Mitt emellan – men inte utan riktning

I dag är det precis mitt emellan två kyrkoval. Senaste kyrkovalet ägde rum 15 september 2013, nästa kyrkoval är 17 september 2017. Och i dag är det 16 september 2015. Alltså precis mitt emellan.

När man är mitt emellan någonting så har man lika långt åt båda hållen. Det är ett vägskäl – ska jag gå framåt eller ska jag gå tillbaka?

För oss finns givetvis inte det valet – vi har bara nuet och framtiden framför oss – det är dit vi är på väg. Bakom oss har vi erfarenheter och minnen, sådant vi tar med oss, sådant vi har lärt oss av och sådant vi kan ha nytta av.

För oss i POSK så är det självklart att hela tiden återvända till vår vision och vårt program när vi ser framåt. I alla frågor som rör Svenska kyrkan och vårt uppdrag att vara kyrka. Och självklart ser vi också framåt när det gäller vårt nya program, för den kommande mandatperioden.

Det är nu du har möjlighet att vara med och påverka. Visionen och programmet är ute på en helt öppen remiss (så även om du inte är POSKare så får du tycka till om vårt program) fram till den 15 december. Du får vara med och tycka till om sådant som ska läggas till, tas bort eller ändras.

https://www.posk.se/remiss-program-2018-2021

Mitt emellan – men definitivt inte utan riktning!

POSKs vision och program>>

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska
• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Foto: IKON

Gemensamt ansvar – hur blir det hos dig?

I maj blev utredningen "Gemensamt ansvar" klar och lämnades över till kyrkostyrelsen. Utredningen handlar om Svenska kyrkans fastigheter och om utjämningssystemet.

Jag skrev kortfattat om utredningen här>>

Nu är utredningen ute på remiss i församlingarna och pastoraten. Senast den 1 december ska remissvaren vara inne på kyrkokansliet.

En församling som har gjort en översyn och tittat på sin verksamhet, personal, lokaler och ekonomi är Lerums församling. Där har POSK majoritet och dess ordförande heter Anna-Karin Jönbrink.

Det röda församlingshemmet i Lerum kan snart behöva skiljas fån kyrkan. I takt med att medlemmarna sviker måste församlingen se över fastighetskostnaden – som i dag är en stor del av utgiftskakan. Kyrkorådets ordförande Anna-Karin Jönbrink kan räkna till betydligt fler fastigheter som är på väg att säljas. -Kyrkokansliets prognos visar att bortåt 20 procent av vår inkomst kan ha försvunnit 2030. Därför måste vi redan nu fatta kloka beslut för att bromsa utgifterna, säger hon till TT.
(…)
-Men vi kan inte bränna alla pengar nu och låta andra ta ansvar för kyrkan senare. Våra två stora utgiftsposter är löner och fastigheter. För oss är det viktigare att prioritera personalen eftersom den är knuten till verksamheten, säger Jönbrink.
(…)
En sak lugnar Anna-Karin Jönbrink, från Lerum, mitt under pågående framtidskris. -Vi har ett ess i rockärmen. Vi tror på Gud. Om vi lägger det här i Guds händer och lyssnar så ser han till att det här blir bra.

GP: Kyrkans kris har bara börjat>>

Att titta över sitt lokalbehov, göra en omvärldsanalys, en medlemsanalys och prioritera den verksamhet som är omistlig – det hoppas jag att alla församlingar och pastorat gör nu.

Ur POSKs vision och program:
POSK anser att all förvaltning av egendom i kyrkan ska göras i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Förvaltarskapet i bibeln utmärks av att vi av Gud har fått gåvor, som både vi och våra medmänniskor ska
ha glädje av. Att förvalta dessa Guds gåvor är ett uppdrag som sträcker sig mot framtida generationer. POSK menar därför att all egendoms- och kapitalförvaltning ska vara långsiktig, effektiv och bedrivas på ett
etiskt och ekologiskt ansvarigt sätt.

Fritt från partipolitik i kyrkovalet

Partierna förklarar aldrig varför Svenska kyrkan, fri från staten och ett trossamfund bland andra, som enda kyrka ska njuta partiväsendets påstådda välsignelser. De historiska skälen håller inte längre. Svenska kyrkans storlek och rikstäckning, eller dess stora rikedom och kulturella arv, är inte tillräckliga skäl för partiers inblandning i kyrkan. Berättar man för lutheraner eller anglikaner från andra länder om partipolitiska företrädare i Svenska kyrkan frågar de om det är sant. Så otroligt och otidsenligt ter sig systemet för dem.

(…)

Partiernas inblandning i Svenska kyrkan bör upphöra. Det är en livsavgörande fråga för kyrkans framtid. Kyrkans Herre är den vars vilja alla förtroendevalda, anställda och medlemmar bör söka och följa. Guds ord och kyrkans tro, bekännelse och lära går före alla slags politiska partiprogram!

Det här skriver Lars B Stenström i Kyrkans Tidning 10 september 2015.

Kyrkans Tidning: Bort med partipolitiken i kyrkan>>

Han vill också att partiledarna förklarar sig varför man ställer upp i kyrkovalet och just bara för Svenska kyrkan.

Det här är ett krav som vi är många som upprepar med en dåres envishet. Och jag vet att många av de politiska förtroendevalda känner sig oerhört kränkta över att bli ifrågasatta. Men ta inte detta personligt – se istället på sakfrågan. Varför ska partiet som representeras i kyrkovalet ställa upp bara för Svenska kyrkan?

Om 738 dagar är det kyrkoval igen. Tänk om det kunde vara ett helt kyrkoval fritt från partipolitik!

Ur POSKs vision och program:
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är en demokratisk riksorganisation för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. POSK är den klart största grupp som förser kyrkan med beslutsfattare och samtidigt står helt självständig från de politiska partiorganisationerna. POSK bidrar på alla nivåer aktivt till utvecklingen av Svenska kyrkan.

Foto: Magnus Aronsson/IKON

Svenska kyrkan finns på plats

Om du skänker pengar till Svenska kyrkans internationella arbete så kommer dina pengar till användning för att hjälpa flyktingar genom ACT-alliansen.

Här ser du en film inspelad på plats i Ungern.

Här kan du läsa mer om hur du skänka pengar och bidra på olika sätt.

http://www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete/stod-flyktingar-i-europa

http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1306286

Troligen gör också din församling eller en närliggande församling konkreta åtgärder med flyktingar eller EU-migranter som finns i närområdet. Hör efter med din församling med vad du kan bidra med.

Ur POSKs vision och program:

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk diakonal omsorg. Församlingsdiakonin är omistlig, och innebär att stå på de utsattas sida och vara deras röst i kyrka och samhälle. Nöden är skiftande och behoven är stora, och ska inte och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra.

Foto: Magnus Aronsson/IKON

Tyck till om POSKs vision och program

ÄNTLIGEN!

Nu kommer remissen på nästa mandatperiods Vision och program för POSK!

Det är en helt öppen remiss. Du som enskild POSKare , din POSK-grupp, eller bara en person som bryr sig får tycka till, oavsett vilken nomineringsgrupp du tillhör.

Frågorna som styrelsen ställer i remissen är:

  1. Vad är det som saknas i programmet?
  2. Finns det saker ni inte håller med om och där POSK borde ha en annan uppfattning?
  3. Finns det något i programmet som kan tas bort helt?

Här hittar du länken till programmet och till webbenkäten
https://www.posk.se/remiss-program-2018-2021

Sista dag för att svara är 15 december 2015.

Beslut om Visionen och programmet tas på årsmötet 23 april 2016 i Linköping.

Passa på att tycka till om programmets frågor och vad POSK vill driva, ändra och förändra med Svenska kyrkan under nästa mandatperiod.

Två nya biskopar i tjänst – Mikael och Johan

Så har Svenska kyrkan fått två nya biskopar i tjänst. Biskop Mikael Mogren i Västerås stift och biskop Johan Dalman i Strängnäs stift. I en festlig gudstjänst i Uppsala domkyrka vigdes de båda till sina nya tjänster i går.

Särskilt glada och stolta är vi POSKare över Mikael, som har suttit i kyrkomötet för POSK i många mandatperioder. Först för Uppsala stift och den senaste mandatperioden för Västerås stift. Nu får han istället gå in i nya uppgifter i kyrkomötet. Och vi har fått en ny ordinarie ledamot från Västerås stift, Gun Alingsjö Bäck.

Svenska kyrkan har lagt upp två olika filmer om de två nya biskoparna. Du kan se dem: Om Johan här.

Och om Mikael

Strängnäs stift har också tagit fram den här filmen om sin nye biskop

Ärkebiskop Antje höll en predikan och ett vigningstal som var synnerligen högaktuellt. Du kan läsa hela hennes predikan här:

Predikan vid biskopsvigningen 6 september>>

Här kan du läsa mer om de två nya biskoparna:

Svenska kyrkan: Glädjefylld dubbel biskopsvigning i Uppsala>>

Kyrkans Tidning: Biskopsvigning på söndag för Johan Dalman och Mikael Mogren>>

 

Göteborg får vänta fyra veckor på besked

Göteborgs stift tog i våras beslutet att dela upp Göteborgs kyrkliga samfällighet i nio enheter (sex pastorat och tre församlingar). Det beslutet har överklagats och för en vecka sedan (28 augusti) hade överklagandenämnden ärendet på sitt bord.

Besked har nu kommit att det dröjer fyra veckor innan beslutet blir officiellt. Så här står det på Göteborgs intranätsida:

Besked dröjer fyra veckor

[2015-09-02 13:15]

Beskedet från överklagandenämnden beräknas dröja ungefär fyra veckor.

Stiftsstyrelsens beslut om att  dela upp Göteborgs kyrkliga
samfällighet i nio delar överklagades. Nu har överklagandet behandlats av Svenska kyrkans överklagandenämnd den 28 augusti. Stiftskansliet har haft kontakt med överklagandenämnden och fått veta att besked om överklagandenämndens beslut kan dröja upp till fyra veckor.

Här hittar du all information om ärendet på Göteborgs stifts intranätsida

Svenska kyrkan i Göteborg delas upp i nio enheter>>

Göteborgsutredningen>>

Överklagandenämnden>>

Under tiden arbetar kyrkoförvaltningen i Göteborg vidare med att hitta vägar att dela upp all personal, egendom, ekonomi, fastigheter och verksamhet på ett klokt och rättvist sätt. Det är ett gigantiskt arbete som aldrig har gjorts förut i den här omfattningen. Det är många frågor och inte alltid enkelt att få svar.

Dessutom är inte begravningsfrågan löst. Den ligger på kyrkomötets bord i höst. Vad som kommer att hända är långt ifrån klart. Förslaget som ligger på kyrkomötets bord är att det ska bildas en partiell begravningssamfällighet för Göteborg. Det jag inte förstår är varför just Göteborg ska få ett undantag i just den här frågan? Varför är inte förslaget att införa partiella begravningssamfälligheter i hela landet? Ja, om detta får kyrkomötet diskutera i höst.

http://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/

Personligen tycker jag att stiftet har gjort fel som har delat upp samfälligheten, men jag väl medveten om att det är delade meningar i den här frågan. Delade meningar som går tvärs igenom alla nomineringsgrupper.

Vad som än händer blir det en förändring. Troligen en förändring som inte kommer att beröra den enskilda medlemmen i det här skedet, men när det blir frågan om olika kyrkoavgifter eller att verksamheten måste förändras på grund av förändrade ekonomiska ramar kan det spela roll.

När man vill stoppa huvudet i sanden…

Ni vet när det bara blir för mycket…? När man bara känner – nu ORKAR jag inte mer! Nu får det vara nog!!!

Så kan det kännas när vi dagligen översköljs med bilder och texter om flyktingarna som finns runt om i Europa. Det går att hålla det på avstånd när det är "därborta". Men plötsligt står de på vår egen tröskel. Hungriga, rädda och traumatiserade barn och vuxna. Som lämnar hus, hem, släkt, vänner för att rädda sig från krig och fasor.

När huvudet inte orkar ta in med, när nöden blir för stor – då är det skönt att kunna få ett andrum. Att få gå till kören, träffa vännerna där, sjunga så det känns i hela kroppen och i hjärtat. Eller bara få gå på en andakt eller mässa. Lyssna, be, andas in och andas ut "Jesus – Kristus".

Sen – går det att ta till sig bilderna igen. Sen går det att fortsätta arbetet att möta min nästa! Må mitt hjärta och min hjärna aldrig sluta ängslas och våndas över orättvisorna! Låt mig aldrig stoppa huvudet i sanden och låt mig aldrig blunda!

SVT gör en extrasatsning just nu med fyra program om flyktingkrisen i Europa. Ärkebiskop Antje kommer att medverka.
http://www.svt.se/omsvt/extra-flyktingkrisen

Ur POSKs vision och program:

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk
diakonal omsorg. Församlingsdiakonin är omistlig, och innebär att stå på de utsattas sida och vara deras röst i kyrka och samhälle. Nöden är skiftande och behoven är stora, och ska inte och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra.

"Vad ni gjort för en av dessa mina minsta…"

Jag skulle kunna skriva om "Tro, hopp och kärlek" datingprogrammet som startade i SVT 1 igår. Men det tänker jag inte göra.

Jag skulle också kunna skriva om gudstjänsten i Stockholms domkyrka i söndags – där en imam var inbjuden att dialogpredika. Men det tänker jag inte göra heller.

Istället vill jag rikta blicken mot den enorma flyktingströmmen som går igenom Europa och som också kommer till Sverige. Och rikta blicken mot alla de ensamkommande flyktingbarn som mer eller mindre dumpas i Sverige. (Jag fick igår höra om hur busslaster med barn i princip bara dumpas av vid Järntorget eller Brunnsparken i Göteborg. Just nu håller församlingarna i Mölndal – där det ligger ett flyktingboende – att fundera på hur man bäst kan hjälpa till. Det är ett akut läge. Det saknas lokaler och resurser.)

Svenska kyrkan finns och bidrar med personal, ekonomiska resurser och lokaler. Men det finns alltid mer att göra och stora hål att fylla.

Vad är ditt bidrag? Vad är din församlings bidrag?

Ur POSKs vision och program:

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk diakonal omsorg. Församlingsdiakonin är omistlig, och innebär att stå påde utsattas sida och vara deras röst i kyrka och samhälle. Nöden är skiftande och behoven är stora, och ska inte och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra.

Flera motioner på årets kyrkomöte tar upp behovet av stöd till de församlingar som har asyl- och flyktingboende. Ett fortsatt stöd efter det beslutet som togs redan förra året.

Svenska kyrkans kyrkomöte motioner 2015>>

Svenska kyrkan: Kyrkomötets beslut 2014>>

Svenska kyrkans webbsida: Människor dör på tröskeln till Europa – vi måste agera nu!>>

Svenska kyrkan: Svenska kyrkan utökar stödet till iranska flyktingar i Jordanien>>

Svenska kyrkan: Stöd flyktingar i Europa>>

Svenska kyrkan: Det här gör vi (olika projekt)>>

Matteus 25:31-46

31När Människosonen kommer i sin härlighet tillsammans med alla sina änglar, då skall han sätta sig på härlighetens tron. 32Och alla folk skall samlas inför honom, och han skall skilja människorna som herden skiljer fåren från getterna. 33Han skall ställa fåren till höger om sig och getterna till vänster. 34Sedan skall kungen säga till dem som står till höger: ’Kom, ni som har fått min faders välsignelse, och överta det rike som har väntat er sedan världens skapelse. 35Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, 36jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig.’ 37Då kommer de rättfärdiga att fråga: ’Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig mat, eller törstig och gav dig att dricka? 38När såg vi dig hemlös och tog hand om dig eller naken och gav dig kläder? 39Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och besökte dig?’ 40Kungen skall svara dem: ’Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig.’ 41Sedan skall han säga till dem som står till vänster: ’Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga eld som väntar djävulen och hans änglar. 42Jag var hungrig och ni gav mig inget att äta, 43jag var törstig och ni gav mig inget att dricka, jag var hemlös och ni tog inte hand om mig, jag var naken och ni gav mig inga kläder, sjuk och i fängelse och ni besökte mig inte.’ 44Då kommer också de att fråga: ’Herre, när skulle vi ha sett dig hungrig eller törstig eller hemlös eller naken eller sjuk eller i fängelse och lämnat dig utan hjälp?’ 45Då skall han svara dem: ’Sannerligen, vad ni inte har gjort för någon av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig.’ 46Dessa skall gå bort till evigt straff men de rättfärdiga till evigt liv.”

Foto: Claes i Helgesson

Att vara kristen

Gästbloggare i dag är Anders Roos, fd kyrkoherde i Sollentuna, nu tf kyrkoherde i Spånga-Kista. Anders Roos sitter också i kyrkomötet för POSK i Stockholms stift samt i POSKs riksstyrelse. Krönikan är först publicerad i Spånga-Kistas församlingsblad.

Att vara kristen

Är det samma sak att vara kristen i Spånga-Kista som att vara kristen inom tullarna i Stockholm? Eller  någon annanstans i Sverige?

På ett sätt är det säkert det. Det som förenar oss är tron på Jesus Kristus som världens Frälsare och räddare. Vi kan tillhöra olika kyrkor, ha olika gudstjänstformer, bära med oss olika kulturer – ändå har vi ett gemensamt rotsystem som bär oss.

Men ändå är det skillnad. Vi kan aldrig bortförklara att på en del håll är de kristna i majoritet i samhället medan de på andra håll är i minoritet. Och det är en väldig skillnad. Det kräver olika förhållningssätt.

I det gamla enhetssamhället var det säkert ganska bekvämt. Alla trodde på samma sätt – men kanske ändå inte. I det som kallades det mångkulturella samhället kunde det också vara bekvämt. Var och en fick odla sin egen tro och kultur. Men i dag är vi ett steg längre in i svårigheterna. Vi upplever ett samhälle med stark segregation  – med åtskillnad mellan olika grupper. Några kallar det etniska enklaver. Det märker vi i Stockholms förorter. Det kryper in under skinnet på oss alla.

Då behöver vi fundera över och be om klarhet kring vad det betyder att vara kristen. Det går liksom inte att vara kristen på ”sparlåga”. Vi behöver en tydlig identitet. Inte för att klara oss själva, men för att alla i omgivningen kräver det av oss.

I Spånga-Kista lever vi bland människor av mycket olika tro, olika kulturer, olika traditioner. En del har radikaliserats under de senaste åren. Urgamla, inte minst patriarkala, traditioner har stärkts. Vi har rekryteringsbaser för väpnad, religiös krigföring, vi har inlåsta kvinnor och barn runt om knuten, vi har motsättningar, våld, hat mitt ibland oss. Detta är vår verklighet.

Vad betyder det då att vara kristen? Ja, det handlar inte om att låsa in sig och vara rädd för att visa sig. Det måste vara tvärtom! Tydlighet med ett kristet evangelium i ord och handling, tydlighet med kristna symboler, tydlighet med diakoni, tydlighet med varje människas oändliga värde, tydlighet med Guds vilja med varje människa, tydlighet med den kristna människans frihet, tydlighet med allas lika rätt till liv och frihet.

”Tillsammans med andra kristna ska vi göra Gud tydlig i världen”! Så kan man uttrycka det. En stor uppgift som vi måste hjälpas åt med!

”Våga vara den du i Kristus är”! (SvPs 87)

Anders Roos

Ur POSKs vision och program:

POSK  – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska
• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro