Mitt i fastan

Skrivet av

Fastekampanjen pågår för fullt. En massa inspiration finner du på Svenska kyrkans webbplats och på intranätet.

Det finns bland annat filmer som ni kan använda i församlingsarbetet eller när ni ska ha kollekt. Har ni möjlighet så kan ni till exempel visa den här filmen i samband med kollekten.

Det finns alltså en massa information, affischer, förslag på aktiviteter, filmer och bilder på Svenska kyrkans webbsida och intranätet. Det är bara att hämta och lära sig mer.

http://www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete

http://www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete/nu-pagar-fastekampanjen-var-med-och-utrota-hungern

Ur POSKs vision och program:
Internationellt arbete

Svenska kyrkans internationella arbete finansieras med insamlade medel, gåvor, anslag samt bidrag från till exempel Sida. POSK anser att de administrativa kostnaderna helt ska överföras till Svenska kyrkans nationella nivå, så att inga insamlade medel behöver användas till administrativa kostnader i Sverige. Arbetet med opinionsbildning är viktigt och bör fortsätta, liksom stödet att rekrytera och utbilda internationella ombud i församlingarna och stödet till vänförsamlingsprojekt. POSK anser att pastoraten bör anslå medel till internationell diakoni och mission. Det är angeläget att lära av och stödja internationella kontakter.

Medlem, medlem på väggen där…

Skrivet av

Medlemsstatistiken för Svenska kyrkan kom häromdagen. Så här skriver Svenska kyrkan på sin webbsida>>

Preliminär medlemsstatistik för 2013 [2014-03-11]

Svenska kyrkans preliminära medlemsstatistik för 2013 visar att 65,9 procent av befolkningen, 6,4 miljoner personer, tillhör Svenska kyrkan.

Antalet medlemmar i Svenska kyrkan minskade under 2013 med 1,4 procent jämfört med året innan. Sammanlagt valde 71 693 personer (1,13 procent av medlemmarna) att lämna kyrkan. Siffran är betydligt högre än året innan, men samtidigt ungefär lika stor som sist det var kyrkoval. Valåret 2009 lämnade 1,10 procent av medlemmarna Svenska kyrkan.  

Antalet personer som under 2013 aktivt valde att gå med i Svenska kyrkan, 8 355 stycken, är det högsta under 2000-talet. Till aktivt inträde räknas nya medlemmar som är 12 år eller äldre.

Förra året blev även 51 658 barn under 12 år medlemmar i Svenska kyrkan i samband med att de döptes. Av barn med minst en kyrkotillhörig förälder döptes 69,7 procent. Andelen döpta barn av alla nyfödda är 48,4 procent.

Under 2013 avled 73 718 av Svenska kyrkans medlemmar och totalt minskade andelen medlemmar i Svenska kyrkan med 1,4 procent jämfört med 2012.

På webbsidan hittar du en länk med uppgifter så att du kan hitta ditt eget stift och din egen församling. Siffror som är bra att ha till hands när ni i kyrkoråd och andra styrelser ska planera verksamhet och lägga er budget.

Ska vi vara oroliga eller är detta helt naturligt? Ja, jag tror att vi kan svara ja på båda frågorna. Det är klart att vi ska vara oroliga. Samtidigt är det naturligt. Så länge som vi lever i ett sekulariserat samhälle där det är svårt att få prata om Jesus Kristus som den levande frälsaren så kommer medlemsantalet att minska.

Både Kyrkans Tidning och Dagen väljer att skriva om statistiken och lyfter både det negativa och det positiva.
Kyrkans Tidning: Färre än hälften av barnen i Sverige döps>>
Kyrkans Tidning: Näst största medlemstappet någonsin>>
Dagen: Färre än hälften av alla svenska barn döps i Svenska kyrkan>>

Jag fick i går frågan från en person jag träffade på en kurs (och som såg att jag hade något med Svenska kyrkan att göra) varför hon skulle fortsätta vara medlem i Svenska kyrkan. Hon kallade sig själv agnostiker och trodde inte på Gud, sa hon.

I mitt svar lyfte jag fram alla diakonala uppgifter som Svenska kyrkan gör både i församlingar, institutioner och utomlands via internationella arbetet och utlandskyrkorna. Och sen lyfte jag även kulturskatterna och kyrkorna.

Och sen sa jag att jag som kristen också tyckte det var viktigt med gudstjänsterna, men att jag förstod att det inte var något som hon prioriterade.

Hon tackade för mitt svar och verkade ta det till sig. Hon hade haft samma diskussion med en annan kompis (som heller inte var kristen) men som hade sagt att hon ville vara kvar i kyrkan, just av de anledningar som jag nämnt.

I POSKs Vision och program:

Svenska kyrkan har uppdraget att ge tron vidare i varje tid. POSK anser att det är nödvändigt med en genomarbetad missionsstrategi som är välkomnande och sändande, där varje människa uppfattas som en gåva och en resurs i församlingen. För dem som i vuxen ålder närmar sig kyrkan ska församlingen kunna erbjuda en genomtänkt och inbjudande vuxenundervisning där människor möts med respekt och erbjuds stöd att växa i kyrkans tro och gemenskap.

För en öppen folkkyrka är det angeläget att skapa relationer med så stora delar av befolkningen som möjligt. Detta sker genom de kyrkliga handlingarna vid avgörande tidpunkter i människors liv – dop, konfirmation, vigsel, begravning – och genom själavård, diakonal/social verksamhet, undervisning, kulturaktiviteter samt delaktighet och ansvarstagande i samhället. Centrum i kyrkans liv är gudstjänsten – utan gudstjänst ingen kyrka.

FOTO: IKON

Kyrkoåret i din telefon

Skrivet av

Gabriel Fjellander har tillsammans med Anton Malmquist tagit fram en ny app som heter ”Kyrkoåret”. Appen hjälper dig att hitta rätt text till rätt söndag, böner, färg och antal ljus.

Så här skriver Fjellander och Malmquist i sitt pressmeddelande:

Idag släpps den nya appen Kyrkoåret, som hjälper till att hålla reda på Svenska kyrkans sön- och helgdagar under året. Kyrkoåret öppnas alltid på den helgdag som är aktuell just nu och har en kalender där man kan se alla kyrkoårets dagar.

Kyrkoårsappen visar också information om helgdagarna: temat, Dagens böner, aktuella bibeltexter, vilken liturgisk färg den har och hur man kan smycka kyrkan med ljus och blommor. För varje helgdag finns också en psalmvers från psalmboken som passar för just den dagens tema.

Kyrkoåret släpps idag som app för Android-telefoner och för iPhone och iPod Touch och kostar 28:- i Google Play respektive App store. Appen gör det mycket smidigare för såväl anställda som vanliga gudstjänstdeltagare att följa med i kyrkoåret, med dess teman, texter och böner.

Med Kyrkoåret behöver man inte längre slå upp söndagens texter och böner längst bak i psalmboken, nu finns allt bara ett eller ett par klick bort!

Vi som ligger bakom Kyrkoåret heter Anton Malmquist och Gabriel Fjellander och vi är studenter och programmerare uppvuxna i Växjö stift som nu bor i Göteborg. Vi har tillsammans flera decennier av kyrkogångserfarenhet och har själva slagit upp söndagar i Evangelieboken hundratals gånger. Gabriel har tidigare släppt apparna Tidegärden, som är en komplett tidegärdsbok för mobilen, och Bibeln idag, som innehåller Bibeln idags bibelläsningsschema i app-format.

För mer information kontakta:
Gabriel Fjellander fjellander@me.com 0730-524970!
Anton Malmquist anton.malmquist@me.com 0707-443018
Hemsida: www.kyrkoarsappen.se
Twitter: @kyrkoaret
Facebook: www.facebook.com/kyrkoaret

Tillsammas för livet

Skrivet av

Tillsammans för livet – mission och evangelisation i en värld i förändring. Det är namnet på det dokument som presenterades vid Kyrkornas världsråds generalförsamling i Busan förra året.

Nu har jag läst dokumentet och jag har skrivit följande bokrecension på min bokblogg>>

Tillsammans för livet
Mission och evangelisation i en värld i förändring
Kyrkornas världsråd
Svenska missionsrådet och Sveriges kristna råd
54 sidor
2013

Det här är ett missionsdokument som är framtaget av Kommissionen för mission och evangelisation (CWME). Arbetet med dokumentet har hållit på sedan 2006 och presenterades vid Kyrkornas världsråds (KV) generalförsamling 2013 i Busan. KV centralkommitté godkände enhälligt dokumentet redan 5 september 2012.

Detta dokument ersätter det som antogs 1982 "Mission och evangelisation: Ett ekumeniskt dokument".

Dokumentet är uppdelat i 112 punkter. Korta stycken som beskriver vad mission och evangelisation är. Mycket ord. Mycket religiösa meningar. En del är stycken är riktigt bra – annat känns mest som en radda av religiösa  – ja, jag vill inte säga floskler – men ord, ord, ord.

Det pratas väldigt mycket om Anden, om den heliga Andes mission genom den treenige Gudens mission. Boken bygger på fyra huvudrubriker

  1. Missionens Ande: Livets andetag
  2. Frihetens Ande: Mission från mariginalerna
  3. Gemenskapens Ande: Kyrka i rörelse
  4. Pingstens Ande: Goda nyheter för alla

De sista 10 punkterna (102-111) sammanfattar dokumentet.

  1. Vi hävdar att syftet med Guds mission är liv i överflöd (Joh 10:10) och det är kriteriet för hur vi identifierar mission.
  2. Vi hävdar att mission börjar med Guds skapelseakt och fortsätter i återskapandet, genom den heliga Andens livgivande kraft.
  3. Vi hävdar att spiritualitet är den källa som ger kraft för mission och att mission i Anden är förvandlande.
  4. Vi hävdar att Guds Andes mission är att förnya hela skapelsen.
  5. Vi hävdar att dagens missionsrörelser växer fram från det globala syd och öst, går i flera riktningar och är mångfasetterade.
  6. Vi hävdar att marginaliserade människor är aktörer för mission och utövar en profetisk roll som understryker att livets överflöd är till för alla.
  7. Vi hävdar att Guds ekonomi bygger på värderingar av kärlek och rättvisa för alla och att en förvandlande mission står emot avgudadyrkan av den fria marknadsekonomin.
  8. Vi hävdar att evangeliet om Jesus Kristus är goda nyheter för alla åldrar och platser och att det bör förkunnas i kärlekens och ödmjukhetens ande.
  9. Vi hävdar att dialog och samverkan för livets skull är en del av mission och evangelisation.
  10. Vi hävdar att Gud rör vid och ger kyrkan kraft i mission.

Jag hoppas att det här blir ett dokument som diskuteras ute i församlingarna. Jag tror att det behövs.
Jag saknar att det pratas ganska lite om Jesus Kristus (även om det finns några skrivningar) i dokumentet. Men det gäller att komma ihåg att det är ett dokument som är framtaget tillsammans med flera olika kristna kyrkor och är antaget av Kyrkornas världsråd.

Här kan du läsa hela dokumentet:

 

 

I POSKs vision och program står det:
POSK anser att det ekumeniska arbetet ska drivas vidare med kraft. Detta sker nationellt i Sveriges Kristna Råd. Det görs även genom stöd åt lokalt ekumeniskt arbete för att stärka den kristna gemenskapen. Det sker också internationellt inom Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF).

POSK menar att anslagen till dessa organisationer bör prioriteras och att ett närmare samarbete mellan KV och LVF bör eftersträvas. Vidare bör Svenska kyrkan arbeta för att bättre kontakter skapas mellan KV och de kyrkofamiljer som hittills valt att stå utanför det ekumeniska arbetet. Svenska kyrkan har en lång tradition som brokyrka och därför ett särskilt ansvar att arbeta för kyrkans synliga enhet.

Den ökade integrationen inom Europa kräver förstärkta resurser framförallt till den europeiska kyrkogemenskapen (KEK) för bevakning av och påverkan på det arbete som EU bedriver inom framför allt det sociala området och i invandringsfrågor.

Församlingarnas medarbetare behöver vara trygga i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära liksom i sin egen personliga tro och identitet för att kunna verka i dialog med den nyandlighet, allmänreligiositet och sekularisering som präglar vår tid. I det allt mer mångkulturella och mångreligiösa samhället har vi som kyrka också ett ansvar att mötas i religionsdialog.

Kvinnor som leder kristenheten framåt – ser man på…

Skrivet av

Tidningen Dagen gjorde fredagen 7 mars en lista med kristna kvinnor i Sverige som leder kristenheten framåt. Hur de gjort listan eller vilka kriterier som varit aktuella framgår inte – men det är glädjande att se att av nitton kvinnor så är elva från Svenska kyrkan. Och två av dessa är POSKare.

Här får du hela listan:

  1. Ulrika Erlandsson, ordförande för Katolska pedagogiska nämnden
  2. Karin Burstrand, vice ordförande för Europeiska kyrkokonferensen, KEK
  3. Amanda Carlshamre, förbundsordförande Svenska Kyrkans Unga
  4. Lotta Säfström, direktor och vd för Göteborgs kyrkliga stadsmission
  5. Karin Hultberg, ordförande för Svenska alliansmissionen
  6. Wanja Lundby-Wedin, första vice ordförande i kyrkostyrelsen
  7. Sofia Walan, generalsekreterare för Kristna fredsrörelsen
  8. Antje Jackelén, biskop i Lund, från 15 juni ärkebiskop
  9. Ann.Sofie Lasell, ordförande för Equmeniakyrkan
  10. Sofia Camnerin, biträdande kyrkoledare för Equmeniakyrkan
  11. Marika Markovits, verksamhetschef på Stockholms stadsmission
  12. Helena Engkvist, missionsföreståndare för Folk & Språk
  13. Carina Etander Rimborg, kyrkomötets andre vice ordförande
  14. Karin Perers, kyrkomötets ordförande
  15. Cristina Grenholm, kyrkosekreterare
  16. Tuulikki Koivunen Bylund, biskop i Härnösand
  17. Marie Willermark, Frälsningsarmens högsta ledare i Sverige
  18. Eva Christina Nilsson, generalsekreterare för Svenska missionrådet
  19. Eva Brunne, biskop i Stockholm

Det finns givetvis mängder av duktiga kvinnor som gör massor av goda saker för kristenheten, men det är roligt att vara med på listan.

Vill du läsa tidningen dagen kan du göra det här (sidan 12-13):

 

Matbussar för att utrota hungern

Skrivet av

Svenska kyrkan skriver i ett pressmeddelande om aktioner under fasteinsamlingen: Svenska kyrkan på food truck-turné>>

Som en del av årets fastekampanj – ALLT för att utrota hungern – åker Svenska kyrkan på food truck-turné. Totalt görs tio stopp runt om i landet.  Ett av målen med årets fastekampanj är att samla in 34 miljoner kronor till kampen för alla människors rätt till mat.

Svenska kyrkan åker den 14-29 mars på en food truck-turné för att skapa uppmärksamhet kring hungersituationen i världen. Det rullande gatuköket kommer att servera två soppor inspirerade av köken i Haiti och Kambodja, som är fokusområden för årets kampanj. Sopporna är framtagna av David Frenkiel och Luise Vindahl Andersen som står bakom den vegetariska matbloggen Green Kitchen Stories. En sopplunch kostar 50 kronor och pengarna går till insamlingen. Food trucken erbjuder också en plusmeny där man i stället för att köpa mer mat till sig själv skänker ett mål mat till en medmänniska i ett annat land.

Under kampanjperioden besöker Svenska kyrkans food truck tio församlingar runt om i landet. Vid varje destination aktiveras food trucken i samarbete med den lokala församlingen i syfte att driva intresse och engagemang för fastekampanjen lokalt.

– Det är viktigt att vi skapar uppmärksamhet för kampanjen men framför allt är det viktigt för de människor som lever i utsatthet runt om i världen. Ett sätt att göra det är genom vår egen annorlunda food truck. En lunch från vår food truck både smakar och gör gott, säger Claes Anckarman, projektledare för fastekampanjen.

Stockholm första anhalten
Det första stoppet äger rum den 14 mars på Tulegatan i Stockholm klockan 11:00-13:30. Ärkebiskop Anders Wejryd är då på plats och hjälper till att servera soppa till allmänheten. Även Claes Anckarman, projektledare för fastekampanjen, kommer vara på plats. Se turnéplan nedan.

ALLT för att utrota hungern
Idag går över 842 miljoner människor hungriga. Orsakerna till att så många inte har tillräckligt med mat är komplexa men i grunden handlar det om fattigdom, demokrati och rättvisa.
Därför bedriver Svenska kyrkan, som en av Sveriges största biståndsorganisationer, ett brett och omfattande arbete för en rättvis värld utan hunger, fattigdom och förtryck. För fjärde året i rad är temat för fastekampanjen ALLT för att utrota hungern – en uppmaning till svenska folket att aktivera sig i kampen för en bättre och mer rättvis värld.

Fastekampanjen pågår mellan 2 mars och 13 april.

För mer information, kontakta:Ewa Almqvist,
pressekreterare Svenska kyrkan
Tel: 018-16 96 77 eller 0705-46 96 77
E-post: ewa.almqvist@svenskakyrkan.se

Turnéplan för Svenska kyrkans FOOD TRUCK:
Fredag 14/3 – Stockholm (Tulegatan)
Lördag 15/3 – Västerås
Söndag 16/3 – Uppsala
Tisdag 18/3 – Lerum
Fredag 21/3 – Göteborg
Lördag 22/3 – Halmstad
Söndag 23/3 – Malmö
Tisdag 25/3 – Höör
Torsdag 27/3 – Vårgårda
Lördag 29/3 – Stockholm (Täby)

Tider: från kl 11 till ca 13-13.30

Världsböndagen 7 mars

Skrivet av

Världsböndagen firas i mer än 170 länder runtom på vår jord den första fredagen i mars. 2014 blir det den 7 mars, alltså i dag!

Böner beds på mer än 1000 språk med början när gryningen kommer i Tonga och slutar 40 timmar senare i Alaska. I Sverige har vi varit med i 74 år och samlas på ca 400 platser.

Från solens uppgång till dess nedgång – samma gudstjänst firas runt hela jorden samma dygn den första fredagen i mars. Samma gudstjänst i Nya Zeeland, Australien, Asien, Afrika, Europa, Amerika ända bort till Hawaii. En syskonskara som omringar hela vår jord – i förbön för fred och kristen enhet. Böner beds på mer än 1000 språk med början när gryningen kommer i Tonga och slutar 40 timmar senare i Alaska. I Sverige har vi varit med över 80 år – sedan 1931 – och samlas på ca 400 platser.

Varför kallas det just kvinnornas böndag?
Ett enkelt svar är att det började bland kvinnor och spontant inte minst under de senaste decennierna engagerat ständigt nya kvinnogrupper. I Sverige har man fått många bevis på vad denna gemenskap med åtföljande ansvar betytt för framför allt kvinnor i tredje världen – men faktiskt också i vårt land. Men den allt vanligare tillskriften Världsböndagen anger en vidare syftning än till en dag då just kvinnor aktiveras. Alla intresserade inbjuds vara med.

Läs mer på Sveriges Ekumeniska Kvinnoråds webbsida här>>

Fortsatt stabilt förtroende för Svenska kyrkan

Skrivet av

I Göteborg pågår just nu MEG Mediedagarna>> i Göteborg. I samband med dessa dagar har Medieakademin presenterat sin förtroendebarometer. De tittar på samhällsfunktioner, stora företag, medier som tidningar, sociala medier, TV och internet. De mäter helt enkelt det mesta.

Och det vi kan konstatera är att Svenska kyrkan håller sig ganska stadigt fast vid sina senaste noteringar i förtroendebarometern. Till och med en liten svag uppgång med sina sammanlagt drygt 36 procentandel som har mycket/ganska stort förtroende för Svenska kyrkan.

I listan över förtroende för samhällsinstitutioner så hamnar Svenska kyrkan på 10:e plats (9:e 2013) även om det är ett högre procentantal än förra året. Men eftersom förtroendet har ökat för alla tappar Svenska kyrkan ändå en placering. Före kyrkan ligger bland annat facken, riksdagen och riksbanken.

Vad säger det här om Svenska kyrkan egentligen? Det skulle vara intressant att höra Medieakademin analysera de (något för Svenska kyrkans KOM-dagar?)t – och kanske låta vår forskningsavdelning på kyrkokansliet analysera det.

 http://medieakademien.se/

http://medieakademien.se/aktuellt/#medieakademin-presenterar-fortroendebarometern-pa-mediedagarna-goteborg

http://medieakademien.se/#publikationer

Kyrkans Tidning: Ökat förtroende för Svenska kyrkan>>

Var går gränsen? Dags att börja prata öppet!

Skrivet av

Personligen är jag emot dödshjälp. Jag är däremot för livshjälp.

Jag har flera gånger försökt att lyfta frågan om dödshjälp och Svenska kyrkans syn på detta i kyrkomötet. Utan att jag upplevt att frågan har kommit något längre.

Kyrkans Tidning skrev om detta 2007.
Kyrkans Tidning: Svenska kyrkan mot aktiv dödshjälp>>

I Belgien har man nu infört en lag som tillåter eutanasi (dödshjälp) på barn. I Holland finns en liknande lag men där måste barnen vara 12 år för eutanasi. I Belgien finnas alltså inte denna åldersgräns.

Protesterna från kyrkorna har varit starka, men det har inte hjälp.

Dagen: Fyraåring vädjar till belgiske kungen>>
Dagen: Belgien inför dödshjälp för barn>>
Dagen: Belgiens kung godkände dödshjälp för barn>>

Jag säger inte att detta är enkla frågor, inte på något sätt. Jag kan förstå att man, när man ser nära och kära plågas, mycket väl vill hjälpa till att stoppa ett lidande. Jag kan förstå att man, när man vet att man ska dö, vill kunna få bestämma själv.

Trots det så tycker jag att det är viktigt att Svenska kyrkans inställning till dödshjälp och assisterat självmord ska vara tydlig och klar. Precis som den är det när det gäller dödsstraff.

De etiska diskussionerna om liv och död måste få vara en aktiv diskussion. Stötas och blötas. För och emot. Avvägningar, för- och motargument.

I ett föränderligt samhälle så flyttas de etiska gränserna hela tiden åt olika håll – Svenska kyrkan måste vara med och vara en aktiv del i alla dessa diskussioner. Utifrån en teologisk synvinkel, utifrån en ekumenisk synvinkel, utifrån en kristen synvinkel. Det som vi tyckte var otänkbart förut är plötsligt helt accepterat. Då är det viktigt att vi vet varför.

Frågan om dödshjälp, eutanasi, är inget som POSK som nomineringsgrupp har diskuterat eller tagit ställning till eller skrivit om i sitt program. Jag vill påpeka att detta är mina personliga åsikter!