Begravningssamfälligheter

Till årets kyrkomöte har ledamöter från POSK lämnat in 14 stycken motioner. I motion 2021:26 skriver flera ledamöter från POSK och andra grupper om att utreda möjligheten till fler begravningssamfälligheter. 

Motionens motivering:

Kyrkomötet beslöt 2016 att inrätta en begravningssamfällighet i Göteborg för de nio församlingar/pastorat inom Göteborgs stad och den påbörjade sin verksamhet 1 januari 2018. Formerna för denna samfällighet finns reglerade i SvKB 2016:8 med ändringar införda t.o.m. SvKB 2019:20. Här finns också angivet formerna för den pastorala ledningen av en begravningssamfällighet.

Begravningssamfälligheten i Göteborg har nu verkat i mer än tre år och erfarenheterna är goda. Vi motionärer menar att det av flera skäl är angeläget att kyrkomötet beslutar att ge alla församlingar och pastorat inom Svenska kyrkan, som så önskar, möjlighet att bilda begravningssamfälligheter för att uppnå en mer effektiv och rationell begravningsverksamhet för Sveriges medborgare.

  • Sveriges riksdag gav inför relationsförändringen år 2000 Svenska kyrkan ett fortsatt ansvar för begravningsverksamheten som omfattar samtliga svenska medborgare oavsett religiös tillhörighet. Idag utövas begravningsverksamheten enligt begravningslagen av 574 huvudmän, dvs församlingar och pastorat inom Svenska kyrkan samt två kommuner, Stockholm och Tranås. Uppdraget kan sägas ha förvaltats väl vad gäller verksamhetens kvalitet, men senare års utveckling gör tydligt att förbättringsbehov finns vad gäller ekonomisk hantering och kostnadseffektivitet, likaså vad gäller arkiv-, diarie- och gravbokshantering samt gravrättsadministration.
  • Begravningsverksamheten i Sverige är en viktig myndighetsutövning på uppdrag av riksdag och regering med krav på gott etiskt bemötande, hög kompetens och effektivitet vad gäller förvaltning av den begravningsavgift som samtliga svenska medborgare betalar. Med så många huvudmän ökar risken för bristande ekonomisk kompetens och förmåga att strikt skilja på hantering av kyrkoavgift respektive begravningsavgift. Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund, SKKF, har uppmärksammat att både större och mindre begravningsenheter har brister i särskiljandet av dessa båda finansieringsformer.
  • Staten införde 2017 en enhetlig begravningsavgift för hela landet med undantag av Stockholm och Tranås som har kommunalt huvudmannaskap. Detta har medfört en ojämlikhet för människor beroende på var man bor. Stockholm har t.ex. en avsevärt mycket lägre begravningsavgift än angränsande begravningshuvudmän. Tillkomsten av den enhetliga begravningsavgiften har tagit bort det ekonomiska incitamentet till effektivisering. Uppstår överskott eller underskott inom begravningsverksamheten regleras detta fullt ut i efterhand vilket kan bli kostnadsdrivande. Enligt uppgifter från kyrkokansliet, ekonomi- och finansavdelningen, har under de senaste 15 åren, 2005–2019, begravningsverksamhetens kostnader i Sverige totalt ökat med i snitt 4,3 procent per år – att jämföra med konsumentpris- index, KPI, som under samma period ökade med 1,3 procent i snitt. Kostnadsökningen efter 2017 då den enhetliga begravningsavgiften infördes, dvs. 2018 och 2019, är 4,9 procent i snitt.
  • Om församlingar och pastorat går samman i större enheter, dvs. bildar begravningssamfälligheter, innebär det också ett bättre utnyttjande av utrustning och maskinpark samt högre kvalitet allmänt på tjänstemannanivå vad gäller ekonomi-, kyrkogårds- och fastighetsförvaltning. Ett ökat behov av specialkunskaper kan därmed tillgodoses; en god skötsel av den mångkulturella kyrkogården kommer att främjas; högre kompetens att hantera miljö- och hållbarhetsfrågor kommer att uppnås. Väljer församlingar och pastorat som ligger inom samma kommun att bilda en begravningssamfällighet befrämjas också samverkansmöjligheter med kommunala förvaltningar såsom parkförvaltning eller teknisk förvaltning. Möjligheten att med kommunen samordna utbildning av den egna personalen underlättas.
  • För de sju länsstyrelser som utövar tillsyn över Svenska kyrkans begravningsverksamhet, underlättas tillsynen om begravningsenheterna blir färre. Antalet begravningsombud kan minskas och deras arbete bli mer effektivt. Färre begravningshuvudmän inom ett stift gagnar likaså stiftets och domkapitlets tillsyn utifrån de riktlinjer för begravningsverksamheten som trädde i kraft 1 januari 2019.
  • Uppdraget att ansvara för begravningsverksamheten är viktigt för Svenska kyrkan i dess helhet. Allhelgonahögtiden är numera den mest besökta av årets högtider på våra kyrkogårdar, likaså de minnesstunder som Svenska kyrkan anordnar i samband med helgen. Det måste beaktas att det är i samband med begravningar som Svenska kyrkan har den största kontakten med svenska folket.

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda möjligheten för församlingar och pastorat inom Svenska kyrkan att bilda begravningssamfälligheter enligt Göteborgsmodellen.

Sten Janson (POSK),
Marie Wojidkow
(POSK),
Inger Harlevi
(POSK),
Anne Olofsson
(POSK),
Tomas Rosenlundh (ÖKA),
Margareta Karlsson
(ÖKA),
Lars-Ola Dahlqvist
(S),
Agne Arnesson
(C),
Jan Wahn
(C),
Marjut Ervasti
(ViSK)

Foto: Roxana/stock.adobe.com

Så gick det för POSK i stiften

När det nu gått en dryg vecka sedan kyrkovalet har arbetet med att sammanfatta valrörelsen och valresultatet påbörjats. I en valrörelse är många personer inblandade och gör så viktiga insatser. Det har årets kyrkoval visat där många POSKare runtom i landet har kämpat för att nå ett bra valresultat. Vi har mycket att glädja oss över! Men hur gick det egentligen för POSK i de olika stiften? Vi bad stiftsföreningarnas ordförande lämna en liten rapport från respektive stift.

Göteborgs stift

Vi konstaterar att det har gått bra på många håll, men det finns även platser där vi kunde lyckats bättre. I kyrkomötesvalet ökar POSK i Göteborgs stift från 17,06% och 5 mandat till 18,39% och 6 mandat.

I stiftsfullmäktigevalet ser POSK ut att öka ännu mer, från 15,92% till 18,48%. Eftersom stiftsfullmäktige minskar i storlek från 81 till 65 platser blir det ändå en minskning från 13 till 12 mandat, men ett ökat inflytande.

På två platser har grupper som tidigare använt andra namn nu bytt till POSK, och i båda fallen har det inneburit klara framgångar (uppgångar från 8 till 11 respektive från 12 till 14 mandat).

På fyra platser har POSK fått egen majoritet, bland annat på Tjörn där en tidigare obunden grupp med 14 mandat i föregående val nu förstärktes med flera nya kandidater och blev en POSK-grupp som fick 20 mandat av 31 i det här valet. Sådant gläder oss särskilt.

Härnösands stift

I Härnösands stift gick det förhållandevis bra. I de församlingar/pastorat vi finns fick alla utom 2 fler mandat eller hamnade på samma. I stiftet ökade vi från 7 till 8 mandat och är tredje största grupp efter S och C. Vi ökade även till kyrkomötet med 1 mandat, till totalt 2.

De som lyckats bäst är nybildade Alnö som gick från 0 till att ta 10 av de 25 mandaten. S och C tog resten och S är störst.

Krokom ökade från 7 till 9 mandat och Timrå från 5 till 7. I Torps församling där jag själv är ordförande blev det samma som innevarande mandatperiod. Vi tog 11 av 19 mandat. Åre ligger också bra till med 10 av 25 mandat och är den största gruppen. Östersund gick från 7 till 8 mandat.

Både jag och mina POSK-vänner runt om i stiftet har mötts av många glada tillrop och mycket uppmuntran vilket känns jättebra.

Karlstads stift

Generellt har det gått bra för POSK där vi har haft lokalföreningar och lokala listor. Av det blir det tydligt att ska vi växa mer behöver det finns lokal förankring, det slår annonsering och övriga insatser. Våra lokalföreningar har skött mycket kommunikation och reklam i sina sammanhang och flera av våra förtroendevalda har blivit uppmärksammade i lokalpress.

I stiftsfullmäktige ökade vi med ett mandat, så det är en marginell förändring mot förra valet. Så vi är näst största nomineringsgruppen.

Två riktigt positiva nyheter hos oss är att den nya POSK-listan i Grava församling plockade hem 35% av rösterna och på Hammarö så blev POSK näst största nomineringsgruppen i det här valet. Så det är verkligen värt att fira!

Linköpings stift

Vi har främst bedrivit valrörelsen utifrån lokala POSK-grupper och -föreningar i pastoraten och församlingarna, som sig bör. Från stiftsföreningen har vi ställt upp som bollplank och support samt arbetat för att knyta ihop och underlätta nätverkande i stiftet. Medialt såväl regional som lokalt, har valet rönt stort intresse med många insändare och debattartiklar av engagerade POSKare.

POSK har haft framgångar på stiftsnivå samt i många av de 11 pastorat och församlingar vi ställt upp med egna listor i. Dessutom finns POSKare med på många andra obundna listor på lokal nivå och på samlingslistor.

Till kyrkomötet ser det tyvärr ut som vi tappar ett mandat, fyra jämfört med fem i förra valet. Det femte mandatet var dock ett utjämningsmandat, så med lite tur kanske vi tar tillbaka det vid kontrollräkningen. Det fattas inte många röster till det.

I stiftsfullmäktige stärker vi vår ställning som den klart största nomineringsgruppen med 19 mandat, S, som näst största grupp, tappar ett mandat och får nu 16.

Luleå stift

Vår huvudsakliga satsning har gällt att bygga ut POSK i stiftet med fler grupper. Vi lyckades få till oss fem nya grupper. Av dessa var tre befintliga obundna grupper som gick med i POSK.

Flera av de nya grupperna bidrog med goda resultat. I Norsjö fick den POSK-nya gruppen egen majoritet – ökade från 44 % till 66 %. I Skelleftehamn har vår POSK-nya grupp legat på 40 % med (s) på 60 %. Preliminära valresultatet blev EXAKT lika röstetal för POSK och (s), så det blir spännande att se slutsammanräkningen där! Den nya gruppen i Sävar chockade både sig själva och övriga genom att ta 39,5 % och bli största grupp. I Södra Lapplands pastorat tog vår nybildade grupp 14,6 %.

Flera av de tidigare befintliga grupperna ökade mellan 2 och 9 %. Men vi har även en negativ utveckling på sina håll där några av grupperna har tappat, mellan 1 och 6 % – främst i samband med att flera andra grupper ställt upp.

I valen på stiftsnivå trodde vi att vi skulle kunna öka några procent och kanske ta 1-2 fler mandat i stiftsfullmäktige. Ett kyrkomötesmandat till kändes dock inte inom räckhåll. Det blev tvärtom, oförändrat mandatantal i stiftsfullmäktige, men preliminärt ett ytterligare kyrkomötesmandat.

Lunds stift

I Lunds stift fick vi inför valet två nya engagerade lokala grupper i Staffanstorp och Eslöv. De lokala grupperna har på flera håll varit väldigt bra på att synas ute i sina samhällen vilket såklart bidrar till resultatet på stifts- och kyrkomötesnivå.

Lokalt har POSK får egen majoritet i Mörrum, Landskrona, Höör, Skivarp, Brunnby och Bjuv. På andra håll är de lokalerna grupperna stora och står nu inför val av vilka samarbeten som ska göras, till exempel i Staffanstorp, Lund, Malmö, Eslöv och Sölvesborg.

Som det verkar har vi gått fram med ett mandat i stiftsfullmäktige och gick därmed om SD som näst största grupp i stiftet. S är störst fortfarande, SD tredje, C fjärde och BA femte största grupp. Det blir spännande att se hur balansen blir i fullmäktige då BA (om man räknar in de gamla moderaterna) fram till 2017 alltid varit den näst största gruppen och har nog agerat så under den senaste mandatperioden också.

I kyrkomötet verkar vi ökat med någon procent och om det står sig när allt är räknat generar det ett mandat till för POSK från Lunds stift, från fyra till fem.

Skara stift

Tillsammans har grupperna i stiftet gjort en bra valrörelse som varit positiv och glad och många goda krafter som kämpat åt samma håll. En målsättning har varit att bli största grupp till stiftsfullmäktige och att få ytterligare ett mandat till kyrkomötet. Vi kan konstatera att vi i stort sett har uppnått detta, vilket gläder oss mycket. Vi får preliminärt ett nytt mandat till kyrkomötet och landar på 4 stycken. Och i stiftsfullmäktige får vi 3 nya mandat och landar på 16 stycken till 23,23% medan S får 23,54% och med det bara är marginellt större men får 18 mandat. Vi har nu representation från samtliga valkretsar till stiftsfullmäktige.

Bland de lokala grupperna så gläds vi över de nya grupperna i Herrljungabygden som blir störst och får 46,58% av rösterna och Trollhättan som får 19,3% och blir tredje största grupp. Största grupp är POSK också i Alingsås där gruppen ökar, Mariestad, Skövde som ökar till 44,94%, Ulricehamn och Vänersborgs och Väne-Ryrs församling som nästan får egen majoritet med 49,55% av rösterna. Grupperna i Habo och Lidköping når egen majoritet där Habo får 70,32% och Lidköping 61,94%.

Stockholms stift

Det har varit stimulerande att delta i valet och fått möjlighet att prata med flera POSKare. Det har gjorts ett oerhört stort arbete i de olika församlingarna för att profilera POSK. I Lidingö församling startades en POSK-grupp med fem namn på listan. POSK fick 8 mandat. Så kan det bli när man startar upp.

Av Stockholms Stift 53 församlingar är POSK representerade i 29, dvs ca 55% av alla församlingarna. Det är 7 församlingar som tillkommit med POSK-representation till 2021 års val. Av de 29 församlingar med POSK-representation ökade vi i 16, vi minskade i 5 och det blev oförändrat i 8 församlingar.

Stockholms stifts valkrets samlade ihop 7 mandat till kyrkomötet vilket är oförändrat mot 2017. Och till Stiftsfullmäktige visar det preliminära resultatet att vi ökade med ett mandat från 17 till 18 stycken.

Strängnäs stift

De lokala grupperna i Strängnäs stift har på de flesta håll haft bra med framgångar. Stiftet gick till val med 4 nya POSK-grupper, Askersund, Frustuna, Katrineholmsbygden och Nyköping. Askersund fick 8 mandat, Frustuna 7 mandat och tar majoritet, Nyköping 5 mandat och Katrineholmsbygden 11 mandat. Övriga grupper i stiftet gick ganska bra också, en del ökning och några tyvärr lite minus.

Till stiftsfullmäktige ökade vi med 4 mandat, från 11 till 15 mandat och blir näst störst efter Socialdemokraterna. Även till kyrkomötet gör vi framgång och ökar med 1 mandat till 4 mandat.

Sammantaget så har det varit ett stort engagemang av alla POSKare i stiftet. Grupper och enskilda har varit ute och gjort ett stort jobb med valkampanj på torg och gator samt vid andra evenemang.

Uppsala stift

I Uppsala stift har valrörelsen bedrivits främst på lokal nivå i församlingar och pastorat, precis som det ska vara i Svenska kyrkan.

Våra nya grupper har genom valet etablerat sig och därigenom också ökat rösterna till stift och kyrkomöte. De grupper som har ställt upp i tidigare val har utökat sin andel av rösterna och några har fått absolut majoritet i kyrkofullmäktige.

Vi ser fram emot nästa steg i arbetet som är att se till att vi får optimal representation i stift, pastorat och församlingar och att därefter arbeta med vår vision och målsättning för ögonen under mandatperioden.

Även om vi aldrig är helt nöjda känner vi att valrörelsen har varit framgångsrik, vilket vi är tacksamma för. Vi vill särskilt lyfta fram arbetet på lokal nivå där mötet med väljarna på plats har kunnat anpassats efter de lokala förutsättningarna.

Visby stift

POSK var den enda nomineringsgruppen som kampanjade över hela Gotland, från Burgsvik i söder till Fårösund i norr. Dessutom har vi haft ett stort antal insändare om för oss angelägna ämnen. Pluggar som annonser med kandidatpresentationer.

Det tråkiga först: Med 60 rösters marginal förlorade vi mandatet i kyrkomötet. Socialdemokraterna drog även här på Gotland igång hela sitt maskineri och fick ut sina medlemmar. De ställer inte upp i valen till stiftet eller domkyrkoförsamlingen. Alltså har en av Visby-stifts två ledamöter i kyrkomötet ingen som helst koppling till stifts- och församlingsnivå.

I valet till stiftsfullmäktige leder vi just nu med NIO rösters marginal. Vi tar två nya mandat!

I valet till kyrkofullmäktige i Visby behåller vi majoriteten med drygt 49% av rösterna

Västerås stift

Från valen till kyrkofullmäktige i pastorat och församlingar Västerås stift kan jag på de flesta håll rapportera framgångar. Allra bästa resultat nådde vår grupp i Västanfors-Västervåla med 83 % av rösterna. Andra ställen där vi har egen majoritet är Arbogabygden, Hällefors-Hjulsjö samt Järna med Nås och Äppelbo. På många andra ställen bland annat Västerås pastorat med 34 % och Leksands pastorat med 40 % är POSK största grupp.

I valet till stiftsfullmäktige vann vi 3 mandat ytterligare och är därmed näst största grupp med 17 mandat. Till kyrkomötet blir vi preliminärt som förut 3 ledamöter för POSK från Västerås stift.

Allmänt har det varit mycket mer intresse från allmänhet och media under valrörelsen än vid de tidigare valrörelser jag deltagit i. Tidningarna har tagit in många debattartiklar från oss och andra i större utsträckning än tidigare. Att frågan om partipolitik ofta togs upp i debatten även av andra än oss ledde nog till ett hårdare språkbruk i opinionsbildningen framförallt veckan innan valet.

Växjö stift

Gör ett bra resultat på många håll i stiftet. De lokala grupperna har på olika sätt varit synliga och delat ut mycket information i brevlådor och på gator och torg. Vi ser tyvärr att de större städerna minskar en del, både Jönköping, Växjö och Kalmar. Till stor del hänger det ihop med nya grupper som ställer upp där.

Den nya gruppen i Bankeryd som anslutit sig till POSK gör ett fint resultat och får egen majoritet med 51,78% av rösterna. Egen majoritet får också grupperna i Gränna-Visingsö med hela 82,64% och Torsås med 52,77%. Till framgångarna ska också nämnas Gislaved som ökar från 7 till 11 mandat och blir med sina 31,91% den klart största gruppen. Gruppen i Ryssby-Åby som startade inför valet 2017 går också bra och ökade till 5 mandat och 32,53%. Även Nässjö lyckas öka från 8 till 9 mandat och är största grupp.

Till stiftsfullmäktige ökar vi nästan 2% och blir den näst största gruppen med 10 mandat och 20,37%. Medan vi till kyrkomötet behåller våra 3 mandat och ökar procentuellt. Resultatet visar att valkretsar med lokala grupper som gått bra ger betydligt bättre utdelning i röster till stift och kyrkomötet.

POSK rejält framåt i kyrkovalet!

Kyrkovalet 2021 är över. Och det är med glädje som vi kan konstatera att POSK ökar i valet till kyrkomötet. Det är ännu ett preliminärt valresultat men med 2113 av 2138 valdistrikt räknade så har POSK fått 19,55% av rösterna, 2017 fick vi 17,06%. Detta visar för tillfället en ökning av antalet mandat från 43 stycken till 49, vilket preliminärt innebär 6 mandat mer i kyrkomötet och att vi ännu tydligare är kyrkovalets näst största grupp.

Om valresultatet säger POSKs ordförande Amanda Carlshamre:
– Vi är väldigt nöjda med valresultatet! Det gläder oss särskilt att de obundna grupperna POSK och ÖKA verkar ha marscherat fram bra.

POSK ser också att partierna i stort minskar i stöd, vilket är en indikation på att väljarna vill se en kyrka fri från partipolitik. Men ett nytt parti lyckas som det ser ut etablera sig i kyrkomötet.
– Vi beskyller systemet för att ha släppt in ännu en partipolitisk grupp som uttalat enbart vill ta mark i de allmänna valen, det är beklagligt och vi kommer att fortsätta arbeta för att förändra valsystemet, säger Amanda Carlshamre.

POSK ser flera anledningar till att vi har gått framåt:

  • Partipolitiken och systemet inom Svenska kyrkan har blivit mer synlig i år. Det gläder oss att vi fått upp den frågan på agendan och att vi har skapat medvetenhet kring hur systemet ser ut.
  • De lokala POSK-grupperna har gjort ett enastående jobb.
  • Vi har 32 nya grupper och tolv procent fler kandidater som ställer upp i år, jämfört mot 2017.  Det är klart att vi växer som nomineringsgrupp också gör att vi får fler röster ute i landet.

POSK kan också se att vi ökar i valet till stiftsfullmäktige i samtliga stift och på många håll där vi ställer upp lokalt till kyrkofullmäktige. Preliminära resultatet kommer att gälla i flera veckor och vi inväntar nu de definitiva resultaten.

Vi vill här också passa på att rikta ett varmt tack till alla som röstat på POSK i kyrkovalet! Utan er hade detta inte varit möjligt. Och vi vill också rikta ett stor TACK till alla POSKare som arbetat i valrörelsen, tack för arbete, entusiasm och glöd. Tillsammans bygger vi framtidens kyrka!

Victor Ramström
informatör

POSK deltar i debatten

Nu är det bara en vecka kvar av kyrkovalet. Med det blir POSK också mer och mer synliga på olika håll och i debatter. Idag har två debatter genomförts där POSKs ordförande Amanda Carlshamre och POSKs vice ordförande Marie Rydén Davoust har deltagit.

Vem bestämmer i kyrkan?
På eftermiddagen deltog Amanda Carlshamre i ett samtal inför kyrkovalet med temat: Vem bestämmer i kyrkan? Samtalet leddes av docent Eskil Franck och deltog gjorde också Hans Ulfvebrand (BA) och Wanja Lundby-Wedin (S). Det var Stockholms domkyrkoförsamling som var arrangör.

Samtalet ägde rum i Stockholm men livesändes också och kan ses här i efterhand.

Debatt inför kyrkovalet om miljön
Fältbiologerna anordnade ikväll en utfrågning om vad de olika nomineringsgrupperna vill gällande skogen och klimatet, bland annat. Från POSK deltog Marie Rydén Davoust.

Samtalet sändes live via Facebook och kan ses där i efterhand. 

Heja Amanda och Marie, så bra ni företräder POSK och vad vi vill!

Victor Ramström
informatör

 

Världens bästa budskap

Johannes Imberg är församlingsherden som kandiderar till både stiftsfullmäktige i Göteborg och till kyrkomötet. Han längtar efter en kyrka som sträcker sig ut för att ge hopp, stöd och liv.
– Vi behöver vara en modig kyrka i vår tid, i vårt samhälle. Människor behöver det kyrkan är och det vi har. Detta är något som POSK vill arbeta för, säger han.

Johannes Imberg är församlingsherde i Mölndal sedan tre år tillbaka. Med entusiastisk röst berättar han hur glad han blir när hans församling når ut till människor i området och när det kommer gensvar.
– Jag ser vad många skriver om församlingen på sociala medier och nu sist var det någon som frågade var man kunde skänka kläder. Någon svarade direkt att de skulle vända sig till Fässbergs församling. Det var en självklarhet att vända sig till kyrkan och jag tycker mig se detta mer och mer. Jag älskar när vi som församling når ut till vår omgivning och när vårt agerande blir en konkret illustration av Guds kärlek för den här världen, säger Johannes.

För honom är kyrkan en gemenskap där vi alla förenas i bön och lovsång.
– Vår uppgift är att göra Guds rike och Guds hjärta synligt för vår omgivning. Det kan vi göra oavsett vilken teologisk fåra vi tillhör, säger han.

JOHANNES LÄNGTAR efter att inspirera till att bygga församling som når utanför kyrkans väggar och berättar med iver om hans vision kring församlingens plats i samhället.
– Jag drömmer om en kyrka som sprudlar av liv! Fylld av människor från olika kulturer, samhällsskikt och personligheter. Församlingen är en plats där alla kan mötas, hit kan den som är vilsen vända sig och mötas av värme. Här förenas vi, trots våra olikheter, och delar livet med varandra, säger han.

JOHANNES TALAR om den kyrkliga bredden. Han beskriver att han gillar mångfalden, olikheterna och möjligheten att berika.
– Det finns så mycket vi kan ta vara på från varandra. Detta är också en av grundstenarna inom POSK. Vi vill bejaka bredden av olika kyrkligheter, det är nödvändigt för kyrkans framtid i Sverige. Vi ska inspirera istället för att begränsa varandra. Vår tro på Gud, med Jesus som vår frälsare och förebild, är det som förenar oss, säger han med värme i rösten.

Johannes beskriver evangeliets kraft som en puls som smittar av sig. Han längtar efter en modig kyrka som sträcker sig ut för att ge hopp, stöd och liv.
– Det kristna budskapet är världens bästa budskap. Vi kan vara stolta över det vi har att förmedla. Det ska vara lätt och självklart att vilja ta med sig sina vänner till kyrkan. Låt oss förmedla evangeliet med bredd och öppenhet, kraft och substans, medvetet och relevant. Vi behöver vara en modig kyrka i vår tid, i vårt samhälle. Människor behöver det kyrkan är och det vi har. Detta är något som POSK vill arbeta för.

SVENSKA KYRKAN har en väldigt viktig och avgörande roll för många människor idag. Många behöver diakons hjälpande hand och uppskattar att Svenska kyrkan finns för utsatta.
– Jesus sände ut oss att göra som han gjorde. Jesus är kyrkans förebild, och som församling har vi en kallelse att älska vår värld och våra medmänniskor på ett sådant sätt att det ger en glimt av vem Gud själv är. Församlingens kallelse är att illustrera Guds kärlek. Det är en kärlek som berör och ger liv. Guds hjärta bultar för den här världen. POSK vill arbeta för att vi som kyrka lever ut detta pulsslag och sträcker oss ut för att stärka, hjälpa, och uppmuntra.

JOHANNES BETONAR att det inom POSK finns en stark kärlek till kyrkan, och att det är viktigt att förtroendevalda själva är engagerade i församlingslivet.
– Församlingen är en gemenskap som ska levas, här vi får dela glädje och sårbarhet, livets upp- och nedgångar, drömmar och framtidsplaner. Styrelsefrågor och beslut kan inte vara isolerade från allt detta. I POSK möter jag människor som lever kyrkans liv, därför finns den kunskap och helhetssyn som behövs för att leda kyrkan in i framtiden. De frågor som POSK lyfter fram är framväxta ur kyrkans vardag och församlingens möten med sin omgivning.

Text: Emelie Simmons
Foto: Carina Etander Rimborg

JOHANNES IMBERG
Kandiderar till stiftsfullmäktige i Göteborg och till kyrkomötet.
ÅLDER: 35 år.
BOR: Göteborg.
GÖR: Församlingsherde i Fässbergs församling sedan hösten 2018.
Prästvigdes 2013 för Göteborgs stift.

UR POSKS PROGRAM

  • POSKs vision är att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.
  • Som folkkyrka är vi en berättelsegemenskap, en bordsgemenskap och en bönegemenskap
  • De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom.

Utan musiken tystnar kyrkan

Kyrkomusikern Karin Runow vill se en bredd av musikgenrer i kyrkan där speciellt barn och unga tillåts ha sina uttryck.
– Genom musiken kan vi som kyrka möta människor på ett unikt sätt. Musiken är ett språk att uttrycka sin tro på, säger hon.

I början av året kände kyrkomusikern Karin Runow att det var dags att uppmuntra till psalmsång. Hon startade därför ett psalmsångsmaraton på Facebook där hon lägger ut nya psalmer flera gånger per vecka och vem som helst kan boka upp sig på en psalm.
– Vi ska sjunga igenom hela psalmboken, från början till slut. Helt fantastiskt att så många har anslutit sig från olika miljöer! För mig var det här en riktig ögonöppnare över psalmernas betydelse för människor idag och att man verkligen vill vara delaktig i psalmsången, säger Karin Runow och skrattar.

HON VISAR några av inläggen i facebookgruppen på sin mobil.
– Titta, här är en kvinna som sjunger psalmen a capella, här kommer en som kompas av gitarr och den här är från en kyrka med orgel och solist. Det bästa med den här idén är att alla kan vara med och sjunga sin psalm utifrån sina egna förutsättningar. Som kyrka ska vi möta människor som de lever nu och visa att kyrkan är allas, fortsätter hon.

KARIN HAR arbetat i Sollentuna församling i snart 40 år. Hon leder kyrkokör, barnkör och Sollentuna gospel, och är känd för att skriva barnmusikaler, bland annat Luthers ungar som blev landets mest spelade musikal under reformationsåret.
– Jag har alltid brunnit för barnkörerna. Körsång engagerar alla åldrar och kyrkan måste satsa ännu mer på barn och ungdomar.

JUST NU är Karin aktuell med musikalen Jakten på den försvunna psalmskatten.
– När man sjunger psalmer tillsammans fungerar psalmsången som en brygga mellan generationer. Musiken i kyrkan måste få låta på många olika sätt, men den musikaliska ryggraden är psalmerna. Sången vi har tillsammans. Ungefär som vi ber bönen Vår Fader ska vi även sjunga evangeliet. Då lyfter musiken och berör på riktigt, säger Karin.

KARIN MENAR att många körsångare hittat in till kyrkan och sin tro via körsången.
– Genom musiken kan vi som kyrka möta människor på ett unikt sätt. Musiken är ett språk att uttrycka sin tro på. Vi människor är olika och därför är det viktigt att det finns många olika slags körer att sjunga i.
I både gospelkören och kyrkokören har människor från olika miljöer hittat till kyrkan och musiken.
– I gospelkören sjunger man på gehör och det är ett grymt sväng, andra tilltalas mer av kyrkokörens lite mer klassiska repertoar. I båda fallen bidrar du med rösten och dig själv. Körerna är oerhört viktiga för kyrkan, men glöms ofta när man pratar om ideella medarbetare, trots att många av dem har sjungit i kyrkans kör hela livet, säger Karin.

KARIN MENAR att en kyrkomusiker ska kunna oerhört många olika saker. Det kan vara allt från att leda kyrkokören, barnkören, spela orgel på vigsel, dop och begravning, leda all musik i gudstjänsten, ha babysång, konfirmander, anordna och spela på konserter, för att bara nämna några exempel.
– Som alla musikyrken börjar man sin utbildning redan när man är barn, så för att vi skall kunna fortsätta att hålla en hög nivå på kyrkans musik även i framtiden borde alla kyrkomusiker ha instrumentalundervisning i sin tjänst. En stor utmaning är att vi förväntas kunna spela allt från Avicii, Laleh och Ted Gärdestad till Mendelsohn och Bach. Vi är duktiga på den klassiska musiken men vi måste lära oss andra genrer också. Vi skulle behöva bredda musikutbildningarna, inte ta bort utan lägga till. Vi måste bevara vår tradition men också förnya. Det är då vi kan bygga broar mellan generationer på ett levande sätt.

Karin fortsätter:
– Jag tänker på kyrkan, hur den följer människan från vaggan till graven, som finns där i sorg och glädje, tro och tvivel. Det är unikt. Utan musiken hade jag inte hittat till kyrkan och jag är så tacksam över alla musikaliska platser som fört mig dit. Solna kyrkokör, ungdomskörerna i Sollentuna församling, ledare som gav oss unga utrymme och lät våra röster höras. Så vill jag att kyrkan skall fortsätta vara. En plats där alla har rätt att få sjunga och uttrycka sin tro och sitt tvivel, en kyrka som vi bygger tillsammans. Prioriteras inte musiken riskerar kyrkan att tystna.

Text och foto: Emelie Simmons

Karin Runow

Medlem i POSK sedan 20 år tillbaka

ÅLDER: 58 år.
BOR: Sollentuna.
GÖR: Kyrkomusiker och kompositör.
Aulénpriset 2011
Ceciliapriset 2017

UR POSKS PROGRAM

POSK verkar för

  • att föra dialog med kyrkomusikerna och körförbunden kring utmaningar och möjligheter för kyrkomusikens utveckling.
  • att en revision av psalmboken ges nödvändig tid och är noggrann med teologiska, språkliga, musikaliska och upphovsrättsliga kompetenser.
  • att kyrkans böcker, musik, och allt som produceras med stöd av kyrkoavgiftsmedel ska vara fritt att använda och sprida.
  • att fler kyrkomusiker har instrumentalundervisning i sina tjänster.

Psalmboksmaraton på Facebook.

Dags för ett nytt valsystem

POSK menar att det är dags att testa en annan modell för kyrkans demokratiska process. Med hjälp av indirekta val till stift och kyrkomöte kommer kostnaden att minska utan att det görs avkall på kyrkans demokratiska processer
– Vi måste våga tänka nytt och lämna tankarna om arvet som statskyrka, säger Celina Falk, som kandiderar till kyrkomötet.

Celina Falk hade bråda dagar kring midsommar i år. Hon är en av Svenska kyrkans representanter i Kyrkornas världsråds centralkommitté som har sitt medlemsmöte med 150 kyrkor från hela den kristna världen representerade. I år blir mötet digitalt på grund av pandemin men vanligtvis möts representanterna hos värdkyrkor runt om i världen.
– Vi har så mycket att lära av de andra kyrkorna. Vi i Svenska kyrkan är vana att vara majoritetskyrka men här möter vi kyrkor som är i minoritet, och som är uppbyggda på ett annat demokratiskt sätt än vår kyrka, säger Celina Falk.

UTBYTET AV erfarenheter mellan systerkyrkorna är stort och de mest värdefulla mötena sker på kafferasterna i Kyrkornas världsråd.
– Det finns många demokratiska kyrkor ute i världen som har ett annat tillvägagångssätt än Svenska kyrkan. Där sker valet av representanter till styrelsen baserat på engagemang. Idag har Svenska kyrkan ofta svårt att ta tillvara på idealiteten och den är viktig för att vi ska kunna bygga kyrka, säger Celina.

FÖR CELINA själv var det Svenska Kyrkans Unga och utbytet inom programmet Ung i världsvida kyrkan som var starten för hennes kyrkliga engagemang. Hon betonar vikten av att ungdomar måste få en hemvist i sin församling.
– Församlingen ska vara basen för engagemanget och ha en tillåtande struktur för människor i alla åldrar. Speciellt för ungdomar! Kyrkan måste också vara en plats för att få växa i tro och att man ska få en plats och ett ansvar.

Vidare menar Celina att om församlingarna ger utrymme för människor att engagera sig kommer det bli lättare att få fler att vilja bli förtroendevalda.
– Man trivs där man behövs och med det synsättet kan vi få människor att engagera sig. Många har sitt hjärta i kyrkan och det är då de bästa besluten fattas. Visst, alla möten i kyrkorådet är inte roliga och inspirerande men så ser det ut i alla styrelser och möten emellanåt.

CELINA MENAR att Svenska kyrkans valsystem inte är beroende av partipolitiken och att kyrkan måste ta steget till ett nytt och och billigare valsystem.
–Vi har en alldeles för stor kostym i förhållande till hur många som röstar. Vi kan nå demokrati på olika sätt och den kan säkerställas på andra sätt än det valsystem som finns nu. Vi har många exempel att hämta från våra systerkyrkor. Vi måste våga tänka nytt och lämna tankesätten som bygger på arvet från statskyrkan. Vi i POSK vill ha indirekta val till stift och kyrkomötet istället för direkta val som vi har nu.

ATT INDIREKTA val skulle lösa många av de problem som nuvarande valsystem har varit en av POSKs valfrågor sedan många år tillbaka.
– Indirekta val minskar kostnaderna rejält och ledamöterna i stiftsfullmäktige och kyrkomöte kommer ha goda kunskaper och erfarenheter av församlingslivet. Dessutom blir det svårare för partier att kandidera till kyrkomötet utan att ha lokalt stöd. Det är det kyrkliga engagemanget som ska vara utgångspunkten, inte tillhörighet till ett politiskt parti. Vi anser att det är så en kyrklig organisation skapas, säger Celina.

CELINA SER ytterligare en problematik med de politiska partiernas engagemang i kyrkan.
– Det är kyrkans innersta väsen att ta ställning för de svaga och utsatta i samhället och i vissa fall måste kyrkan ge sig in i den politiska debatten. Vi kan inte låta oss styras i våra ställningstaganden av politiska grupper och riskera att bli en bricka i det politiska spelet. Vi ska prata utifrån kyrkans teologiska grund om medmänsklighet och våra grundvärderingar ska inte rubbas av partipolitiska hänsynstaganden, avslutar Celina.

Text: Emelie Simmons
Foto: Albin Hillert

CELINA FALK

Kandiderar till Nederluleå församling, Luleå stift och kyrkomötet.

ÅLDER: 35 år
BOR: Luleå
GÖR: HR-administratör
Representerar Svenska kyrkan i Kyrkornas världsråds centralkommitté.

LÄS MER OM INDIREKTA VAL

POSK vill se indirekta val till stiften och kyrkomötet. Du hittar småskriften ”Indirekta val – varför och hur?” på www.posk.se/smaskrifter

UR POSKS PROGRAM

POSK anser

  • att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra.
  • att Svenska kyrkan reformerar och omformar sin organisation så att den
  • gestaltar den kyrkosyn och struktur som kommer till uttryck i de dokument som antagits av Svenska kyrkan.
  • att Svenska kyrkan återgår till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte.
  • att när Svenska kyrkan uttalar sig ska det ske utifrån teologisk grund och inte partipolitiska ställningstaganden.

Kyrkan borde styras av evangelium, inte av partipolitik

Debattartikel av Anne Olofsson införd i Norrköpings tidningar den 16 augusti.

POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) tar tacksamt emot debatten om riksdagspartiernas inblandning i kyrkoval och Svenska kyrkans styrning.

Det är en mycket nödvändig debatt som borde kommit redan för 21 år sedan då kyrkans skildes från staten.

Kyrkligt anställda och andra i kyrkan aktiva och engagerade, både förtroendevalda såväl som ideella, kan vittna om hur partipolitikens inblandning gör det svårt för många att veta vad som är partipolitisk ideologi och vad som är evangelium idag.

Inga andra organisationer inom civilsamhället tillåter partipolitik utgöra grunden för sina val av ledamöter för sitt styrelsearbete. Varför ska då Svenska kyrkan vara ett undantag? Kan det bero på att Svenska kyrkan är en oerhört viktig organisation i civilsamhället med sina 5,7 miljoner medlemmar och Sveriges största aktör inom civilsamhället?

Kanske är det då inte så förvånande att partierna ser en chans att styra kyrkans verksamhet i linje med riksdagspolitiken! De önskar fortfarande utöva kontroll och makt över Svenska kyrkan. Den partipolitiska kopplingen stänger dessutom ute vissa som vill engagera sig, då de tvingas att ta partipolitisk ställning för att kunna göra det. POSK kräver inga partipolitiska ställningstaganden för att delta utan är en öppen grupp för att utveckla de kyrkliga frågorna.

POSK har inget emot att personer engagerade i partipolitiken engagerar sig i Svenska kyrkan. Inte alls. De är hjärtligt välkomna både i kyrkan och i POSK. Men själva partipolitiken måste hållas utanför det som handlar om tro och evangelium. Partipolitiken ska leva i val till riksdagen. I kyrkan ska de kyrkliga frågorna stå i fokus.

Vänstern menar att det mycket väl går att blanda tro och politik. Något som POSK i nuvarande system, med partipolitiskt ideologiskt baserade partier med i valet, ser som helt oförenligt. Att kyrkan kan förändra människor som i sin tur kan förändra samhället är otvivelaktigt, likaså att kyrkan som institution ska och kan medverka i att påtala brister i samhället.

Det gjorde även Jesus för 2000 år sedan. Men Jesus styrdes inte av ett partiprogram eller en partipolitisk ideologi utan av uppgiften att sprida Guds kärlek till människorna och att komma med evangeliets glada budskap till oss. Han behövde inte underställa sig ett partiprogram!

Tro och partipolitik är en olycklig sammanblandning i kyrkans styrning såväl som i kyrkovalet!

Styrelsen för POSK i Norrköping genom Anne Olofsson, ordförande

100 motioner till årets kyrkomöte

Årets kyrkomöte hålls den 5-8 oktober och 22-24 november. Den första sessionen där kyrkomötets arbete sker i olika utskott kommer att genomföras digitalt på distans och den andra sessionen planeras att genomföras på plats i Uppsala. Till skillnad från förra året då det var begränsad närvaro i utskottsarbete och i plenum kommer alla kyrkomötets 251 ledamöter att tjänstgöra i höst.

Idag gick motionstiden ut för kyrkomötets ledamöter att lämna in motioner. När klockan slog 16.00 kunde det konstateras att 100 motioner hade skickats in. Långt många fler än förra året då det var begränsad motionsrätt. Motionerna kommer nu att bearbetas redaktionellt och först i slutet av augusti kommer de fullständiga publiceras då också alla motionärernas namn finns med på respektive motion. Men redan nu finns alla att läsa på kyrkomötets hemsida.

Av den information som idag finns tillgänglig så har POSKs ledamöter i kyrkomötet varit flitiga. Åtminstone 20 ledamöter finns med som motionärer på de 12 motioner som har skrivits under av en ledamot från POSK. Det ser ut att vara den grupp som involverat flest personer i motionsskrivandet. De motionerna som POSKare har skrivit handlar om: Begravningssamfälligheter, förenkling och lägre kostnader för kyrkoval, förändring av kyrkostyrelsens färdplan för samverkan och digitalisering, mindre sårbara regler för kvalificerat beslutsfattande, direktiv för psalmboksrevisionen, digitalt godkännande av kandidatur i kyrkoval, nivån på kyrkoantikvarisk ersättning, hållbart skogsbruk, indelningsförändringar inom pastorat och av församlingar som inte ingår i pastorat, reformerade indirekta val, att ge utlandsverksamheten det stöd den behöver och om att vara förtroendevald hela mandatperioden. Motionerna stämmer väl överens med punkter ur POSKs program och kommer att presenteras i sin helhet här på bloggen framöver.

Flera av motionsämnena från de olika grupperna är liknande. Flera relaterar på olika sätt till pandemin och hur den påverkat Svenska kyrkans verksamhet. Klimat och hållbarhet är också ämnen som återkommer. Flera motioner anknyter också till årets skrivelser från kyrkostyrelsen till kyrkomötet, som revideringen av psalmboken och förslagen om ökad administrativ samverkan inom ett antal områden för att möta framtida ekonomiska utmaningar för Svenska kyrkan. Andra handlar om omsorg om djuren, att avskaffa pastorsadjunktåret, krisplaner eller kärleken till fosterlandet. I praktiken är det väldigt få av de inlämnade motionerna som får bifall. POSK kommer att arbeta för att få så stort genomslag som möjligt för de inlämnade motionerna och att väl avvägda och kloka beslut fattas vid kyrkomötet i höst.

Victor Ramström
informatör, motionär och ledamot i kyrkomötet

Foto: Magnus Aronson/IKON

POSK deltar i samtal från Almedalen

Just nu pågår årets Almedalsvecka. Den ser inte ut som den brukar och genomförs mestadels som ett digitalt evenemang och pågår i bara fyra dagar. Detta år är Almedalsveckan extra intressant också för POSK, eftersom att det är kyrkoval i höst. Ett val som kanske oftast är ganska bortglömt vid sidan om de övriga politiska samtal som sker där. Men det är ett val där tre stycken av de allmänpolitiska partierna fortfarande ställer upp och på så sätt även använder denna arena för att vinna mark inom Svenska kyrkan.

Det är inte så många av de digitala programpunkterna som handlar om kyrkovalet. Men glädjande nog anordnar Visby domkyrkoförsamling ett seminarium med temat ”Vilka frågor blir kyrkovalets viktigast?” Samtalet genomförs imorgon den 6 juli klockan 17.00-18.00 och medverkar gör POSKs ordförande Amanda Carlshamre, Jesper Eneroth från Socialdemokraterna och Niklas Larsson från Centerpartiet, alltså företrädare för kyrkomötets tre största nomineringsgrupper. Moderator för samtalet är Thomas Petersson, biskop i Visby stift.

POSK har visioner för framtidens kyrka, det hoppas vi kunna visa imorgon. En röst på POSK den 19 september är en röst för en fri kyrka.

Samtalet mellan nomineringsgrupperna kan du se på Almedalsveckan Play när det sänds live eller så kan du se det på samma ställe i efterhand eller på Visby domkyrkoförsamlings kanal på YouTube.

 

Foto: Arild Vågen – CC BY-SA 4.0