fbpx

Bara kristna bör rösta…

Rubriken på ledarsidan i Svenska Dagbladet 10 juni fick nog många att hajja till. Det är ledarskribent Cecilia Svärd som skriver. ”Bara kristna bör rösta i kyrkovalet”>>

Vaddå bara kristna bör rösta i kyrkovalet? Vem har koll på vem som är kristen? Men läser du hela artikeln så ser du vad Svärd menar. Hon jämför kyrkovalet med om någon helt okänd kom hem till dig och bestämde hur du skulle organisera din familjs fredagsmys.

”Föreställ dig att någon som aldrig har träffat dig och din familj kom hem till er och styrde över fredagsmyset. Bestämde film, soffa och tilltugg efter sina egna preferenser. Det blev visst en flisig träbänk och torra kex, och fredagsmyset kanske rent utav blev skrotat och ersatt med tvångströja och husförhör om det socialdemokratiska valprogrammet från 1968.

Ungefär så känns det för många kristna i Svenska kyrkan när politiker och icke-troende i en ohelig allians värd namnet går samman för att göra kyrkan så politisk som möjligt. I debatten om partipolitik i kyrkomötet inför höstens kyrkoval råder det språkförbistring mellan det andliga och det sekulära – och det är de kyrktrogna kristna som blir förlorarna.”

Ja, så kan det kanske kännas för aktiva församlingsmedlemmar, som har politiker i verkställande organ, som sällan eller aldrig besöker gudstjänsten eller vet vad det är för verksamhet som bedrivs. Men som ändå vill vara med och bestämma över tro, bekännelse och lära och vilka frågor som är viktiga att driva och genomföra i kyrkans verksamhet.

Cecilia Svärd förklarar det hela så här:

”Hur ska dessa två sidor någonsin kunna mötas? Debatten har gjort det uppenbart att de inte kan det. Det har varit som att följa bollen i en tennismatch med blicken. Den ena sidan säger ”Kyrkan måste sopsortera”. Den andra säger ”Kyrkan är Kristi kropp”. Och så verkar bollen studsa mellan två motpoler likt en datorgenererad evighetsmatch i Pong.

Och det är den Jesus-hejande grupp nummer två som förlorar. För denna grupp har inga problem med att förstå de sekulära argumenten från grupp ett. De lever i samhället, som alla andra, och förstår politiken och nutidsfrågorna.

Men att förklara andlighet för den i grupp ett som vill köra in i kyrkan med en sekulär gaffeltruck, utan att ha ägnat särskilt många tankar åt, eller öppet inte bryr sig om, varken ett liv i tro eller kyrkans grundbultar, är nästintill omöjligt.”

Kyrkan finns för att världen ska leva.

Kyrkan finns för att världen ska leva. Kyrkan finns för att hjälpa oss människor få gemenskap med Gud, med varandra, tillsammans mötas i lovsång, bön, gudstjänst, tjänande mot varandra och samhället. Ja, vi behöver organisera oss för att det ska fungera praktiskt. Ja, Svenska kyrkan en evangeliskt luthersk kyrka som med en demokratisk organisation driver rikstäckande verksamhet. Detta regleras i Lagen om Svenska kyrkan (Lag 1998:1591)

Svenska kyrkan som trossamfund

1 §   Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund som framträder som församlingar och stift. Svenska kyrkan har också nationella organ.

2 §   Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet.

Men, bara för att vi har en demokratisk organisation så behöver vi inte ha partipolitisk styrning. Och därför har Cecilia Svärd en poäng när hon säger att bara kristna bör rösta i kyrkovalet. Det vill säga – det är att jag är kristen och vill ta ansvar i kyrkan, via min röst, eller som förtroendevald som ska vara det primära – inte den partipolitiska etiketten eller allmännpolitiska käcka synpunkter på kyrkan som organisation.

Sluta vara kränkt!

Och därför kan också alla kamrater, som nu står på en partipolitisk lista och som är djupt engagerade i församlingslivet, kristna syskon, sluta vara upprörda och kränkta.

För nu ska jag (återigen) vara supertydlig! Det handlar inte om dig som person! Och det har aldrig handlat om dig som person. Det handlar om att ett allmänpolitiskt parti kapar din röst, och din möjlighet att driva kyrkopolitiska frågor utifrån din kristna tro och utifrån värden som ligger utanför den allmänpolitiska agendan.

Och det valsystem som Svenska kyrkan har hamnat i sedan relationsförändringen, det måste ändras.

Det är därför en röst på POSK i höstens kyrkoval är en röst för en Fri kyrka!

 

Foto: Magnus Aronson/IKON

Vad tar du med dig?

”Du kan ingenting ta med dig dit du går…” sjunger Cornelis Vreeswijk i sin egen sång ”En fattig trubadur”.

Men jag funderar ganska mycket på vad vi tar med oss för erfarenheter av Coronapandemin, som fortfarande håller ett visst grepp om oss. Kommer nya arbetssätt att fortsätta prägla kyrkans arbete? Digitala lösningar? Eller kommer församlingarna att återgå till det ”normala”. Vad nu det är…

Jag hoppas att alla församlingar med frivilliga, förtroendevalda och anställda sätter sig ner och funderar över vad som hände när pandemin kom. Vilken verksamhet stängdes ner, vilken verksamhet var kvar? Var det kloka beslut, kunde det gjorts på något annat sätt? Att ställa dessa frågor utan pekpinnar och istället bara vara rannsakande. Vad gjorde vi bra – vad kunde vi gjort bättre?

För församlingarna har gjort olika. Vissa församlingar har stängt ner allt. Hållit kontakt via telefon eller brev. Andra församlingar har hållit vissa verksamheter öppna, handlat, hållit kontakt. Nya arbetsrutiner har utarbetats, gudstjänster har sänts digitalt osv, osv. Ja, ni vet själva och listan på innovationer kan göras lång.

I höst är det kyrkoval. Vi som nu sitter förtroendevalda borde göra ett ”bokslut” över den här mandatperioden. Inte bara som en vanlig mandatperiod – utan också med de glasögon som pandemin har givit oss. För det här är erfarenheter som kan ge frukt och bära mycket längre än min livscykel räcker.

”Du kan ingenting ta med dig dit du går…” men du kan dela med dig av dina erfarenheter nu! Gör det!

Vargen kommer igen?

Kyrkans Tidning skriver om kyrkovalet, som inträffar om 100 dagar. Statsvetare Henrik Ekengren Oscarsson tror på att kyrkovalet kommer att bli fortsatt partipolitiserat.

”– Kyrkovalet blir mer politiserat, partierna mobiliserar och opinionsbildar eftersom kyrkovalet har ett stort signalvärde, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Men ni hör ju själva – det här är ju så orimligt att det inte är klokt. Visst – vi är en folkkyrka. Men det innebär inte att de politiska partierna kan ha kyrkan som en slagarena. Kyrkan ska däremot spegla samhället tillbaka med Jesus ögon, öron och händer, sätta tummen i ögat på orättvisor, stötta sjuka, svaga och vara en profetisk röst. Kyrkan, med alla sina medarbetare i Guds rike, ska ta plats och visa på andra värden i samhället. Kyrkans ska vara en andlig växtplats där jag kan få möta Gud, växa i min tro och i min gemenskap med mina kristna syskon.

Och då är det inte rimligt, inte på något sätt, att de politiska partierna ska ta över kyrkan, släta ut kyrkan och sätta sin stämpel över kyrkans budskap, försöka slipa av kanterna på kyrkan och anpassa budskapet i en politisk agenda.

Jan Strid, universitetslektor, har forskat mycket på bland annat kyrkovalet och tror inte det går att skrika ”vargen kommer” igen. Han tror inte på ökat valdeltagande. Och han ser också det orimliga i att de politiska partierna ofta har ett stor politisk valorganisation som stöttar med anställda och pengar. Till skillnad från nomineringsgrupperna.

POSK vill förändra valsystemet

POSK vill förändra valsystemet från grunden. Kyrkovalet måste återgå till att bli ett indirekt val. Och POSK skriver i sin senaste ”småskrift” hur ett sådant system kan se ut. I ett sådant system skulle de politiska partierna inte ha något som helst nöje eller nytta av att engagera sig. Däremot kan de personer som vill engagera sig i kyrkan och dess demokrati göra det på andra premisser än att de står på en partipolitisk lista.

Du kan läsa den småskriften här ”Indirekta val – varför och hur”>>

POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare och så att det bättre speglar vår kyrkosyn. Stiftsfullmäktiges och kyrkomötets ledamöter bör väljas av församlingarna i indirekta val så att de representerar sina respektive församlingar och stift. (ur POSKs program)

Läs hela artikeln från Kyrkans Tidning här:

”Kanske kan en mobilisering mot Sverigedemokraterna och Alternativ för Sverige skapa ett stort valdeltagande även i årets kyrkoval.”

Det säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap med särskild inriktning mot valforskning vid Göteborgs universitet.

– I dag finns ett stort politiskt intresse kring frågor som tradition, religion och svenskhet, en del av det så kallade kulturkriget, säger han.

Det intresset tror han kommer att leda till att trenden med växande valdeltagande kommer att hålla i sig.

– Kyrkovalet blir mer politiserat, partierna mobiliserar och opinionsbildar eftersom kyrkovalet har ett stort signalvärde.

Hans bild är också att många röster i kyrkovalet läggs just för att hindra nomineringsgrupper man ogillar från att få inflytande över kyrkan, snarare än att man är för någon särskild grupps politik.

Även Lennart Weibull, professor emeritus vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation i Göteborg och verksam vid SOM-institutet, tror att valdeltagandet kan fortsätta växa.

– Sverigedemokraterna använde kyrkovalet som en plattform på vägen mot riksdagen. Nu försöker Alternativ för Sverige att göra det också, säger han.

Lennart Weibull är själv lokal kandidat i kyrkovalet för Posk, som vill ha bort partipolitiken i kyrkan. Men han ser även positiva följder för kyrkan av att partierna deltar i kyrkovalen.

– Det leder till att det finns kända kandidater, att nya människor kommer in i kyrkans sammanhang och till en bredd. Jag tycker knappast att partipolitiska gruppers deltagande i kyrkopolitiken kan kallas för en anakronism, utan snarast för en svensk demokratisk tradition.

Erik Amnå, professor emeritus i statskunskap vid Örebro universitet, kallade – vid tiden för skilsmässan mellan staten och kyrkan – partiernas deltagande i styret av kyrkan för kolonisering.

Sedan dess tycker han att kyrkan har lyckats få en större demokratisk vitalitet genom partilivets utveckling och riksdagspartiernas deltagande.

Även Erik Amnå anser att kulturkampen tränger sig in i Svenska kyrkan, när svenska, kristna och traditionella värden anses skapa trygghet, och nationell, religiös och sexuell identitet ifrågasätts.

– Jag ser Svenska kyrkan som väldigt viktig för vår värderingsgemenskap – som den uttrycks i regeringsformen. Kyrkans uppslutning bakom jämställdhet, religionsfrihet och barnens rättigheter till exempel är oerhört viktig.

– Och kyrkans magnifika utbredning och närvaro i landet har ett viktigt arv och funktion. I landsbygden har många känslan av att vara bortglömda, det motverkas av kyrkan. Konfirmationen inlemmar landsbygdens ungdomar i en stor demokratisk organisation, som skapar identitet och lojalitet. Det är de inte bortskämda med.

Jan Strid, universitetslektor vid Göteborgs universitet, är den som forskat mest om kyrkovalen. Han väntar sig ett lägre valdeltagande i höst.

Förra årets valkampanj beskriver han som extrem: Valkampanjerna var stora, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna stod emot varandra, Posk kampanjade intensivt mot de politiska partierna och frågorna diskuterades i medierna.

– Många blev medvetna om kyrkovalet och det upplevdes som ett ödesval. Men ”Vargen kommer” kan man bara skrika en gång, säger Jan Strid.

Inför årets val ser de breda frågorna ut att vara få: Alternativ för Sverige är för okända. SD vill ta in Fädernas kyrka i psalmboken, ha en gammaldags kyrka i opposition mot andra religioner och särskilt islam.

– Kulturkampsfrågorna tror jag blir för vaga. Kyrkans samverkan med muslimska organisationer och partipolitisering kan väcka känslor, men inte så mycket att folk går och röstar.

Jan Strid invänder inte mot riksdagspartiernas deltagande i kyrkovalet, men han ser ett jämlikhetsproblem.

– Riksdagspartierna kan använda sitt partistöd i valkampanjerna, Socialdemokraterna har 50 miljoner kronor, andra grupper har inte samma resurser. Kampanjer är dyra, små nomineringsgrupper kan inte avlöna valarbetare. Det är inte rättvist.

Har du en psalm i byrålådan?

Att det planeras för att revidera psalmboken som vi använt i våra kyrkor sedan 1986 tror jag inte någon har missat. Men hur ska det gå till? Det är egentligen en större och mer komplicerad fråga.

Ja, hur gör man egentligen när man reviderar en psalmbok? Frågan har debatterats och varit uppe i kyrkomötet många gånger.

En förstudie har tagits fram och det här kommer att ta många år. Men att det skulle bli samma haveri som det blev när kyrkohandboken togs fram tror jag inte någon vill.

POSK har också varit drivande när det gäller att processen ska gå rätt till.

Nu planerar arbetsgruppen för att låta psalmförfattare skicka in sina alster. Så här står det på Svenska kyrkans webbsida:

Planen är att under hösten 2021 öppna möjligheten att sända in nyskrivna psalmer till en digital brevlåda. Det är lite senare än vi trodde från början, men av bland annat upphovsrättsskäl är det klokt att vänta tills den inbjudan kommer, säger Henrik Tobin och ger tips på vad man ska tänka på: 
– En psalm ska överensstämma med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Psalmen ska också kunna sjungas av en grupp människor tillsammans, i första hand i gudstjänstsammanhang i Svenska kyrkans församlingar.

Den 1 november 2021 öppnas en digital brevlåda där den som vill kan skicka in sina förslag på nya psalmer, https://www.svenskakyrkan.se/psalmboken/forslag-pa-nya-psalmer

Läs mer på Svenska kyrkans webbsida https://www.svenskakyrkan.se/psalmboken

Vad säger POSK om psalmboken då?

En revision av psalmboken har lyfts på flera kyrkomöten och frågan har aktualiserats i och med den nya kyrkohandboken som antogs 2017. Diskussionerna har varit många kring processen och framtagandet av den nya kyrkohandboken och POSK menar att en revision av psalmboken, när en sådan sker, ska ske med transparens, med god kompetens och förankring. Beslutet behöver övervägas och inte hastas fram. Det är också önskvärt att arbetet sker ekumeniskt.

Kyrkans böcker och musik och allt annat material som produceras med stöd av kyrkoavgiftsmedel ska omfattas av licenser som gör det fritt att använda och sprida dem genom kopiering, storbildsvisning och på internet. (ur POSKs vision och program)

Ja, så vill du vara säker på att att få en transparent revision, med känsla för kompetens och förankring – då ska du se till att POSKs finns med i beslutande organ! För då kan du vara säker på att kyrkomusiken kommer att tas på allvar och tas tillvara – på alla sätt!

S borde släppa det politiska taget om kyrkan

Leif Larsson, ordförande POSK i Folkungabygden skriver debattartikel i Corren.

Kyrkovalet till Svenska kyrkan, som äger rum i september 2021, närmar sig utan några högljudda diskussioner.

Det som i stället hörs i alla medier är rikspolitiken inför valet 2022. Kanske är det är inte så konstigt då skiljelinjerna lokalt, i församlingar och pastorat, inte är så stora utan man löser dem i bästa samförstånd. Däremot så sker de särskiljande diskussionerna centralt mellan de olika nomineringsgrupperna i Uppsala genom kyrkomötet, kyrkostyrelsen och anställda på kyrkokansliet. Skiljelinjer som finns stöts och blöts i dessa diskussioner, tyvärr oftast över huvudet på den lokala nivån. Observera att den lokala nivån, församlingen, är den grundläggande nivån i Svenska kyrkan enligt kyrkoordningen. Posk (partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) anser att den Socialdemokratiska dominansen (S) under många årtionden, gjort kyrkomötet till en partipolitisk arena för genomdrivandet av dagsaktuella egna samhällsvärderingar. Under parollen att kyrkan ska svälja och vara en snäll demokratisk folkkyrka.Idag har S makten, efter kyrkovalet kan det vara Centern eller Sverigedemokraterna och i nästa val något annat politiskt parti. Det här är vad kyrkan fått anpassat sig till under många århundraden.

Svenska kyrkan är en medlemsorganisation med kärnintresset att vara ett evangelisk-lutherskt trossamfund, som samlas i bön, lovsång och sakrament. Det vill vi fortsätta med.

S makthegemoni över kyrkomötet under decennier har förändrat kyrkans organisation och struktur i grunden genom att anpassa den till egna behov, och det mandatet vill S fortsätta ha.

Vi i Posk ser klart att S fortsatt vill hålla kyrkan i sitt fasta grepp för framtida beredskap att kunna överföra nya egna värderingar – från politiken till kyrkan. Svenska kyrkan har dock ett annat uppdrag vilket är format enligt bibeln, bekännelseskrifter och trosartiklar.

Mot en sådan utveckling har S invändningar, då man anser att utan politiska partier kommer kyrkan att styras av en ”elitkyrka”– kyrkans innersta krets. Men betänk, viken grupp är bäst på att styra kyrkan, än det de som är insatta i vad det handlar om, eller …?

I Posks krets är alla medlemmar välkomna. Vi består av en mångfald av olika politiska tyckare, men i kyrkan lägger vi sådana åsikter på kyrktrappan innan vi går in för att verka som förtroendevalda. Det tror vi bättre svarar mot vad medlemmarna vill att kyrkan ska vara.

Svenska kyrkan är en medlemsorganisation med cirka 5,7 miljoner medlemmar, ett under av mångfald. Då kyrkan är en folkkyrka måste alla samverka till det bästa.

Posk är inte motståndare till vare sig demokrati eller folkkyrka, men processen måste ske på ett för kyrkan värdigare sätt utan direktiv från partikanslier.

Uppmaningen till S lyder: släpp det politiska taget om kyrkan. Kyrkan måste stå fri från riksdag och politiska partier värdegrunder och i stället vara ett välbehövligt salt i samhällsdebatten.

Leif Larsson, ordförande i nomineringsgruppen Posk i Folkungabygden

Årsmötet och valupptakt

I dag har nära 120 POSKare över hela landet varit med på 2021 års årsmöte för POSK med uppföljande valupptakt och information.

Årsmötet genomfördes digitalt vilket möjliggjorde det höga deltagandet på tre korta timmar. Även om vi alla önskar att vi snart ska få träffas på riktigt också kunna få småprata vid kaffeborden, matköerna och så vidare.

Efter årsmötet som genomfördes smidigt, fick hela mötet en gedigen genomgång av POSKs valarbete när det gäller både strategi och praktik.

Information om årsmötet hittar du här. www.posk.se/2018-2021/arsmoten/arsmote-2021/

Småskrifterna som tagits fram när det gäller indirekta val och demokratin i Svenska kyrkan gicks igenom och rekommenderas varmt. Dessutom kommer det snart en ny småskrift och Svenska kyrkan och kyrkosyn. www.posk.se/vi-vill/smaskrifter/

Hur vi kan använda vår grafiska profil i lokalt material. www.posk.se/material/grafisk-profil/

Var vi kan beställa tröjor och kepsar osv. shop.spreadshirt.se/posk-shoppen/

Tips och trix från Victor och information från Amanda om debatt/skrivargrupp och kommande material.

Ja, det var en innehållsrik förmiddag och det är bara att konstatera att det finns ett stort gott gäng i POSK i hela landet. Många engagerade och ansvarstagande människor. Ett gott hopp inför kyrkovalet och en vilja att göra något bra för och i Svenska kyrkan.

Stort tack till POSKs informatör Victor som roddade ihop hela mötet praktiskt och skötte flera föredragningar. Stort tack till styrelsen och alla runt om kring.

Nu vinner vi valet tillsammans.

För en fri kyrka!

Jag är också trygg

Jesper Eneroth, gruppledare för (S) i kyrkomötet har i i en replik i tidningen Dagen (5 maj) svarat på den kritik som riktas mot att politiska partier ställer upp i kyrkovalet. (se artikeln nedan)

Rubriken skriker ut att politiska partier i kyrkovalet erbjuder tydlig varudeklaration. Men problemet är ju att vi inte röstar i ett allmänt val i kyrkan. Jesper försöker vifta med sitt röda skynke och varna för att indirekta val skulle innebära att medlemmarna inte får ett inflytande.

Men Jesper – den största anledningen till att (s) är så engagerade och jobbat så energiskt i kyrkovalet de senaste mandatperioderna är för att SD inte skulle få inflytande. Ni hade SD som er huvudmotståndare. Och se hur det har gått. SD hade ALDRIG – jag upprepar ALDRIG fått det stora inflytande de har om kyrkan hade haft indirekta val! Det är de direkta valen i kyrkovalet som möjliggjort den motståndare som ni så hett vill bli av med!

Ett indirekt val innebär att ALLA medlemmar i en församling har möjlighet att rösta på vem man vill ska bestämma i församlingen. Som känner det lokala och kan ta ansvar där. Dessa valda i sin tur utser vem som ska representera i stiftet och i kyrkomötet. På det viset är förankringen församlingen. Och jag inser att det är jobbigare att faktiskt ta ansvar lokalt och på det viset få förtroendet på andra nivåer – än att bli direkt vald, utan att behöva vara lokalt förankrad.

En av de nya grupperna som ställer upp i kyrkovalet i år ”Alternativ för Sverige” gör det med en tydlig avsikt att få en arena, en plattform där de kommer in i ”finrummet” inför de allmänna valen nästa år. De ställer inte upp lokalt i någon församling någonstans i hela Sverige! De ställer bara upp på stifts- och riksnivå. DET Jesper visar varför det är så viktigt med indirekta val! AFS hade ALDRIG haft en chans att ta sig någonstans om de hade behövt engagera sig lokalt för att kunna bli invalda i kyrkomötet.

Men alla de medlemmar i kyrkan – oavsett vilka politiska partier de röstar på i allmänna valet – som är engagerade i församlingen och vill vara med och ta ansvar, både lokalt och på andra nivåer – kan få det förtroendet lokalt och därmed driva de frågor som gynnar Svenska kyrkan och var med och ta beslut om tro, bekännelse och lära.

Medlemmar i kyrkan, som med sina yrkeserfarenheter och livserfarenheter kan bidra med kunskap om organisation, fastigheter, miljöarbete osv – men för att det gynnar kyrkan. Där kan alla de engagerade socialdemokrater, miljöpartister, kristdemokrater, liberaler, moderater och alla de andra driva sina frågor, utifrån ett församlingsperspektiv.

Så Jesper – jag är lika trygg i min övertygelse att de partipolitiskt obundna i kyrkovalet är det rätta och håller med ärkebiskop Antje som säger att de politiska partierna är obsolet.

Du ställer tre frågor och undrar om vi som är kritiska till systemet vill:

1. Förbjuda vissa grupper att kandidera?

Mitt svar: Nej, men eftersom det ska vara församlingen som är basen, så blir troligen grupperingarna och samarbetet i olika frågor annorlunda än att man är med i ett parti. Ett personval på lokal nivå skapar helt andra förutsättningar.

2. Övertyga mig och mina vänner att kandidera någon annanstans?

Mitt svar: Nej, jag hoppas och önskar att både du och dina kamrater, både de som står på socialdemokratiska och andra politiska listor, skulle vilja engagera sig lokalt i församlingarna men utan att behöva sätta den politiska stämpeln på er.

3. Förmå socialdemokratin att besluta om att upphöra vara nomineringsgrupp i Svenska kyrkan?

Mitt svar: Ja, tack – det vore faktiskt det allra bästa. För om (s) som politiskt parti lämnar Svenska kyrkan så skulle hela systemet rämna och vi kunde bygga upp något nytt. Med de engagerade medlemmarna som vill vara med och göra skillnad i Svenska kyrkan.

Så därför är POSK i kyrkovalet ett gott val!

Ur POSKs valprogram:

POSK är den största demokratiska organisationen i Svenska kyrkan för grupper och enskilda som vill ta ansvar som förtroendevalda utan att binda sig till något allmänpolitiskt parti.

Detta program innehåller vad POSK särskilt vill arbeta med och förändra. POSK vill att Svenska kyrkans liv och tjänst i världen fördjupas, förenklas och effektiviseras. Kyrkans organisation och alla beslut ska vara grundade på kyrkans egen självförståelse och på teologiska överväganden. Kyrkan kan bara bli synlig och betydelsefull i samhället om det är tydligt vad dess uppdrag är.

Det är viktigt vilka som bestämmer och vilka visioner de har. Rekryteringsbasen för POSK är den lokala gudstjänst- och församlingsgemenskapen. POSK uppmuntrar alla medlemmar att arbeta för en stärkt demokrati genom att ta fram kandidatlistor till kyrkovalen på lokal nivå överallt där det är möjligt.

05 maj 2021 06:15

Politiska partier i kyrkovalet erbjuder tydlig varudeklaration

Replik. Indirekta val till kyrkomötet skulle innebära att Svenska kyrkans medlemmar fråntas möjligheten att utse sina representanter, skriver Jesper Eneroth (S).

Varje kyrkopolitiker har sitt skäl för att vara engagerad. Några brinner för att sprida evangeliet. Andra vill utveckla gudstjänstlivet eller ser att kyrkobyggnaderna bär på ett kulturarv värt att bevara. Eller vill att den skog och mark som ägs av Svenska kyrkan ska förvaltas på bästa sätt. Åter andra engagerar sig för att de ser att Svenska kyrkan gör en viktig insats för människor som lever i utsatthet. Eller för att verksamheten för barn och unga betyder mycket. Eller musiken, kulturen, det internationella arbetet …

Anledningarna är oändliga. Den enskildes inre drivkraft är unik och ingen kan ta den ifrån henne.

Att vara förtroendevald i Svenska kyrkan innebär i hög utsträckning att hantera de yttre förutsättningarna. Det handlar om personal­frågor, byggnader, ekonomi och andra uppgifter som kan vara både utvecklande och förvaltande. Även dessa frågor har med kyrkans uppdrag att göra.

Gunnar Hyltén-Cavallius, som i en debattartikel 19/4 argumenterar för att politikens band till kyrkan borde kapas, utgår från en felaktig förståelse för hur kyrkopolitik i praktiken fungerar. Socialdemokraternas riksdagsgrupp beslutar inte om vad de tusentals socialdemokrater som engagerar sig i Svenska kyrkan ska tycka. Sant är att vi utgår från samma ideologiska värdegrund när vi formar våra respektive idéprogram, men riksdagsledamöterna från Socialdemokraterna har på inget vis något påverkansmandat på de beslut vi socialdemokrater i Svenska kyrkan fattar, om de inte själva, utanför sitt uppdrag, ställer upp som förtroendevalda vill säga.

Amanda Carlshamre och Hans-Olof Andrén, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, kritiserar i Dagen 26/4 bland annat socialdemokratiska förtroendevalda i Svenska kyrkan för att de ställer upp som just socialdemokrater. Jag är stolt över att ställa upp för den socialdemokratiska nomineringsgruppen som tydligt redogör för hur vi vill förvalta och utveckla vår gemensamma kyrka.

Debatten lämnar efter sig en besk eftersmak. Detta då alternativet till nuvarande ordning, enligt dem som kritiserar vår nomineringsgrupps organisering, är att ta bort de direkta valen. Detta skulle innebära att de kyrkotillhöriga fråntas möjligheten att utse sina representanter.

Också en medlem som inte självklart har en regelbunden kontakt med kyrkan ska vara trygg med vad kyrkans förtroendevalda står för.

—  Jesper Eneroth

Denna demokratiska tillbakagång riskerar att dela in kyrkans medlemmar i A- och B-lag. Det är långt ifrån den öppna evangeliska folkkyrkan. Det är också en rest från den överhetskyrka som i så många år har fått styra och ställa, och ibland förtrycka, de egna medlemmarna.

Jag frågar mig vad kritikerna, vid sidan av att ta bort möjligheten för de kyrkotillhöriga att rösta till kyrkomötet, vill?

  • Förbjuda vissa grupper att kandidera? Men vilka förutom de partipolitiska skulle i så fall passera det renläriga nålsögat?
  • Övertyga mig och mina vänner att kandidera någon annanstans? Men varför skulle jag göra det? Jag är ju fullständigt trygg med att Socialdemokraternas kyrkopolitiska program står för precis det jag själv står för.
  • Förmå socialdemokratin att besluta om att upphöra vara nomineringsgrupp i Svenska kyrkan? Visst, det är upp till varje partimedlem att i demokratisk anda försöka påverka sitt parti. Men senast frågan ställdes inom socialdemokratin var det en massiv majoritet av våra medlemmar som uppskattar Svenska kyrkan så mycket att vi vill fortsätta verka som nomineringsgrupp med våra grundläggande värderingar i botten. Varför skulle vi överge den tydliga varudeklarationen mot något mer otydligt?

För oss socialdemokrater är det ytterst en fråga om ärlighet. Det handlar också om att värna de många medlemmar i Svenska kyrkan som vill stå kvar som medlemmar även om den dagliga relationen är svag. Och även om inte alla partipolitiska ställningstaganden är tillämpbara på kyrkan så kan en människa med hjärtat till vänster veta att en röst på Socialdemokraterna till exempel är en garant för att inte neka barn att delta i verksamheten för att de inte kan betala för sig.

Också en medlem som inte självklart har en regelbunden kontakt med kyrkan ska vara trygg med vad kyrkans förtroendevalda står för. Här är de ideologiska drivkrafterna som kommer till uttryck hos de allmänpolitiska partierna tydliga, i såväl det som förenar som det som skiljer oss åt.

Det kan vara tydligt också hos så kallade “obundna” nomineringsgrupper, och därför har de för oss en självklart berättigad plats i kyrkopolitiken – vi nedlåter oss inte till att ifrågasätta deras engagemang, vi tar hellre en diskussion i frågor som har med värderingar och sakfrågor att göra.

Antalet medlemmar i Svenska kyrkan räknas i miljoner. Som kyrkopolitiker företräder vi alla medlemmar, som var och en av olika skäl vill ha en relation till Svenska kyrkan – nära och innerlig eller mer distanserad. I det företrädarskapet har vi med oss våra socialdemokratiska värderingar.

Vi är av tradition bra på att stå upp också för de medlemmar som inte självklart har en regelbunden kontakt med kyrkan. Det är en uppgift som vi tar på oss, med stolthet och med glädje, och med stark övertygelse om att det är en hållning i linje med det evangelium som befriar varje enskild människa.

Ja, låt oss debattera konkreta frågor

Socialdemokraten Lennart Hallengren, i Malmö skriver i Kyrkans Tidning:

”Så till er i Posk, lägg ner kverulansen om vilka som bör få kandidera som nomineringsgrupp. Låt oss i stället mötas i debatt om konkreta frågor som är viktiga för Svenska kyrkan.”

(För den som undrar så kan kverulans översättas (enligt synonym.se) med grälsjuka, klandersjuka, gnällighet, grinighet, kvirr, gnäll, knot, jämmer, beskärmelse, gnällande, jämmerlåt, klagan, påstridighet, rättshaveri, klagolåt)

Då vill jag svara Lennart Hallengren – NEJ, oavsett vad du tycker så kommer vi i POSK inte sluta påtala det knäppa med att politiska partier som Socialdemokraterna, Centern och Sverigedemokraterna, ställer upp i kyrkovalet.

Hallengren skriver ”Socialdemokrater skulle till exempel kunna kandidera under namnet progressiva i Svenska kyrkan.”. Men nej Lennart, det kan du ju inte! Detta visar ju bara hur lite Hallengren förstår av systemet. För honom som socialdemokrat så går det inte att ställa upp på någon annan lista en en socialdemokratisk. Det tillåter inte hans parti, som det ser ut nu.

Sen försöker Hallengren lyfta en fråga och hänvisar till POSKs program om Mångfald – en möjlighet och citerar

”Posk delar uppfattningen att Svenska kyrkan med sin lutherska äktenskapssyn kan rymma två olika uppfattningar i vigselfrågan utan att dessa blir kyrkoskiljande. Hur man ser på vigsel med par av samma kön ska inte heller ha någon betydelse för vem som erbjuds anställning inom Svenska kyrkan.”

Sen skriver Hallengren något viktigt ”Vi vet att detta är den syn som Svenska kyrkan har hittills. (Min markering) Men vilken är Posks inställning? Jag tolkar det som att Posk inte tar ställning eller inte vågar ta ställning.”

Jo du Lennart Hallengren – POSKs inställning i den frågan är just Svenska kyrkans inställning. Och det är den inställning som vi tycker ska fortsätta vara Svenska kyrkans inställning, och inte bara hittills. En inställning som jag vet socialdemokraterna vill ändra på. Så det kan ni vara säkra på – skulle frågan komma upp igen i till exempel kyrkomötet, så kommer POSK kämpa för den teologiska syn som nu råder i Svenska kyrkan. Det är väl oerhört tydligt, där POSK tar ställning.

Jag välkomnar Lennart Hallengrens engagemang i Svenska kyrkan och vill verkligen inte att det engagemanget ska sluta. Men jag kommer aldrig sluta tycka att det är konstigt att ett politiskt parti ställer upp i kyrkovalet. Gärna engagerade personer – men inte politiska partier!

Och sakfrågor kommer POSK gärna att vilja debattera och för diskussion om.

  • Till exempel att det ska vara indirekta till stift och kyrkomöte.
  • Till exempel att församlingsrådens mandat ska tydliggöras.
  • Till exempel att lyfta att teologiskt och liturgisk fördjupning sker i Svenska kyrkan gudstjänster
  • Till exempel att församlingar och pastorat ska kunna driva begravningsbyråer.

Så – Bring it on, Lennart Hallengren, POSK tar vilken debatt som helst!

https://www.kyrkanstidning.se/debatt/lat-oss-debattera-konkreta-fragor

/Carina Etander Rimborg

Är kyrkan tom?

Är kyrkan tom? Nej, absolut inte, kyrkan är inte tom! Jag kom hem sent från jobbet ikväll, damp ner i soffan och hamnade mitt i ett spännande samtal som riksPOSK ordnat om POSKs vision. Ett samtal, om, med och för kyrkan.

Över fyrtio människor, POSKare från hela landet, olika stift och församlingar, pratade och delade erfarenheter ikväll. Och där är kyrkan. Där människor samlas – där är kyrkan.

Och detta gör mig stolt och glad över att vara POSKare! För här finns mångfalden av erfarenheter, här finns mångfalden av idéer, här finns mångfalden av engagemang – här finns POSKare!

Och jag vet att det inte bara är POSK som nomineringsgrupp som träffas och pratar tro, församling och kyrka. I församlingar runt om i Sverige pågår bibelstudier, språkkaféer, alpha-kurser, gudstjänster, kyrkkaffe… listan kan göras lång.

Och där människor träffas, delar tro och liv, ber tillsammans – där finns kyrkan! Så kyrkan är inte tom! Den är bara fylld med något annat. En del av detta ska vi behålla, även när vi återigen öppnar kyrkolokalen och vi får fira fysiska gudstjänster tillsammans.

I POSK så fortsätter möjligheten att få vara med på fler visions och diskussionskvällar. 15 april är nästa digitala möte. Anmäl dig gärna till det. https://www.posk.se/nyheter/posk-seminarier/

/Carina Etander Rimborg

Gjorde överklagandenämnden rätt?

Paraplyer

Förra veckan i Kyrkans Tidning(v8) kan vi läsa om hur överklagandenämnden har upphävt beslutet i Nylöse pastorat (Göteborg) som ville göra om hela pastoratet till en församling.

Bakgrunden är att kyrkofullmäktige i Nylöse i december fattat ett beslut att lägga samman alla församlingarna i Nylöse pastorat. Dessa är Angereds, Bergsjön, Kortedala och Nylöse församlingar och dessa församlingar har sedan 1 januari 2018 varit Nylöse pastorat. (Läs om församlingarna här)

Men har överklagandenämnden verkligen gjort rätt – är det inte precis så vi vill att det skulle fungera? Att pastoraten själva bestämmer hur många församlingar det ska finnas inom ett pastorat? Att det skulle vara flexibelt.

Jo, men tanken var inte att det skulle bli stora gigantiska enheter. Tanken var att pastoraten skulle vara paraplyet som gjorde att församlingarna blev skyddade och kunde leva vidare, frodas som enhet runt den lokala kyrkan och fira gudstjänst.

Att som Nylöse nu gör, lägga samman alla församlingarna till en enda stor enhet motverkar det lokala.

Det finns många aspekter på Nylöse pastorat. Det är ett pastorat med extremt låg kyrkotillhörighet. Det är ett pastorat med stor diakonal verksamhet, många olika kulturer och många olika religioner i området. Men oavsett det så kan det inte vara rätt väg att gå att lägga samman fyra församlingar till en enda stor församling.

Och det är bra att överklagandenämnden har rivet upp beslutet. Det är bra att det kommer till en rejäl diskussion om vad en församling är, vad som är det viktigaste och hur vi ska kunna vara levande församlingar i vårt samhälle.

POSK vill värna församlingar och den omorganisation som ägde rum efter strukturutredning gav just förutsättningar för det. Levande församlingar – som kunde bära sig, för att man samarbetar i ett pastorat som gör det möjligt att bära gemensamma uppgifter.

Ur POSKs program

Församlingen är kyrkans grundläggande enhet och varje församling ska utifrån lokala förutsättningar ges så stort ansvar som möjligt. I varje församling i ett pastorat finns ett församlingsråd som utgör församlingens styrelse och som har ansvar för församlingens grundläggande uppgift: att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission. (…)
POSK vill att pastoratets fördelar när det gäller samverkan mellan församlingar tas till vara. Där det finns förutsättningar måste mindre församlingar kunna överleva och nya församlingar bildas inom pastoraten.