fbpx

Ett eller nio i Göteborg

I Svenska kyrkan genomfördes en stor organisationsförändring 2014. För många församlingar och pastorat blev det ingen stor förändring, för andra blev det större förändringar. Alla samfälligheter blev antingen pastorat eller församlingar.

Den pastorala ledningen har på detta viset blivit tydligare.

Göteborgs kyrkliga samfällighet fick respit med förändringen till den 1 januari 2018. Men då kommer samfälligheten att övergå till ett stort pastorat eller till nio uppdelade pastorat (eftersom stiftsstyrelsen har har valt att endast låta dessa alternativ skickas ut på remiss till alla församlingarna).

I dag har ordföranden i GöteborgsPOSK Mats Rimborg och riksordförande i POSK Hans-Olof Andrén en debattartikel i Kyrkans Tidning som svar på Anders Bexells artikel i december.

Kyrkans Tidning: Anders Bexell; Är Svenska kyrkan pastoral?>>

Kyrkans Tidning: Hans-Olof Andrén och Mats Rimborg; Inget fel på Göteborgs storlek>>

Både Rimborg och Andrén pläderar för ett stort pastorat i Göteborg. Beslutet ligger hos stiftsstyrelsen och beslutas i april. Skulle ingenting beslutas så blir det ett pastorat den 1 januari 2018.

I Göteborg är detta som ni kanske förstår den stora frågan bland alla förtroendevalda just nu. Samtidigt som den vanliga verksamheten i alla församlingar pågår med gudstjänster och annat.

Ett eller nio pastorat i Göteborg.

Jag skrev om vad jag tycker i min bloggpost "Vad kostar solidaritet?>>"

Kom den 8 februari

Den 8 februari har POSK sin kyrkoeftermiddag i Uppsala.

Om du vill veta mer om vad som händer med kyrkohandboken, vad som händer med utredningen om fastigheter och utjämning, om hur POSK ska fortsätta att jobba med handlingsprogrammet – då ska du avsätta tiden 13-16.40 på söndag 8 februari och infinna dig i Uppsala.

Du kan läsa mer om programmet här>>

Du kan anmäla dig här>>

Om det av någon anledning inte skulle fungera så anmäl dig via e-post info@posk.se

Det kostar inget att vara med – men är du anmäld så får du en lunchpåse när du kommer. (Men är du anmäld och inte dyker upp så får du betala 100 kronor för beställd påse)

Missa inte detta! Ett bra sätt att hålla sig ajour med vad som är på gång och samtidigt nätverka med andra POSKare.

På söndag inleds ekumeniska böneveckan med Bibelns dag

Från Svenska kyrkans intranät>>

På söndag inleds Böneveckan, en stor ekumenisk manifestation som genomförs i cirka 75 länder, med Bibelns dag. Det finns mycket material, både kring bön och Bibeln, att  använda.

Tema: Ge mig något att dricka
Böneveckan har i år temat ”Ge mig något att dricka”. Materialet har förberetts av en arbetsgrupp i Brasilien. Utgångspunkten för bibeltexten är Johannesevangeliets fjärde kapitel som handlar om mötet mellan Jesus och den samariska kvinnan. ​

Gudstjänstmaterial 
Det finns ett material som erbjuds alla landets kyrkor, med bland annat en gudstjänstordning​, informationsbrev, affischer och sånger. Det kan du hämta på Sveriges kristna råds webbplats>>. Det går också att beställa materialet från Svenska bibelsällskapet.

Tips för bibelläsning
Böneveckan inleds på söndag, med Bibelns dag. Svenska bibelsällskapet (med bland andra Svenska kyrkan som huvudman) har tagit fram ideér för bibelläsning>>, både för enskilda, grupper och församlingar. 

I en avancerad söktjänst på Svenska bibelsällskapets webbplats>> kan du också söka efter var du hittar ett specifikt ord i Bibeln.

Svenska bibelsällskapet står dessutom bakom en ny webbplats, där man får hjälp att anta utmaningen att läsa Bibeln varje dag>> under ett år. På webbplatsen finns bland annat råd och bloggar.

Ska Secondhand-försäljning betala moms?

I nyhetsbrevet från Svenska kyrkan>> ekonomi och finans så finns det information om vad Skatteverket säger om momsplikten och second-handbutiker.

Skatteverket sammanfattar det så här:
Sammanfattning
Second hand-försäljning som bedrivs av allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund kan jämställas med sådana basarer och loppmarknader som enligt förarbetena till inkomstskattereglerna är verksamheter som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete och som undantas från beskattning. Förutsättningen är att second hand-försäljningen inte bedrivs i direkt konkurrens med den kommersiella second hand-branschen.

En allmännyttig ideell förening eller registrerat trossamfund som säljer second hand-varor i sådan omfattning att de är skattskyldiga till inkomstskatt är också skattskyldiga till mervärdesskatt för sin försäljning. Beskattningsunderlaget för mervärdesskatt är ersättningen, alltså hela försäljningspriset för varorna, minskat med mervärdesskatt.

Och de fortsätter med att utveckla det så här:

Skatteverkets uppfattning är att en second hand-verksamhet som bedrivs i en butik som inte håller öppet mer än 24 timmar i veckan med till klart övervägande del ideellt arbetande personal kan jämställas med regelbundet anordnade basarer eller loppmarknader. Sådan second hand-försäljning ska anses vara verksamhet som av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete.

I de fall en allmännyttig förening bedriver second hand-försäljning i flera geografiskt åtskilda butiker så bör dessa normalt bedömas var för sig.

Hela texten och mer därtill finns att läsa på Skatteverkets webbsida.

Jag vet inte hur många församlingar detta gäller, men så här ser det alltså ut. Om man har en second-handbutik som är öppen max 24 timmar i veckan och som drivs med övervägande del ideella medarbetare så är man inte momspliktig.

Ur POSKs vision och program:
I Svenska kyrkan finns det och behövs många som tar ansvar och gör ideella insatser inom olika områden. POSK vill, som ett uttryck för vår kyrkosyn, värna om det ideella engagemanget och ta till vara de frivilligas olika kompetenser samt stimulera och utveckla engagemanget genom utbildning, delaktighet, inflytande och ansvar.

I en levande församling tar sig tron uttryck i kärlek och praktisk diakonal omsorg. Församlingsdiakonin är omistlig, och innebär att stå på de utsattas sida och vara deras röst i kyrka och samhälle. Nöden är skiftande och behoven är stora, och ska inte och kan inte mötas endast av församlingens anställda. Diakonen är ett barmhärtighetens tecken, som ska inspirera och stödja alla att ha omsorg om varandra. POSK anser att det bör finnas minst en diakon i varje pastorat

Bilden är från Bergsjöns församling där man driver en secondhand-butik på frivillig basis i samverkan med SDF Bergsjön och Stadsmissionen. http://www.svenskakyrkan.se/bergsjon/defaultaspxid654733

Uppdaterad 2015 01 15

Kyrkans Tidning: Vem är kyrkokansliet till för?>>

Om en månad i Uppsala

Om en månad är det teologifestival i Uppsala. Och POSK har i anslutning till festivalen sin kyrkoeftermiddag.

Det är hög tid att anmäla sig till kyrkoeftermiddagen. Vi startar kl 13.00 på söndagen 8 februari med en lunchpåse (ingår om du anmäler dig!) och håller på till 16.40. (då kan man ta tåget 17.11) Intensiva timmar tillsammans. Så här ser programmet ut.

  • 13.00 Lunchpåse för alla anmälda (är du inte föranmäld kan du inte få lunchpåse)
  • 13.20 Välkomna – Hans-Olof Andrén
  • 13.30 Kyrkohandboken – vad händer? Torvald Johansson och Anna Lundblad Mårtensson
  • 14.00 Mind the Gap – hur kan stiftsorganisationerna jobba vidare? – Sofia Särdqvist och Lars-Gunnar Frisk
  • 14.30 Bensträckare, nätverkande, kaffe
  • 15.00 Fastighets- och utjämningssystemet. Per Lindberg.
  • 15.20 POSK:s programarbete inför nästa mandatperiod – Hans-Olof Andrén
  • 15.40 Hur fungerar den nya Svenska kyrkans nya organisation på lokal nivå – vi delar erfarenheter. Hans-Olof Andrén och Anna Lundblad Mårtensson

Du kan läsa om kyrkoeftermiddagen här.

Du anmäler dig här via kalendern på hemsidan.

Programmet är särskilt tänkt för stiftsPOSK-styrelser – men givetvis är alla POSKare välkomna som är intresserade av de frågor som ska diskuteras.

Ur POSK vision och program:
POSK strävar efter att våra representanter ska vara kunniga och
kompetenta. De har ambitionen att leda utvecklingen av Svenska kyrkan, drivs av sitt engagemang för kyrkan och har förmåga att stimulera andra att stiga fram och ta ansvar. POSK driver fram förändring genom att sätta kyrkans frågor på agendan, reflektera över kyrkans roll, och göra kyrkan synlig i samhället. POSK är med och bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs.

En partipolitiskt fri kyrka

Det finns en anledning till att vi som ställer upp för POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) har gjort just det.

Skälet är att vi inte tycker att det ska vara partipolitik som styr kyrkan. Även om många av våra POSKare är politiskt förtroendevalda i andra sammanhang, så vill de när de tar ansvar i Svenska kyrkan, lämna just partipolitiken utanför och sätta kyrkan i första hand.

Micael Terstedt från Sundbyberg POSK, Stockholms stift, skriver på Aftonbladet.se om när just partipolitiken fått inverka på ett sätt som som påverkar kyrkans verksamhet på ett negativt sätt. Tyvärr finns det fler exempel från andra ställen också.

Aftonbladet.se: Befria Svenska kyrkan från politiska partier>>

POSK vill att kyrkan ska fungera utan styrning från politiska partier – att det ska vara kyrkans uppdrag och verksamhet som ska sättas i första rummet – oberoende av politisk färg eller hemvist.

Tänk om vi kunde nå det målet redan 17 september 2017 när det är kyrkoval nästa gång?

Ur POSKs vision och program:
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, är en demokratisk riksorganisation för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda i Svenska kyrkan utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti. (…)

Rekryteringsbasen för POSK är gudstjänst- och församlingsgemenskaperna kring våra kyrkor. Kyrkan består av alla sina medlemmar, inte bara de som på olika sätt har ett samhällspolitiskt engagemang. Det är gemenskapen och det lokala förtroendet i församlingen som avgör vilka som företräder POSK. (…)

POSK anser att återhållsamhet med arvodering av förtroendeuppdrag ska iakttas, särskilt i den egna församlingen. Däremot bör man få ersättning för förlorad arbetsförtjänst.

Pyjamas-kyrkan – vad är det som gäller?

När det är så här många helgdagar på rad så är det inte alltid som man orkar upp till sin vanliga kyrka. I min kyrka har vi gudstjänst kl 10.00. Det tycker jag oftast är superbra – men ibland blir det att jag istället går på det som vi hemma hos oss har börjat kalla "pyjamas-kyrkan". Det vill säga den gudstjänsten som visas på TV kl 10.00.

Jag har vid flera tillfällen skrivit om just TV-gudstjänsterna. TV-gudstjänsterna är ett oerhört svårt forum. Men jag fortsätter att fundera på dem.

Till exempel – om jag inte har någon möjlighet att själv ta mig till kyrkan och TV-gudstjänsten är min enda möjlighet att gå i kyrkan. Kan jag då fira nattvard med den församlingen i TV? Eller gäller bara nattvarden för dem som är närvarande i rummet?

Kan man fira nattvard tillsammans om man till exempel bestämt det innan. Om man har en ungdomsgrupp i en stad och en ungdomsgrupp i en annan stad eller land – kan man då fira gudstjänst och nattvard tillsammans? Om en präst på det ena stället läser inledningsorden?

Det finns säkert kloka teologer som kan svara på den frågan.

För vad jag (om många andra) än tycker och tänker om TV-gudstjänsten så är det den enda gudstjänsten som många människor har möjlighet att komma till.

Det är spännande att se och vara med hos olika församlingar och se olika uttryck. Att se mångfalden som våra församlingar kan erbjuda.

Men ibland tänker jag att det kanske vore bättre med en församling. Där man lär känna gudstjänsten, gudstjänstformen, prästen och församlingen. Där konceptet fungerar för TV-mediet och där man kan känna sig "hemma" precis som vi gör i våra församlingar.

Och så var det där med vem som är med och inte – om nattvarden och deltagande. Är det bara rumsligt eller är det också över TV-mediet eller över internet?

Foto: IKON

Jag antog utmaningen

Jag hoppade på och antog utmaningen. Den där om att läsa bibeln dagligen.

Du gör nog redan det – men jag har haft svårt att ibland få till det. Få struktur och sammanhang. Så jag tänkte "-varför inte…?" och anmälde mig.

Så nu läser jag en bit i GT och en bit i NT varje dag enligt ett fastställt schema. Det finns en blogg man kan följa om man vill få mer input och det finns en facebook-sida där man kan vara med. Där man kan ställa frågor eller diskutera om man har funderingar.

Det är viktigt att tänka på att det är ett läsprojekt och inte ett undervisningsprojekt. Det handlar om att få oss att läsa bibeln mer regelbundet.

http://antautmaningen.se/

Har ni pratat om detta i er församling? Eller kanske hoppade du på utmaningen själv? Är det bra eller bara onödigt?

Ur POSKs vision och program:
POSK verkar för den för nationell nivå, stiften och församlingarna
gemensamma och långsiktiga satsningen på lärande och undervisning i alla åldrar.Kunskapen om kristen tro och Svenska kyrkans liv och uppdrag försvagas snabbt i vårt land vilket betyder att många människor saknar ett språk för en andlig längtan och för religiösa erfarenheter.
POSK vill att församlingarna ska vara öppna och välkomnande för alla som söker sig dit. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan ska församlingarna kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande undervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans gemenskap. På detta sätt rustas människor att leva sin tro i vardagen.

 

Vad kostar solidaritet?

Jag läser Kyrkans Tidning (1-2/15) som kom i brevlådan igår fredag.

På debattsidan hittar jag en debattartikel om medlemskapet. Jan Clarén (Lund) tycker det är dumt att dopet är medlemsgrundande. Att vuxna kan ingå ett avtal som innebär att barnet så småningom blir ekonomiskt skyldig att bidra med pengar. Han föreslår istället:

"Jag tycker att kristen tro och dopet är viktiga men man skall bara inte blanda ihop detta med pengar och dop. Ett kyrkans betalkort är nog den bästa lösningen. Betala bara för det som du använder dig av. Inget mer!"

Kyrkans Tidning: Dopet – ett ekonomiskt övergrepp?>>

Den tankegången stannade alltså vid vad jag behöver och vad jag använder mig av. Inte vad någon annan behöver. Alltså vill Clarén inte vara med och bidra ekonomiskt till diakoni, mission och solidaritet med människor utanför sin egen sfär. Inte heller byggnader och kyrkor som han inte själv nyttjar. Eller hur långt ska jag dra hans tanke om att bara betala för det som du använder dig av?

Jag håller inte med Clarén i hans argumentation. Jag tycker att det är en av kyrkans viktigaste grundstenar att faktiskt vara med och ta ansvar för sådant som ligger utanför mig själv. Jag ska vara med och använda mina olika gåvor, materiella eller immateriella, för att sprida Guds rike på jorden!

En annan intressant artikel på debattsidan är också Anders Bexell (fd stiftsdirektor i Göteborg) som frågar sig om Svenska kyrkan är pastoral.
Kyrkans Tidning: Är Svenska kyrkan pastoral?>>

Han har en ljuvligt vacker formulering:

"Pastorala perspektiv ska genomsyra hela kyrkan, en kyrka som lever i en andlighet som luktar friskt av jord och som samtidigt ger oss en smak av himmel".

Men hans slutsats är (som jag uppfattar det) att det finns ett nummer (antalet invånare) för hur stort ett pastorat område kan vara. Trots att han ger uttryck för att han beklagar att den nationella nivån inte har ett pastoralt ansvar.

Hans slutsats är ett inlägg i den pågående diskussionen i Göteborg där det just nu är en remiss ute bland församlingarna inför stiftsstyrelsens beslut i april om Göteborgs kyrkliga samfällighet ska vara ett pastorat (med många församlingar = pastorala områden) eller delas upp i nio pastorat/församlingar.

Det finns argument både för och emot de båda alternativen. Personligen har jag landat i att jag tycker ett pastorat är det bästa för Svenska kyrkan i Göteborg. Jag vet att det inte finns en enhet för detta ute i församlingarna. Men jag ska här presentera mina argument.

Det handlar först och främst om solidariteten. Inom dagens samfällighet gör vi en mängd olika övergripande uppgifter, där en eller flera församlingar fått ett särskilt ansvar för hela samfälligheten. Det gäller t.ex. skolkyrkan, finska verksamheten, teckenspråksverksamheten och verksamhet för människor med särskilda behov. Vi bidrar också med pengar till Stadsmissionen (som täcker in diakonal verksamhet församlingarna inte kan bedriva själva) och vi har familjerådgivningen. Detta är några exempel på verksamheter som vid en uppdelning i nio enheter måste hanteras lokalt av dessa nio istället. Hur går det med solidariteten då?

Ett annat större problem är begravningsverksamheten. Delas samfälligheten i nio enheter måste också begravningsverksamheten delas i nio – om inget undantag görs för Göteborg.

I ett stort pastorat skulle vi kunna ha 62 pastorala områden/församlingar. Vi har 62 kyrkor inom samfälligheten där det i de allra flesta firas gudstjänster varje söndag. Vi skulle utan problem alltså kunna få betydligt fler församlingar med lokal förankring och lokalt ansvarstagande. "En kyrka som lever i en andlighet som luktar friskt av jord och som samtidigt ger oss en smak av himmel".

Vid en uppdelning i nio enheter är det stor risk att det också blir sammanläggningar till större församlingar.

Det här är vad jag personligen kommit fram till, eftersom jag sedan 1998 sitter förtroendevald i kyrkonämnden i Göteborg och har sett hur solidariteten fungerar och tror mig se problemet om vi skulle dela upp det i nio enheter. Jag vet att alla inte tycker så – men så här tänker jag! Vi kommer inte att ha kvar Svenska kyrkan i Göteborg om vi delar upp samfälligheten i nio enheter.

Just med det argument som Anders Bexell tar fram in sin artikel:

"Begreppet pastoral används ofta slentrianmässigt och begränsas till ledningsfrågor i pastorat. Innebörden är egentligen hur kyrkan förverkligar sitt uppdrag att stimulera människor att lära känna den treenige Guden och klargöra trons innebörd, hur kyrkan på nytt för varje tid fördjupar förståelsen av gudomlig uppenbarelse. Pastorala perspektiv ska genomsyra hela kyrkan, en kyrka som lever i en andlighet som luktar friskt av jord och som samtidigt ger oss en smak av himmel. I detta ingår även frågor om ekonomisk bärkraft, solidaritet och demokrati." 

Just med de här argumenten och för att jag personligen tycker solidariteten är viktigare än vad just bara jag använder mig av i Svenska kyrkan så vill jag behålla Svenska kyrkan i Göteborg och ett pastorat.

8 februari i Uppsala

Första helgen i februari är det Teologifestival i Uppsala. Många av er är kanske anmälda till det? Teologifestivalen ordnas bland annat av Uppsala stift och rymmer många olika teologiska strömmar med diskussioner, föreläsningar, utbildning och reflektioner.

I anslutning till Teologifestivalen ordnar POSK i år en kyrkoeftermiddag, för alla de POSKare som är i Uppsala och för dem som ansluter sig dit.

POSK-eftermiddagen har fokus på hur vi fortsätter att bygga organisation och stöttar stiftsföreningarna i det arbetet. Så styrelsen vill att alla som är engagerade i stiftsorganisationerna kommer till kyrkoeftermiddagen – men givetvis är alla intresserade POSKare välkomna!

Mer information med program och anmälning via:

Kyrkoeftermiddag 2015

Anmälan görs via vår kalender.