Att kunna göra skillnad

I dag måste jag få dela med mig av en bloggpost från Svenska kyrkans internationella arbete. Det är läkaren Mats Målqvist som skriver och berättar om projektet om mentorsmammor i Siphilileprojektet i Swaziland

Hur viktiga våra mammor är för våra liv kan inte nog betonas. I
samband med att mors dag firas i Sverige passar vi på att uppmärksamma mammorna i Swaziland där många gravida kvinnor och nyblivna mödrar lever i utsatthet. För dem är mentormammorna i Siphilileprojektet betydelsefulla förebilder.
(…)

När vi åker tillbaka i bilen är även Phumzile märkbart lättad. Jag lovordar henne för att hon idag har gjort en stor skillnad. Att hon genom sin närvaro och sitt engagemang för sin klient inte bara har löst ett medicinskt problem utan också gett lite av hopp tillbaka. Phumzile har nu arbetat som mentormamma i fyra månader, och hon berättar att hon i början inte visste vad hon skulle kunna bidra med. Att hon första dagen hon skulle ut i fält varit jätterädd. Vad hade hon att komma med?

Men sen berättar hon att hon sagt till sig själv att bara berätta om det hon lärt sig på träningen, så fick det bli som det ville. Första dagen hade varit en stor överraskning för henne. Hon märkte direkt att kvinnorna hon träffade lyssnade på henne, att det hon sa var viktigt och gjorde skillnad. Nu är hon stolt över att vara en ”Siphilile woman”, och efter dagens tur till sjukhuset har hon all anledning att vara det än mer. För idag har vi gjort skillnad på ett rätt tydligt sätt. Kanske känns det inte så varje dag, att det vi gör verkligen förändrar.

Men Phumzile, Constance och de andra mentormammorna kommer fortsätta att träffa kvinnor och barn i utsatta situationer, fortsätta att finnas närvarande,
lyssna och ge råd. Och ibland är det just det som gör en livsviktig
skillnad.

Läs hela bloggposten här: Idag har vi gjort skillnad>>:

Detta är ett av alla viktiga projekt och verksamheter som Svenska kyrkans internationella arbete driver och stöttar! Det gör mig stolt att tillhöra Svenska kyrkan!

Ur POSKs vision och program:

Svenska kyrkans internationella arbete finansieras med insamlade medel, gåvor, anslag samt bidrag från till exempel Sida. POSK anser att de administrativa kostnaderna helt ska överföras till Svenska kyrkans nationella nivå, så att inga insamlade medel behöver användas till administrativa kostnader i Sverige. Arbetet med opinionsbildning är viktigt och bör fortsätta, liksom stödet att rekrytera och utbilda internationella ombud i församlingarna och stödet till vänförsamlingsprojekt. POSK anser att pastoraten bör anslå medel till internationell diakoni och mission. Det är angeläget att lära av och stödja internationella kontakter.

Foto: IKON

Vad är sanning? Om Svenska kyrkans HBT-cerifiering.

Jag har funderat mycket på de kommentarer som jag fått på ett av mina inlägg på bloggen. Det tog tyvärr ett tag för mig att upptäcka kommentaren (ber verkligen om ursäkt för det), men efter det så har jag funderat.

Det gäller inlägget den 30 april 2014 angående Svenska kyrkans HBT-certifiering. Du kan läsa det här>>

De två kommentarerna på det inlägget antyder att jag inte har bilden klar för mig, att det är jag som glider på sanningen och att det visst kommer att bli RFSL som ska certifiera kyrkan.

Andreas Pålsson skriver:

Carina, jag undrar om det inte är du som glider på sanningen här!? I betänkandet från utskottet beskrivs HBT-certifiering som ett koncept som RFSL har. Ingenstans nämns någon annan möjlighet. Vad som muntligen resonerades om i utskottet är väl av mindre betydelse. I den offentliga debatten i kyrkomötet diskuterades certifieringen utifrån att det är ett RFSL-koncept. Ingen i debatten rättade eller upplyste om andra möjligheter.Vad jag förstår var även motionärens avsikt det befintliga konceptet.

Rudbeckius skriver:

Problemet Carina är att motionären liksom alla inblandade förutom du är helt inställda på att det är RFSL som ska göra det. Den enda församling som gjort detta som jag känner till (Visby) anlitar RFSL och RFSL är ensamma på marknaden. Det är mycket hög tid att visa på trovärdiga alternativ om du med någon form av trovärdighet ska kunna driva din tes. Vem ska göra det? Fram med organisation, upplägg osv. så kanske du kan vända debatten. Jag förstår inte att du kan uppröras över att människor tolkar beslutet som de gör mot bakgrund av motionen, utskottets betänkande och  "marknaden". Att RFSL inte nämns i beslutet är ju närmast kosmetiskt…

Så hur är det då? I mitt ursprungliga inlägg den 30 april så hade jag också med en länk till Världens idag där de intervjuat Hannah Kroksson, handläggare på kyrkokansliet som arbetar med att ta fram förstudien för certifieringen.

Som det går att läsa i den artikeln så är RFSL själva ganska tveksamma till att göra en certifiering tillsammans med kyrkan – eftersom man inte kan ändra på bibelorden och grundkonceptet i kyrkan.

Jag ringde därför upp Hannah för att fråga hur det går med ärendet. Och det jag får veta är att förstudien inte alls kommer att föreslå att kyrkan anammar RFSLs HBT-certifiering rakt av. Vissa delar kan vara aktuella, (RFSL har ju gjort det här länge och har erfarenhet) men förslaget kommer inte att gå ut på att använda sig enbart av dem. Kyrkokansliet heller inte om RFSL ens är villiga att samverka med Svenska kyrkan överhuvudtaget (ens med enstaka bitar). Förslaget måste vara anpassat för Svenska kyrkans förhållanden. Förstudien håller på att arbetas fram och kommer (förhoppningsvis) att presenteras för kyrkostyrelsen i september säger Hannah Kroksson.

Så jag fortsätter att hävda med en dåres envishet att RFSL kommer inte att ansvara för Svenska kyrkans egen HBT-certifiering. Utan Svenska kyrkan kommer, på ett eller annat sätt, att ta fram en egen certifiering.

Det viktiga är att vi lyfter frågorna och diskuterar dem och möter alla människor med respekt!

Ur POSKs vision och program:

POSK ser mångfald som en rikedom och vill verka för respekt, förståelse och möten mellan olika traditioner. (…)

Bibel och bekännelse är grundläggande och omistliga för Svenska kyrkans identitet.(…)

För kyrkans trovärdighet är det nödvändigt att skapa goda förutsättningar för att hantera interna meningsmotsättningar. Detta ger bättre möjligheter att verka ekumeniskt, både nationellt och internationellt.

Svenska kyrkans sociala roll

I fredags den 16 maj var jag med på ett frukostseminarium "Varför vill Göteborgs Stad inte ha idéburen vård?"

Det var Göteborgs kyrkliga stadsmission, Bräcke diakoni, Göteborgs räddningsmission och Skyddsvärnet i Göteborg, fyra medlemsorganisationer i Famna som bjöd in till seminariet.

Famna>> är en paraplyorganisation som verkar för att regering och riksdag utvecklar en samlad politik för den idéburna vård- och omsorgssektorn i syfte att stimulera dess utveckling och tillväxt. Särskilt viktiga är frågorna om upphandlingar och avtal, tillgång till ekonomiska medel för utveckling och/eller nyetablering samt behovet av kunskap och synliggörande av den verksamhet och de värden som idéburen vård och social omsorg utan vinstsyfte representerar.

I Göteborgs bjöds de ledande företrädarna för kommunens partier in till en debatt som leddes av Lina Färm. I Göteborg har kommunen beslutat sig för att inte erbjuda LOV – Lagen om valfrihet. Det är socialdemokraterna och de röd-gröna som röstade ner förslaget när alliansen ville införa LOV. Socialdemokraterna förklarade att man var rädd för att den lagen skulle öppna för enbart vinstdrivande företag och inte kunna garantera kvaliteten av vården.

Lotta Säfström, direktor för Stadsmissionen i Göteborg, inledde morgonen med att berätta om vilka olika verksamheter som de och de övriga organisationerna erbjuder och hur många volontärer som engageras i deras verksamheter. Och hon avslutade med att säga att om tio år kommer de troligen inte att vara kvar ifall politikerna i Göteborg inte ändrar sin inställning till organisationerna som vill driva verksamhet inom socialt företagande.

Bräcke Diakonis direktor Martin Ärnlöv avslutade seminariet med att berätta att för ett par år sedan drev de sextio procent av sin verksamhet i Göteborg, nu har de bara kvar sexton procent av sin verksamhet i Göteborg. Bräcke diakoni är det största nonprofit-företaget i Sverige.

På lördagen läser jag en krönika i Göteborgs-Posten. Det är Tomas Sjödin som skriver under rubriken "Allergisk mot konkurrens", där han berättar om besök han gjort på olika arbetsintegrerade sociala företag. Han berättar också om en dag som ordnades på Svenska mässan där Stora sociala företagsdagen ordnades. Där samlades 350 människor från alla hörn av samhället. Och så skriver han:

"-Vad mycket spännande som sker i Göteborg! Och vad mycket som kan hända när myndigheter, företag, föreningar, kyrkor, enskilda och, jag höll på att säga – Gud vet allt – samarbetar. Göteborg ligger i täten i landet vad sociala företag beträffar och visionen är att de drygt trehundra som i dag är anställda på detta sätt inom några år ska vara tusen."

Där ser man hur olika det kan uppfattas. Å ena sidan ligger Göteborg i framkant – å andra sidan kommer verksamheterna att läggas ner inom tio år om inte reglerna förändras i Göteborg.

Debatten i fredags fick mig att förstå vikten av att vi i Svenska kyrkan på alla plan visar att vi kan och vi vill vara med som en aktör när det gäller den sociala rollen i svenska samhället. Att vår kompetens och kvalitet när det gäller människovärde och diakonal omsorg är omistlig som ett komplement i det svenska samhället. Och därför gäller det också att vi är med och påverkar våra politiker och driver de sociala frågorna på alla plan

Ur POSKs vision och program>>

Svenska kyrkans sociala roll

Vi lever i ett samhälle som snabbt förändras. Det finns nu möjligheter för Svenska kyrkan att på ett nytt sätt vara aktör i samhället och därigenom möta människor i nya sammanhang. Staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har slutit en överenskommelse med organisationer inom den ideella sektorn i syfte att underlätta och öka det samhälleliga ansvarstagandet från dessa och här finns stora förväntningar på att kyrkan tar ansvar som aktör. Svenska kyrkan är i dag den klart största organisationen inom denna sektor.

POSK vill verka för att församlingar och pastorat noga följer denna utveckling och utifrån sitt uppdrag som kyrka överväger på vilket sätt man kan ta ansvar och finnas närvarande i samhällslivet. Exempel på detta är verksamhet inom förskola, fritidsgård, hemtjänst och boenden av olika slag. POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med
dess diakonala och liturgiska dimension. Begravningsbyråverksamhet i Svenska kyrkans regi bör därför vara tillåten.

Svenska kyrkan har en lång tradition av engagemang inom bland annat sjukvård och skola. Det är fortsatt en angelägenhet för kyrkan att, när det finns förutsättningar, själv bedriva sådan verksamhet. För verksamhet som kräver större investeringar och mycket personal bör man finna organisatoriska former som inte riskerar att sådan verksamhet sammanblandas med och urholkar de lokala enheternas ekonomi. Sådana verksamheter bör därför normalt bedrivas organisatoriskt fristående från, men i nära samverkan med församlingar och pastorat.

Läs vad POSK säger om Kyrkans roll i den sociala ekonomin>>

Jag har läst biskopsbrevet om klimatet

""Ett biskopsbrev om klimatet
Biskopsmötet
Svenska kyrkan
2014
100 sidor

Biskoparna har skrivit ett brev om klimatet. Lagom till valet och de ska försöka påverka alla politikerna att lyfta just klimatfrågan.

Boken, som är 100 sidor, består av sex kapitel.
1. Vad vet vi?
2. Hur blev det så här?
3. Saklighet, hot och hopp
4. Jorden, hoppet och framtiden – hur kan vi tro?
5. Vad gör vi nu? Vägval framåt
6. Uppmaningar

Med hjälp av forskning och vetenskap samt teologi och bibeln så lägger biskoparna fram sin oro för klimatet och framtiden.

Klimatfrågor reser rättvisefrågor säger biskoparna och fortsätter "Inte minst viktigt är barnperspektivet; håller vår generation på att vältra över kostnaderna för jordens framtid på våra barn och barnbarn?"

I kapitlet Uppmaningar ger biskoparna, baserat på det som de sagt tidigare, uppmaningar

  • till Svenska kyrkans församlingar, stift och nationella nivå
  • till alla människor i Sverige
  • till svenska beslutsförfattare och myndigheter
  • till företag och organisationer
  • till alla medlemsstater i United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) samt andra releanta internationella beslutsfattare och organisationer
  • till kyrkoledare i hela världen

Här kan du läsa hela biskopsbrevet:

 

Jag tycker att det var ett ganska lättläst och väldigt viktigt biskopsbrev. Biskoparna ryggar inte undan för de problem som de ser. De förankrar i bibeln och försöker lyfta diskussioner och ger underlag för lösningar.

Seglora smedja: Biskopsbrev utmanar poltikerna>>
BloggarDag: Ett fint brev>>

Ur POSKs Vision och program>>:

Miljö och rättvisa

POSK vill att kyrkan ska tala tydligt om miljökonsekvenserna av ett kortsiktigt utnyttjande av jordens resurser på ett ohållbart sätt, och vikten av rättvisare resursfördelning av tillgångar i fattiga länder. Förutom sociala orättvisor och miljöförstöring orsakar en ohållbar livsstil också klimatförändringar. Alla, främst våra medmänniskor i de fattigaste länderna, riskerar att drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser. Vi kan bromsa den negativa utvecklingen genom att värna skapelsen.

Ett sätt att ta ansvar är att efterfråga och konsumera varor och tjänster som producerats i en god arbetsmiljö som gynnar en hållbar utveckling i samklang med hela skapelsen. POSK förespråkar därför rättvis handel och ett hållbart nyttjande av jordens resurser, och stöder ett aktivt miljöarbete i stift och församling.

Rapport från gårdagen

I går stod POSK som en av utställarna vid Jesusmanifestationen i Kungsträdgården i Stockholm. För sjunde året i rad var Jesusmanifestationen där och samlade många kristna och många olika kyrkor till gemensam lovsång och gudstjänst. Det är stort och mäktigt.

Tillsammans med mig stod Gert, Lars och Johan under dagen. Några POSKare kom och sa hej, en POSKare, Sigvard, hade vi i utställningsbåset bredvid.

Gert var också med i bönevandringen som gick innan själva gudstjänsten började. Så här berättar han.

Det var en strålande vacker och skön försommardag i Stockholm. Betydligt roligare att stå där igår än förra året när det var så kallt att jag frös hela tiden.

Jag funderar varje år på om själva manifestationen har överlevt sig själv. Eller om det är bra. Och jag kommer inte fram till något tydligt eller klart svar på den frågan. Det är givetvis bra att ekumeniskt komma samma på det här viset. Att visa att vi kristna är många och att vi kan göra saker tillsammans.

Samtidigt undrar jag om det finns en tendens till att det blir en klubb för inbördes beundran? Det räcker att gå runt hörnet om Kungsträdgården så märker man inte av Jesusmanifestationen alls.

Ja, jag är som ni förstår inte helt klar över det här. Men jag tycker ändå att Jesusmanifestationen är något bra. Jag skulle önska att den rymde ännu fler av våra svenskkyrkliga församlingar. Jag skulle önska att våra svenskkyrkliga biskopar också var med. Som den, till antalet, största kyrkan i Sverige borde Svenska kyrkan kunna bidra med mer under Jesusmanifestationen, tycker jag.

Ur POSKs vision och program:

Liksom de stora kyrkorna i världen rymmer Svenska kyrkan många andliga traditioner. POSK ser mångfald som en rikedom och vill verka för respekt, förståelse och möten mellan olika traditioner. POSK-grupperna lokalt, i stiften och på riksnivå vill vara mötesplatser i kyrkan där en förtroendefull dialog kan föras och en stark gemenskap kan uppstå trots skilda bakgrunder och traditioner. Bibel och bekännelse är grundläggande och omistliga för Svenska kyrkans identitet.

Möt POSK på Jesusmanifestationen

I dag kommer POSK att vara en av utställarna under Jesusmanifestationen i Kungsträdgården.

Kom gärna och säg hej till oss – eller om du vill stå och dela ut material tillsammans med oss går det också bra.

Mellan 12.30-16.30 finns vi i Kungsträdgården. Välkommen!

En del uppdateringar via twitter, facebook och eventuellt bambuser kommer under dagen om vi hinner.

Varför är POSK med på Jesusmanifestationen? Därför att väldigt många aktiva församlingsbor från Svenska kyrkan också är med på Jesusmanifestationen. Och vi tycker det är viktigt med mångfalden. Att passa på att dela ut information och nätverka med människor som vill vara med och ta ansvar i kyrkan.

http://www.jesusmanifestationen.se/>>

http://www.jesusmanifestationen.se/program>>

Klas Hansson har disputerat om ärkebiskopar

I dag har Klas Hansson disputerat om ärkebiskopar under 1900-talet.
Jag skrev om hans disputation här>>

Gunvor Hagelberg (fd Strängnäs, numera Göteborg och har bland annat suttit i kyrkostyrelsen) har varit med under disputationen och skickat korta kommentarer under dagen och några bilder.

Varmt grattis säger vi till Klas!

(Klas Hansson är lokal POSKare i Strängnäs domkyrkoförsamling)

Gunvors korta kommentarer under disputationen:

Klas Hansson försvarar sin avhandling om Svenska kyrkans primas. Opponent är prof em i Åbo Gustav Björkstrand. Han ställer kluriga och roliga frågor. God stämning! Detta är spännande för oss kyrknördar. Intressant genomgång av en tung men intressant bok. Den beskriver till vissa delar en tid jag minns.

Intressant fråga som Klas fick: varför slutade du vid 1990 och inte med hela Werkström 1993 eller vid relationsändringen? Även om han själv var med i slutet – en ny bok kanske!?

Begravningsutredningen – om igen

Det blir en ny begravningsutredning – den här gången blir det Ragnar Svenserud som gör utredningen. Det har kyrkostyrelsens arbetsutskott bestämt.

Så här skriver Ducatus (Svenska kyrkans Arbetsgivarorganisations tidning) på webben:>>

Nu står det klart att det är Ragnar Svenserud som ska utföra den förnyade utredning om samverkan i begravningsverksamheten som kyrkostyrelsen beslutat om.

Den förra utredningen av inomkyrkliga samverkansformer i begravningsverksamheten genomfördes av Torgny Werger. Han föreslog i februari 2013 att begravningsverksamheten skulle organiseras i obligatoriska kommunvisa begravningssamfälligheter. Kort därefter redovisade regeringen sina planer på att föreslå att församlingar inte längre ska vara grund för folkbokföringen och att det ska införas en enhetlig begravningsavgift i riket.

Det blev ett av skälen till att kyrkostyrelsen i början av mars 2013 konstaterade att förutsättningarna för Wergers förslag hade ändrats och att hans utredningsförslag inte borde gå på remiss. Följaktligen skulle de inte heller komma att behandlas av kyrkomötet i fjol.

I september 2013 redovisades att kyrkostyrelsens AU beslutat att utredningsarbetet beträffande samverkansformer i begravningsverksamheten ska återupptas. Generalsekreteraren hade fått i uppdrag att formulera utredningsdirektiv. Dessa fastställdes i november. Då angavs utredningstiden till den 31 oktober 2014.

Emellertid har det tagit tid att hitta och träffa avtal med en utredare varför utredningstiden har förlängts till den 31 januari 2015.

Den nya utredaren Ragnar Svenserud ska alltså tills dess ånyo se över behovet av samverkansformer inom begravningsverksamheten och i vilka former en sådan kan ske under rådande förutsättningar.

Han ska särskilt beakta riksdagens beslut om enhetlig begravningsavgift och beskriva utförligt samverkansbehov i  storstadsregioner, andra tättbefolkade områden och i glesbygd med stor avfolkning. Han ska beakta utredningsförslaget om
att inlemma Stockholms och Tranås kommuner i systemet med enhetlig begravningsavgift. Han ska visa på befintliga exempel på samverkan och klargöra olika förutsättningar för samverkan i olika delar av landet.

När detta är gjort ska utredaren analysera vilka samverkansformer som framstår som möjliga och lämpliga, vari ingår att belysa för- och nackdelar med samverkan som relaterar till kyrklig eller kommunal indelningsstruktur.

Utgångspunkter för utredningen är den struktur som råder inom kyrkan från 1 januari 2014, principerna om enkelhet och tydlighet i den lokala strukturen samt värnande om en pastoral ledning för all verksamhet. Om utredaren föreslår en samverkansform som komplicerar eller inverkar på den struktur som kyrkomötet 2012 beslöt om ska han lämna särskild motivering, men den samverkansform som förordas ska under inga omständigheter innebära försämrade möjligheter att utöva pastoral ledning för all verksamhet.

Kyrkans Tidning skriver också om den nya begravningsutredningen
Kyrkans Tidning: Svenserud utreder samverkan i begravningsfrågor>> 

Ur POSKs vision och program:

Begravningsverksamheten är primärt en samhällelig uppgift som innefattar myndighetsutövning. Det är viktigt för Svenska kyrkans identitet som trossamfund att frågan om vem som ska vara huvudman kommer upp till förnyad och fördjupad diskussion. En kyrkogård kan skötas såväl med som utan ett huvudmannaskap.

Våra kyrkor och kyrkogårdar är viktiga kulturarv som POSK starkt vill värna. Svenska kyrkan har också tillgångar i form av jord, skog och värdepapper. POSK vill genom en klok förvaltning av kyrkans egendom och ekonomiska medel bevara dessa värden och därigenom skapa förutsättningar för en aktiv församlingsverksamhet.

Världens fest – här har du programmet

Nu är det inte många dagar och veckor kvar till Världens fest i Karlstad.

Du kan läsa allt om Världens fest här>>

Kyrkans Tidning: Världens fest till Karlstad>>

Programtidningen är klar (med reservation för ev ändringar). Den kan du läsa här nedan och börja planera dina dagar i Karlstad.

Och du – glöm inte bort att POSK håller sitt årsmöte i Karlstad på fredag 30 maj 2014 kl 12.00-14.00 i Norrstrands kyrkan.Om du inte har anmält dig till årsmötet så gör du det här>>
Alla POSKare har rättighet att närvara men om du är anmäld så får du lunchpåse. Ombuden måste vara anmälda i förväg.

 

Teckenspråkets dag 14 maj

I dag 14 maj, är det teckenspråkets dag. Teckenspråk är ett av det officiella språken i Sverige. Så också i kyrkoordningen och Svenska kyrkan.

Teckenspråk i Svenska kyrkan Läs mer här>>

Här får du se två olika böner på teckenspråk.

[iframe src=”http://www.youtube.com/embed/wqP0ih4SlbY" width="420" height="315" frameborder="0" allowfullscreen="allowfullscreen">