fbpx

Årsmöte genomfört i Mjölby

Idag har POSK genomfört sitt årsmöte i Mjölby. En god känsla att efter två år med digitala årsmöten åter få samlas fysiskt med över 80 personer på plats. Årsmötesdagen inleddes med mässa i Mjölby kyrka följt av lunch i församlingshemmet och därefter årsmötesförhandlingar.

På årsmötet omvaldes styrelsen i sin helhet och kommer under det närmaste året bestå av:
Amanda Carlshamre, ordförande
Marie Rydén Davoust, vice ordförande
Per Lindberg, ledamot
Nils Gårder, ledamot
Mats Rimborg, kassör

Anna Lundblad, sekreterare
Erik Eckerdal, ersättare
Katarina Glas, ersättare
Anders Brunnstedt, ersättare
Sofia Westerdahl, ersättare

Bertil Persson har varit mångårig revisor för POSK men har nu valt att inte ställa upp för omval, ett varmt tack för allt det arbete Bertil gjort för POSK passades också på att framföras.

Efter årsmötesförhandlingarna höll Peter Lundborg, tidigare domprost i Linköping, ett föredrag om församlingen i centrum. En ständigt återkommande och viktig fråga för POSK.

Victor Ramström
informatör

Ny ärkebiskop ska väljas

Processen att välja en ny ärkebiskop är nu igång. I oktober går ärkebiskop Antje Jackelén i pension och redan nu under våren ska den kommande ärkebiskopen väljas.

Ikväll har ett digitalt samråds- och pläderingsmöte hållits dit röstberättigade varit inbjudna. De som får rösta i ärkebiskopsvalet är ledamöter i landets stiftsstyrelser och domkapitel, ledamöter i kyrkostyrelsen samt präster, diakoner och elektorer i Uppsala stift. Kvällens möte som hade över 400 deltagare är egentligen inte en del av själva processen, men ändå ett första steg i den process som är klar som senast i början av juni. Under mötet pläderade nio personer för fem olika kandidater, samtliga biskopar i Svenska kyrkan. Det pläderades för: Mikael Mogren, Martin Modéus, Karin Johannesson, Fredrik Modéus och Johan Dalman.

Nästa steg är det nomineringsval som kommer att ske den 30 mars, då utses vilka som är kandidater till nästa ärkebiskop. Det ska utses minst fem kandidater, som inte behöver ha pläderats för tidigare, minst fem procent av rösterna krävs i nomineringsvalet. Därefter kommer kandidaterna att presenteras i april månad och den 22 april sker en hearing i Uppsala med utfrågning av kandidaterna som går att följa digitalt eller se i efterhand. Den första valomgången sker sedan den 18 maj. Om ingen av kandidaterna då får över 50 procent av rösterna så blir det en andra valomgång den 8 juni mellan de två kandidater som fått flest röster i den första omgången.

Victor Ramström
informatör

 

Foto: Magnus Aronson/Ikon

Uttalande från styrelsen

På kyrkomötet i november 2021 fattades beslutet att ”ge kyrkostyrelsen i uppdrag att lyfta frågan om att granska folkrättens tillämpning i Israel och Palestina, även utifrån FN:s apartheidkonvention och Romstadgans skrivningar om apartheid, i internationella och ekumeniska organ, i synnerhet i Kyrkornas Världsråd och Lutherska Världsförbundet.”

Det är ett beslut som väckt uppmärksamhet, liksom det inom POSK förekommit många frågor och reaktioner. Ärendet behandlades i kyrkomötets ekumenikutskott där POSK drev på för ett avslag i frågan med ståndpunkten att det här inte är Svenska kyrkans fråga att arbeta för eller besluta om. Det förekommer flera reservationer från POSK i ärendet. Styrelsen vill med anledning av detta göra följande uttalande:

”POSKs styrelse beklagar och tar avstånd från det beslut kyrkomötet fattade 2021 om folkrätten i Israel och Palestina. POSK menar att det var olämpligt att kyrkomötet fattade ett beslut av detta slag i en ytterst komplex fråga. Det här är inte en fråga som POSK som nomineringsgrupp har drivit tidigare eller kommer att driva vidare.”

/Styrelsen för POSK vid sammanträde, 21 januari 2022

Julevangeliet

Lukasevangeliet 2:1-20 

Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.

Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.

I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. Men ängeln sade till dem: ”Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.” Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud:

”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.”

När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen sade herdarna till varandra: ”Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta.” De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. När de hade sett det berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem.

Färdplan för samverkan och digitalisering

Till årets kyrkomöte har ledamöter från POSK lämnat in 14 stycken motioner. I motion 2021:34 skriver flera ledamöter från POSK om hur kyrkostyrelsens färdplan för samverkan och digitalisering bör förändras.

Motionens motivering:

De överväganden som görs i kyrkostyrelsens skrivelse 2021:1 Bilaga 3 angående digital infrastruktur är välgrundade.

Den höjning av den gemensamma avgiften för nationell nivå som föreslås finansiera Svenska kyrkans digitala infrastruktur är inte en bra väg. Prisutvecklingen på tjänster som kommer att vara en del av Svenska kyrkans digitala infrastruktur som t.ex. bredband och 5G är fallande. Att låsa sig vid den föreslagna finansieringen med en extra ”ettöring” kommer inte att gynna kyrkostyrelsens långsiktiga arbete för att uppnå en ekonomi i balans för den nationella nivån. Det är ur denna synpunkt skäligt att finansieringen på lång sikt görs inom ramen för den nuvarande ”sjuöringen”.

För Svenska kyrkans nationella nivå innebär motionens förslag ett starkt incitament att hålla fokus på arbetet på att sänka kostnader inom all verksamhet.

För Svenska kyrkans digitala infrastruktur innebär motionens förslag ett starkt incitament att hålla fokus på ständiga förbättringar och väl genomförda upphandlingar.

En aspekt på finansieringen av Svenska kyrkans digitala infrastruktur som inte har belysts är hur begravningsverksamhet ska ta sin del av kostnaderna. En finansiering via den gemensamma avgiften för nationell nivå för delar av begravningsverksamheten i församlingar och pastorat är inte korrekt. Den gemensamma avgiften är ett överlåtande av medel som är avsedd för församlingsverksamhet och inte begravningsverksamhet.

De överväganden som görs i kyrkostyrelsens skrivelse 2021:1 Bilaga 3 angående Svenska kyrkans lönecenter när det gäller kvalitet, ekonomi och minskad sårbarhet är välgrundade.

Att göra anslutningen till Svenska kyrkans lönecenter obligatorisk genom att den ska finansieras via en höjning av den gemensamma avgiften för nationell nivå är också det ett dåligt vägval.

För Svenska kyrkans lönecenter innebär motionens förslag att man blir transparent i sin prissättning av tjänsterna. Därmed ges Svenska kyrkans lönecenter incitament att producera tjänsterna på ett kostnadseffektivt sätt.

För församlingar och pastorat innebär motionens förslag att de ges möjlighet att jämföra tjänster från Svenska kyrkans lönecenter med tjänster från andra leverantörer, ett ansvar som självklart åligger förtroendevalda i församlingar och pastorat.

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att
1. anslutningen till Svenska kyrkans digitala infrastruktur ska vara obligatorisk för församlingar och pastorat,

2. anslutningen till Svenska kyrkans digitala infrastruktur för församlingar och pastorat finansieras inom ramen för den nuvarande gemensamma avgiften för nationell nivå, den s.k. sjuöringen,

3. uppdra till kyrkostyrelsen att klarlägga hur begravningsverksamheten kan ta sin del av kostnaderna för anslutning av Svenska kyrkans digitala infrastruktur.

4. anslutningen till Svenska kyrkans lönecenter ska vara frivillig för församlingar och pastorat,

5. de församlingar och pastorat som ansluter sig till Svenska kyrkans lönecenter betalar volymbaserade avgifter för de tjänster de utnyttjar.

Anders Brunnstedt, Peter Bernövall, Sven Gunnar Persson, Victor Backström, Inger Harlevi, Per Lindberg, Anders Roos, Lena Arman, Jörgen Åkesson, POSK och Leif Norlander, FK.

Hållbart skogsbruk

Till årets kyrkomöte har ledamöter från POSK lämnat in 14 stycken motioner. I motion 2021:69 skriver flera ledamöter från POSK och utlandskyrkan att kyrkostyrelsen ska få i uppdrag att redovisa hur skogsbruket inom Svenska kyrkan bidrar till att skogens biologiska mångfald bevaras, skogsekosystemens funktioner säkras samt hur värdefulla kulturmiljöer värnas för framtiden.

Motionens motivering:

Svenska kyrkan är genom de prästlönetillgångar som stiften förvaltar en av vårt lands största skogsägare. I lagen om Svenska kyrkan och i kyrkoordningen anges att förvaltningen syftar till att ge ekonomiska förutsättningar för Svenska kyrkans förkunnelse samtidigt som den ska utföras på ett hänsynsfullt sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värden.

Stiften samverkar i Stiftens Egendomsförvaltningars Förening för gemensam certifiering enligt FSC och/eller PEFC. I föreningens ”skogsskötsel och miljöpolicy för skogsmark inom prästlönetillgångar Svenska kyrkan” anges bland annat att ”skogens biologiska mångfald bevaras, att skogsekosystemens funktioner säkras samt att värdefulla kulturmiljöer värnas för framtiden.” Detta sker bland annat genom olika avsättningar av miljömässigt värdefull skogsmark samt följsamhet till vad som gäller för den certifiering man valt att ansluta sig till. Flera stift gör mer omfattande avsättningar än vad lagen kräver.

Den offentliga debatten och debatten inom Svenska kyrkan i frågor om skogsvård och skogsbruk har på senare tid dock i huvudsak handlat om skogsbruks- och avverkningsmetoder. Olika alternativ till det traditionella trakthyggesbruket har lyfts fram som viktiga och nödvändiga för att den biologiska mångfalden ska kunna bevaras och ekosystemens funktioner kunna säkras. I Stiftens Egendomsförvaltningars Förenings beskrivning av skogsbruket i prästlönetillgångarna framgår att det är trakthyggesbruk som i huvudsak tillämpas.

Även om förvaltningen av skogen sker på stiftsnivå inom ramen för prästlönetillgångarna har stiften valt att samverka nationellt när det gäller certifieringar och riktlinjer. Dokument och beslut på nationell nivå om förvaltarskap och hållbarhet kan också sägas gälla all verksamhet inom trossamfundet Svenska kyrkan. Kyrkans tro och lära när det gäller skapelsen och förvaltarskap utmanar henne att ta ett särskilt ansvar i arbetet med att bruka den resurs som skogsinnehavet innebär i enlighet med beslutade inriktningar om att all verksamhet ska ske med målet om långsiktig andlig, social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Det är därför rimligt att frågor om skogsbruket och dess konsekvenser ges ett tydligare utrymme i såväl årsredovisning som i den årliga skrivelsen Verksamhet och ekonomi för Svenska kyrkans nationella nivå. Kyrkostyrelsen bör därför på lämpligt sätt redovisa hur skogsbruket inom Svenska kyrkan bidrar till att skogens biologiska mångfald bevaras, skogsekosystemens funktioner säkras samt hur värdefulla kulturmiljöer värnas för framtiden. I skrivelsen om verksamhet och ekonomi bör de kommande årens arbete med skogsförvaltningen beskrivas samt vilka eventuella förändringar som behövs för att verksamheten på bästa sätt ska följa befintliga riktlinjer och mål.

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att redovisa hur skogsbruket inom Svenska kyrkan bidrar till att skogens biologiska mångfald bevaras, skogsekosystemens funktioner säkras samt hur värdefulla kulturmiljöer värnas för framtiden.

Sven Gunnar Persson, Stig Axelsson, Lena Arman, Celina Falk, Anders Brunnstedt, Lisa Tegby, POSK och Anette Nordgren, utlandskyrkan.

Reformerade indirekta val

Till årets kyrkomöte har ledamöter från POSK lämnat in 14 stycken motioner. I motion 2021:71 skriver ledamöter från POSK, andra grupper och tre biskopar att kyrkostyrelsen ska återkomma med förslag som innebär reformerade indirekta val av kyrkomöte och stiftsfullmäktige.

Motionens motivering:

I kyrkostyrelsens skrivelse 2021:3 Redogörelse för behandlingen av kyrkomötesärenden framläggs promemorian Direkta eller indirekta val – en konsekvensanalys som gjorts på uppdrag av 2017 års kyrkomöte. Analysen konstaterar att såväl direkta val som indirekta val är att betrakta som demokratiska val och låter sig förenas med det som i bekännelse och kyrkoordning framställs som Svenska kyrkans syn på sig själv.

Direkta val är vanliga vid val av samhällets regionala och nationella beslutande församlingar, såväl i Sverige som utomlands. Däremot är val i allmänhet indirekta i civilsamhällets organisationer såsom allmännyttiga organisationer, trossamfund, fackliga organisationer och politiska partier. Här väljer ofta lokalavdelningar representanter till regionala församlingar, som i sin tur väljer ledamöter i ett nationellt fullmäktige/kyrkomöte/landsmöte/partikongress. Det är alltså i första hand lokalavdelningen, inte den enskilda medlemmen, som representeras i de beslutande församlingarna på regional och nationell nivå. Indirekta val fanns i Svenska kyrkan fram till år 2000. Stiftsfullmäktige och kyrkomöte valdes då av församlingar respektive pastorat genom elektorer. Indirekta val till motsvarigheten till vårt stiftsfullmäktige och kyrkomöte (t.ex. stiftssynod och generalsynod) är regel i nästan alla kyrkosamfund i världen, säkerligen för att denna ordning bäst motsvarar samfundens syn på relationen mellan församling, stift och nationell nivå (kyrkoprovins).

Vi menar att i en episkopal kyrka relaterar stiftsfullmäktige och kyrkomöte i första hand till församlingarna och därför också bör väljas av lokal nivå (pastorat och självständiga församlingar). Att församlingarna väljer stiftsfullmäktige bidrar också till stiftsammanhållningen och markerar församlingens centrala betydelse i kyrkan. På samma sätt markerar församlingens val av kyrkomöte att nationell nivå inte har ett självständigt mandat utan är till för församlingarnas gemensamma angelägenheter, såsom kyrkans böcker och regelsystem, ekonomisk utjämning och administrativ samverkan, kyrkliga utbildningar, företrädarskap samt gemensam internationell diakoni och mission och utlandskyrka. Idag finns en kritik mot upplevda centraliseringssträvanden hos nationell nivå. Ett indirekt val markerar att nationell nivå inte har ett självständigt mandat från kyrkomedlemmarna utan får sitt mandat från församlingarna, och bidrar på så sätt också till sammanhållningen inom kyrkan.

Förutom att bättre spegla vår kyrkosyn finns det flera fördelar med ett indirekt val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte. I dagens situation kan den ekonomiska aspekten inte förbigås. Kostnaden för kyrkans demokratiska organisation kan inte gärna vara opåverkad när kyrkan på alla nivåer i övrigt har besparingskrav. I längden är det omöjligt att inför väljarna försvara mycket höga kostnader för ett valsystem som inte är nödvändigt, utan tvärtom mycket ovanligt ur både nationell och internationell synvinkel.

Med bara en tredjedel så många valsedlar och valkuvert att trycka och röster att räkna blir det en betydande besparing i kostnader och arbetstid både lokalt och hos stiften. En annan fördel är att möjligheten bortfaller för nya grupper utan kyrklig förankring att utnyttja kyrkovalet för sina egna syften. Dagens direkta val utan spärr, med utjämningsmandat och med relativt lågt valdeltagande gör ju ett sådant deltagande ganska enkelt. Ett indirekt val gör det mycket svårare för nomineringsgrupper som inte är verksamma på lokal nivå att bli representerade på högre nivåer.

Det tidigare systemet för indirekta val i Svenska kyrkan behöver dock reformeras. Elektorsvalet gynnade små landsbygdsförsamlingar och pastorat på stadsförsamlingarnas bekostnad, och gjorde det också svårt för små nomineringsgrupper att bli representerade. Ett intressant alternativ, som konsekvensanalysen också nämner, är att låta hela kyrkofullmäktige (i pastorat och självständiga församlingar) välja stiftsfullmäktige och kyrkomöte. Detta ger en mycket god proportionalitet mot det totala röstetalet för en nomineringsgrupp i stiftet eller riket, även de mindre grupperna, genom att varje röst viktas med ett viktningstal (kvoten mellan antalet röstberättigade och antalet fullmäktigeledamöter i pastoratet/församlingen). Systemet med utjämningsmandat kan också bibehållas.

Vi menar därför att det nu är dags att utreda hur ett modernt indirekt val av stiftsfullmäktige och kyrkomöte ska kunna se ut. Effekterna på proportionalitet (jämfört med valresultatet i kyrkofullmäktigevalet) bör utredas och nödvändig reglering i kyrkoordningen föreslås. De ekonomiska konsekvenserna bör också undersökas. Kyrkostyrelsen bör få i uppdrag att genomföra en sådan utredning. Först när ett konkret förslag finns utarbetat kan kyrkomötet ta ställning till om en övergång till reformerade indirekta val ska göras.

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att återkomma till kyrkomötet med förslag till ändringar i kyrkoordningen som innebär reformerade indirekta val av kyrkomöte och stiftsfullmäktige, varvid särskilt effekterna på proportionalitet och ekonomi ska belysas.

Hans-Olof Andrén (POSK),
Marie Wojidkow (POSK),
Bengt Kjellgren (BA),
Suzanne Fredborg (BA),
Leif Nordlander (FK),
Berth Löndahl (FK),
Åsa Nyström, biskop
Åke Bonnier, biskop
Eva Nordung Byström, biskop

Digitalt godkännande av kandidatur i kyrkoval

Till årets kyrkomöte har ledamöter från POSK lämnat in 14 stycken motioner. I motion 2021:58 skriver flera ledamöter från POSK att det digitalt borde gå att godkänna sin kandidatur i kyrkoval.

Motionens motivering:

Inför ett kyrkoval ska kandidaterna skriftligen förklara att de gett nomineringsgruppen tillstånd att anmäla dem. Detta sker med den blankett som heter kandidatförklaring. För nomineringsgrupperna är det ofta mycket jobb med att samla och hantera dessa kandidatförklaringar, och för stiftskanslierna med att ta emot blanketter för samtliga kandidater, registrera och pricka av dem i grupp- och kandidatsystemet och se till att blanketterna sparas. Detta arbete skulle väsentligt kunna underlättas för alla om det var möjligt att digitalt signera sin kandidatur med till exempel BankID.

Inför kyrkovalet 2021 och vid undertecknandet av kandidatförklaringen var en nyhet att ta hänsyn till lagstiftningen kring GDPR. Blanketten innehöll därför en skrivning på själva sidan för undertecknande och det finstilta på sidan två om vad godkännandet av kandidaturen innebär. Kort tid innan blanketterna skulle vara inlämnande kom förändrade direktiv att även sidan två behövde en signatur, om inte pappret var utskrivet dubbelsidigt. Den information som gick ut från valkansliet och de olika stiften såg olika ut och rörde till det en hel del för nomineringsgrupperna och kandidaterna. Även om själva kandidatförklaringen troligen ansågs giltig i de flesta fall så kunde det finnas tveksamheter om informationen på sidan två hade delgetts och accepterats. Många gjorde därför om processen och använde nya blanketter, mycket onödigt jobb och papper gick åt. Detta hade kunnat undvikas och kan undvikas i framtiden om kandidaturen och vad det innebär att kandidera kan godkännas med en digital signatur.

Det finns flera fördelar med digital signering. Det är numera en väl beprövad modell som de flesta känner till och använder. Det skulle troligen krävas mindre resurser för stiftskanslierna. Det skulle vara enklare för nomineringsgrupperna och kandidaterna och det skulle vara bättre för miljön genom att en mängd papper inte behöver användas. Som exempel skulle det möjligen kunna gå till så att en kandidat blir registrerad av ombudet, företrädaren eller kontaktpersonen i grupp- och kandidatsystemet. Därefter kan kandidaten via en särskild länk som skickas ut eller via en särskild del av systemet logga in och godkänna sin kandidatur med hjälp av BankID. Givetvis kan det finnas kandidater som inte har tillgång till BankID. Därför måste det även i fortsättningen vara möjligt att godkänna sin kandidatur genom en fysisk blankett.

För att kyrkorättsligt möjliggöra elektronisk signatur behövs en ändrad lydelse i kyrkoordningen 38 kap 28 § andra och tredje styckena, förslagsvis till:

Kandidaterna ska genom digital signatur eller skriftligen förklara att de gett nomineringsgruppen tillstånd att anmäla dem.

Förklaringen ska ske i samband med att nomineringsgruppen registrerar kandidaten och senast ha inkommit till stiftsstyrelsen den dag en anmälan enligt 29 § tredje stycket eller 30 § andra stycket ska ha inkommit.

I kyrkostyrelsens skrivelse 2021:1 nämns en ökad digitalisering av kyrkovalet 2025. Ett digitalt godkännande av kandidatur i kyrkoval är ett steg i rätt riktning för att åstadkomma detta.

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att inför nästa kyrkoval utreda en förändrad metod för godkännande av kandidatur med hjälp av digital signering.

Victor Ramström, Mattias Rosenquist, Ulla Birgersdotter, Torvald Johansson, Anders Brunnstedt, Emma Hedlundh, Sofia Rosenquist, Sten Janson, Hans-Olof Andrén, Kjell Kallenberg, Sven Gunnar Persson, Inger Harlevi och Anders Roos.
Ledamöter för POSK i kyrkomötet.

 

Begravningssamfälligheter

Till årets kyrkomöte har ledamöter från POSK lämnat in 14 stycken motioner. I motion 2021:26 skriver flera ledamöter från POSK och andra grupper om att utreda möjligheten till fler begravningssamfälligheter. 

Motionens motivering:

Kyrkomötet beslöt 2016 att inrätta en begravningssamfällighet i Göteborg för de nio församlingar/pastorat inom Göteborgs stad och den påbörjade sin verksamhet 1 januari 2018. Formerna för denna samfällighet finns reglerade i SvKB 2016:8 med ändringar införda t.o.m. SvKB 2019:20. Här finns också angivet formerna för den pastorala ledningen av en begravningssamfällighet.

Begravningssamfälligheten i Göteborg har nu verkat i mer än tre år och erfarenheterna är goda. Vi motionärer menar att det av flera skäl är angeläget att kyrkomötet beslutar att ge alla församlingar och pastorat inom Svenska kyrkan, som så önskar, möjlighet att bilda begravningssamfälligheter för att uppnå en mer effektiv och rationell begravningsverksamhet för Sveriges medborgare.

  • Sveriges riksdag gav inför relationsförändringen år 2000 Svenska kyrkan ett fortsatt ansvar för begravningsverksamheten som omfattar samtliga svenska medborgare oavsett religiös tillhörighet. Idag utövas begravningsverksamheten enligt begravningslagen av 574 huvudmän, dvs församlingar och pastorat inom Svenska kyrkan samt två kommuner, Stockholm och Tranås. Uppdraget kan sägas ha förvaltats väl vad gäller verksamhetens kvalitet, men senare års utveckling gör tydligt att förbättringsbehov finns vad gäller ekonomisk hantering och kostnadseffektivitet, likaså vad gäller arkiv-, diarie- och gravbokshantering samt gravrättsadministration.
  • Begravningsverksamheten i Sverige är en viktig myndighetsutövning på uppdrag av riksdag och regering med krav på gott etiskt bemötande, hög kompetens och effektivitet vad gäller förvaltning av den begravningsavgift som samtliga svenska medborgare betalar. Med så många huvudmän ökar risken för bristande ekonomisk kompetens och förmåga att strikt skilja på hantering av kyrkoavgift respektive begravningsavgift. Sveriges kyrkogårds- och krematorieförbund, SKKF, har uppmärksammat att både större och mindre begravningsenheter har brister i särskiljandet av dessa båda finansieringsformer.
  • Staten införde 2017 en enhetlig begravningsavgift för hela landet med undantag av Stockholm och Tranås som har kommunalt huvudmannaskap. Detta har medfört en ojämlikhet för människor beroende på var man bor. Stockholm har t.ex. en avsevärt mycket lägre begravningsavgift än angränsande begravningshuvudmän. Tillkomsten av den enhetliga begravningsavgiften har tagit bort det ekonomiska incitamentet till effektivisering. Uppstår överskott eller underskott inom begravningsverksamheten regleras detta fullt ut i efterhand vilket kan bli kostnadsdrivande. Enligt uppgifter från kyrkokansliet, ekonomi- och finansavdelningen, har under de senaste 15 åren, 2005–2019, begravningsverksamhetens kostnader i Sverige totalt ökat med i snitt 4,3 procent per år – att jämföra med konsumentpris- index, KPI, som under samma period ökade med 1,3 procent i snitt. Kostnadsökningen efter 2017 då den enhetliga begravningsavgiften infördes, dvs. 2018 och 2019, är 4,9 procent i snitt.
  • Om församlingar och pastorat går samman i större enheter, dvs. bildar begravningssamfälligheter, innebär det också ett bättre utnyttjande av utrustning och maskinpark samt högre kvalitet allmänt på tjänstemannanivå vad gäller ekonomi-, kyrkogårds- och fastighetsförvaltning. Ett ökat behov av specialkunskaper kan därmed tillgodoses; en god skötsel av den mångkulturella kyrkogården kommer att främjas; högre kompetens att hantera miljö- och hållbarhetsfrågor kommer att uppnås. Väljer församlingar och pastorat som ligger inom samma kommun att bilda en begravningssamfällighet befrämjas också samverkansmöjligheter med kommunala förvaltningar såsom parkförvaltning eller teknisk förvaltning. Möjligheten att med kommunen samordna utbildning av den egna personalen underlättas.
  • För de sju länsstyrelser som utövar tillsyn över Svenska kyrkans begravningsverksamhet, underlättas tillsynen om begravningsenheterna blir färre. Antalet begravningsombud kan minskas och deras arbete bli mer effektivt. Färre begravningshuvudmän inom ett stift gagnar likaså stiftets och domkapitlets tillsyn utifrån de riktlinjer för begravningsverksamheten som trädde i kraft 1 januari 2019.
  • Uppdraget att ansvara för begravningsverksamheten är viktigt för Svenska kyrkan i dess helhet. Allhelgonahögtiden är numera den mest besökta av årets högtider på våra kyrkogårdar, likaså de minnesstunder som Svenska kyrkan anordnar i samband med helgen. Det måste beaktas att det är i samband med begravningar som Svenska kyrkan har den största kontakten med svenska folket.

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda möjligheten för församlingar och pastorat inom Svenska kyrkan att bilda begravningssamfälligheter enligt Göteborgsmodellen.

Sten Janson (POSK),
Marie Wojidkow
(POSK),
Inger Harlevi
(POSK),
Anne Olofsson
(POSK),
Tomas Rosenlundh (ÖKA),
Margareta Karlsson
(ÖKA),
Lars-Ola Dahlqvist
(S),
Agne Arnesson
(C),
Jan Wahn
(C),
Marjut Ervasti
(ViSK)

Foto: Roxana/stock.adobe.com

Så gick det för POSK i stiften

När det nu gått en dryg vecka sedan kyrkovalet har arbetet med att sammanfatta valrörelsen och valresultatet påbörjats. I en valrörelse är många personer inblandade och gör så viktiga insatser. Det har årets kyrkoval visat där många POSKare runtom i landet har kämpat för att nå ett bra valresultat. Vi har mycket att glädja oss över! Men hur gick det egentligen för POSK i de olika stiften? Vi bad stiftsföreningarnas ordförande lämna en liten rapport från respektive stift.

Göteborgs stift

Vi konstaterar att det har gått bra på många håll, men det finns även platser där vi kunde lyckats bättre. I kyrkomötesvalet ökar POSK i Göteborgs stift från 17,06% och 5 mandat till 18,39% och 6 mandat.

I stiftsfullmäktigevalet ser POSK ut att öka ännu mer, från 15,92% till 18,48%. Eftersom stiftsfullmäktige minskar i storlek från 81 till 65 platser blir det ändå en minskning från 13 till 12 mandat, men ett ökat inflytande.

På två platser har grupper som tidigare använt andra namn nu bytt till POSK, och i båda fallen har det inneburit klara framgångar (uppgångar från 8 till 11 respektive från 12 till 14 mandat).

På fyra platser har POSK fått egen majoritet, bland annat på Tjörn där en tidigare obunden grupp med 14 mandat i föregående val nu förstärktes med flera nya kandidater och blev en POSK-grupp som fick 20 mandat av 31 i det här valet. Sådant gläder oss särskilt.

Härnösands stift

I Härnösands stift gick det förhållandevis bra. I de församlingar/pastorat vi finns fick alla utom 2 fler mandat eller hamnade på samma. I stiftet ökade vi från 7 till 8 mandat och är tredje största grupp efter S och C. Vi ökade även till kyrkomötet med 1 mandat, till totalt 2.

De som lyckats bäst är nybildade Alnö som gick från 0 till att ta 10 av de 25 mandaten. S och C tog resten och S är störst.

Krokom ökade från 7 till 9 mandat och Timrå från 5 till 7. I Torps församling där jag själv är ordförande blev det samma som innevarande mandatperiod. Vi tog 11 av 19 mandat. Åre ligger också bra till med 10 av 25 mandat och är den största gruppen. Östersund gick från 7 till 8 mandat.

Både jag och mina POSK-vänner runt om i stiftet har mötts av många glada tillrop och mycket uppmuntran vilket känns jättebra.

Karlstads stift

Generellt har det gått bra för POSK där vi har haft lokalföreningar och lokala listor. Av det blir det tydligt att ska vi växa mer behöver det finns lokal förankring, det slår annonsering och övriga insatser. Våra lokalföreningar har skött mycket kommunikation och reklam i sina sammanhang och flera av våra förtroendevalda har blivit uppmärksammade i lokalpress.

I stiftsfullmäktige ökade vi med ett mandat, så det är en marginell förändring mot förra valet. Så vi är näst största nomineringsgruppen.

Två riktigt positiva nyheter hos oss är att den nya POSK-listan i Grava församling plockade hem 35% av rösterna och på Hammarö så blev POSK näst största nomineringsgruppen i det här valet. Så det är verkligen värt att fira!

Linköpings stift

Vi har främst bedrivit valrörelsen utifrån lokala POSK-grupper och -föreningar i pastoraten och församlingarna, som sig bör. Från stiftsföreningen har vi ställt upp som bollplank och support samt arbetat för att knyta ihop och underlätta nätverkande i stiftet. Medialt såväl regional som lokalt, har valet rönt stort intresse med många insändare och debattartiklar av engagerade POSKare.

POSK har haft framgångar på stiftsnivå samt i många av de 11 pastorat och församlingar vi ställt upp med egna listor i. Dessutom finns POSKare med på många andra obundna listor på lokal nivå och på samlingslistor.

Till kyrkomötet ser det tyvärr ut som vi tappar ett mandat, fyra jämfört med fem i förra valet. Det femte mandatet var dock ett utjämningsmandat, så med lite tur kanske vi tar tillbaka det vid kontrollräkningen. Det fattas inte många röster till det.

I stiftsfullmäktige stärker vi vår ställning som den klart största nomineringsgruppen med 19 mandat, S, som näst största grupp, tappar ett mandat och får nu 16.

Luleå stift

Vår huvudsakliga satsning har gällt att bygga ut POSK i stiftet med fler grupper. Vi lyckades få till oss fem nya grupper. Av dessa var tre befintliga obundna grupper som gick med i POSK.

Flera av de nya grupperna bidrog med goda resultat. I Norsjö fick den POSK-nya gruppen egen majoritet – ökade från 44 % till 66 %. I Skelleftehamn har vår POSK-nya grupp legat på 40 % med (s) på 60 %. Preliminära valresultatet blev EXAKT lika röstetal för POSK och (s), så det blir spännande att se slutsammanräkningen där! Den nya gruppen i Sävar chockade både sig själva och övriga genom att ta 39,5 % och bli största grupp. I Södra Lapplands pastorat tog vår nybildade grupp 14,6 %.

Flera av de tidigare befintliga grupperna ökade mellan 2 och 9 %. Men vi har även en negativ utveckling på sina håll där några av grupperna har tappat, mellan 1 och 6 % – främst i samband med att flera andra grupper ställt upp.

I valen på stiftsnivå trodde vi att vi skulle kunna öka några procent och kanske ta 1-2 fler mandat i stiftsfullmäktige. Ett kyrkomötesmandat till kändes dock inte inom räckhåll. Det blev tvärtom, oförändrat mandatantal i stiftsfullmäktige, men preliminärt ett ytterligare kyrkomötesmandat.

Lunds stift

I Lunds stift fick vi inför valet två nya engagerade lokala grupper i Staffanstorp och Eslöv. De lokala grupperna har på flera håll varit väldigt bra på att synas ute i sina samhällen vilket såklart bidrar till resultatet på stifts- och kyrkomötesnivå.

Lokalt har POSK får egen majoritet i Mörrum, Landskrona, Höör, Skivarp, Brunnby och Bjuv. På andra håll är de lokalerna grupperna stora och står nu inför val av vilka samarbeten som ska göras, till exempel i Staffanstorp, Lund, Malmö, Eslöv och Sölvesborg.

Som det verkar har vi gått fram med ett mandat i stiftsfullmäktige och gick därmed om SD som näst största grupp i stiftet. S är störst fortfarande, SD tredje, C fjärde och BA femte största grupp. Det blir spännande att se hur balansen blir i fullmäktige då BA (om man räknar in de gamla moderaterna) fram till 2017 alltid varit den näst största gruppen och har nog agerat så under den senaste mandatperioden också.

I kyrkomötet verkar vi ökat med någon procent och om det står sig när allt är räknat generar det ett mandat till för POSK från Lunds stift, från fyra till fem.

Skara stift

Tillsammans har grupperna i stiftet gjort en bra valrörelse som varit positiv och glad och många goda krafter som kämpat åt samma håll. En målsättning har varit att bli största grupp till stiftsfullmäktige och att få ytterligare ett mandat till kyrkomötet. Vi kan konstatera att vi i stort sett har uppnått detta, vilket gläder oss mycket. Vi får preliminärt ett nytt mandat till kyrkomötet och landar på 4 stycken. Och i stiftsfullmäktige får vi 3 nya mandat och landar på 16 stycken till 23,23% medan S får 23,54% och med det bara är marginellt större men får 18 mandat. Vi har nu representation från samtliga valkretsar till stiftsfullmäktige.

Bland de lokala grupperna så gläds vi över de nya grupperna i Herrljungabygden som blir störst och får 46,58% av rösterna och Trollhättan som får 19,3% och blir tredje största grupp. Största grupp är POSK också i Alingsås där gruppen ökar, Mariestad, Skövde som ökar till 44,94%, Ulricehamn och Vänersborgs och Väne-Ryrs församling som nästan får egen majoritet med 49,55% av rösterna. Grupperna i Habo och Lidköping når egen majoritet där Habo får 70,32% och Lidköping 61,94%.

Stockholms stift

Det har varit stimulerande att delta i valet och fått möjlighet att prata med flera POSKare. Det har gjorts ett oerhört stort arbete i de olika församlingarna för att profilera POSK. I Lidingö församling startades en POSK-grupp med fem namn på listan. POSK fick 8 mandat. Så kan det bli när man startar upp.

Av Stockholms Stift 53 församlingar är POSK representerade i 29, dvs ca 55% av alla församlingarna. Det är 7 församlingar som tillkommit med POSK-representation till 2021 års val. Av de 29 församlingar med POSK-representation ökade vi i 16, vi minskade i 5 och det blev oförändrat i 8 församlingar.

Stockholms stifts valkrets samlade ihop 7 mandat till kyrkomötet vilket är oförändrat mot 2017. Och till Stiftsfullmäktige visar det preliminära resultatet att vi ökade med ett mandat från 17 till 18 stycken.

Strängnäs stift

De lokala grupperna i Strängnäs stift har på de flesta håll haft bra med framgångar. Stiftet gick till val med 4 nya POSK-grupper, Askersund, Frustuna, Katrineholmsbygden och Nyköping. Askersund fick 8 mandat, Frustuna 7 mandat och tar majoritet, Nyköping 5 mandat och Katrineholmsbygden 11 mandat. Övriga grupper i stiftet gick ganska bra också, en del ökning och några tyvärr lite minus.

Till stiftsfullmäktige ökade vi med 4 mandat, från 11 till 15 mandat och blir näst störst efter Socialdemokraterna. Även till kyrkomötet gör vi framgång och ökar med 1 mandat till 4 mandat.

Sammantaget så har det varit ett stort engagemang av alla POSKare i stiftet. Grupper och enskilda har varit ute och gjort ett stort jobb med valkampanj på torg och gator samt vid andra evenemang.

Uppsala stift

I Uppsala stift har valrörelsen bedrivits främst på lokal nivå i församlingar och pastorat, precis som det ska vara i Svenska kyrkan.

Våra nya grupper har genom valet etablerat sig och därigenom också ökat rösterna till stift och kyrkomöte. De grupper som har ställt upp i tidigare val har utökat sin andel av rösterna och några har fått absolut majoritet i kyrkofullmäktige.

Vi ser fram emot nästa steg i arbetet som är att se till att vi får optimal representation i stift, pastorat och församlingar och att därefter arbeta med vår vision och målsättning för ögonen under mandatperioden.

Även om vi aldrig är helt nöjda känner vi att valrörelsen har varit framgångsrik, vilket vi är tacksamma för. Vi vill särskilt lyfta fram arbetet på lokal nivå där mötet med väljarna på plats har kunnat anpassats efter de lokala förutsättningarna.

Visby stift

POSK var den enda nomineringsgruppen som kampanjade över hela Gotland, från Burgsvik i söder till Fårösund i norr. Dessutom har vi haft ett stort antal insändare om för oss angelägna ämnen. Pluggar som annonser med kandidatpresentationer.

Det tråkiga först: Med 60 rösters marginal förlorade vi mandatet i kyrkomötet. Socialdemokraterna drog även här på Gotland igång hela sitt maskineri och fick ut sina medlemmar. De ställer inte upp i valen till stiftet eller domkyrkoförsamlingen. Alltså har en av Visby-stifts två ledamöter i kyrkomötet ingen som helst koppling till stifts- och församlingsnivå.

I valet till stiftsfullmäktige leder vi just nu med NIO rösters marginal. Vi tar två nya mandat!

I valet till kyrkofullmäktige i Visby behåller vi majoriteten med drygt 49% av rösterna

Västerås stift

Från valen till kyrkofullmäktige i pastorat och församlingar Västerås stift kan jag på de flesta håll rapportera framgångar. Allra bästa resultat nådde vår grupp i Västanfors-Västervåla med 83 % av rösterna. Andra ställen där vi har egen majoritet är Arbogabygden, Hällefors-Hjulsjö samt Järna med Nås och Äppelbo. På många andra ställen bland annat Västerås pastorat med 34 % och Leksands pastorat med 40 % är POSK största grupp.

I valet till stiftsfullmäktige vann vi 3 mandat ytterligare och är därmed näst största grupp med 17 mandat. Till kyrkomötet blir vi preliminärt som förut 3 ledamöter för POSK från Västerås stift.

Allmänt har det varit mycket mer intresse från allmänhet och media under valrörelsen än vid de tidigare valrörelser jag deltagit i. Tidningarna har tagit in många debattartiklar från oss och andra i större utsträckning än tidigare. Att frågan om partipolitik ofta togs upp i debatten även av andra än oss ledde nog till ett hårdare språkbruk i opinionsbildningen framförallt veckan innan valet.

Växjö stift

Gör ett bra resultat på många håll i stiftet. De lokala grupperna har på olika sätt varit synliga och delat ut mycket information i brevlådor och på gator och torg. Vi ser tyvärr att de större städerna minskar en del, både Jönköping, Växjö och Kalmar. Till stor del hänger det ihop med nya grupper som ställer upp där.

Den nya gruppen i Bankeryd som anslutit sig till POSK gör ett fint resultat och får egen majoritet med 51,78% av rösterna. Egen majoritet får också grupperna i Gränna-Visingsö med hela 82,64% och Torsås med 52,77%. Till framgångarna ska också nämnas Gislaved som ökar från 7 till 11 mandat och blir med sina 31,91% den klart största gruppen. Gruppen i Ryssby-Åby som startade inför valet 2017 går också bra och ökade till 5 mandat och 32,53%. Även Nässjö lyckas öka från 8 till 9 mandat och är största grupp.

Till stiftsfullmäktige ökar vi nästan 2% och blir den näst största gruppen med 10 mandat och 20,37%. Medan vi till kyrkomötet behåller våra 3 mandat och ökar procentuellt. Resultatet visar att valkretsar med lokala grupper som gått bra ger betydligt bättre utdelning i röster till stift och kyrkomötet.