ostadigt och allt tippar omkull.

Och därför tycker jag det är så skönt i kyrkan. Jag kan komma dit, jag kan vara med i gudstjänsten, dela bön, bibelord, bordsgemenskap och brödsbrytelse med alla som är där. Även om jag inte är överens med dessa personer i andra frågor – så delar vi detta som kristna tillsammans. Det är en styrka!

Det är också därför POSK tycker det är viktigt att de personerna som är förtroendevalda också har en förankring i församlingen. För då vet vi att vi delar de fyra b:na tillsammans – även om vi inte alltid är överens i enskilda sakfrågor.

Ur POSKs program

Det är viktigt vilka som bestämmer och vilka visioner de har. Rekryteringsbasen för POSK är den lokala gudstjänst- och församlingsgemenskapen.
(…)

Att stiftsfullmäktiges och kyrkomötets ledamöter har församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet är avgörande för deras insatser.
(…)

Gudstjänsten är ett uttryck för tro, och när gudstjänstlivet är centrum i församlingens liv byggs också gemenskapen.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

50 dagar kvar till kyrkovalet

Skrivet av

I dag är det 50 dagar kvar till 19 september och kyrkovalet. Men förtidsröstningen börjar redan den 6 september.

POSK har under hela våren och under sommaren regelbundet haft träffar med POSKordförande och POSKmedlemmar i olika konstellationer för att planera, tipsa, diskutera, fundera, debattera och gemensamt boosta organisationen inför kyrkovalet.

POSK är redo. Och det kommer att märkas. Under de kommande femtio dagarna kommer POSK att synas och vara aktiva, lokalt i de församlingar där det finns grupper, men också på bloggen, facebook och andra sociala medier.

Du som sympatiserar med POSKs idéer, vilja och önskemål för Svenska kyrkan får gärna gå in och gilla, dela och spinna vidare de frågor som vi lyfter. Vi tar självklart också debatten där det råder delade meningar.

Inför ett val behöver en grupp bli tydlig inför väljaren. Sakfrågorna och valfrågorna behöver vara lätta att förstå, skillnaderna behöver vara övertydliga. POSK kommer försöka att vara tydlig vad POSK står för och vad det innebär för Svenska kyrkan. Ibland är det i motsats till andra nomineringsgrupper. Då ska vi försöka vara tydliga med vad vi vill och hur det kan skilja sig från andra grupper.

Vi vill föra en tydlig och sakfokuserad debatt och diskussion. Ingen smutskastning och inga personangrepp. Men vi kommer att vara tydliga där vi har olika åsikter än andra nomineringsgrupper. Vi kommer att vara tydliga vad det kan innebära.

Ingen ska behöva känns sig kränkt eller påhoppad – POSK försöker bara berätta om sakernas tillstånd ur sitt perspektiv.

Med detta sagt – nu ser vi fram emot 50 spännande dagar till kyrkovalet 19 september. 50 dagar där vi hjälps åt att vara tydliga och lyfta sakfrågorna.

FÖR EN FRI KYRKA!

Läs POSKs hela vision och program>>

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet