fbpx

16 på listan

Skrivet av

16 personer har tackat ja till att ställa upp i biskopsvalet i Växjö stift. Vilka det slutligen blir som är med i nomineringsvalet avgörs den 27 september.

  • Jan-Olof Aggedal, 53 år, TD, kyrkoherde i Lomma församling, kontraktsprost i Bara kontrakt
  • Hans Almer, 62 år, TD, FM, stiftsadjunkt med ansvar
    för teologiskt och strategiskt utvecklingsarbete för församlingar och
    pastorat i Göteborgs stift
  • Tomas Fransson, 46 år, TD, komminister i Vetlanda pastorat
  • Anders Göranzon, 54 år, PhD, präst, utsänd av
    Svenska kyrkan som universitetslektor i praktisk teologi vid University
    of KwaZulu-Natal, Sydafrika
  • Anna Hult, 41 år, komminister i Ryssby pastorat, kyrkoherde i Ryssby pastorat from 1 januari 2015
  • Kjell O Lejon, 56 år, TD, PhD, MA, präst, professor i religionsvetenskap med inriktning mot historisk teologi vid Linköpings universitet
  • Patrik Magnusson, 41 år, FM, kyrkoherde i Jämjö pastorat
  • Monica May, 54 år, kyrkoherde i Eskelhems pastorat, hedersprost
  • Christopher Meakin, 57 år, TD, präst, chef för ekumenikenheten på kyrkokansliet i Uppsala, prost
  • Fredrik Modéus, 50 år, församlingsherde i Lunds domkyrkoförsamling, doktorand i systematisk teologi
  • Thomas Petersson, 46 år, domprost i Växjö stift
  • Ann-Christine Roxberg, 62 år, präst, föreläsare
  • Lars Gunnar Selinder, 53 år, FM, präst, pastoralchef i Växjö pastorat (norra delen)
  • Katarina Toll Koril, 51 år, kanslichef Växjö stiftskansli, prost
  • Peter Wickström, 52 år, stiftsadjunkt för strukturfrågor i Växjö stift
  • Peter Wänehag, 56 år, kyrkoherde i Kalmar pastorat, hedersprost

Allt om nomineringsvalet:

https://www.svenskakyrkan.se/vaxjostift/nomineringsval

Alla nominerade kandidater (och vilka som tackat nej till nominering):

https://www.svenskakyrkan.se/vaxjostift/nominerade-kandidater

Tidsplanen för biskopsvalet i Växjö:

https://www.svenskakyrkan.se/vaxjostift/tidsplan

Kyrkans Tidning: http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/16-har-tackat-ja-till-nominering-i-vaxjo-biskopsval

Dagen: http://www.dagen.se/nyheter/nagon-av-dem-kan-bli-biskop-i-vaxjo-stift/

Vad händer nu?

Skrivet av

I dag vaknar Sverige upp och vet att vi har bytt regering. Men vi vet inte hur den regeringen kommer att se ut. Bakom lyckta dörrar sker nu samtal och möten med överläggningar, löften, tjänster och gentjänster.

Det Sverige som vi vaknar upp till i dag är kallare. Ett kallare Sverige för det finns krafter som är välpolerade och välskräddade – men som på ett försåtligt sätt gömmer rasismen under vackra ord och använder rädslan som påtryckningsvapen.

Vi i kyrkan måste vara en tydlig kraft och visa på medmänsklighet, på öppenhet, hopp, nåd och kärlek. Det är inte alltid lätt. Det är helt enkelt himla komplicerat och det är en sak att prata om en hypotetisk fråga, en helt annan sak att se en människa sitta och tigga utanför affären eller sova under en buske.

Men vi ska inte blunda! Vi, Svenska kyrkan, ska ta debatten, ska sprida värmen och smälta bort den kyla som sprider sig.

För när 13 procent av Sveriges befolkning röstat på Sverigedemokraterna så innebär det troligen att du har flera arbetskamrater eller grannar som har lagt sin röst på dem. Vi måste hjälpas åt att våga prata, att våga säga ifrån, att sätta ner foten och argumentera. Och nu talar inte jag om klockringning och manifestationer – utan jag talar om det vardagliga pratet. Att markera medmänsklighet och solidaritet istället för att tiga när det fälls rasistiska eller liknande kommentarer.

En av alla våra många POSKare som vill och vågar ta debatten är Helena Taubner som på sin blogg har skrivit flera olika inlägg just om Sverigedemokraterna. Du kan läsa dem här:

http://taubner.blogspot.se/search/label/Politik

För oss som sitter i kyrkomötet så kommer den kommande mandatperioden att innebära att vi får sverigedemokraterna i våra utskott. Och då ska de få förklara sig och ta ansvar för sina åsikter – precis som vem som helst av oss andra får göra när det gäller våra frågor. Vi ska och vi vågar ta debatten!

Och det är viktigt att påpeka att det gäller inte bara debatten när det gäller rasister. Utan debatter från alla olika partier som föreslår ett kallare och kyligare och mindre medmänskligt klimat i Sverige.

Kyrkan som politisk aktör

Skrivet av

Det finns på flera håll en uppfattning om att kyrkan inte ska engagera sig politiskt. Men precis som Jesus var politisk behöver kyrkan vara det. Jesus har under seklernas lopp använts av de flesta politiska schatteringar. Så nog var han politisk men omöjlig att fånga i någon partifålla.

(…)

Om tre år firar vi att det gått 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina teser på kyrkporten i Wittenberg. Därmed startade den kyrkliga revolt som fått namnet reformationen. Inför jubileet publicerar den evangeliska kyrkan i Tyskland en rad skrifter. I en antologi med namnet ”Reformation und Politik” konstaterar Johannes Goldenstein att ”samhället har rätt att få del av kyrkans andliga bidrag i aktuella och långsiktiga samhällsfrågor och politik”. Han skriver vidare att kyrkan har ett medansvar för samhällsgemenskapen och det offentliga livet.

(…)

Detta speglar vad kyrkans politiska engagemang handlar om; det gäller inte att skaffa sig makt, utan om att tron tvingar oss att vara en kraftfull röst i samhällsutvecklingen.

Så skrev biskop Åke Bonnier i måndags på DN debatt.
DN: Kyrkan måste fortsätta vara en politisk kraft>>

Det är självklart att kyrkan ska vara en del av samhället. Lika självklart blir det då att kyrkan också blir en politisk kraft. Det vill säga, tycker och tänker om politiska frågor som berör människovärdet och diakonala frågor i samhället.

Men lika självklart blir det för kyrkan att inte vara partipolitisk.

Kyrkan är en kraft att räkna med i samhället. Kyrkan är en kraft och en röst som tydligt ska ljuda – med evangelium om Jesus Kristus och Guds kärleksbudskap.

Lika självklart är det att enskilda människor, som utifrån sina övertygelser, tar ett samhällsansvar och ställer upp på olika partiers listor inför valet på söndag. Där deras politiska övertygelse går hand i hand med deras tro och önskan att ta ansvar och arbeta för ett gott samhälle.

Och för oss i POSK är det lika självklart att när vi kommer in i kyrkans hägn och beslut så är det Jesus Kristus i första hand och ingen partipolitik som styr oss.

Ur POSKs vision och program>>:

POSK – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

• erbjuda närvaro, gemenskap, växt och fördjupning
• förmedla tillit, befrielse, hopp och livsmod
• se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
• respektera individen och glädjas åt mångfalden
• vara en profetisk röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
• vara en brobyggare mellan kyrkor
• sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

Svenska kyrkan som välfärdsaktör

Skrivet av

Svenska kyrkan har under lång, lång tid var en stor aktör i välfärdssamhället. Går vi långt tillbaka så var det Svenska kyrkan den som ledde när det gällde skola och vård.

Men detta ser annorlunda ut nu. Det är vi många som vill ändra på. POSK har tydligt skrivit i Vision och program om hur vi ser på Svenska kyrkan och den sociala ekonomin. Vad vi säger om det läser du längre ner.

Jonas Lindberg, präst, forskare och POSKare i Uppsala stift skriver på sin blogg:

För att Svenska kyrkan och andra religiösa aktörer ska ha något att faktiskt bidra med som välfärdsaktör krävs alltså en förmåga att lösa problem åt andra. Om det handlar om pedagogik eller sjukvård gör religiösa aktörer klokast i att använda sig andras kompetens i enlighet med den funktionella differentieringen. Men jag tror att det som religiösa aktörer kan bidra till på ett särskilt sätt är människovärdet, som den drivande faktorn, snarare än ekonomiskt vinstintresse. Det gäller naturligtvis inte minst när situationen inom skola och äldrevård är så omdebatterad på den punkten.

Läs hela Jonas Lindbergs blogg här: Skola och omsorg är en valfråga också för religiösa aktörer>>

Ur POSKs Vision och program>>:

Svenska kyrkans sociala roll

Vi lever i ett samhälle som snabbt förändras. Det finns nu möjligheter för Svenska kyrkan att på ett nytt sätt vara aktör i samhället och därigenom möta människor i nya sammanhang. Staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) har slutit en överenskommelse med organisationer inom den ideella sektorn i syfte att underlätta och öka det samhälleliga ansvarstagandet från dessa och här finns stora förväntningar på att kyrkan tar ansvar som aktör. Svenska kyrkan är i dag den klart största organisationen inom denna sektor.

POSK vill verka för att församlingar och pastorat noga följer denna utveckling och utifrån sitt uppdrag som kyrka överväger på vilket sätt man kan ta ansvar och finnas närvarande i samhällslivet. Exempel på detta är verksamhet inom förskola, fritidsgård, hemtjänst och boenden av olika slag. POSK anser att även begravningsbyråverksamhet har en naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift med dess diakonala och liturgiska dimension. Begravningsbyråverksamhet i Svenska kyrkans regi bör därför vara tillåten.

Svenska kyrkan haren lång tradition av engagemang inom bland annat sjukvård och skola. Det är fortsatt en angelägenhet för kyrkan att, när det finns  förutsättningar, själv bedriva sådan verksamhet. För verksamhet som kräver större investeringar och mycket personal bör man finna organisatoriska former som inte riskerar att sådan verksamhet sammanblandas med och urholkar de lokala enheternas ekonomi. Sådana verksamheter bör därför normalt bedrivas organisatoriskt fristående från, men i nära samverkan med församlingar och pastorat.

Vad händer med kyrkohandboken nu?

Skrivet av

Kyrkohandboken – vad händer?

På kyrkohandbokens webbsida kan vi läsa följande;

I februari 2014 inkom närmare 640 svar om kyrkohandboksförslaget efter ett års försöksverksamhet i 40 procent av alla församlingar. Hösten 2014 pågår berednings- och bearbetningsarbete utifrån remissutfallet.

Remissammanställningen blev klar i juni 2014.

Många remissinstanser, inte minst församlingarna som prövat kyrkohandboksförslaget, tar upp det som fungerat väl och det man menar kan eller bör justeras eller ändras utifrån exempelvis språkliga och teologiska synpunkter.

Hösten 2014 pågår berednings- och bearbetningsarbete utifrån remissutfallet. Arbetet sker framförallt i kyrkohandboksrevisionens slutförslagsgrupp med kontinuerliga avstämningar i biskopsmötet.

Kyrkostyrelsen och revisionens referensgrupp följer arbetet nära. Ett viktigt uppdrag i arbetet är att ett tydligt barnperspektiv ska beaktas. En återkommande röst i svaren handlar om dopgudstjänsten där gudstjänstens rytm för många församlingar inte fungerat på ett bra sätt. Här finns också visa synpunkter om språk och teologi.

Justerad dopordning prövas i 10 församlingar

För att i ett justerat kyrkohandboksförslag ha en dopordning som kan fungera väl beslutade kyrkostyrelsen i juni 2014, efter samråd med biskopsmötet, att en justerad dopordning ska prövas i 10 församlingar från 15 augusti till 1 oktober 2014.

Dessa församlingar representerar remissutfallet. De förändringar som gjorts i den dopordning som dessa församlingar prövar handlar bland annat om ändringar i gudstjänstens samling så att till exempel Tydningsord och Tackbön kommer tidigare i gudstjänsten.

Synpunkterna från de församlingar som prövar en justerad dopordning blir ett betydelsefullt underlag i arbetet framåt. Viktigt är naturligtvis att höra efter om dophandlingen blir ett tydligt centrum i gudstjänsten, om det är en god balans mellan gudstjänstens olika delar och hur gudstjänsten fungerat om flera barn döps i samma gudstjänst.

Kritik och förslag på ändringar av musiken

Andra röster i remissvaren har framfört synpunkter om musiken. Här får å ena sidan alla musikserierna ett tydligt stöd, och å andra sidan framförs kritik och synpunkter om förändringsbehov.

Vad gäller den musik som är samlad i musikserie A (bland annat den gregorianska musiken) märks övergripande synpunkter om till exempel notering och ibland hur texten förhåller sig till musiken (textunderläggningen) och förslag att ta tillbaka viss musik från  kyrkohandboken från 1986.

Musikserierna B till E behöver enligt remissvaren delvis justeras på ett liknande sätt som musikserie A och i några fall justeras teologiskt eller språkligt.

Vissa synpunkter finns att tillföra en ny musikserie som är väl beprövad i sammanhang med små barn.

I augusti 2014 anordnades ett fördjupande seminarium om delar av musiken i serie A. Då samlades en arbetsgrupp med ett tjugotal sakkunniga för att fördjupa några centrala huvudfrågor med grunduppdraget att värna musiken som levande liturgi i gudstjänsten. Det handlar om noteringsfrågor (för gregorianik och recitativ sång), konkreta förändringsförslag och förslag om att tillföra ackordanalys och ackompanjemang.

Seminariets arbete är ett underlag för fortsatt beredning och bearbetning av musiken. Arbetet med justeringar i kyrkohandboksförslaget går vidare i revisionens grupper och genom musikalisk, språklig och systematiskteologisk expertis.

Justerat förslag 2015

Ett justerat förslag behandlas av kyrkostyrelsen vid sammanträde i mars 2015. Därefter går förslaget på remiss till ett urval remissinstanser.

Remissen följer upp det justerade förslaget i förhållande till prövandet under försöksåret 2013 och synpunkterna i remissvaren 2014. Kyrkomötet behandlar ett slutförslag 2016.

Boel Hössjer Sundman, projektledare för kyrkohandboksrevisionen

Vid seminariet som ägde rum i augusti 2014 medverkade Torvald Johansson, domkyrkoorganist i Strängnäs, samt ledamot för POSK i kyrkomötet.

Slutförslagsgruppen som är tillsatt består av

  • Jan-Olof Aggedal, kyrkoherde i Lomma församling Lunds stift, teologie doktor i kyrkovetenskap.
  • Ulrika Melin Larsson, musikkonsulent i Göteborgs stift, organist och körpedagog.
  • Carl Sjögren, domprost i Skara och tidigare kyrkoherde i Ulricehamn.
  • Elisabet Cárcamo Storm, komminister i Alvesta församling, Växjö stift.
  • Andreas Söderberg, organist i Nederluleå församling.
  • Birgitta Söderberg, gudstjänsthandläggare Stockholms stift.

Under kyrkomötets första session kommer det att vara ett seminarium om kyrkohandboken. Seminariet består av två delar. Dels ett gemensamt föredrag som alla lyssnar på. Sedan samtal och diskussion i grupper – vilket blir i utskottsgrupperna. I varje utskott kommer en sakkunnig om kyrkohandboken att sitta med för att kunna svara på frågor och föra synpunkter vidare.

Himmelska toner

Skrivet av

I söndags avslutades kyrkomusiksymposiet i Uppsala med en festhögmässa.

Tänk dig Uppsala domkyrka fylld med 650 musiker och körsångare. Varje psalm, varje liturgiskt avsnitt och alla körsatser – allt fylldes med himmelsk sång. Det var helt enormt.

Jag brukar bli imponerad varje gång när vi har invigning av kyrkomötet. För då sjunger verkligen alla också. Men detta vänner… detta var något utöver det vanliga! Det var nog så nära de himmelska tonerna man kan komma här på jorden.

Det har varit många spännande seminarier med paneldebatter, panelsamtal, workshops och fortbildning för musikerna. Konserter och gudstjänster.

Det har sagts en mängd viktiga saker. En sak som jag kanske trodde skulle diskuteras betydligt mer var kyrkohandboken, med tanke på den kritik som kyrkomusikerna har väckt mot förslaget. Nu var det väldigt lite diskussion om det, åtminstone som jag hörde.

Frågan lär återkomma.

Det är väl bara att konstatera att vår kyrka skulle vara betydligt fattigare utan musiken och lovsången. Musiken är lovsången där orden tar slut.

Ur POSKs Vision och program:

Musiken i kyrkan är ett redskap för att utforska, förmedla och fördjupa
tron. Detta ska ske med hjälp av en musikalisk bredd. Musiken är en
viktig del i vårt gudstjänstliv och tillför en dimension som förstärker
och förtydligar evangeliet om Jesus Kristus.

Sveriges Kyrkosångsförbund är Sveriges i särklass största körorganisation och körsång är en av Svenska kyrkans största ungdomsverksamheter. Svenska kyrkan är en betydande aktör i det offentliga kultur- och musiklivet i landet. POSK vill med kraft verka för att stärka musiken i
församlingarna.

(…)

Avgörande för rekryteringen av kyrkomusiker är att ungdomar tidigt
uppmuntras och får möjligheter att sjunga och spela. Därför bör
kyrkomusikernas tjänster innefatta instrumentalundervisning.
Rekryteringen behöver förstärkas för att undvika att det uppstår brist
på kvalificerade kyrkomusiker i Svenska kyrkan.

Kyrkomusiksymposiet

Skrivet av

Just nu är jag i Uppsala på Kyrkomusiksymposiet , med tema "Musiklivet i kyrkan – kyrkan i musiklivet". Symposiet samlar kyrkomusiker, förtroendevalda och studenter som är intresserade av kyrkomusik, från hela landet.

Det har varit en del fantastiska inslag under dagen och några som kanske inte var riktigt lika bra.

Flera POSKare har jag givetvis träffat – det är alltid lika roligt! Särskilt när ni POSKare kommer fram och säger hej!

På kyrkomusiksymposiet diskuteras stort och smått när det gäller musiken i kyrkan och samhället.

Johannes Landgren, som bla är professor på musikhögskolan i Göteborg, sa något klokt i dag. Han sa:

"- När man kör i en uppförsbacke så måste man gasa för att komma fram."

Detta bland annat med anledningen av diskussionen om pengar och kyrkan och musiken i samhället. Tänker att det även kan gälla för nästan vilken verksamhet som helst inom Svenska kyrkan. Eller vad tror ni?

Dagen har varit blandad med paneldebatter, föreläsningar och konserter.

Jag avslutade dagen med att i domkyrkan titta på dansaren Virpi Pahkinen, som var en av kyrkomötets kulturpristagare.

För er som vill följa lite av det som händer så kan ni göra det genom #kms14 via sociala medier.

Kyrkomusiksymposiet äger rum på Uppsala konsert och kongress – där också kyrkomötet ska vara vecka 39, så det är bra att se lokalerna "in action".

Väldigt social

Skrivet av

Sitter på 6-tåget från Göteborg mot Uppsala. Den här helgen ska jag vara med på Kyrkomusiksymposiet och det ska bli väldigt spännande. Jag hade tänkt att vi skulle ha ett utställningsbord, men av olika anledningar blev det inte så. Jag hoppas att de som är intresserade av vad POSK vill med kyrkomusiken ändå kan komma och prata med mig.

Vi skriver ju i vår vision och program:

Musiken i kyrkan är ett redskap för att utforska, förmedla och fördjupa tron. Detta ska ske med hjälp av en musikalisk bredd. Musiken är en viktig del i vårt gudstjänstliv och tillför en dimension som förstärker och förtydligar evangeliet om Jesus Kristus.

Sveriges Kyrkosångsförbund är Sveriges i särklass största körorganisation och körsång är en av Svenska kyrkans största ungdomsverksamheter. Svenska kyrkan är en betydande aktör i det offentliga kultur- och musiklivet i landet. POSK vill med kraft verka för att stärka musiken i församlingarna.

Men jag får berätta mer om Kyrkomusiksymposiet senare i helgen.

Nu vill jag lyfta en rolig grej jag hittade i mitt flöde. Det är Martin Garlöv (en av våra duktiga POSKare i Uppsala stift) som delar med sig av vad han hittat. Påve Franciskus videochattar i en Google Hangout med ungdomar från fem kontinenter, samtidigt!

Who are you video-chatting with? Oh, just with Pope Francis>>

Det här är ju bara så lysande bra! Självklart ska man använda alla nya medel för att nå ut.

Jag har inte hört om någon av våra biskopar har gjort detta, chattat i en hang-out, men jag vet att flera biskopar har ett ungdomsråd som de träffar regelbundet.

Men det är väl hög tid att åter försöka sammanställa en lista över hur sociala våra biskopar är. Jag gör ett försök här (garanterar inte att den är komplett!).

Ärkebiskop Antje Jackelén

Biskop Per Eckerdal, Göteborgs stift

Biskop Tuulikki Koivunen Bylund, Härnösands stift 

Biskop Esbjörn Hagberg, Karlstads stift 

Biskop Martin Modéus, Linköpings stift

Biskop Hans Stiglund, Luleå stift 

Biskop Johan Tyrberg, Lunds stift

Biskop Åke Bonnier, Skara stift

Biskop Eva Brunne, Stockholms stift

Biskop Hans-Erik Nordin, Strängnäs stift 

Biskop Ragnar Persenius, Uppsala stift

Biskop Sven-Bernhard Fast, Visby stift

Biskop Thomas Söderberg, Västerås stift 

Biskop Jan-Olof Johansson, Växjö stift

Ni som går in på länkarna kommer att upptäcka att många av de twitterkonton som finns för biskoparna inte är i bruk.

Det är några få biskopar som är mycket flitiga på de sociala medierna, några är där sporadiskt och några är där inte alls. Om detta kan man tycka olika – men tror inte ni att Jesus hade använt alla de till buds stående medlen för att sprida sitt budskap om han hade haft det?

Nu använde han sig av den metod som fungerar bäst – mun till mun-metoden. Det är samma metod som vi använder i de sociala medierna, det är bara forumet som är annorlunda.

Jag hoppas att vi får se betydligt fler av våra biskopar ute i de sociala medierna, också! Deras olika röster behövs för vår Svenska kyrka!

 

Vad kostar det för mig – egentligen?

Skrivet av

För ett tag sedan skrev jag om möjligheten att skicka in pengar till Svenska kyrkans internationella arbete via SMS. Det kan ju göra på numret 72905 Läs mer här>>

Till den bloggposten kom en fråga:

Jag har frågat Svenska kyrkan vad som kommer fram om man skickar 50 kronor via SMS, men får inget svar på det. Först svarade de att administrationen kostar 3%, men det gäller rent genomsnittligt. Min följdfråga om vad företaget bakom WyWallet behåller i detta specifika exempel förbigicks med tystnad.

Men den ordinarie transaktionsavgiften är 7,50 kronor för att förmedla 50 kronor, vilket skulle innebära att 15% går till en privat mellanhand som ägs av mobiloperatörerna. Om man tror att Svenska kyrkan är bättre på bistånd än andra organisationer så borde man åtminstone skicka pengarna via bankgiro så de kommer fram oavkortat. Att överföra pengar via SMS och WyWallet är nästan lika dumt som att ta SMS-lån.

Så jag har ställt frågan vidare till kyrkokansliets personal och fått följande svar:

___________

Hela det belopp en givare sms:ar kommer fram till Svenska kyrkans
internationella arbete. Kostnaderna för sms-gåvor faktureras Svenska kyrkan separat av de leverantörer vi har avtal med.

Exempel: En gåva på 50 kronor från en givare kostar Svenska kyrkan 4,50 kronor (WyWallets avgift är 3,25 kr). En gåva på 100 kronor från en givare kostar Svenska kyrkan 6,25 kronor (Wywallets avgift är 2,50 kr).

Ny lagstiftning kräver att en givare av sms-gåvor är identifierbar. För givaren krävs ett användarkonto. Det innebär att alla sms-gåvor förmedlas via WyWallet, som ägs av fyra teleoperatörer. Svenska kyrkan har direktavtal med WyWallet, som är ett av Finansinspektionen kontrollerat betalinstitut som säkerställer att rätt person blir debiterad för sms-gåvorna. För givaren är tjänsten är kostnadsfri.

Svenska kyrkan kontrolleras av Svensk insamlingskontroll, vilket garanterar att kostnaderna inte överstiger de tillåtna kostnaderna för administration och insamling för att en organisation ska få ha ett s.k. 90-konto. Enligt dessa kriterier får högst 25 procent användas till detta.

Svenska kyrkans sammanlagda administrations- och insamlingskostnader är endast 11 procent (tre procent för administration och åtta procent för  insamlingskostnader). Kostnaderna för sms-gåvor ingår i insamlingskostnaderna.

________

Givetvis går det också att sätta in pengar direkt på Svenska kyrkans plusgiro och bankgiro.

Plusgironummer: 90 01 22-3
Bankgironummer: 900-1223

Och glöm inte bort att du får skattereduktion på dina gåvor! Här kan du läsa allt  om reglerna>>.

""

Gladare kristna?

Skrivet av

Tidningen Dagen skriver i dag om en undersökning som gjorts i USA på Baylor University i Texas. Om jag förstår det rätt så har man undersökt hur och om bön påverkar den mentala hälsan.

Tidningen Dagen: Synen på Gud avgörande för mental hälsa>>
Christian Today: How you view God affects your prayer life and mental health>>
Bio-Medicin: Anxiety and amen: Prayer doesn’t ease anxiety disorders for everyone, Baylor study finds>>

Och bön påverkar positivt – om personen som ber har en kärleksfull och stöttande Gud, som bär personen. Då mår personen bättre. Men om personen inte har denna personliga kopplingen till Gud så blir inte den mentala hälsan bättre, även om man ber.

För mig blir det tydligt hur viktigt det är att vi pratar om en personlig Gud. En Gud som hör, gör och förstår. En Gud som inte bara är ett ytskikt utan något som berör och rör mig och mitt liv och som vill något i mitt liv! Som skakar om.

Ur POSKs vision och program:
För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så
stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.