fbpx

50 dagar kvar till kyrkovalet

Skrivet av

I dag är det 50 dagar kvar till 19 september och kyrkovalet. Men förtidsröstningen börjar redan den 6 september.

POSK har under hela våren och under sommaren regelbundet haft träffar med POSKordförande och POSKmedlemmar i olika konstellationer för att planera, tipsa, diskutera, fundera, debattera och gemensamt boosta organisationen inför kyrkovalet.

POSK är redo. Och det kommer att märkas. Under de kommande femtio dagarna kommer POSK att synas och vara aktiva, lokalt i de församlingar där det finns grupper, men också på bloggen, facebook och andra sociala medier.

Du som sympatiserar med POSKs idéer, vilja och önskemål för Svenska kyrkan får gärna gå in och gilla, dela och spinna vidare de frågor som vi lyfter. Vi tar självklart också debatten där det råder delade meningar.

Inför ett val behöver en grupp bli tydlig inför väljaren. Sakfrågorna och valfrågorna behöver vara lätta att förstå, skillnaderna behöver vara övertydliga. POSK kommer försöka att vara tydlig vad POSK står för och vad det innebär för Svenska kyrkan. Ibland är det i motsats till andra nomineringsgrupper. Då ska vi försöka vara tydliga med vad vi vill och hur det kan skilja sig från andra grupper.

Vi vill föra en tydlig och sakfokuserad debatt och diskussion. Ingen smutskastning och inga personangrepp. Men vi kommer att vara tydliga där vi har olika åsikter än andra nomineringsgrupper. Vi kommer att vara tydliga vad det kan innebära.

Ingen ska behöva känns sig kränkt eller påhoppad – POSK försöker bara berätta om sakernas tillstånd ur sitt perspektiv.

Med detta sagt – nu ser vi fram emot 50 spännande dagar till kyrkovalet 19 september. 50 dagar där vi hjälps åt att vara tydliga och lyfta sakfrågorna.

FÖR EN FRI KYRKA!

Läs POSKs hela vision och program>>

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Kyrkan ska frigöra sig från partipolitiken

Skrivet av

Kyrkovalet 2025 till Svenska Kyrkan

Ett debattinlägg i VLT.se från två av POSKs kyrkomötesledamöter>>

Den 19 september är det kyrkoval i Svenska kyrkan. Inför valet driver POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) frågan ”För en fri kyrka” och att kyrkan därmed frigör sig från partipolitiken, förtydligar sin organisation och reformerar sitt valsystem. Allt för att kyrkan helt ska lämna rollen att vara en statskyrka.

POSK menar att kyrkan ska styras av människor med intresse och engagemang för kyrkans församlingar utan att vara beroende av agendor formulerade av allmänpolitiska partier. En partipolitiskt fri, öppen och demokratisk folkkyrka som förmedlar evangeliets budskap om befrielse, hopp och livsmod behöver ingen förstärkning av allmänpolitiska agendor. Debattörer, ledarskribenter och många medlemmar argumenterar nu för att Svenska kyrkan ska bli fri från partipolitiskt styrda agendor. Ärkebiskop Antje Jackelén uttryckte nyligen i en intervju sin uppfattning i frågan: ”Hade kyrkans politiska system formats i dag hade de politiska partierna inte funnits med…”.

POSK vill att kyrkans organisation förtydligas. Den primära enheten i Svenska kyrkan är församlingen. Det är i det sammanhanget som gudstjänstens fest firas, undervisning för alla bedrivs samt kyrkans mission och kärlekens diakoni utövas. Att den inomkyrkliga organisationen med församlingar, stift och nationell nivå allt oftare tenderar att förklaras som en koncernorganisation eller som analog med de ordningar som gäller i allmänpolitiken är oroande. I utredningen “Närhet och samverkan” från 2011, som gjordes på uppdrag av kyrkostyrelsen, var församlingarna i fokus. Utredningens förslag var grunden för beslut som etablerade en ny lokal organisation i Svenska kyrkan. Någon översyn av den nationella nivån och stiften har däremot inte gjorts. Den teologiska grunden, organisationen, uppdragen och finansieringen behöver genomlysas för så väl nationell nivå som för stiften. Dessutom måste den inbördes relationen mellan nationell nivå och stiften klarläggas men också relationen till dessa för församlingarna..

POSK anser att valsystemet i kyrkan måste reformeras. De förtroendevalda i församlingarnas kyrkofullmäktige bör väljas i direkta demokratiska personval av medlemmarna. Alla förtroendevalda till stiftsfullmäktige och kyrkomötet bör väljas som representanter för sin lokala församling i indirekta val. Det är en god demokratisk ordning liknande den som många medlemsorganisationer har. Förutom att förstärka kopplingen till församlingarna skulle det reducera risken att ytterkantspartier använder Svenska kyrkans kyrkomöte som språngbräda för att komma in i riksdagen. Tidigare har SD gjort det, och i år kan Alternativ för Sverige komma att utnyttja systemet.

För POSK är frågan om “För en fri kyrka” central. Tvärtemot vad andra ibland hävdar så är vi dock inte en enfråge-grupp. POSK har en tydlig vision och ett program för den kommande mandatperioden. Det är väl genomarbetat och fastställt av våra medlemmar i demokratisk ordning. Programmet finns publicerat på posk.se. Där kan man se de frågor som vi vill driva. För att ta några exempel: värna församlingarnas existens, stärka de ideellas plats i vår kyrka, se till att Svenska kyrkans unga representeras i kyrkomötet och ge stöd för att skapa fördjupande mötesplatser för barn och unga vuxna.

Victor Månsson Foto IKON Magnus Aronson

Victor Månsson

Västerås, kandidat till kyrkomötet för POSK i Västerås stift

 

 

 

 

Anders Brunnstedt. Foto IKON Magnus Aronson

Anders Brunnstedt

Falun, kandidat till kyrkomötet och ordförande för POSK i Västerås stift

 

 

 

 

Indirekta val – rätt eller fel?

Skrivet av

Frågan som återkommer allt som oftast i debatten om kyrkovalet är detta med indirekta val och direkta val.

I dag, och sedan första egna kyrkovalet 2001 som Svenska kyrkan genomfört, så har vi haft direkta val till alla nivåer. Det betyder att det på alla nivåer måste finns organiserade kandidater och listor som du kan rösta på.

Indirekta val innan 2001

Innan valet 2001, som var det första kyrkovalet som ordnades i egen regi, när relationsförändringen var gjord från staten, så hade kyrkan indirekta val.

Då valde medlemmarna som bodde i en församling det lokala kyrkofullmäktige. Dessa i sin utsåg representanter som valde representanter till stift och kyrkomöte.

I dag tillämpas indirekta val till exempel i amerikans presidentvalet och i Sverige när regional- och kommunfullmäktige utser nämnder och styrelser. Det är också vanligt med indirekta val i fackföreningar. (https://sv.wikipedia.org/wiki/Indirekt_val)

Det är två olika typer av demokrati – men lika giltiga.

Var själv tveksam

Själv var jag väldigt tveksam till indirekta val från början. Jag tänkte att det var mycket bättre att alla valdes direkt. Men – med det systemet som Svenska kyrkan har, och med det förhållandevis låga valdeltagande så skapar direkta val en farlig och, skulle jag vilja säga, skenbar demokrati. Det är lätt att manipulera valet.

Med indirekta val – där enbart den lokala nivån väljs direkt, så blir förankringen till församlingen, basen, starkare. Kopplingen till den gudstjänstfirande församlingen, med kunskap om verksamhet och teologi blir starkare. Och du måste ha ett lokalt förtroende för att kunna väljas till högre nivåer. Du kan alltså inte väljas in ”från sidan” och komma in i kyrkomötet och därmed vara med och besluta om Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Vilket är fallet med de direkta valen vi har nu.

POSK vill ha indirekta val

Därför förespråkar jag, och POSK, indirekta val i kyrkovalet.

Dessutom skulle detta spara pengar för Svenska kyrkan. Pengar som istället kunde användas till verksamhet och annat viktigt.

POSK har skrivit om indirekta val i alla sina valprogram. Vi har motionerat om detta under flera kyrkomöten. Vi har till och med tagit fram kyrkoordningstext vid ett kyrkomöte.

Åsikter från fler håll

Två intervjuer i tidningen Dagen med de tidigare ärkebiskoparna Gunnar Weman och KG Hammar, bekräftar också att åsikterna om indirekta val är något som även biskopskollegiet förespråkar. I intervjun med KG Hammar står det:

I likhet med Gunnar Weman propagerar han i stället för ett indirekt valsystem där församlingsmedlemmarna enbart röstar lokalt.

Sedan väljer dessa organ stiftsstyrelse och kyrkofullmäktige.

– Hela biskopsmötet stod för denna linje, men vi var inte rutinerade nog och sjabblade bort frågan. Vi såg inte riktigt konsekvenserna av de direkta valen, säger han.

Gunnar Weman säger i sin intervju:

Men han går steget längre och säger uttryckligen att han vill att de politiska partierna lämnar kyrkan i fred. Han pekar också ut en demokratiska modell som han tycker ska ersätta dagens kyrkoval, med indirekta val på församlingsnivå.

– Det är fullständigt unikt att Svenska kyrkan låter sig representeras av grupperingar som inte primärt kommer från den gudstjänstfirande kyrkans gemenskap, säger Gunnar Weman.

Gunnar Weman säger dessutom i intervjun:

– Vi i kyrkan ska vara engagerade i politiska frågor, men vi ska inte vara underställd en politisk struktur, säger Gunnar Weman.

– Risken är att kyrkan blir misstänkliggjord för att gå det ena eller andra partiets ärende när vi uttalar oss.

Varför uttalade du dig inte kritiskt om partiernas roll då du var kyrkans ärkebiskop?

–För att då stod vi mitt uppe i en process där vi alla jobbade intensivt för att äntligen få till en uppgörelse mellan kyrka och stat, säger Gunnar Weman.

Dessutom säger han sig ha varit övertygad om att de politiska partierna var på väg att lämna självmant i och med den processen.

2021-07-30 Dagen Läs båda intervjuerna (PDF)>>

Nu måste vi få en konstruktiv debatt

Vi måste få till en konstruktiv och bra debatt om vilket demokratiskt system vi ska ha i Svenska kyrkan. Vilket system är det som gynnar Svenska kyrkan på bästa sätt? Vilket system är det som låter församlingarna vara basen för Svenska kyrkan?

Läs POSKs småskrift om Indirekta val- varför och hur.

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Motionerna till kyrkomötet…

Skrivet av

Svenska kyrkans kyrkomötet 1963. Personerna står uppställda på trappan.

Med knappt 1,5 vecka kvar på motionstiden (motionerna måste vara inne senast 5 augusti kl 16:00) så konstaterar jag att när detta blogginlägg skrivs så har trettiotre (33) motioner  inkommit till kyrkomötet i höst. (Läs alla motioner här https://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/arenden )

Ämnena rör allt från religionsdialog, församlingsbygge, medlemsvård, begravningssamfälligheter och omsorg om djuren.

På kyrkomötets webbplats finns information om vem som kan motionera och om vad som kan motioneras. https://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/skriva-motion

Vem kan motionera?

Enligt kyrkoordningen får ledamöter av kyrkomötet, inkallade ersättare och biskopar genom en motion väcka ett ärende till kyrkomötets första sammanträde varje år.

Kyrkostyrelsen och kyrkomötets presidium kan väcka ett ärende genom en skrivelse (11 kap. 10 § i kyrkoordningen).

Vad kan man motionera om?

Motionerna ska handla om sådana frågor som ligger inom ramen för kyrkomötets beslutskompetens. Kyrkomötet beslutar om budget för den nationella nivån och ska utfärda bestämmelser om

  1. Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära,
  2. Svenska kyrkans böcker, gudstjänster, sakrament och övriga handlingar,
  3. tillhörigheten till Svenska kyrkan,
  4. kyrkans vigningstjänst,
  5. den kyrkliga organisationen, och
  6. de regler efter vilka församlingarna och stiften samt organen på den nationella nivån ska fullgöra sina uppgifter.

Det finns i kyrkoordningen också en bestämmelse om att kyrkomötet inte får besluta i sådana enskilda frågor som det är en församlings eller ett stifts uppgift att besluta i (10 kap. 1 § kyrkoordningen).

När motionerna fördelas till de olika utskotten finns också en plan för vilka ämnen som hör till vilket utskott och dess kompetensområde. Ibland behöver dock justeringar göras för att fördelningen av motioner ska vara någorlunda jämn.

Jag skulle gissa att vi hamnar på en en slutlig motionsflod på ungefär runt hundra (100) motioner, så som det brukar vara de år som vi har haft fri motionsrätt. Jag tänker att det finns ett uppdämt behov och det är den sista möjligheten den här mandatperioden att lyfta olika frågor.

Meningen Det finns i kyrkoordningen också en bestämmelse om att kyrkomötet inte får besluta i sådana enskilda frågor som det är en församlings eller ett stifts uppgift att besluta i (10 kap. 1 § kyrkoordningen) är en viktig information. Det händer inte allt för sällan att motioner till kyrkomötet är frågor som kan och ska lösas lokalt eller regionalt via kyrkofullmäktige eller stiftsfullmäktige.

Dock, ibland finns det en poäng att en fråga ändå har diskuteras på kyrkomötet – även om motionen avslås.

Det verkar vara en balansgång med att vilja ha den lokala bestämmanderätten och samtidigt önska att ”kyrkan” ska ha en gemensam linje och bestämma hur det ska vara. Ofta beroende på vad som har hänt i den lokala församlingen.

POSK säger tydligt i sitt program att det är församlingen som är den grundläggande enheten och där besluten ska fattas.

Församlingen är kyrkans grundläggande enhet och varje församling ska utifrån lokala förutsättningar ges så stort ansvar som möjligt. I varje församling i ett pastorat finns ett församlingsråd som utgör församlingens styrelse och som har ansvar för församlingens grundläggande uppgift: att fira gudstjänst, bedriva undervisning och utöva diakoni och mission.

POSK anser att beslut som rör församlingen ska fattas så nära verksamheten och medlemmarna som möjligt. Pastorat, som består av flera församlingar, har i sin tur ett kyrkoråd vilket har det övergripande ansvaret för att varje församling utvecklas efter sina förutsättningar, uppfyller de behov som finns lokalt och utför den grundläggande uppgiften. POSK menar att ansvarsfördelningen mellan kyrkoråd och församlingsråd behöver klargöras och framgå i kyrkorådets arbetsordning.

Det ska finnas goda möjligheter för förtroendevalda att erhålla kompetensutveckling såväl kring de regelverk som styr uppdragen de är valda till, som kring Svenska kyrkans tro och liv.

Vad tycker du? Borde kyrkomötet ha mer bestämmanderätt och kunna besluta om fler saker, så att fler motioner kunde bejakas?

Vad är dina tankar om de motioner som kommer till kyrkomötet och finns det andra sätt att hantera kyrkliga frågor?

(Bilden är från wikipedia och visar kyrkomötet 1963)

/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Vi är för en fri kyrka

Skrivet av

Per Ingvarsson, POSK i Linköping, skriver den 24 juli en insändare i Corren.

Vi är för en fri kyrka utan partipolitisk inblandning

Om vi hade haft indirekta val så skulle till exempel aldrig Sverigedemokraterna överhuvudtaget kommit in i kyrkomötet, nu blev istället kyrkovalet en språngbräda för dem att också komma in våra vanliga val, skriver Per Ingvarsson, ordförande i POSK.

Till hösten är det kyrkoval. Ett val som kostar närmare 200 miljoner kronor. Det är så mycket att jag nästan skäms för att säga det (utslaget per röstande 2013, så är kyrkovalet 7 gånger så dyrt som riksdagsvalet).Redan 2002 hade jag en motion till kyrkomötet om att man måste förenkla och göra kyrkovalen mycket billigare. Bara valsedlarna som då trycktes upp skulle räcka 15 km upp i höjden om man la dem i en hög ovanpå varandra. Naturligtvis gick inte motionen igenom. Vilka är det då som vill behålla ett så dyrt val? Jo, de politiska partierna. De vill att valet ska vara så likt ett vanligt val som möjligt för att på så sätt säkerställa att man får många röster.Då 2002 fanns det också motioner om att vi inte skulle ha direkta val till Kyrkomötet och Stiftsfullmäktige, utan att man istället skulle ha indirekta val till dessa nivåer, men naturligtvis behålla de direkta valen till kyrkofullmäktige. Även här var de politiska partierna emot av samma skäl som ovan.

Om vi hade haft indirekta val så skulle till exempel aldrig Sverigedemokraterna överhuvudtaget kommit in i kyrkomötet, nu blev istället kyrkovalet en språngbräda för dem att också komma in våra vanliga val.

I Finland, för att ta ett närliggande exempel, är ”församlingsvalet” ett direkt val medan alla övriga kyrkliga val är indirekta, där församlingarnas förtroendevalda och präster är röstberättigade. Det kyrkliga valet i Finland kostar också bara en niondel av det svenska.

POSK är för en fri kyrka, utan inblandning av politiska partier. Tycker du också att 160 miljoner är alldeles för mycket för ett kyrkoval så rösta på POSK.

Per Ingvarsson, ordförande för POSK i Linköping
—————-
Hur kommer då ett indirekt val att se ut och hur kan Svenska kyrkan organisera sig om den inte har direkta val?
Svaret finner du i en av POSKs småskrifter där Hans-Olof Andréen beskriver hur ett sådant system ser ut och hur det kan organiserat och vilka konsekvenser det får för Svenska kyrkan.
/Carina Etander Rimborg, kandidat i kyrkovalet

Bara kristna bör rösta…

Skrivet av

Rubriken på ledarsidan i Svenska Dagbladet 10 juni fick nog många att hajja till. Det är ledarskribent Cecilia Svärd som skriver. ”Bara kristna bör rösta i kyrkovalet”>>

Vaddå bara kristna bör rösta i kyrkovalet? Vem har koll på vem som är kristen? Men läser du hela artikeln så ser du vad Svärd menar. Hon jämför kyrkovalet med om någon helt okänd kom hem till dig och bestämde hur du skulle organisera din familjs fredagsmys.

”Föreställ dig att någon som aldrig har träffat dig och din familj kom hem till er och styrde över fredagsmyset. Bestämde film, soffa och tilltugg efter sina egna preferenser. Det blev visst en flisig träbänk och torra kex, och fredagsmyset kanske rent utav blev skrotat och ersatt med tvångströja och husförhör om det socialdemokratiska valprogrammet från 1968.

Ungefär så känns det för många kristna i Svenska kyrkan när politiker och icke-troende i en ohelig allians värd namnet går samman för att göra kyrkan så politisk som möjligt. I debatten om partipolitik i kyrkomötet inför höstens kyrkoval råder det språkförbistring mellan det andliga och det sekulära – och det är de kyrktrogna kristna som blir förlorarna.”

Ja, så kan det kanske kännas för aktiva församlingsmedlemmar, som har politiker i verkställande organ, som sällan eller aldrig besöker gudstjänsten eller vet vad det är för verksamhet som bedrivs. Men som ändå vill vara med och bestämma över tro, bekännelse och lära och vilka frågor som är viktiga att driva och genomföra i kyrkans verksamhet.

Cecilia Svärd förklarar det hela så här:

”Hur ska dessa två sidor någonsin kunna mötas? Debatten har gjort det uppenbart att de inte kan det. Det har varit som att följa bollen i en tennismatch med blicken. Den ena sidan säger ”Kyrkan måste sopsortera”. Den andra säger ”Kyrkan är Kristi kropp”. Och så verkar bollen studsa mellan två motpoler likt en datorgenererad evighetsmatch i Pong.

Och det är den Jesus-hejande grupp nummer två som förlorar. För denna grupp har inga problem med att förstå de sekulära argumenten från grupp ett. De lever i samhället, som alla andra, och förstår politiken och nutidsfrågorna.

Men att förklara andlighet för den i grupp ett som vill köra in i kyrkan med en sekulär gaffeltruck, utan att ha ägnat särskilt många tankar åt, eller öppet inte bryr sig om, varken ett liv i tro eller kyrkans grundbultar, är nästintill omöjligt.”

Kyrkan finns för att världen ska leva.

Kyrkan finns för att världen ska leva. Kyrkan finns för att hjälpa oss människor få gemenskap med Gud, med varandra, tillsammans mötas i lovsång, bön, gudstjänst, tjänande mot varandra och samhället. Ja, vi behöver organisera oss för att det ska fungera praktiskt. Ja, Svenska kyrkan en evangeliskt luthersk kyrka som med en demokratisk organisation driver rikstäckande verksamhet. Detta regleras i Lagen om Svenska kyrkan (Lag 1998:1591)

Svenska kyrkan som trossamfund

1 §   Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund som framträder som församlingar och stift. Svenska kyrkan har också nationella organ.

2 §   Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet.

Men, bara för att vi har en demokratisk organisation så behöver vi inte ha partipolitisk styrning. Och därför har Cecilia Svärd en poäng när hon säger att bara kristna bör rösta i kyrkovalet. Det vill säga – det är att jag är kristen och vill ta ansvar i kyrkan, via min röst, eller som förtroendevald som ska vara det primära – inte den partipolitiska etiketten eller allmännpolitiska käcka synpunkter på kyrkan som organisation.

Sluta vara kränkt!

Och därför kan också alla kamrater, som nu står på en partipolitisk lista och som är djupt engagerade i församlingslivet, kristna syskon, sluta vara upprörda och kränkta.

För nu ska jag (återigen) vara supertydlig! Det handlar inte om dig som person! Och det har aldrig handlat om dig som person. Det handlar om att ett allmänpolitiskt parti kapar din röst, och din möjlighet att driva kyrkopolitiska frågor utifrån din kristna tro och utifrån värden som ligger utanför den allmänpolitiska agendan.

Och det valsystem som Svenska kyrkan har hamnat i sedan relationsförändringen, det måste ändras.

Det är därför en röst på POSK i höstens kyrkoval är en röst för en Fri kyrka!

 

Foto: Magnus Aronson/IKON

Vad tar du med dig?

Skrivet av

”Du kan ingenting ta med dig dit du går…” sjunger Cornelis Vreeswijk i sin egen sång ”En fattig trubadur”.

Men jag funderar ganska mycket på vad vi tar med oss för erfarenheter av Coronapandemin, som fortfarande håller ett visst grepp om oss. Kommer nya arbetssätt att fortsätta prägla kyrkans arbete? Digitala lösningar? Eller kommer församlingarna att återgå till det ”normala”. Vad nu det är…

Jag hoppas att alla församlingar med frivilliga, förtroendevalda och anställda sätter sig ner och funderar över vad som hände när pandemin kom. Vilken verksamhet stängdes ner, vilken verksamhet var kvar? Var det kloka beslut, kunde det gjorts på något annat sätt? Att ställa dessa frågor utan pekpinnar och istället bara vara rannsakande. Vad gjorde vi bra – vad kunde vi gjort bättre?

För församlingarna har gjort olika. Vissa församlingar har stängt ner allt. Hållit kontakt via telefon eller brev. Andra församlingar har hållit vissa verksamheter öppna, handlat, hållit kontakt. Nya arbetsrutiner har utarbetats, gudstjänster har sänts digitalt osv, osv. Ja, ni vet själva och listan på innovationer kan göras lång.

I höst är det kyrkoval. Vi som nu sitter förtroendevalda borde göra ett ”bokslut” över den här mandatperioden. Inte bara som en vanlig mandatperiod – utan också med de glasögon som pandemin har givit oss. För det här är erfarenheter som kan ge frukt och bära mycket längre än min livscykel räcker.

”Du kan ingenting ta med dig dit du går…” men du kan dela med dig av dina erfarenheter nu! Gör det!

Vargen kommer igen?

Skrivet av

Kyrkans Tidning skriver om kyrkovalet, som inträffar om 100 dagar. Statsvetare Henrik Ekengren Oscarsson tror på att kyrkovalet kommer att bli fortsatt partipolitiserat.

”– Kyrkovalet blir mer politiserat, partierna mobiliserar och opinionsbildar eftersom kyrkovalet har ett stort signalvärde, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Men ni hör ju själva – det här är ju så orimligt att det inte är klokt. Visst – vi är en folkkyrka. Men det innebär inte att de politiska partierna kan ha kyrkan som en slagarena. Kyrkan ska däremot spegla samhället tillbaka med Jesus ögon, öron och händer, sätta tummen i ögat på orättvisor, stötta sjuka, svaga och vara en profetisk röst. Kyrkan, med alla sina medarbetare i Guds rike, ska ta plats och visa på andra värden i samhället. Kyrkans ska vara en andlig växtplats där jag kan få möta Gud, växa i min tro och i min gemenskap med mina kristna syskon.

Och då är det inte rimligt, inte på något sätt, att de politiska partierna ska ta över kyrkan, släta ut kyrkan och sätta sin stämpel över kyrkans budskap, försöka slipa av kanterna på kyrkan och anpassa budskapet i en politisk agenda.

Jan Strid, universitetslektor, har forskat mycket på bland annat kyrkovalet och tror inte det går att skrika ”vargen kommer” igen. Han tror inte på ökat valdeltagande. Och han ser också det orimliga i att de politiska partierna ofta har ett stor politisk valorganisation som stöttar med anställda och pengar. Till skillnad från nomineringsgrupperna.

POSK vill förändra valsystemet

POSK vill förändra valsystemet från grunden. Kyrkovalet måste återgå till att bli ett indirekt val. Och POSK skriver i sin senaste ”småskrift” hur ett sådant system kan se ut. I ett sådant system skulle de politiska partierna inte ha något som helst nöje eller nytta av att engagera sig. Däremot kan de personer som vill engagera sig i kyrkan och dess demokrati göra det på andra premisser än att de står på en partipolitisk lista.

Du kan läsa den småskriften här ”Indirekta val – varför och hur”>>

POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare och så att det bättre speglar vår kyrkosyn. Stiftsfullmäktiges och kyrkomötets ledamöter bör väljas av församlingarna i indirekta val så att de representerar sina respektive församlingar och stift. (ur POSKs program)

Läs hela artikeln från Kyrkans Tidning här:

”Kanske kan en mobilisering mot Sverigedemokraterna och Alternativ för Sverige skapa ett stort valdeltagande även i årets kyrkoval.”

Det säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap med särskild inriktning mot valforskning vid Göteborgs universitet.

– I dag finns ett stort politiskt intresse kring frågor som tradition, religion och svenskhet, en del av det så kallade kulturkriget, säger han.

Det intresset tror han kommer att leda till att trenden med växande valdeltagande kommer att hålla i sig.

– Kyrkovalet blir mer politiserat, partierna mobiliserar och opinionsbildar eftersom kyrkovalet har ett stort signalvärde.

Hans bild är också att många röster i kyrkovalet läggs just för att hindra nomineringsgrupper man ogillar från att få inflytande över kyrkan, snarare än att man är för någon särskild grupps politik.

Även Lennart Weibull, professor emeritus vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation i Göteborg och verksam vid SOM-institutet, tror att valdeltagandet kan fortsätta växa.

– Sverigedemokraterna använde kyrkovalet som en plattform på vägen mot riksdagen. Nu försöker Alternativ för Sverige att göra det också, säger han.

Lennart Weibull är själv lokal kandidat i kyrkovalet för Posk, som vill ha bort partipolitiken i kyrkan. Men han ser även positiva följder för kyrkan av att partierna deltar i kyrkovalen.

– Det leder till att det finns kända kandidater, att nya människor kommer in i kyrkans sammanhang och till en bredd. Jag tycker knappast att partipolitiska gruppers deltagande i kyrkopolitiken kan kallas för en anakronism, utan snarast för en svensk demokratisk tradition.

Erik Amnå, professor emeritus i statskunskap vid Örebro universitet, kallade – vid tiden för skilsmässan mellan staten och kyrkan – partiernas deltagande i styret av kyrkan för kolonisering.

Sedan dess tycker han att kyrkan har lyckats få en större demokratisk vitalitet genom partilivets utveckling och riksdagspartiernas deltagande.

Även Erik Amnå anser att kulturkampen tränger sig in i Svenska kyrkan, när svenska, kristna och traditionella värden anses skapa trygghet, och nationell, religiös och sexuell identitet ifrågasätts.

– Jag ser Svenska kyrkan som väldigt viktig för vår värderingsgemenskap – som den uttrycks i regeringsformen. Kyrkans uppslutning bakom jämställdhet, religionsfrihet och barnens rättigheter till exempel är oerhört viktig.

– Och kyrkans magnifika utbredning och närvaro i landet har ett viktigt arv och funktion. I landsbygden har många känslan av att vara bortglömda, det motverkas av kyrkan. Konfirmationen inlemmar landsbygdens ungdomar i en stor demokratisk organisation, som skapar identitet och lojalitet. Det är de inte bortskämda med.

Jan Strid, universitetslektor vid Göteborgs universitet, är den som forskat mest om kyrkovalen. Han väntar sig ett lägre valdeltagande i höst.

Förra årets valkampanj beskriver han som extrem: Valkampanjerna var stora, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna stod emot varandra, Posk kampanjade intensivt mot de politiska partierna och frågorna diskuterades i medierna.

– Många blev medvetna om kyrkovalet och det upplevdes som ett ödesval. Men ”Vargen kommer” kan man bara skrika en gång, säger Jan Strid.

Inför årets val ser de breda frågorna ut att vara få: Alternativ för Sverige är för okända. SD vill ta in Fädernas kyrka i psalmboken, ha en gammaldags kyrka i opposition mot andra religioner och särskilt islam.

– Kulturkampsfrågorna tror jag blir för vaga. Kyrkans samverkan med muslimska organisationer och partipolitisering kan väcka känslor, men inte så mycket att folk går och röstar.

Jan Strid invänder inte mot riksdagspartiernas deltagande i kyrkovalet, men han ser ett jämlikhetsproblem.

– Riksdagspartierna kan använda sitt partistöd i valkampanjerna, Socialdemokraterna har 50 miljoner kronor, andra grupper har inte samma resurser. Kampanjer är dyra, små nomineringsgrupper kan inte avlöna valarbetare. Det är inte rättvist.