Vad folk vill ha! Eller?

Läser ledaren in Kyrkans Tidning 16 april 2015

Kyrkans Tidning: Den post-kristna resan fortsätter>>  

Barbro Matzols skriver om forskningsenhetens undersökning kallad "Kyrkbussen 2015". Jag hittar tyvärr ingen information om denna undersökning på nätet (2015) och kan inte lägga upp någon aktuell länk just nu. Men Kyrkans Tidning skriver om undersökningen på sid 4-5 i nummer 16/2015. (Däremot hittar jag förra årets undersökning – se länk längst ner)

En majoritet tycker inte att Svenska kyrkan ska lägga sig i samhällsdebatten. En majoritet tycker inte heller att Svenska kyrkan ska föra fram det kristna budskapet. En majoritet tycker också det var länge sedan man hörde Svenska kyrkan uttala sig offentligt. Däremot tycker en majoritet att det är OK att Svenska kyrkan gör sociala insatser och tycker att kyrkan ska lyfta frågan om de utsatta och samhällsproblemen.

Är det här något att bry sig om egentligen? Tja, jag tycker det är viktigt att vi vet vad svenska folket tycker. Om vi mäter hur det är nu så kan vi också mäta hur det är om några år. Om det har blivit skillnad – om det som kyrkan har gjort och sagt har påverkat.

Men rent krasst så tycker jag sen att det är ganska orelevant vad folk tycker egentligen. För oavsett vad de tycker så har vi fått en uppgift som kyrka. Jesus har tydligt sagt vad vi ska göra. Vi ska göra alla människor till lärjungar. Vi ska berätta om Jesus Kristus.

Och vi ska fira gudstjänst, vi ska missionera, vi ska utöva diakoni och självklart ska vi undervisa.

Så fortsätt med undersökningarna – men sluta inte prata om Jesus Kristus. Sluta inte missionera och utöva diakoni. Och sluta inte delta i samhällsdebatten och peka på orättvisor och orättfärdigheter! Det är vår skyldighet som kristna!

Och jag vill att Svenska kyrkan ska vara mer kaxig! Jag vill att kyrkan ska vara tydlig i olika frågor och rättvisefrågor – på en teologisk grund. Jag vill att kyrkan tar ton och sätter agendan!

Ur POSKs vison och program:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Kyrkbussen 2014>>

Dagen: Många vill engagera sig i sociala frågor>>

Måste vi göra slut?

När man inte är överens i en fråga – måste man då göra slut? Inte umgås? Inte prata med varandra? Misstänka varandra? Gå ur föreningen?

Är det så vi gör när vi inte är överens?

Nej, så gör vi inte. Inte i familjer, inte bland vänner, inte i församlingen.

När vi inte håller med varandra så försöker vi förstå och vi försöker överbrygga våra olika åsikter. Lyssna på varandra, prata med varandra och försöka tolka allt till det bästa.

Det betyder inte att vi måste umgås hela tiden. Det betyder inte att det slutar med att vi är överens – men att vi kan få förståelse för olika synpunkter.

Så vi gör inte slut.

Ur POSKs vision och program:

En kyrka som omfattar större delen av befolkningen är självfallet inte en homogen åsiktsgemenskap. Bland oss som är engagerade i kyrkan finns det en mångfald av uppfattningar. Inom ramen för den grundläggande tro, bekännelse och lära som Svenska kyrkan står för finns det avsevärt utrymme att tolka och konkretisera vad kristen tro och kristet liv innebär i ord och handling. Hela församlingen har del i ansvaret för kyrkans lära. Det är fråga om ett gemensamt uppdrag att förkunna det kristna budskapet.

Ett särskilt ansvar har de förtroendevalda, liksom de som är vigda till tjänst inom kyrkan.De olika kyrkliga traditioner och inriktningar som ryms inom Svenska kyrkan utgör en rikedom, och förutsätter att alla är beredda att respektera varandras olika uppfattningar och att följa demokratiskt fattade beslut.

Toleransen för oliktänkande behöver öka, liksom ödmjukheten hos dem som gör anspråk på att stå för den enda sanna uppfattningen i olika frågor. Vi i Svenska kyrkan behöver bli bättre på att hantera konflikter och härbärgera olika uppfattningar. POSK har idéer för framtiden och vill leda utvecklingen mot en kyrka som karaktäriseras av mångfald och respekt.

Bilden hämtad från www.lararnasnyheter.se Illustration: Lotta Sjöberg

Stipendier till kulturarbeten om livsfrågor

Stipendier till kulturarbeten om livsfrågor>>

Varje år utlyser Svenska kyrkan fem kulturstipendier på sammanlagt 500 000 kronor inom konstområdena litteratur, musik, film, bildkonst och teater.

Kulturtipendierna ska uppmuntra till nyskapande arbeten om tro- och livsfrågor, och utbyten mellan kulturutövare och kyrka. Stipendierna kan sökas av konstnärer inom alla konstformer, eller av församlingar och institutioner inom Svenska kyrkan i samarbete med kulturarbetare.

Till bildkonst räknas måleri, foto, skulptur, arkitektur, installation och design. Till teater hör även konstformerna dans och performance. I bedömningen av projekten är konstnärlig kvalitet och existentiell relevans mest avgörande. Därefter värdesätts strävan mot nya samverkansformer och långsiktig utveckling av dessa.

Den sammanlagda stipendiesumman uppgår till 500 000 kronor. I linje med Svenska kyrkans särskilda satsning på barn och unga ser vi gärna projekt som berör unga människors liv.

Ansökan
Stipendierna kan i år (2015) sökas under perioden 10 april -15 maj. Ansökan görs elektroniskt på ett dokument som publiceras här. Utlysning sker på Svenska kyrkans webbplats, och genom annonser i Dagens Nyheter och Kyrkans Tidning.
 
Information om beslut
Beslutet om stipendierna offentliggörs vid Kyrkomötets andra session under hösten och förmedlas genom ett pressmeddelande, och på denna webbplats. Samtliga sökande får dessutom information per e-post.
 
Motiveringar
Tyvärr finns ingen möjlighet att lämna motiveringar till besluten om stipendiater.

FAQ om Kulturstipendierna>>

Foto: Bild från ett av kulturstipendieprojekten 2013, filmprojektet "Förvaret", en dokumentär inifrån Migrationsverkets låsta förvar där människor frihetsberövas i väntan på tvångsavvisning. Filmen visas nu på bio. Foto: Chaon Chakraborty

Styrelsemöte hela dagen

I dag är det styrelsemöte med POSKs riksstyrelse i Göteborg. Det innebär en intensiv dag med mycket lyssnande och mycket prat, mycket kloka tankar, idéer och en del skratt.

Däremellan mat och fika.

Under dagen kommer styrelsen att behandla ärenden inför årsmötet, träffa Peter Bernövall som sitter vice ordförande i arbetsgivarorganisationen samt börja prata och diskutera det kommande programmet för POSK. Dessutom rapporter från aktuella utredningar och Svenska kyrkans verksamhet.

(Handlingsprogrammet kommer att skickas ut på remiss till alla POSK-grupper i höst).

Mötet sker både IRL och digital med hjälp av dator.

Vem blir biskop i Västerås stift?

I går var det hearing med biskopskandidaterna för Västerås stift. På Västerås stifts webbsida kan du se utfrågningen av alla kandidaterna

Utfrågningen>>

De fem kandidaterna är:

  • Mikael Mogren, 210 röster i nomineringsvalet. Ålder: 45
  • Gunilla Hallonsten 95 röster i nomineringsvalet. Ålder: 49
  • Jerker Alsterlund, 60 röster i nomineringsvalet. Ålder: 52, snart 53
  • Sven Hillert, 41 röster i nomineringsvalet. Ålder: 56
  • Karin Johannesson, 23 röster i nomineringsvalet. Ålder: 44

Västerås stift: Biskopsval 2015>>

Västerås stift>>

Kyrkans tidning: Mogren drog ned skrattsalva>>

Kyrkans tidning: Idag grillas biskopskandidaterna i Västerås>>

Dagen: Välbesökt biskopshearing i Västerås>>

Västmanläns tidning: Vem blir nästa biskop>>

Biskopsvalet går av stapeln 28 april. Om det blir en andra omgång sker det den 19 maj. Den som blir vald till biskopen kommer att vigas i Uppsala domkyrka den 6 september samtidigt som biskop electus Johan Dalman vigs för Strängnäs stift.

Mikael Mogren sitter i kyrkomötet för POSK. Jerker Alsterlund sitter i kyrkomötet sitter i kyrkomötet för Centern.

Den goda döden

I dag har jag varit på ett seminarium på Jonsereds herrgård med temat "Den goda döden".

Det handlade om eutanasi (dödshjälp) och läkarassisterat självmord.

Seminariet inleddes med Lars Sandman , professor i vårdetik vid Högskolan i Borås och Linköpings universitet och Gunnar Eckerdal, överläkare, onkologiska kliniken och smärtläkare, Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Efter deras båda inledningar var det ett öppet samtal. Oerhört intressant.

De etiska problemen, de känslomässiga problemen, de vetenskapliga problemen, de personliga problemen, personalproblemen. Olika personer berättade olika historier.

Detta är sannerligen ingen enkel fråga. Jag har flera gånger lyft frågan i kyrkomötet. Bland annat 2001.

KM Mot: 2001:72>>

2008 var frågan uppe igen.

KM KL 2008:6>>

I Kyrkans Tidning 2007 säger Göran Möller handläggare på kyrkokansliet att det är en självklar uppfattning för Svenska kyrkan att aktiv dödshjälp strider mot människovärdet.

Kyrkans Tidning: Svenska kyrkan mot aktiv dödshjälp>>

Det som jag framförallt lärde mig i dag är att det inte pågår någon vetenskaplig forskning om eutanasi så att man kan vara helt säker på att man gör rätt. Så att man faktiskt inte dödar människor som egentligen inte vill dö.

Jag lärde mig också att det är oerhört komplicerat att införa eutanasi i Sverige på grund av vår lagstiftning. (Vilket jag personligen är glad för eftersom jag inte är för eutanasi).

Nu vill jag göra helt klart att detta är ingen fråga som har diskuterats i POSK eller står i vårt program. Detta är mina helt egna funderingar.

Men jag tror faktiskt att detta är en av de stora frågor som kommer att poppa upp inom den närmaste tiden och då tror jag att Svenska kyrkan måste bearbeta frågan ur ett större teologiskt perspektiv.

Goda möten

På förmiddagen i dag har jag varit på Möteskulturdagen som ordnades här i Göteborg. En mängd inspirerande människor som berättade om verktyg och metoder för att göra möten innehållsrika, effektiva och roliga.

Det är bra tips och synnerligen entusiastiska människor.

Till exempel var det en man där som berättade om maten – måltiden som storytelling. Att själva maten är en del av mötet – historien.

Och som en vän då genast skrev på facebook – så kristet och så kyrkligt på något sätt!

För visst är det så  – det är genom den heliga måltiden som vi håller fast vid Jesus och berättelsen och det som binder oss samman över 2000 år.

Och därför borde vi också bli bättre på de möjligheter till möten och måltider som vi har i kyrkan. Alla dessa kyrkkaffen, soppluncher och måltider som erbjuds i Svenska kyrkan. Hur lyckas vi ta tillvara på dessa möjligheter?

Jag skulle önska att kyrkan tog tillvara på alla de måltider – i gudstjänsten och utanför som finns och gör dem till riktiga, viktiga och andliga möten!

Ur POSKs vision och program:
För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så
stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

Kulturministern besökte Kyrkans Hus

I fredags (10 april) besökte kulturminister Alice Bah Kunhke kyrkokansliet och träffade ärkebiskop Antje Jackélen och generalsekreterare Helén Ottosson Lovén.

Enligt webbsidan så samtalade de om Svenska kyrkan som kulturbärare och kulturproducent, mottagandet av nyanlända flyktingar, interreligiös dialog och religionsmöten, frågor om samers rättigheter.
Även en rad specifika frågor behandlades, som prästlönetillgångarnas
rättsliga status, den kyrkoantikvariska ersättningen, begravningsfrågor
och skattefrågor. 

Alice Bah Kunkhe satt i kyrkomötet 2006-2010 för POSK. En av de frågor som POSK skriver i sitt program är just frågan om huvudmannaskapet för begravningsverksamheten.

POSKs vision och program>>

Begravningsverksamheten är primärt en samhällelig uppgift som innefattar myndighetsutövning. Det är viktigt för Svenska kyrkans identitet som trossamfund att frågan om vem som ska vara huvudman kommer upp till förnyad och fördjupad diskussion. En kyrkogård kan skötas såväl med som utan ett huvudmannaskap.

Jag är glad att regeringskansliet lyfter frågan för diskussion. Jag hoppas verkligen att den fortsätter att diskuteras. Personligen tycker jag att det vore bra om Svenska kyrkan inte var huvudman för begravningsverksamheten. Jag tycker framförallt att vi måste lyfta frågan och våga diskutera för- och nackdelar med att vara huvudman. Precis som POSK skriver i sitt program.

Svenska kyrkan: Kulturministern på besök hos Svenska kyrkan>>

Foto: Magnus Aronsson/IKON

Hög tid att söka musikerutbildningen

Har du funderat på att bli kantor eller organist i Svenska kyrkan? Nu är det hög tid att söka i så fall. Senast den 15 april ska din ansökan vara inne.

Lunds stift skriver bra om de olika tjänsterna på sin webbsida.

Lunds stift: Att bli kyrkomusiker>>

Utbildningsinstitutet: Att bli kyrkomusiker>>

Kyrkomusikern och kyrkomusiken har en stark och bärande roll i Svenska kyrkan och dess gudstjänstverksamhet. Utan musiken blir gudstjänsten halv tycker jag. Och det måste få finnas många olika uttryck.

Ur POSKs vision och program:

Musiken i kyrkan är ett redskap för att utforska, förmedla och fördjupa tron. Detta ska ske med hjälp av en musikalisk bredd. Musiken är en viktig del i vårt gudstjänstliv och tillför en dimension som förstärker och förtydligar evangeliet om Jesus Kristus.

Sveriges Kyrkosångsförbund är Sveriges i särklass största körorganisation och körsång är en av Svenska kyrkans största ungdomsverksamheter. Svenska kyrkan är en betydande aktör i det offentliga kultur- och musiklivet i landet. POSK vill med kraft verka för att stärka musiken i församlingarna.

(…)
Avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker är att ungdomar tidigt uppmuntras och får möjligheter att sjunga och spela. Därför bör kyrkomusikernas tjänster innefatta instrumentalundervisning.
Rekryteringen behöver förstärkas för att undvika att det uppstår brist på kvalificerade kyrkomusiker i Svenska kyrkan.