fbpx

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge!

Skrivet av

Den 21 mars 2015 invigdes Linköpings diakonicenter – som är en samarbete mellan Linköpings stadsmission och Linköpings domkyrkopastorat.

Centret kommer framförallt att att jobba med tre verksamhetsfält. Stöd och rådgivning, Diakonal utveckling och Flykting och asylfrågor. I uppdraget ligger också att verka opinionsbildande.

Du kan läsa mer om centret på deras webbsida här>>

Centret är ett resultat av en motion som POSK la fram i stiftsfullmäktige 2010, efter att de 2008 fått ta del av slutrapporten av projektet "Samhörighet, migration och medlemskommunikation i Linköping".

POSK skrev i sina att-satser i motionen

Nomineringsgruppen Partipolitiskt obundna POSK hemställer härmed att en utredning tillsätts i syfte att utarbeta förslag,

– till hur en välfungerande intern organisation kan utformas med förslag till hur diakonicentrum ska styras och ledas där samspelet med församlingarnas nuvarande styrning och ledning klargörs,

– till en ekonomisk plan

– till hur lokalfrågan kan lösas, där man bör särskilt utreda möjligheten att tillskapa ett diakonicentrum i den planerade om och tillbyggnaden av S:t Lars kyrka.

Den 21 mars 2015 kunde Anna Lundblad Mårtensson, som POSKare och ordförande i kyrkorådet i Linköpings domkyrkopastorat hålla följande tal:

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge!

Diakonicentrum i Linköping är nu invigd den 21 mars 2015!

I april 2010 lämnade POSK gruppen i Samfällda kyrkofullmäktige i Linköping in en motion där vi begärde att en utredning i syfte att skapa ett diakonicentrum i Linköping skulle tillsättas. Motionen utgick från ett projekt 2008 kring behovet av att församlingarna framträder mer tillsammans som Svenska kyrkan i Linköping. Slutsatsen är att:”kyrkan ska vara en modig och synlig kyrka som är en del av sitt samhälle”. Man önskar en levande kyrka som är en del av människors liv och är närvarande där människor finns.

Vi som motionärer menar att det i Linköping behövs ett diakonicentrum som samordnar och främjar samverkan mellan församlingarna. Ett diakonicentrum är en utvecklingsenhet, en spjutspets när det gäller det diakonala uppdraget och en del i och ett komplement till församlingarnas diakoniarbete. Ett diakonicentrum som synliggör den diakonala omsorgen och är lätt att hitta till. Ett diakonicentrum som skapar möjligheter till en bred kontaktyta och underlättar samverkan med t.ex. Linköpings stadsmission.

Motionen bifölls och utredningen som avslutas 2013 och lyfte fram att ett diakonicentrum skapar;

  • En stärkt VI känsla, genom samordning och samverkan.
  • Överblick och helhetsbild över Linköping ur ett socialt och diakonalt perspektiv.
  • Underlättar tillgängligheten, är lätt att hitta till.

Vid diakonicentrum är idag två diakoner anställda och tillsammans med dem finns ytterligare en medarbetare anställd av Linköpings stadsmission. Diakonicentrum är knutet till S:t Lars kyrka som finns mitt i city och det är med tacksamhet och med förbön för de möten och för den verksamhet som här nu kommer att bedrivas som vi nu har tagit emot vårt diakonicentrum.

Anna Lundblad Mårtensson
Kyrkorådets ordförande i Linköpings domkyrkopastorat

_______________________

Det är bara att gratulera Linköping som nu har fått ett diakonicenter som kan bidra till diakonin och stärka det diakonala arbetet i församlingarna.

Det här är ett exempel på hur långsiktigt arbete ger resultat. Ett exempel på varför det är så viktigt att faktiskt fundera över vad är det är för frågor som den lokala POSK-gruppen vill driva och sedan vara med och bidra till att detta går att genomföra. Genom tydliga mål och genom att följa upp dem så går det att se resultat.

Ur POSKs vision och program:

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk diakonal omsorg. Församlingsdiakonin är omistlig, och innebär att stå på de utsattas sida och vara deras röst i kyrka och samhälle. Nöden är skiftande och behoven är stora, och ska inte och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra. POSK anser att det bör finnas minst en diakon i varje pastorat.

Nya ledamöter i teologiska kommittén

Skrivet av

Pressmeddelande från Svenska kyrkan>>

Svenska kyrkans teologiska kommitté har fått nya ledamöter.

Ledamöterna har utsetts av kyrkostyrelsen och biskopsmötet. Ledamöterna i den nya teologiska kommittén är:

  • Johanna Gustafsson-Lundberg, docent i etik, Lunds universitet. Ordförande.
  • Martin Modéus, biskop i Linköpings stift. Vice ordförande.
  • Fredrik Modéus, biskop electus i Växjö stift (vigs på söndag 12/4).
  • Johan Dalman, biskop electus i Strängnäs stift.
  • Sara Gehlin, doktorand i missionsvetenskap med ekumenik, Lunds universitet.
  • Stefan Helgesson, professor i engelska, kulturskribent, författare, Stockholms universitet.
  • Mia Lövheim, professor i religionssociologi, Uppsala universitet.
  • Anne Hege Grung, försteamanuens vid Det praktisk-teologiska seminariet vid teologiska fakulteten, Universitetet i Oslo.
  • Marita Hilliges, docent i vävnadsbiologi, rektor vid Högskolan Dalarna.
  • Mikael Mogren, teologie doktor i kyrkovetenskap, biskopskandidat i Västerås stift.
  • Ola Sigurdsson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap, Göteborgs universitet.

Om Teologiska kommittén:
Svenska kyrkans teologiska kommitté ska vara ett forum som i seminarieform arbetar med fördjupad teologisk reflektion i aktuella frågor. Den relaterar till kyrkostyrelsen, biskopsmötet och ärkebiskopen. Till uppdraget hör att uppmärksamma uppdragsgivarna på principiellt viktiga frågor som behöver bearbetas teologiskt inom Svenska kyrkan.

Kommittén består av elva ledamöter. Majoriteten ska vara verksamma vid universitet och högskolor. I kommittén ska finnas kvalificerad teologisk sakkunskap och dessutom ska andra vetenskapliga perspektiv vara
företrädda. I kommittén ska också finnas erfarenhet av ekumeniskt och interreligiöst arbete.

Biskopsmötet och kyrkostyrelsen utser vardera tre ledamöter och utser tillsammans de övriga fem. Den nyvalda kommittén sitter till 31 december 2017.

Kontakt: Cristina Grenholm, kyrkosekreterare, 018-16 96 86

Kyrkans Tidning: Nya biskopar invalda i teologiska kommittén>>

Nästa år i Göteborg

Skrivet av

Om ett år, den 8-9 april 2016, pågår mötesplatsen Bibeln – Mitt i allt i Göteborg.

Jag hoppas att ni alla har möjlighet att planera in och komma på den konferensen. Det är ett delprojekt i "Dela tro Dela liv".

Dela tro Dela liv på fb>>

Flera av er har säkert hakat på "Anta utmaningen". Att läsa bibeln varje dag i hel, halv eller kvartsfart under ett år. Ytterligare ett utmärkt sätt att förbereda sig för konferensen.

Ur POSKs vision och program:

Bibel och bekännelse är grundläggande och omistliga för Svenska kyrkans identitet. Liksom i kristenheten i övrigt ryms inom Svenska kyrkan och därmed inom POSK skilda syner på hur bibeln och Guds fortsatta uppenbarelse ska tolkas i vår tid. POSK stöder och uppmuntrar därför samtal mellan företrädare för olika riktningar inom kyrkan. För kyrkans trovärdighet är det nödvändigt att skapa goda förutsättningar för att hantera interna meningsmotsättningar. Detta ger bättre möjligheter att verka ekumeniskt, både nationellt och internationellt.

En egen biskop?

Skrivet av

Jag hade uppfattningen att Svenska kyrkan har fjorton biskopar. En ärkebiskop och sedan en biskop för Luleå, Härnösand, Uppsala, Västerås, Karlstad, Strängnäs, Stockholm, Skara, Linköping, Göteborg, Växjö, Visby och Lunds stift.

Men så läser jag en artikel om det kommande prinsbröllopet mellan prins Carl-Philip och Sofia i Skövde nyheter.

Skövde nyheter: De viger prins Carl Philip och Sofia>>

Där säger Michael Bjerkhagen som är kyrkoherde i slottsförsamlingen

-Lars-Göran Lönnermark är biskop vid hovet, jag kyrkoherde, förklarar Michael.

Lars-Göran Lönnermark var biskop i Skara stift och har under lång tid varit kungafamiljen nära. Men att vi hade en biskop vid hovet var en nyhet för mig. Överhovpredikant är han – men inte biskop vid hovet!

När det gäller biskoparna så vill POSK att biskoparna ska ha egen rösträtt i kyrkomötet. Något som de inte haft på många år. Men som POSK anser att de ska ha tillbaka.

Ur POSKs vision och program:
Alla frågor kan inte bli föremål för ett enkelt demokratiskt avgörande, eftersom Svenska kyrkan är knuten till sin evangelisk-lutherska bekännelse. Det är därför särskilt viktigt hur hanteringen av lärofrågor är utformad. I en episkopal kyrka av Svenska kyrkans karaktär har biskoparna en särskild läro- och tillsynsfunktion, och de har förutom sin roll i läronämnden ett särskilt inflytande när kyrkomötet beslutar i lärofrågor. POSK menar att biskoparna dessutom borde vara fullvärdiga ledamöter i kyrkomötet.

Foto: IKON

Uppdaterad kl 14.00.

I Kyrkoordningen 8 kap §4 regleras vilka uppgifter en överhovpredikant har. En överhovpredikant är alltid en biskop. Överhovpredikanten utses av kungen. Hovförsamlingen har en särställning – men de vigda prästerna står alltid under domkapitlet.

Ärkebiskopen vill prata till punkt

Skrivet av

Pressmeddelande från Svenska kyrkan>>

Ärkebiskop Antje Jackelén startar en podcast där hon vill samtala om existentiella frågor, kristen tro, och det goda samhället.

Fem program med olika gäster är inbokade i vår och inspelningen sker nu i april. I maj finns samtalsserien tillgänglig som podcast. – I ett medieklimat med högt tempo och korta klipp vill jag ge utrymme för ett lite längre samtal där det finns möjlighet att tänka högt, tala till punkt och reflektera också över de frågor som ofta inte ställs.

Ambitionen är ett utforskande och nyfiket samtal med en intressant gäst, säger ärkebiskop Antje Jackelén. I vårens fem program medverkar:

  • Jonas Gardell, författare, dramatiker, komiker och artist Om normer och normativitet och om hur vi bygger ett samhälle med öppenhet för det annorlunda.
  • Carolina Klüft, före detta friidrottare, nu föreläsare och programledare i TV Om prestationer och ledarskap och om att locka fram det bästa hos varje individ och sträva mot ett gemensamt mål.
  • Martin Schibbye, journalist Om hur vi odlar hopp i till synes hopplösa situationer, om engagemang och framtidstro.
  • Cecilia Wikström, europaparlamentariker Om politikens utmaningar, det europeiska projektet och om tro och solidaritet.
  • Marciej Zaremba, journalist Om det politiska samtalets polarisering, om solidaritet och om bildningens betydelse.

Podcasten heter Prata till punkt med ärkebiskopen och varje samtal är omkring 45 minuter. Programmen släpps i maj med en veckas mellanrum. De kommer att finnas tillgängliga i alla vanliga kanaler, såsom till exempel iTunes, samt publiceras på Svenska kyrkans webbplats, www.svenskakyrkan.se/pratatillpunkt.

————————————-

Det är bra att ärkebiskopen startar en podcast tycker jag. Det ska bli spännande att lyssna på.

Jag är bara lite besviken på gästerna. Inte för att jag inte tror att just dessa gäster blir spännande och bra. Det blir säkert innehållsrika och intressanta samtal.

Men jag skulle önska att när det görs fler program så skulle ärkebiskopen våga ta in andra teologer. Kanske biskoparna? Eller diskutera med kyrkostyrelsens ledamöter? Att våga tala till punkt när det gäller de frågor som i Svenska kyrkan berör och upprör.

Då tror jag det här kan bli väldigt intressant!

Foto: IKON

Uppdaterad 20150408

Dagens Media: Ärkebiskopen startar podcast>>

Dela tro Dela liv på Facebook

Skrivet av

Pressmeddelande från Svenska kyrkans MyNewsdesk-sida>>

”Ibland slår jag till med en bön. Jag ber för mig själv om jag är nervös för något. Eller för en kompis som behöver det.”

Från och med annandag påsk, den 6 april, kommer människor med olika bakgrund, ålder, kön och etnicitet att dela personliga erfarenheter av livet och tron på en ny Facebooksida med namnet Dela tro – dela liv.

Facebooksidan kommer att publicera minst ett inlägg i veckan, med en kort text och foto på den som delar med sig, men utan namn. Sidan är en del av Svenska kyrkans satsning "Dela tro – dela liv", som pågår till och med 2018 med syftet att stärka församlingarnas uppdrag i undervisning och mission. Det sker bland annat genom att erbjuda mötesplatser för samtal och lärande, och möjlighet att söka bidrag till delsatsningar.

– Runt om i församlingarna pågår många aktiviteter för att dela tro och liv, exempelvis ”Tala tro” som pågår just nu i församlingar i tre stift. I den delsatsningen vill man stärka samtalet om tro och fortbilda medarbetare som finns i barnverksamheten, säger Maria Wingård, handläggare för satsningen.

– Vi hoppas att Facebooksidan ska bidra till att stimulera samtalet och ge mod åt fler att våga dela med sig av sin tro på Gud.Inläggen på Facebooksidan "Dela tro – dela liv" kommer att beröra högt och lågt, med det livsnära samtalet och det personliga vittnesbördet som gemensam faktor. Förhoppningen är att berättelserna ska ge mod åt fler att våga dela med sig av sin tro på Gud.

Läs mer om Dela tro Dela liv här>>

Ur POSKs vision och program:

POSK verkar för den för nationell nivå, stiften och församlingarna gemensamma och långsiktiga satsningen på lärande och undervisning i alla åldrar.

Kunskapen om kristen tro och Svenska kyrkans liv och uppdrag försvagas snabbt i vårt land vilket betyder att många människor saknar ett språk för en andlig längtan och för religiösa erfarenheter.

POSK vill att församlingarna ska vara öppna och välkomnande för alla som söker sig dit. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan ska församlingarna kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande undervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans gemenskap. På detta sätt rustas människor att leva sin tro i vardagen.

Annandag påsk

Skrivet av

Annandag påsk>>

Evangeliet enligt Lukas kapitel 24, vers 13 – 35

Samma dag var två lärjungar på väg till en by som ligger en mil från Jerusalem och som heter Emmaus. De talade med varandra om allt det som hade hänt. Medan de gick där och samtalade och diskuterade kom Jesus själv och slog följe med dem.

Men deras ögon var förblindade och de kände inte igen honom. Han frågade: ”Vad är det ni går här och talar med varandra om?” De
stannade och såg sorgsna ut, och den ene, som hette Kleopas, svarade: ”Du måste vara den ende som har varit i Jerusalem och inte vet vad som har hänt där under dessa dagar.”

-”Vad har hänt?” frågade han. De svarade: ”Detta med Jesus från Nasaret, han som var en profet, mäktig i ord och gärning inför Gud och hela
folket. Han blev utlämnad av våra överstepräster och rådsherrar, och de fick honom dömd till döden och korsfäst, medan vi hoppades att han var den som skall befria Israel. Men till allt detta kommer att det är tredje dagen sedan det här hände, och nu har några kvinnor bland oss gjort oss uppskakade. De var vid graven tidigt i morse men fann inte hans kropp, och då kom de tillbaka och berättade att de i en syn hade sett änglar som sade att han lever.

Några av de våra gick ut till graven, och de fann att det var så som kvinnorna hade sagt. Honom själv såg de inte.” Då sade han: ”Förstår ni så lite, är ni så tröga till att tro på det som profeterna har sagt? Skulle inte Messias lida detta och gå in i sin härlighet?”

Och med början hos Mose och alla profeterna förklarade han för dem vad som står om honom överallt i skrifterna. De var nästan framme vid byn dit de skulle, och han såg ut att vilja gå vidare, men de höll kvar honom och sade: ”Stanna hos oss. Det börjar bli kväll och dagen är snart slut.”

Då följde han med in och stannade hos dem. När han sedan låg till bords med dem tog han brödet, läste tackbönen, bröt det och gav åt dem. Då öppnades deras ögon och de kände igen honom, men han försvann ur deras åsyn.

Och de sade till varandra: ”Brann inte våra hjärtan när han talade till oss på vägen och utlade skrifterna för oss?” De bröt genast upp och återvände till Jerusalem, där de fann de elva och alla de andra församlade, och dessa sade: ”Herren har verkligen blivit uppväckt och han har visat sig för Simon.”

Själva berättade de då vad som hade hänt dem på vägen och hur han hade gett sig till känna för dem genom att bryta brödet.

Bild>>

Påskdagen

Skrivet av

Påskdagen>>

Evangeliet enligt Johannes kapitel 20, vers 1 – 18

Tidigt på morgonen efter sabbaten, medan det ännu var mörkt, kom Maria från Magdala ut till graven och fick se att stenen för ingången var borta.

Hon sprang genast därifrån och kom och sade till Simon Petrus och den andre lärjungen, den som Jesus älskade: ”De har flyttat bort Herren ur graven, och vi vet inte var de har lagt honom.” Petrus och den andre lärjungen begav sig då ut till graven. De sprang båda två, men den andre lärjungen sprang fortare än Petrus och kom först fram till graven. Han lutade sig in och såg linnebindlarna ligga där men gick inte in. Simon Petrus kom strax efter, och han gick in i graven. Han såg bindlarna ligga där,liksom duken som hade täckt huvudet, men den låg inte tillsammans med bindlarna utan hoprullad på ett ställe för sig. Då gick också den andre lärjungen in, han som hade kommit först till graven. Och han såg och trodde.

Ännu hade de nämligen inte förstått skriftens ord att han måste uppstå från de döda.

Lärjungarna gick sedan hem igen.

Men Maria stod och grät utanför graven. Gråtande lutade hon sig in och fick då se två änglar i vita kläder sitta där Jesu kropp hade legat, en vid huvudet och en vid fötterna. Och de sade till henne: ”Varför gråter du, kvinna?” Hon svarade: ”De har flyttat bort min herre, och jag vet inte var de har lagt honom.”

När hon hade sagt det vände hon sig om och såg Jesus stå där, men hon  förstod inte att det var han. Jesus sade till henne: ”Varför gråter du, kvinna? Vem letar du efter?”  Hon trodde att det var trädgårdsvakten och svarade: ”Om det är du som har burit bort honom, herre, så säg mig var du har lagt honom, så att jag kan hämta honom.”

Jesus sade till henne: ”Maria.” Hon vände sig om och sade till honom: ”Rabbouni!” (det är hebreiska och betyder mästare).

Jesus sade: ”Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder och säg dem att jag stiger upp till min fader och er fader, min Gud och er Gud.” Maria från Magdala gick då till lärjungarna och talade om för dem att hon hade sett Herren och att han hade sagt detta till henne.

Påsknatten

Skrivet av

Påsknatten>>

Evangeliet enligt Johannes kapitel 20, vers 1 – 10

Tidigt på morgonen efter sabbaten, medan det ännu var mörkt, kom Maria från Magdala ut till graven och fick se att stenen för ingången var borta. Hon sprang genast därifrån och kom och sade till Simon Petrus och den andre lärjungen, den som Jesus älskade: ”De har flyttat bort Herren ur graven, och vi vet inte var de har lagt honom.”

Petrus och den andre lärjungen begav sig då ut till graven. De sprang båda två, men den andre lärjungen sprang fortare än Petrus och kom först fram till graven. Han lutade sig in och såg linnebindlarna ligga där men gick inte in. Simon Petrus kom strax efter, och han gick in i graven. Han såg bindlarna ligga där, liksom duken som hade täckt huvudet, men den låg inte tillsammans med bindlarna utan hoprullad på ett ställe för sig. Då gick också den andre lärjungen in, han som hade kommit först till graven. Och han såg och trodde.

Ännu hade de nämligen inte förstått skriftens ord att han måste uppstå från de döda. Lärjungarna gick sedan hem igen.

Bild>>

Välj rättvisemärkt och fairtrade i påskägget!

Skrivet av

Förutom tid för bön, reflektion och gudstjänstbesök ingår även god mat och sötsaker i mitt firande av påsken. Så är det säkert för många av oss. Till helgen äts det godis och choklad i stora mängder. Tyvärr är det sällan en sockersöt historia bakom produktionen av kakaon och sockret i godiset.

Det godis som hamnar i påskäggen produceras ofta under förhållanden som kränker mänskliga rättigheter. Barnarbete förekommer fortfarande i stor utsträckning i kakaoproduktionen, Elfenbenskusten är ett land där omfattning av detta är stor. Vi gör därför kloka val i att fylla påskägget med Fairtrade-märktchoklad och visa omtanke om odlaren bakom produkten.

Under ett besök i Sverige i oktober 2014 fick jag förmånen att träffa Kwame Banson Patience Admizah och Prosper Tamakloe från Fairtrade Africa när de bland annat medverkade i gudstjänster i Kår 393, Frälsningsarmén samt min egen Kummelby kyrka, Svenska kyrkan Sollentuna.

Kwame berättade att man nästan kan vara säker på att odlaren inte får sina kostnader täckta i konventionell, vanlig odling. – Fairtrade däremot ger odlaren en inkomst som inte går under minimilönen eller minimipriset. Utöver det får odlaren en premie, en extra peng, som används för att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt t.ex. i en ny skola, nya bostäder och hälsovård, eller till investeringar i jordbruket. Beslutet för hur premien ska användas tas
gemensamt av odlarna.

Långa avtal är en viktig del av Fairtrade – odlaren kan planera produktionen och till exempel göra omställning till ekologisk odling. Om produktionen är Fairtrade-certifierad betyder det att många kemikalier är förbjudna, att bli certifierad är för många odlare ett steg till att i framtiden bli ekologisk. Omställningen tar cirka 2-3 år innan man vinner något på det, därför ger Fairtrade-premien en buffert och möjligheten att ställa om.

På bananplantaget Golden Exotics i Ghana där Patience Admizah arbetar har man valt att använda premiepengarna till skolavgifter för barnen. Premien finansierar sjukvårdsförsäkring, lunch och arbetskläder för alla anställda.

– Utan sjukförsäkringen hade min man inte levt i dag, berättar Patience. Han var mycket svårt sjuk och familjen hade inte haft möjlighet att bekosta operationen utan försäkringen.

På frågan om vad Fairtrade har betytt för odlarna svarade därför Patience: – Jag brukar alltid säga: utan Fairtrade – inget liv. I och med att Fairtrade finns kan jag se en ljusare framtid.

Patience utstrålade mer en positiv förändringsvilja snarare än tålamod som hennes namn betyder på svenska.

När kvällen i Kummelby kyrka närmade sig sitt slut sa en av deltagarna: – Patience, jag skulle vilja ge dig ett nytt namn – Courage (mod). Tack för att ni har uppmuntrat oss här i Sverige att göra kloka val i matbutiken.

Eva-Maria Munck, förtroendevald för POSK

Ur POSKs vision och program>>:

POSK vill att kyrkan ska tala tydligt om miljökonsekvenserna av ett kortsiktigt utnyttjande av jordens resurser på ett ohållbart sätt, och vikten av rättvisare resursfördelning av tillgångar i fattiga länder. Förutom sociala orättvisor och miljöförstöring orsakar en ohållbar livsstil också klimatförändringar. Alla, främst våra medmänniskor i de fattigaste länderna, riskerar att drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser. Vi kan bromsa den negativa utvecklingen genom att värna skapelsen. Ett sätt att ta ansvar är att efterfråga och konsumera varor och tjänster som producerats i en god arbetsmiljö som gynnar en hållbar utveckling i samklang med hela skapelsen. POSK förespråkar därför rättvis handel och ett hållbart nyttjande av jordens resurser, och stöder ett aktivt miljöarbete i stift och församling.

Foto: Eva-Maria Munck