fbpx

När ska Kyrkans Tidning skärpa sig?

Skrivet av

Nu bara måste jag få vräka ur mig min irritation på Kyrkans Tidning!

Varför – kan någon förklara för mig – varför lägger inte Kyrkans Tidning ut alla sina artiklar på webben? Varför är webbsidan så himla eftersatt och efter? Och varför är inte Kyrkans Tidning på tå när det gäller kyrkliga nyheter?

http://www.kyrkanstidning.se/

Varför väljer Kyrkans Tidning att stänga av kommentatorsfältet och säger att diskussionen ändå förs i andra sociala medier? (Hur vi nu ska göra det när inte alla artiklarna finns att dela?)

Jag är så grymt irriterad på detta!

Ett tag så kändes det som Kyrkans Tidning var på väg. Det kändes som de ville så väl, det var debatt, artiklar på webben. Snabba nyheter på webben. Och sen hände något. Det var som om vi slängdes flera år bakåt i tiden.

Jag vill att Kyrkans Tidning ska ta plats. Att de ska uppdatera webben med artiklar. Att det ska gå att kommentera och att dela. Då – endast då – kan det bli en öppen och livlig debatt.

Så skärpning Kyrkans Tidning! Jag har stora förhoppningar på er till nästa år!

PS: Var det bara jag som upptäckte att Kyrkans Tidning i går, den 11 december, hade skrivit 11 november på tidningen…

Hur mycket är det värt?

Skrivet av

Kyrkans Tidnings framsida i dag visar hur mycket de förtroendevalda får betalt i olika pastorat och församlingar. Nivåerna skiljer sig mycket enligt Kyrkans Tidnings tabell. (Artikel på sidan 4 i KT nr 50/14)

Mest pengar får ordföranden i Örebro pastorat med 86 000 medlemmar. Men det visar sig att det inte är medlemsantalet som är det som avgör. Ganska mycket får även ordföranden i Sankt Johannes församling med
6 700 medlemmar.

I artikeln får vi veta vad de olika ordförarna gör för sina arvoden och hur det ser ut.

Jag tycker det är ett problem att Kyrkans Tidning tar upp förlorad arbetsförtjänst när de räknar på arvodet.

POSK skriver i sin vision och program>>:
POSK anser att återhållsamhet med arvodering av förtroendeuppdrag ska iakttas, särskilt i den egna församlingen. Däremot bör man få ersättning för förlorad arbetsförtjänst.

Det är självklart att man ska kunna få ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Annars blir det helt omöjligt att få personer i arbetsför ålder att kunna ställa upp. (Här gäller det också att lösa det praktiskt för dem som har egen firma och inte en fast månadsinkomst, som de som är fast anställda.)

Däremot så anser POSK att arvodering överlag ska vara restriktiv. Särskilt på lokal nivå.

För visst ska vi kunna ställa vår yrkeskunskap och vår erfarenhet till förfogande i kyrkan? Utan att behöva få betalt för allt?

POSK har drivit frågan om arvoden under lång tid. Som så mycket annat så ser det väldigt olika ut i församlingar och pastorat. Jag skrev bland annat på förra bloggen (2011) om när ledamöter i Falun drev frågan om lägre arvoden.

http://poskvalblogg.blogspot.se/2011/01/falu-posk-avstar-arvodet.html

Sista ordet om arvoden är inte sagt ännu. Förlorad arbetsförtjänst – JA, höga arvoden – NEJ!

Fotnot: Jag är mycket irriterad över att artikeln i Kyrkans Tidning inte finns publicerad på webben, så den går inte att länka. Men detta får jag skriva en egen bloggpost om…

Uppdaterad kl 15.20
Det kom en kommentar från Anders Brunnstedt, POSK i Falun, som skriver:

"En kommentar till arvodesgenomgången i KT. Falun har länge legat högt – redan 2008 hade en av mina företrädare(då ordf i kyrkonämnden http://www.kyrkanstidning.se/nyhet/stora-skillnader-i-arvoden)  ca 145 000 kr/år fast arvode. Det var kopplat till prisbasbeloppet vilket innebar att arvodesbeloppet för 2013 var ca 155 000 kr/år. Nu är det alltså ett fast arvode 144 000 kr/år utan koppling till prisbasbelopp. När vi 2013 reviderade vårt ersättningsreglemente arbetade jag för att vi i huvudsak skulle ersätta för förlorad arbetsförtjänst."

Vad har vi gjort?

Skrivet av

Jag gissar att ni, precis som jag, i dagarna är runt på "sista sammanträdet med den här styrelsen" för året.

För det är ju så det är, nu i december. Vi avslutar vårt första år på den här mandatperioden. 25 procent av tiden är gjord. En fjärdedel av mandatperioden. Nu är det tre fjärdedelar kvar. Tre år.

Och vad har vi åstadkommit hittills? Har vi börjat lyfta de frågor som vi gick till val på? Har vi skrivit de motioner som vi tänkt?

Eller har vi haft fullt upp med att komma in i en ny organisation? Att lära känna varandra, församlingen och arbetet?

I vilket fall som helst så är det läge att stanna upp inför det kommande året. Titta på valprogrammet. Planera för hur frågorna ska kunna genomföras. Titta på POSKs riksprogram och se vilka frågor som är lokala. Fundera över; hur ska vi fortsätta arbeta för att förverkliga POSKs vision för Svenska kyrkan:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

Nya kanaler når unga

Skrivet av

Det är viktigt att Svenska kyrkan använder flera kanaler för att nå ut till människor. Inför och under julen är det många människor som mår dåligt och känner sig ensamma och kan då behöva samtalsstöd. Sedan september i år så erbjuder Jourhavande präst hjälp via chatt på datorn eller möjlighet att få e-brevsvar.

Så här skriver Svenska kyrkan i ett pressmeddelande>>

Antalet samtal till jourhavande präst i Svenska kyrkan har ökat jämfört med 2013, från i snitt 190 samtal/natt till 215. Dessutom har jourhavande präst fört i snitt nära 10 chattsamtal/kväll och tagit emot 1,5 digitalt brev/dygn i de två nya kanalerna som öppnades 1 september för att nå yngre människor.

Vid årets slut kommer cirka 78 000 telefonsamtal, lika många män som kvinnor, ha tagits emot av jourhavande präst via 112, en ökning med cirka 10 % från förra året. Drygt 40 samtal varje natt kommer från människor med så stark ångest och oro att risken finns att det utvecklas till livshotande, om man inte får samtalsstöd. I snitt 8-9 samtal/natt är akuta kris- och självmordssamtal.

– Jourhavande präst fyller en oerhört viktig funktion i vårt samhälle, inte minst under adventstiden då vi får fler samtal än under själva julhelgerna, säger Monica Eckerdal, samordnare för Jourhavande präst.

– Advent är en tuff tid för den som oroar sig mycket inför jul. Det finns så många förväntningar inför julen, och med många helgdagar i följd blir det också en belastning för den som till exempel inte har någon att dela julen med. Det som blir en bonus för den som finns i en gemenskap kan blir oerhört tungt att uthärda för den som står utanför gemenskapen, säger Monica Eckerdal.

Det är få unga som söker sig till jourhavande präst per telefon. Eftersom unga människor kommunicerar via nätet satsar Svenska kyrkan, sedan 1 september, på två digitala kanaler för att unga människor – och döva – i kris skall hitta till jourhavande präst. Alla tre kanalerna –  telefon, chatt och digitalt brev (se nedan), är öppna som vanligt under de kommande helgerna.

– Vi ser redan nu att det är yngre som vänder sig till de nya kanalerna, främst chatten, säger Monica Eckerdal.

Jourhavande präst är en tjänst som Svenska kyrkans församlingar erbjuder gemensamt, med präster från olika delar av Sverige. Vem som helst kan höra av sig, oavsett tro och etnicitet, och man får vara anonym.

Chatten nås via svenskakyrkan.se/jourhavandeprast, måndag-torsdag kl 20-24. Där finns också möjligheten att skicka ett digitalt brev som besvaras inom 24 timmar. Inget av det som skrivs sparas och prästen har absolut tystnadsplikt också på nätet.

Telefonjouren är öppen varje natt kl 21-06, och nås via 112 (SOS Alarm). Samtalet är gratis.

Foto: Svenska kyrkan Magnus Aronsson

Ur POSKs vision och program>>:
Vi behöver ständigt utveckla nya vägar att möta unga människor. Det
behövs vuxna som är närvarande där ungdomarna befinner sig, till exempel
i skolan och i gemenskapen på internet.

Tittartips – Från Sverige till himlen

Skrivet av

Jag har tagit mig tid att titta på programmet "Från Sverige till himlen". Det är journalisten Anna Lindman som åker runt och pratar med olika människor som hittat sin andliga väg. Det är verkligen väldigt olika andliga vägar som dessa människor har hittat.

http://www.svt.se/fran-sverige-till-himlen/

Jag tycker att programmen är oerhört intressanta. De visar mig hur olika människor kan tänka.

För mig så känns det så tydligt ibland att det är Jesus de saknar – men de har valt att gå en annan väg.

Att våga vara öppen för att vi hittar olika vägar – och få förståelse för hur andra kan tänka. Det kan också hjälpa mig att möta människor med en större öppenhet och kunna berätta om min egen tro.

Nu måste kyrkan bli ännu tydligare

Skrivet av

Sverige står inför ett nyval. Detta på grund av det partiet i riksdagen,  som tydligt markerat att de kommer att fälla alla budgetar som inte driver deras frågor särskilt när det gäller invandrarpolitiken, har röstat och därmed fällt regeringens budget.

Jag tycker detta är oerhört komplicerat. Jag är rädd att denna grupp ska få ännu mer inflytande. Därför vill jag att Svenska kyrkan nu tar ett stort ansvar och blir ännu tydligare när det gäller solidaritet och medmänsklighet!

I kyrkomötet märktes det att en av nomineringsgrupperna har större delen av sina ledamöter också i riksdagen. Det blev därför mycket diskussion om helt fel frågor på kyrkomötet – där frågor som borde diskuteras i riksdagen lyftes på kyrkomötet.

I Kyrkans Tidning (nr 49/2014 sid 8) står det en artikel om detta. (jag hittar den tyvärr inte på nätet).

Vi har ett parti i riksdagen som tydligt deklarerat att de vill minska invandringen. Vi har samma grupp i kyrkomötet som lika tydligt gör markeringar så fort det rör stöd till flyktingar och religionsdialog.

Kyrkomötet tog ett uttalande i samband med sitt möte i november. Det handlar om EU-migranter.

__________________

Allt fler fattiga EU-migranter befinner sig i Sverige. Många
saknar id-handlingar, vilket innebär att de inte räknas som medborgare i det land som de kommer från. De saknar försörjningsmöjligheter, har dåliga bostäder eller inga bostäder alls. Sällan har de tillgång till sjukvård eller skolgång. De som är romer utsätts dessutom ofta för diskriminering och förtryck.

Stöd på kort och lång sikt
Svenska kyrkan arbetar tillsammans med andra aktörer för att på kort och lång sikt kunna bistå fattiga EU-migranter, inte minst romer. Församlingar och stift ingår ofta i lokala och regionala nätverk. Insatserna handlar om bostäder, skydd för utsatta kvinnor, akut hälsovård och skolgång för barn. Långsiktigt arbete sker med syfte att möjliggöra sysselsättning på svensk arbetsmarknad och fortbildning. Dessa insatser gör stor skillnad för den enskilde.

Vill påverka social- och minoritetspolitik
Svenska kyrkan deltar också i arbetet med att påverka EU:s medlemsländer vad gäller socialpolitik och skydd för minoriteter, bland annat genom kyrkliga organisationer på europeisk nivå.
Svenska kyrkans kyrkomöte uppmanar alla nivåer i Svenska kyrkan att fortsätta och intensifiera arbetet för att förbättra situationen för fattiga EU-migranter.

Våra utgångspunkter är att:        

  • Alla människor är skapade till Guds avbild och har rätt till ett liv i värdighet.
  • Grundläggande rättigheter måste gälla för alla människor.
  • Barns situation och behov måste särskilt uppmärksammas.
  • Familjer har rätt att leva tillsammans.
  • Alla har medansvar för samhällsutvecklingen och att göra gott mot sina medmänniskor.
  • Vårt mål är fred, rättvisa och ett hållbart samhälle ​

    Svenska kyrkans kyrkomöte uppmanar Sveriges kommuner

  • att ta sitt ansvar för människor i nöd och att i samråd med frivilligorganisationer och kyrkor hitta modeller som förbättrar situationen för fattiga EU-migranter som vistas i kommunen.​
  • Sveriges regering och riksdag att verka för att minska fattiga EU-migranters utsatthet, både genom att kraftfullt agera inom EU och genom att tydliggöra och respektera EU-migranters mänskliga rättigheter, särskilt barnens rättigheter.
    _____________________________

Sveriges Kristna Råd som hade sammanträde i dag har delat en uppmaning till gemensam bön för vårt land utifrån den politiska situationen och extra valet i mars 2015.

De skriver:

Vårt land befinner sig i en allvarlig politisk situation. Vi uppmanar därför alla kyrkor till bön för vårt land, vår regering och riksdag söndagen den 7 december. Genom att göra detta tillsammans kan
våra gemensamma böner välsigna och ge kraft.
Styrelsen för Sveriges kristna råd den 4 december 2014
 
Bön om ett gott samhälle
Välsignad är du Gud vår Fader, som vårdar din skapelse och
förbarmar dig över allt levande. Vi tackar dig för Jesus Kristus, din
Son, i vilken din avsikt för varje människa blivit synlig. Genom honom har du väckt vår längtan efter dig och kallat oss till uppbrott, som pilgrimer på vägen genom livet. Tillsammans med hela din kyrka sträcker vi oss mot dig i bön.

Gud, sänd din Ande över vårt land. Vi ber om vishet och
vägledning för alla som har ansvar i samhället – regering, riksdag och oss alla som medborgare. Vi ber om ett politiskt klimat präglat av dialog och respekt, om ett samhälle som värnar alla människors värde och värdighet.

Uppfyll oss med din helige Ande, som du har sänt till vår förvandling, så att vi kan vittna om dig med och utan ord. Uppliva
bönens låga i våra församlingar. Besök vårt land med en andlig vår!
I Jesu namn.
Amen.

Och jag vill att Svenska kyrkan nu blir en tydlig röst i det politiska spelet och pekar på medmänsklighet, solidaritet och människovärdet! Där har vi alla en viktig mission!

Ur POSKs vision och program:
POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

(Foto: Altartavlan i Hjälmareds kapell på Hjälmareds folkhögskola)

Ytterligare en Modéus som biskop

Skrivet av

Fredrik Modéus blev Växjö stifts 59:e biskop. Det stod klart efter valet i stiftet i dag.

Fredrik Modéus är i dag församlingsherde i Lunds domkyrkoförsamling. Han är 50 år och är doktorand i teologi. Han har skrivit flera böcker om församlingstillväxt.

Svenska kyrkan: Fredrik Modéus vald till ny biskop i Växjö stift>>

Kyrkans Tidning: Fredrik Modéus blir Växjös nästa biskop >>

Dagen: Modéus vald till ny biskop>>

Växjö stift>>

Foto: Växjö stift

(Fredrik Modéus är bror med Martin Modéus, biskopen i Linköpings stift.)

Alla dess etiketter!!!

Skrivet av

Jag blir så trött av alla dessa etiketter – etiketter som sätts på folk, deras åsikter och religiositet!

Varför måste alltid allting värderas? Finns det verkligen en gradering på kristen tro?

Jag har nyligen råkat ut för att i ett kristet sammanhang sitta med en grupp människor där det plötsligt slängdes ut några kommentarer om offentliga personer i Svenska kyrkan och där de inte ansågs tillräckligt kristna. Jag är arg på mig själv att jag inte markerade och sa till.

Jag vill inte och jag tycker inte det är OK att gradera människors kristna tro. Det är ett lätt dike att hamna i, men jag vill verkligen inte det! Att vi sedan tillhör olika traditioner och vi känner oss hemma i olika sammanhang, det är en helt annan sak. Men vi ska inte gradera oss!

Däremot kan vi gärna dela och diskutera teologi med varandra. Det är vitaliserande och nyttigt för alla. Men sätt inga etiketter! Och inga allmänna uttalanden om andra människors tro!

(Bilden är från Göteborgs nyrenoverade domkyrka där de satt upp en tavla av Erik Olson i sidokapellet.)

Glädjas över mångfalden!

Skrivet av

I lördags tillbringade jag hela dagen på Åh stiftsgård. Det var visionsmöte med nära 40 personer som avsatt dagen – för att dela tankar och idéer om Åh stiftsgård. Och på eftermiddagen bildades Föreningen Åh stiftsgårds vänner och en styrelse valdes.

Det var härligt att se och känna det engagemang som alla dessa människor hade för stiftsgården, dess verksamhet och dess framtid.

I går söndag fick jag möjlighet att fira gudstjänst två gånger. Dels var det i Göteborgs domkyrka som återöppnade hela kyrkan efter en omfattande renovering. Allt är inte riktigt klart – men nästan. Under 2015 fyller domkyrkan 200 år och då ska det firas mer. Högmässan var traditionell, domkyrkokören sjöng de vanliga högtidliga sångerna (Sions dotter, Advent, Händels Halleluja-kör). Otroligt vackert, högtidligt, klassiskt och traditionellt.

På eftermiddagen var jag med när Amhults kyrka i Torslanda-Björlanda församling invigdes. Så otroligt roligt att få vara med och ta en helt ny kyrka i bruk. Och den gudstjänsten präglades av nyskriven mässmusik, bas och trummor. Nya uttryck och en annan livsnära nerv.

Och jag satt och var så stolt och lycklig över vår Svenska kyrka. Som har bredden och mångfalden i kyrkor och gudstjänster. Som kan erbjuda mötesplatser för olika människor, där de känner sig hemma.

Jag hoppas att vi får fortsätta att glädjas över mångfalden och värna det och att se till att det inte blir enfald i kyrkan.

PS Och särskilt stolt och glad är jag också eftersom jag såg POSKare överallt. I gudstjänsten både som medverkande och tjänstgörande.

Ur POSKs vision och program:

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så
stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.
(…)
Det är angeläget med en bredd i gudstjänstformerna och att det finns en mångfald av uttryckssätt i gudstjänsten för olika åldrar och
livssituationer. För en kristen kyrka är tron på Jesus Kristus som vår frälsare grundläggande. Detta behöver framträda tydligt så att inte evangeliet går förlorat och ersätts av enbart allmänreligiösa eller etiska frågor.