2015 års årsmöte avklarat

I dag har riksorganisationen hållit sitt riksårsmöte i Västerås. En strålande solig, men lite kall dag och det kom medlemmar från alla stift utom från två.

Årsmötet inleddes med lunch och sedan hälsades årsmötet välkomna av biskop Thomas Söderberg som också berättade om Västerås stift med "Aktör för välfärd". Ett spännande projekt som nu ger ringar på vattnet. Det ligger helt i linje med POSKs program om social ekonomi och socialt företagande.

Efter biskopens föredrag genomfördes årsmötet med sedvanliga årsmötesförhandlingar. En motion hade kommit in till årsmötet och besvarades.

I styrelsen skedde vissa förändringar. Lena Petersson som suttit med i riksstyrelsen i många år (det var ingen av oss som faktiskt visste hur länge, inte ens Lena) lämnade styrelsen. Istället går Nils Gårder upp på en ordinarie plats och in som ersättare istället för Nils Gårder kommer Victor Ramström in (Växjö stift).

Du kan läsa hela sammansättningen av styrelsen här>>

Efter årsmötet berättade först Ingemar Egelstedt (Västerås) hur den lokala organisationen ser ut i Västerås och hur de jobbat där. Och sedan berättade Per Lindberg om den rykande färska utredningen "Gemensamt ansvar" (den skrev jag om här>>)

Efter kaffet skildes vi åt och påbörjade våra resor hem, påfyllda av POSK-gemenskap och information.

Ett stort tack till Västerås som tog så bra hand om oss i dag!

Det sitter i väggarna

I dag tänkte jag skriva om något personligt, men som jag faktiskt tror är ganska allmängiltigt för många i kyrkan.

I dag har jag varit på en begravning i "min" kyrka. En mycket gammal person hade fått lämna jordelivet. En person som lämnar en maka, barn, barnbarn, släkt och vänner efter sig. En person som varit aktiv i församlingen för många år sedan och som har haft ett företag på torget vid kyrkan.

Begravningsgudstjänsten äger rum i kyrkan. Efteråt är det samling i församlingshemmet, som är sammanbyggt med kyrkan.

Jag språkar med organisten. Vi konstaterar att det är så olika på begravningar. Hur surret låter innan gudstjänsten, vilken stämning det är, vilken inställning de sörjande har. I dag pratade prästen mycket lite om den bortgångne. Prästen talade istället mycket om Jesus. Om nåden. Om glädjen. Om tryggheten.

Vår kyrka och församlingshem är snart 60 år. "-Tänk att de här tegelväggarna inte är mer slitna, så mycket som de fått vara med om…" skrattade organisten vid vårt samtal innan. Det händer så mycket i våra lokaler. Där är glädje och sorg, vi samlas till fester, sammanträden, undervisning, samtal, lekar, arbete – listan kan nästan göras hur lång som helst. Det är ett hem.

Hela tiden omslutna om Guds väldiga nåd. Hela tiden omsluten av bönen. Tryggheten.

Jag fick sjunga två sånger vid begravningen och jag avslutade med "Som när ett barn kommer hem om kvällen…" av Göte Strandsjö.

Och det är precis så – att få komma hem, att få vara i sin kyrka, att få möta Gud och nåden och vila i det. Mitt i bruset, mitt i oron, mitt i livet.

Det sitter i väggarna… väggarna som inte blir slitna för att vi använder dem.

Psalm 774

Som när ett barn kommer hem om kvällen
och möts av en vänlig famn. 
Så var det för mig att komma till Gud 
Jag kände att där hörde jag hemma.
Det fanns en plats i Guds stora rum,
en plats som väntade på mig.
Och jag kände: Här är jag hemma.
Jag vill vara ett barn i Guds hem.

Text o Musik Göte Strandsjö

Gemensamt ansvar – ”det ser så olika ut”

I tisdags överlämnades utredningen ”Gemensamt ansvar – en utredning om fastigheter, kyrkor och utjämningssystem” till kyrkostyrelsen.

I den utredningen har POSK varit representerad av Per Lindberg och han kommer på lördag, i samband med riksårsmötet som hålls i Västerås, att berätta mer om utredningen och dess förslag. (du har väl inte glömt att anmäla dig?)

Årsmöte 2015

Du kan läsa hela utredningen via ISSUU nedan.

Utredningens uppdrag var att lägga förslag på hur Svenska kyrkan ska ta sig an framtiden med minskade inkomster (eftersom medlemssiffrorna sjunker) samtidigt som vi har ett ansvar för alla kyrkor och det kulturarv som ska förvaltas. Dessutom hur det ekonomiska utjämningssystemets komponenter ska se ut.

För den som inte vill läsa hela den 300-sidiga utredningen så läs sammanfattningen på sidan 5-9 i utredningen. Då får du snabbversionen.

I korthet är förslagen (med reservation för att jag missat eller missuppfattat något.)

  • Reducera fastighetsbeståndet dels effektivisera fastighetsförvaltningen.
  • En tydligt rollfördelning mellan lokal-, stifts- och nationell nivå gällande fastighetsbeståndet.
  • Inrätta ett register över alla fastigheter inom Svenska kyrkan.
  • Alla pastorat och församlingar ska upprätta lokalförsörjningsplaner och stiften ska bistå med stöd i detta arbetet.
  • Stiften ska erbjuda kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte i frågor rörande fastighetsförvaltning samt stöd för projektering, upphandling och genomförande av underhållsåtgärder i församling och pastorat.
  • Kyrkostyrelsen utarbetar en handledning för upphandling som stöd för församling och pastorat.
  • Kyrkostyrelsen säkerställer processer, riktlinjer och god praxis för fastighetsförvaltning (särskilt drift och underhåll)
  • En uppföljning ska göras för att se hur beslut om effektivare fastighetsförvaltning genomförts och vilka effekter detta har haft.
  • I församlingsinstruktionen ska det framgå vilket kyrkrum som i huvudsak brukas (där det finns flera kyrkorum)
  • Ändringar i KO (kyrkoordningen) om att ta en kyrkobyggnad ur bruk.
  • Kyrkobyggnader ska kunna lämnas tillbaka till Svenska kyrkan att förvaltas centralt (av stiften).
  • Kyrkostyrelsen får i uppdrag att tala med statliga organ för att skapa förbättrade förutsättningar för att trossamfundet ska kunna överta vissa kyrkor.
  • Ändra namnet ”allmän utjämningsavgift” till ”avgift till gemensam verksamhet”
  • Flera praktiska förslag rörande komponenter i ”avgift till gemensam verksamhet”. (kap 6 i utredningen)
  • Bestämmelsen om extra utjämningsbidrag i KO ska utgå.
  • Inför ett kyrkounderhållsbidrag på 100 miljoner kronor som stöd till stiftens församlingar och pastorats underhåll av kyrkobyggnader.
  • Inga förändringar när det gäller clearingsystemet. Däremot obligatoriskt för alla att använda KOB (kollekt och betalsystemet).
  • Ett tilläggsuppdrag gällande ekonomisk kompensation för församlingar och pastorat i gränsbygder.

Kyrkostyrelsen fick alltså utredningen i tisdags. Tanken är nu att utredningen ska skickas ut på remiss till stift, församlingar och pastorat för att sedan komma upp på kyrkomötets bord 2016.

Kyrkans Tidning: Kyrkans 16 000 byggnader utredda 

(en stor artikel finns i papperstidningen)

My Newsdesk: Förslag om effektiv fastighetsförvaltning 

Prästen Mikael Ringlander årets förnyare

Priset för årets förnyare blir 2015 prästen Mikael Ringlander. Så här står det på Svenska kyrkans intranät>>

Projektledaren för Kultursamverkan i Göteborgs stift, prästen Mikael Ringlander, håller i arrangemang som temamässor med Eldkvarn och Bob Dylans musik, konserter, fotoutställningar, festivaler och program på bok-och biblioteksmässan. Han är spindeln i nätet vid gränsöverskridande arrangemang mellan
kulturliv och kyrka som lockar många människor.

– Men jag är långt ifrån ensam. Det är många goda krafter som är med och skapar allt detta. Det är ett stort lagarbete, säger Mikael Ringlander.

I motiveringen till priset står det bland annat ”han hjälper oss människor att med kulturen som främsta redskap fundera över det märkliga i att vara människa”.
– Det är både glädjande och hedrande, säger han. Och den där motiveringen ska jag ta och rama in. Tänk att få pris för att man har världens bästa arbete!

Kyrkans program på Se människan-scenen på Bok-och Biblioteksmässan har växt. Idag är man en av mässans största samarbetspartners och Mikael Ringlander är spindeln i nätet även om gruppen runt programmet och de praktiska arrangemangen är stor. Vad vill han då att människor ska uppleva i alla dessa möten mellan kultur och kyrka?

– Jag hoppas att man ska känna igen sig. Att man ska se att Gud är följeslagare genom livet, att det är medlevelsens och medlidandets Gud.  

Motivering till priset:
Priset Årets förnyare i Svenska kyrkan 2015 går till prästen och projektledaren för Kultursamverkan i Göteborg, Mikael Ringlander. Han har initierat och verkar gränsöverskridande i arrangemang som når bredare än många andra mötesplatser. Allt präglas av ett gemensamt sökande efter förståelse och tolkning av livet i samverkan mellan kyrkan och övrigt kulturliv.
Han bidrar med stort allvar och ärlighet, vaken i samtiden och hjälper oss att med kulturen som främsta redskap fundera över det märkliga i att vara människa. Genom temamässor, konserter, utställningar, festivaler och Se Människan scenen på bok- och biblioteksmässan låter mötet med Gud sig inte begränsas. Det finns många goda krafter i denna kultursamverkan värda uppmärksamhet och Mikael får priset för sina mångåriga och målmedvetna insatser för nyskapande teologi i framkanten som stimulerar andra till arbete i samma anda.

 

Priset delas ut under Gotlands kyrkvecka>>

Foto: IKON, Magnus Aronsson

Kyrkans Tidning: Mikael Ringlander utsedd till Årets förnyare 2015>>

(PS det är väldigt roligt att kyrkomötet äntligen (gäller från 2017) har flyttat sitt första höstmöte så att mötet inte ska krocka med bok och biblioteksmässan.)

My news desk: Belönas för sitt arbete med kulturliv>>

Så satsar Svenska kyrkan på Reformationsåret 2017

Svenska kyrkan skriver i ett pressmeddelande 5 maj: Svenska kyrkan satsar på Reformationsåret 2017>>

2017 är det 500 år sedan Martin Luther enligt traditionen spikade upp sina 95 teser på porten till Slottskyrkan i Wittenberg. Det blev starten på reformationen – en av historiens mest dramatiska omvälvningar.

Reformationsåret 2017 kommer att uppmärksammas i många länder. Kyrkostyrelsen har den 5 maj satt ramarna för Svenska kyrkans satsningar under året.

Stora arrangemang som kyrkostyrelsen lägger särskilda resurser på är Teologifestivalen i Uppsala i februari, Världens fest i Västerås i juni, som denna gång fått namnet "Världens Luther", och Reformationsveckan i slutet av oktober, som kulminerar då reformationsdagen 31 oktober firas i landets domkyrkor.

Reformationsåret kommer också att märkas på Svenska kyrkans Se människan-scen under bok- och biblioteksmässan i Göteborg i september. Mycket kommer också att hända i kyrkans stift och församlingar under året.

Ett mål med Svenska kyrkans satsningar är att allmänheten ska få mer kunskap om och förståelse för luthersk teologi och vad den har bidragit till i den svenska samhällsutvecklingen – hur den exempelvis har främjat läskunnighet och folkbildning, säger Cristina Grenholm, kyrkosekreterare i Svenska kyrkan. – Vi ska lyfta fram viktiga reformatoriska begrepp som nåd, rättfärdiggörelse, evangelium och förlåtelse, och hur de kan förstås och bli relevanta för dagens människor.

– Vi vill också visa på reformationens teologi som en resurs i dag, i det mångkulturella samhället. Luther betonade den allmänna etiken, att alla människor har en moralisk kompass. Gud verkar på många sätt, inte bara genom kristna. En förhoppning är också att kunna nyansera den ofta negativa bild av Luther som finns i Sverige, fortsätter Cristina Grenolm.

-Vi vill visa att han betonade sådant som individens frihet och ansvar, hur han myndigförklarade och uppmuntrade alla att tänka själva också i trosfrågor.

– Men vi ska heller inte blunda för Luthers problematiska sidor. Vi kommer exempelvis att belysa hans antisemitism och hur den har påverkat kyrkans relation till judendomen. Det blir också ett tillfälle att kritiskt belysa vår egen historia, säger Cristina Grenholm.

Under 2017 kommer det ekumeniska perspektivet att vara tydligt närvarande, ett samarbete kommer att ske med Sveriges kristna råd, som samlar alla stora kyrkoriktningar.

Ett gemensamt dokument har också tagits fram av lutheraner och katoliker inför 2017. Dokumentet, med namnet Från konflikt till gemenskap är ett underlag för samtal mellan Svenska kyrkan och Romersk-katolska kyrkan i Sverige. Det är också en grund för gemensamma arrangemang mellan de båda under 2017.

Efter kyrkostyrelsens beslut i dag startar nu detaljplaneringen av projektets olika delar. Ett arbete påbörjas också med att ta fram inspirationsmaterial till Svenska kyrkans församlingar. Så snart som möjligt ska också ett nationellt kalendarium
över händelserna under 2017 öppna.

KONTAKTPERSON: Cristina Grenholm, kyrkosekreterare, 018-16 96 86

Om Martin Luther och reformationen:
Martin Luther (1483-1546) var tysk augustinermunk och professor. Han förde länge en personlig kamp med en Gud som han upplevde som krävande och dömande. Det blev en stor befrielse för Luther när han kom till insikten att människan själv inte kan göra något för att bli rättfärdig inför Gud.Människans frälsning är helt och hållet Guds verk, "Nåden allena".

Han vände sig också emot en rad kyrkliga läror som han menade inte hade någon förankring i Bibeln, och framhöll Bibeln som det enda rättesnöret lärofrågor, "Skriften allena".Luthers syfte var inte att skapa en ny kyrka, men hans budskap innehöll en sprängkraft som resulterade i en splittring av den västliga kyrkan.

Luther följdes av andra reformatorer, som Jean Calvin och Huldrych Zwingli, vilkas teologi ligger till grund för olika reformerta trosriktningar.

Stora lutherska kyrkor finns i dag i Norden och länder som Tyskland, Etiopien, Tanzania och USA.

Solidaritet och arbetsmiljö #2

Den 1 maj skrev jag på bloggen om solidaritet och arbetsmiljö. Du kan läsa om det här>>.

Då skrev jag bland annat:

I Svenska kyrkan talas det ofta om arbetsmiljö och hur det fungerar
eller inte fungerar. Det är bra! Svenska kyrkan ska vara en bra arbetsgivare och våra anställda ska vara trygga på sitt jobb och i sin anställning.Vi ska inte gömma problem utan vi ska lyfta dem, ta itu med dem och lösa dem.

Det har skrivits en hel del om det som hänt i Visby stift och jag länkar till de kyrkliga tidskrifter jag hittat om detta.

Evangelium:

http://tidskriftenevangelium.se/sprickorna/posks-ordforande-vi-foljer-handelserna-i-visby/

http://tidskriftenevangelium.se/sprickorna/man-anvander-harskartekniker-mot-de-anstallda/

http://tidskriftenevangelium.se/sprickorna/posks-ordforande-vi-foljer-handelserna-i-visby/

Kyrkans Tidning:

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/protester-mot-att-sexanklagad-prast-tas-till-nader

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/kritik-mot-att-sexanklagad-prast-aterfar-tjanst

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/domkapitlet-i-visby-bemoter-kritiken

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/visbybiskop-moter-kritik-i-slutreplik

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/kritik-mot-att-visby-biskop-lagger-locket-pa

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/domprost-ohallbart-ha-prast-som-anklagats-sexuellt-ofredande

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/ingen-overprovning-av-beslut-rorande-sexanklagad-prast-pa-gotland

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/blottor-i-system-att-inte-kunna-overklaga

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/det-har-ar-saras-berattelse

http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/sexanklagad-prast-svarar-pa-kritik

Dagen:

http://www.dagen.se/dokument/sprickorna-bakom-domkyrkans-fasad-1.354639

http://www.dagen.se/dokument/domprosten-vi-har-f%C3%B6ljt-regelboken-1.354648

http://www.dagen.se/ledare/systemfel-bakom-konflikten-i-visby-1.354606

Dagens Seglora:

http://dagensseglora.se/2015/03/24/uselt-agerande-av-visby-stift/

Biskopens brev till kyrkorådet 9 februari:

http://kyrkligdokumentation.nu/biskopfastsbrev0215.pdf

Kristna fredsrörelsens ickevåldstränarutbildning #1

I dag gästbloggar Eva-Maria Munck.

För drygt en vecka sedan kom jag tillbaka från elva dagar i Palestina och Israel.

Vi har varit en grupp på arton personer från Kristna fredsrörelsens ickevåldstränarutbildning och fick möjlighet att träffat människor som är engagerade i israeliska och palestinska fredsinitiativ. Jag bär med mig känslor av frustration, upprördhet, ilska men även skönhet, glädje, mod. Jag vill dela med mig en del av intrycken i denna och kommande bloggposter. Denna post handlar om militarism och vapen.

För mig blev det mycket påtagligt hur vapnen är en del av vardagen i Israel och Palestina. Många ser dem inte längre. Vapnen ses inte som något hotande eller dåligt, utan som en del av sceneriet. Symbolen för Israels militär, Israel Defense Forces (IDF) är ett svärd med en olivkvist lindad runt sig i en Davidsstjärna.

Martyrbilderna på husväggar är många i Palestina. Unga män håller på ett absurt, ”naturligt” stridsvapen i sina händer. Under de elva dagarna vi var i området såg jag troligtvis fler vapen än jag ser under flera år i Sverige.

Vi har fått träffa människor i alla åldrar som offrar sin bekvämlighet för att modigt ge ansikte och ord åt fred och hopp. Ett av de mest berörande mötena som var att träffa Sahar, en ung israelisk kvinna i 25 års-åldern som har bestämde sig för att inte göra militärtjänsten. Hon hade bestämt sig för att inte vilja vara en del i att upprätta fysiskt och strukturellt våld i sitt hemland. Nu, efter att ha suttit i fängelse för vapenvägran ägnar hon sin fritid och delvis avlönat arbete åt att problematisera militarismen för unga människor.

Fler och fler tänker på att det är möjligt att säga nej till militärtjänst. ”Mental health” – är en vanlig anledning till varför man avslutar sin militärtjänst. IDF är livrädda för självmord ibland soldater – därför är det värt de relativt få som ganska enkelt blir avskrivna på grund av mental hälsa-anledningar.  

Sahar lyfte även upp militarismen i ett jämställdhetsperspektiv. Eftersom de militära erfarenheterna är avgörande för resten av ditt liv och militärstrukturen från grunden är maskulin kommer kvinnor i militären alltid att vara underordnade. Om du var en stridssoldat i en bra militärbas är du ”modell-israelen” speciellt om du är vit och ung man. 0,05 % av stridssoldater är kvinnor. Konsekvenserna blir givetvis att kvinnors möjligheter att göra karriär är begränsade.

Israelisk militär är 6,5% av landets BNP. Genomsnittet är cirka 2,5% av ett lands BNP. Israel exporterar mest vapen per capita av alla länder i världen. Vapnen bär märkningen ”Battle-proved-weapons” vilket indikerar att de har används i strid.

Fysiskt och strukturellt våld spär på den förödande segregationen för att fred och försoning ska kunna bli en verklighet i Palestina och Israel. Mer än någonsin är jag övertygad om att vapnen och militär upprustning inte är en del av lösningen – det är ett av de mest grundläggande problemen.

Mika 4:3 ”De skall smida om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar”.

Eva-Maria Munck,
förtroendevald för POSK i församling, stift och kyrkomöte

Foto. Sahar, som suttit i fängelse för vapenvägran. Eva-Maria Munck

Är du anmäld till årsmötet 9 maj?

Du har väl inte glömt att anmäla dig till årets riksårsmöte?

I år äger det rum den 9 maj i Västerås.

Här kan du läsa hela programmet och hitta handlingarna samt anmäla dig via hemsidan.

https://www.posk.se/2014-2017/arsmote/arsmote-2015/

I korthet ser programmet ut så här:

12.30 Lunch
13.00 Biskop Thomas  Söderberg berättar om ”Aktör för välfärd”
13.30 Årsmöte
14.30 Per Lindberg om ”Utjämnings- och fastighetsutredningen”
15.30 Kyrkohandboken och Programarbetet POSKs program
16.00 Kaffe, slut

Varmt välkommen till alla POSKare!

Hur ser er doppastoral ut?

I alla församlingar gissar jag att ni har en doppastoral som ni beslutat om i kyrkorådet. Ett dokument där ni har funderat ut och tänkt strategiskt om hur ni ska möta och söka upp människor för att berätta om dopet för både unga och gamla.

Ett hjälpmedel som vi har i Svenska kyrkan är KBok. Registret där alla våra medlemmar finns med. Och där finns också de nyfödda och odöpta med – så länge någon av vårdnadshavarna är medlemmar. Men det blir nya regler från den 2 juni i år.

De nyfödda och odöpta får bara finnas med i registret i fyra månader – sedan tas de bort. Detta står att läsa på Svenska kyrkans intranät.

Svenska kyrkans intranät: Information om förändringar i Kbok 2 juni>>
Den 2 juni lanseras en ny version av Kbok. Under maj kommer du kunna läsa på Kboks hemsida om innehåll i den nya versionen. En förändring som vi särskilt vill informera gäller hanteringen av personuppgifter om barn som inte är medlemmar, men som har vårdnadshavare som tillhör kyrkan.

Tills dess att barnet blir fyra månader kommer personuppgifterna som hittills att finnas i Kbok. Därefter kan uppgifter för utskick hämtas med hjälp av ett rapportuttag i Kbok. Uppgifterna hämtas från folkbokföringen.

Förändringen sker med anledning av Datainspektionens beslut 23 januari 2014. Efter en anmälan inledde Datainspektionen under hösten 2013 ett tillsynsärende hos kyrkostyrelsen enligt personuppgiftslagen (PuL). Ärendet gällde kyrkans hantering av personuppgifter i kyrkobokföringen för barn som inte är medlemmar, men vars vårdnadshavare är det.

Hur påverkas församlingarna av förändringen?
I den version av Kbok som lanseras den 2 juni kommer inte uppgifter om barn som är äldre än fyra månader, och som inte är medlemmar, att finnas i registret. För barn som är yngre än så kommer samma uppgifter att finnas som idag.

Det  innebär att man i församlingen, på samma sätt som hittills, kan skicka ut dopinbjudan med hjälp av uppgifter i Kbok fram till dess att barnet är fyra månader. Om dopinbjudan inte skickats ut innan barnet är fyra månader kan församlingen skicka inbjudan med hjälp av rapportuttag med uppgifter från folkbokföringen.

Inbjudan till församlingens verksamhet
Församlingarna har ett berättigat intresse av att kunna inbjuda barn som inte tillhör kyrkan till den verksamhet som sker i församlingen, till exempel  inbjuda till konfirmation, körer, miniorer, öppet hus eller liknande.

För att göra det möjligt för församlingarna att vid varje sådant tillfälle få fram de relevanta uppgifter som behövs har det tagits fram en ny funktion i Kbok, "adressuttag för barn och ungdom". Via denna funktion får användaren en rapport med uppgifter från folkbokföringen.

Anställd som har tilldelats behörighet som handläggare i Kbok kan där göra sökning för barn i en viss åldersgrupp. En förutsättning för att uppgifter ska kunna hämtas är att barnet har minst en vårdnadshavare som tillhör Svenska kyrkan. Sökningen resulterar i ett adressuttag som kan skickas till barnet via vårdnadshavaren. De på detta sätt framtagna uppgifterna ska inte bevaras längre än vad som behövs för ändamålet (utskicket) och i inget fall längre än tre månader, enligt Datainspektionens rekommendation.

Familjebilden i Kbok och KyrkSpar
Dop, konfirmation, vigsel och begravning ska enligt kyrkoordningen föregås av samtal mellan den präst som ska leda den kyrkliga handlingen och dem som närmast berörs. Som förberedelse vid dessa tillfällen finns behov att ta del av uppgift av vilka som närmast berörs av den kyrkliga handlingen. Behovet av familjebild kan även finnas vid andra hembesök. Därför har församlingarna, i Kbok, tillgång till en så kallad familjebild för den som tillhör kyrkan och/eller finns antecknad i avvaktan på dop.

Familjebilden kommer med anledningen av förändringarna som nämns ovan inte vara komplett i Kbok. Därför kommer det i samband med lanseringen den 2 juni en ny version av KyrkSpar. För en framsökt person kommer det att finnas en detaljerad familjebild. Familjebilden visar en persons samtliga relationspersoner oavsett tillhörighet, vilket är en förbättring jämfört med familjebilden i Kbok. Uppgifter hämtas både från medlemsregistret och folkbokföringen. KyrkSpar lagrar inga uppgifter utan visar bara uppgifter från medlemsregistret och folkbokföringen, det innebär att det är en onlinehämtning. Mer information om KyrkSpar finns här.

Information och kontakt
För bakgrund, information och juridiska, tekniska och ekonomiska aspekter se vår FAQ.
Har du frågor? Kontakta Kanslistöd: tel 018 – 16 97 00, knappval 2 eller e-post: kanslistod@svenskakyrkan.se

Ur POSKs vision och program:

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så
stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga
handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop,
konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social
verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och
ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten –  utan gudstjänst ingen kyrka.

Foto: IKON

Solidaritet och arbetsmiljö

1 maj, arbetarrörelsens internationella högtidsdag. Många har varit ute och demonstrerat eller lyssnat på olika tal i dag.

Solidaritet, jobb, arbete, och arbetstider. Det är sådan som präglat 1 maj sedan 1800-talet.

I Svenska kyrkan talas det ofta om arbetsmiljö och hur det fungerar eller inte fungerar. Det är bra! Svenska kyrkan ska vara en bra arbetsgivare och våra anställda ska vara trygga på sitt jobb och i sin anställning.

Vi ska inte gömma problem utan vi ska lyfta dem, ta itu med dem och lösa dem.

POSK är tydlig med detta även i sitt program>>:

Anställda och förtroendevalda

Svenska kyrkan har många anställda och ska vara en bra arbetsgivare som erbjuder god arbetsmiljö. Till en god arbetsmiljö hör en tydlig fördelning av ansvar och befogenheter. Det är viktigt att klargöra rollfördelningen mellan anställda och förtroendevalda och mellan kyrkoherdar och andra arbetsledare.

Kyrkoherden är chef för alla anställda i församlingen eller pastoratet och därför ställs höga krav på kyrkoherdens kompetens, lämplighet och förmåga att  delegera. Förhållandet mellan kyrkoherden och övriga i kyrkorådet ska präglas av ett gemensamt ansvarstagande och insikt om skillnaden mellan styrelse- och chefsuppgifter. I vissa frågor har kyrkoherden ett självständigt ansvar genom vigningstjänsten.

POSK anser att det är viktigt med kunskap om och respekt för varandras roller, delaktighet och inflytande.

(…)

Alla frågor kan inte bli föremål för ett enkelt demokratiskt avgörande, eftersom Svenska kyrkan är knuten till sin evangelisk-lutherska bekännelse. Det är därför särskilt viktigt hur hanteringen av lärofrågor är utformad. I en episkopal kyrka av Svenska kyrkans karaktär har biskoparna en särskild läro- och tillsynsfunktion, och de har förutom sin roll i läronämnden ett särskilt inflytande när kyrkomötet beslutar i lärofrågor.

Svenska kyrkan: Arbetsmiljö>>