fbpx

Mats Rimborg

Mats Rimborg är ordförande för POSK i Göteborgs stift, ledamot i POSKs styrelse och dessutom kassör. Han har flera uppdrag som förtroendevald, bland annat som 2:e vice ordförande i stiftsstyrelsen i Göteborg och ledamot i församlingsråd. 

Varför är du engagerad i POSK?

”Jag vill vara med och ta ansvar i min kyrka, och tycker man ska kunna göra det utan att behöva vara med i något politiskt parti. Mångfalden inom Svenska kyrkan är en rikedom att ta vara på, inte ett problem, och kyrkan ska respektera och glädjas åt alla som vill vara med.”

Per Lindberg

Per Lindberg är ordförande för POSK i Skara stift och ledamot i POSKs styrelse. Han har flera uppdrag som förtroendevald lokalt hemma i Skövde men också som ledamot i kyrkomötet och vice ordförande i dess organisationsutskott.

Varför är du engagerad i POSK?

”Min vilja att ta ansvar som förtroendevald kommer ur församlingsgemenskapen, det är där jag fått uppgifter och möjlighet att växa. POSK ger mig ett sammanhang där engagemanget för kyrkan och församlingen är utgångspunkt för ansvarstagande. I POSK finns också stor erfarenhet och kompetens, som vi delar med varandra i respekt för våra olikheter.”

Marie Rydén Davoust

Marie Rydén Davoust är vice ordförande för POSK, har flera uppdrag som förtroendevald lokalt i Eskilstuna och som ledamot i kyrkomötet och kyrkostyrelsen.

Varför är du engagerad i POSK?
”För jag är engagerad i Svenska kyrkan. Att som körsångare och gudstjänstdeltagare få vara med att påverka både lokalt och nationellt tillsammans med flera kollegor är både viktigt och roligt. Som blivande diakon kan jag också bidra med att göra diakonala perspektiv mer synliga inom POSK och där vi verkar.”

Anders Brunnstedt

Anders Brunnstedt är ordförande för POSK i Västerås stift och sitter med i POSKs styrelse. Han har flera uppdrag som förtroendevald lokalt i Falun, i Västerås stift och som ledamot i kyrkomötet.

Varför är du engagerad i POSK?
”Mitt engagemang i POSK-rörelsen har gett mig möjlighet att bidra till och ta ansvar i styrelsearbetet i det som är vår kyrkas viktigaste organisationsdel – församlingen. POSK har gett mig ett stort nätverk av människor aktiva i gudstjänstgemenskaperna runt om i Svenska kyrkan.”

Därför hör politiska partier inte hemma i kyrkopolitiken

För en tid sedan läste jag Joel Halldorfs krönika om påve Franciskus resa till Irak. Några rader ur krönikan etsade sig fast vid mitt medvetande och jag har funderat över dessa sedan dess.

”Men för den som lever i kyrkan kan tron inte reduceras till ideologi. Tron är längtan: att sträcka sig mot den Gud som är tillvarons centrum. Därför är det naturligt att känna släktskap med människor från andra religioner som gör samma sak. Faktum är att detta blir särskilt tydligt när man lever i ett sekulariserat land. Jag känner själv ofta större gemenskap med fromma muslimer än med så kallat etniska men sekulariserade svenskar.”

Som kristen och aktiv i POSK gav dessa rader ytterligare en dimension som är så talande för varför jag anser att politiska partier inte hör hemma i kyrkopolitiken. Nu ska det väl tilläggas att just denna passagen i krönikan främst vänder sig mot SD, men jag upplever att även många socialdemokrater har en tendens att, om inte reducera tron till ideologi men åtminstone, låta ideologin komma i första hand. Även när jag pratar tro med dem.

Som exempel kan nämnas en i min närhet troende muslim och socialdemokrat som svarade på min fråga om hon kunde uppleva en gemenskap med kristna på samma sätt som jag kan känna med muslimer. För mig var den frågan bara ställd utifrån min kristna tro, men trots det så blev svaret att hon känner större gemenskap med sin partikamrat som är ateist än en muslimsk moderat. Jag blev jätteförvirrad av svaret för jag hade inte frågat efter någon annan politiskt ideologisk ståndpunkt.

Just detta att sätta sin politiska ideologi i främsta rummet är nyckeln, men samtidigt låset, till hur vi i POSK ska få alla dessa ”politiker” att förstå skillnaden mellan vår vilja att de allmänpolitiska partiorganisationernas inflytande över Svenska kyrkan måste upphöra och att vi i och med detta absolut inte tycker att de enskilda individernas engagemang ska sluta.

En annan del som ställer till det är att många ”politiker” är hårt skolade i sitt parti, de umgås i väldigt hög utsträckning med sina partikamrater eller andra ”politiker”. Det skapar väldigt lätt en bild om att alla är ju engagerade i partier, fast i realiteten är det en väldigt liten andel av Svenska kyrkans medlemmar som är medlem i ett parti. Dessa ”politiker” sitter liksom fast i tanken om att det är bara ”politiker” som kan bestämma över Svenska kyrkan. Så när POSK då kritiserar det här systemet så tar de det nästan som en personlig anklagelse.

Tilläggas bör att även dessa nomineringsgrupper som visserligen inte direkt är kopplade till ett politiskt parti, men ändå har nära kopplingar till ett parti kan uppvisa samma tendenser. Att den politiska ideologin kommer före den kristna tron.

Min förhoppning nu när vi börjar närma oss valrörelsen är att alla ”politiker” slutar tolka POSK’s argument som en personlig förolämpning. För de allra flesta ”politiker” gör ett gott arbete för Svenska kyrkans bästa. Vi önskar bara att det inte fanns en så tydlig allmänpolitisk agenda som styrde detta arbete.

Linda Cigéhn
POSK
Stockholms stift

Anders Brännström

Anders Brännström är ordförande för POSK i Uppsala stift och en av dem som senaste året arbetet för att det där bildats flera nya POSK-grupper.

Varför är du engagerad i POSK?
”Jag vill att Svenska kyrkan skall ge alla människor möjlighet att växa i tro på Jesus Kristus och delta i kyrkans gemenskap. Kyrkans fokus skall vara individerna och församlingarna.
 Jag tycker att Svenska kyrkan skall byggas av människors intresse och engagemang för kyrkan och att partipolitik skall utövas på andra ställen.”

Celina Falk

Celina Falk från Luleå stift är ledamot i kyrkomötet för POSK. Utöver detta är hon bland annat också engagerad i kyrkostyrelsens internationella råd och som delegat i Kyrkornas Världsråds centralkommitté.

Varför är du engagerad i POSK?
”För mig är POSK det självklara valet eftersom jag vill att kyrkan ska vara en god kraft i samhället och aktiv i samhällsdebatten men inte vara partipolitisk. Jag vill att församlingen ska vara en plats där tro kan bli handling och gemenskapen i den världsvida kyrkan stärkas.”

Vi har hjärtat i kyrkan

POSK kämpar för en kyrka som är fri från partipolitik som istället bygger på tro och engagemang.
–Det handlar om att bygga relationer, att bygga församling och kyrka tillsammans,
 säger Amanda Carlshamre, ordförande för POSK.

Det är oktober 2018. Amanda Carlshamre är ny på stockholmsbänken vid kyrkomötet. Hon har skrivit sin första motion till kyrkomötet och som nyvald ledamot för POSK väntar hon på att den ska tas upp till diskussion. En stund senare står hon i talarstolen och argumenterar för att kyrkomötet bör använda konsensus-metoden istället för den parlamentariska metoden med enbart bifall eller avslag.
– Vi fick en uppfriskande debatt! De andra nomineringsgrupperna ifrågasätter ju detta starkt. Det är inte så det fungerar inom politiken och inom Sveriges riksdag.

Hon skrattar när hon återberättar historien om sin första motion, men medger att hon skulle kunna skriva samma motion en gång till.
– Den demokratiska processen inom Svenska kyrkan måste på sikt förändras, och då måste vi fundera på alla aspekter – även hur vi fattar beslut. POSK är flitiga på att skriva motioner och ge sig in i debatten om både former och innehåll, säger Amanda.

Hon sitter i cafésoffan på Enskilda högskolan i Bromma (tidigare Teologiska högskolan, reds.anm). Här får hon vara i en lärande miljö med andra studerande och förkovra sig i litteraturen. Amanda har ett fullspäckat schema dag som kväll.

Sedan våren 2019 är hon ordförande för POSK. Dessutom arbetar hon som konsulent på Sveriges kristna råd. Men det är studierna till diakon som upptar det mesta av hennes tid.
– Jag brinner för kyrkan och vill se en förändring av systemet, det är självklart för mig att engagera mig, säger hon.

I september hade POSK sitt årsmöte och beslutade om det nya programmet.
– Vi har en god vision i POSK där vi bland annat formulerat att vi vill att Svenska kyrkan är en brobryggare mellan olika kyrkor i Sverige och ute i världen. Kyrkor rymmer olika traditioner och vi vill främja det. Vi har en gedigen kunskap inom POSK om ekumenik och kyrkosyn. Tittar vi ut i världen är Sverige unika med ett system där kyrkan styrs av partipolitiska grupper. Det framstår som märkligt. Vi är ju trots allt en trosgemenskap och förenas inte genom våra åsikter, säger Amanda.

Det gör att alla inom POSK inte alltid tycker lika i alla frågor vilket nomineringsgruppen ofta får kritik för.
– Vi respekterar varandra inom POSK och att vi kan tycka olika. Vi har en bredd inom gruppen från olika perspektiv och erfarenheter och då tycker man olika ibland. Det är inget problem utan berikande. Vår vision och vårt program ligger till grund för POSKs frågor. Till skillnad från en del andragrupper där alla ofta röstar likadant, så gör vi sällan det. Vi representerar många åsikter och församlingar – och den mångfalden påverkar givetvis hur vi röstar, säger Amanda.

Grundbulten i POSK är en kyrka som är fri från partipolitik med mångfald och respekt i fokus.
– Vi vill ha en kyrka med Kristus i centrum. Vi har idag ett kyrkovalssystem med partilinjer som medför att det blir politik av vår gemenskap och som dessutom kostar miljoner kronor att genomföra. Vi vill se en förenklad modell som bättre stämmer överens med vår bekännelse och lära, fortsätter Amanda.

Precis liksom andra grenar inom kyrkan behövs fler krafter till POSK.
– Är du engagerad i kyrkan så välkomnar vi dig att ta steget vidare och bli förtroendevald. Det är fint att få dela ansvaret för vår kyrka, och vi rustar och utbildar gärna den som vill ställa upp men känner sig osäker. Ditt engagemang för kyrkan är värdefullt, säger Amanda.

POSK är den näst största nomineringsgruppen i kyrkomötet och finns representerade i många församlingar ute i landet.
– POSKare är engagerade församlingsbor som är synliga i kyrkorummet på gudstjänster och i verksamheter, vilket gör att vi är med och beslutar om den kyrka vi verkar i. Att vi vill bryta partipolitiseringen gör att många väljer att lägga sin röst på oss, eftersom vi så tydligt talar om att vi är en trosgemenskap snarare än en åsiktsgemenskap. Det handlar om relationer, att bygga församling och kyrka tillsammans. Det finns en klokskap och en stor kärlek till kyrkan inom gruppen och vi väljer POSK för vår tro och inte vår åsikt, avslutar Amanda.

AMANDA CARLSHAMRE

ÅLDER: 31
BOR: Stockholm
FAMILJ: Fästman med två barn
POSK: Ordförande sedan maj 2019, ledamot i kyrkomötet
VIKTIGASTE FRÅGAN FÖR KYRKAN: Att verka för levande församlingar
BIBELCITAT OM ENGAGEMANG: ”Vi sätter vårt hopp till Herren, han är vår hjälp och vår sköld. I honom har våra hjärtan sin glädje, vi förtröstar på hans heliga namn. Herre, låt din nåd vila över oss, ty vi hoppas på dig.” PS 33:20-22

Advents och julkonserter

I år blir julen annorlunda. Men julens budskap är detsamma som varje år. Julen handlar om att inget blir som förväntat, allt blir annorlunda, för Gud ställer om och blir människa.

Vi år många som år efter år besöker de uppskattade och älskade advents och julkonserterna i våra kyrkor. I år är det in möjligt att göra på samma sätt som vi är vana vid. Ett ljus i mörkret kan vara att det finns många konserter att ta del av digitalt på olika församlingars hemsidor, facebooksidor, instagramsidor eller sidor på youtube!

En sida att särskilt tipsa om i dessa tider är Svenska kyrkans hemsida där flera konserter finns tillgängliga att titta på. Via den kan du också klicka dig fram till kalendern och kunna söka reda på många fler digitala konserter och gudstjänster.

Kanske vill du bara få njuta av musiken, på svenskakyrkan.se/jul finns också länkar till spellistor på Spotify med julmusik.

Det är inte som vanligt, men förhoppningsvis kan detta ge lite värme i en svår tid.

/Victor Ramström
informatör

Kyrkomusiken – ett språk för tro

Torvald Johansson är domkyrkoorganist i Strängnäs. Han valdes in i kyrkomötet för 11 år sedan då frågan om en ny kyrkohandbok var på agendan. Idag menar han att fokus bör ligga på rekrytering av framtida kyrkomusiker. 

För många människor är kyrkomusiken ett språk för tro. Men ordet och musiken måste tala samma språk. Det menar kyrkomötesledamoten Torvald Johansson.
– Musiken ska inte hindra lyssnaren att ta till sig ett budskap eller svära emot platsen där den framförs. Det ska inte kännas som en dagslända. Kyrkomusiken förkunnar, lovsjunger och tjänar församlingen när den är som bäst. Det är då den kan bli ett trons språk. 

För POSK är rekryteringen av nya kyrkomusiker en av de viktigaste valfrågorna. Svenska kyrkan står inför mycket stora pensionsavgångar bland kyrkomusiker inom några år.
– Att bli kyrkomusiker tar lång tid, oftast måste den intresserade börja tidigt med grundläggande utbildning och därefter studera vid folkhögskola/högskola under två till kanske fem år. Vi talar i många fall om nästan ett decennium från den dag man ”tar sin första ton”, säger Torvald. 

Vidare menar han att det redan idag är en stor brist på behöriga musiker till de tjänster som finns och det lockar ibland församlingar att tillsätta personer som inte har rätt utbildning.
– Resultatet blir ofta en sänkt kvalitet. Lek med tanken att det inte finns någon musiker, en kyrka där ingen sjunger i gudstjänsterna, där inga instrument används och såväl bröllop som begravning sker utan musikaliska inslag. Tanken känns närmast orimlig, säger Torvald. 

I POSKs valprogram är det tydligt vilka behov som finns. Bland annat måste rekryteringen av kyrkomusiker stärkas och antalet utbildningsplatser ökas.
– Det är brist på kvalificerade kyrkomusiker i Svenska kyrkan. Det avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker är att ungdomar tidigt uppmuntras och får möjligheter att sjunga och spela. Behovet av instrumentalundervisning behöver därför uppmärksammas när innehållet i tjänsterna för kyrkomusiker fastställs. Tyvärr är inte alla församlingar och arbetsgivare medvetna om detta, menar Torvald. 

Varje dag lämnar någon medlem Svenska kyrkan. Torvald menar att Svenska kyrkan ska vara ett salt i världen och våga säga emot när det behövs.
– Det är då människor får respekt för kyrkan. Men hur vi ska bromsa medlemsminskningen är inte någon enkel sak. Jag tror i varje fall inte att man gör det genom att förenkla och popularisera kyrklig verksamhet. Kyrkomusiken kan i många fall vara en ingång för människor och håller den en hög kvalitet kan det vara en orsak till att stanna kvar i kyrkan. Det är därför viktigt för kyrkan att behålla och framföra de stora kyrkomusikaliska verken med tonsättare som Bach, Mozart, Brahms till exempel. 

Många som vanligtvis inte besöker kyrkan möter kyrkomusiken i samband med en kyrklig handling. Men likväl kan det vara i ett konserthus.
– I kulturlivet är ofta kyrkomusiken osynliggjord, men här kan kyrkan genom musikens kulturella och konstnärliga avtryck bli en ännu starkare röst i det allmänna kulturklimatet. Där kan musiken på ett särskilt sätt bli en dörröppnare och kan sänka en upplevd tröskel. Oavsett om det handlar om glädje eller sorg i kyrka eller i konserthus når oss musiken bortom orden. 

Kyrkomusikernas kompetens behöver tas på allvar menar Torvald:
– Generellt bör kyrkomusiken tas på allvar och ges en plattform där utvecklandet av kyrkans musikaliska kulturarv och nyskapande musik får ta plats. Stift och nationell nivå måste stödja genom inspiration, fortbildning och nära dialog med dem som utbildar. Vi kan inte tillåta att kyrkomusiken byts ut till enbart musik på CD. 

TORVALD JOHANSSON

ÅLDER: 65 år
BOR: Strängnäs
FAMILJ: Fru och barn
POSK: Gudstjänstutskottet, ledamot i kyrkomötet sedan 2010, ersättare i kyrkostyrelsen
FAVORITPSALM: ”Min Frälsare lever…” Sv ps 313
VIKTIGASTE FRÅGAN JUST NU: Att fira gudstjänst är det viktigaste nu och alltid och kanske särskilt idag, när så mycket händer, som vi inte rår över

FOTO: CATHARINA FRÖJD