Svenska kyrkan och bokmässan

Svenska kyrkan – genom Se människan-scenen är den största utställaren under Bok och biblioteksmässan i Göteborg.

http://www.svenskakyrkan.se/semanniskan

http://www.bokmassan.se/

Varför ska Svenska kyrkan finnas med på bokmässan – ligger verkligen detta inom Svenska kyrkans kompetensområde?

Det Svenska kyrkan gör är att genom aktuella böcker lyfta de eviga och viktiga frågorna om Gud, kultur och livet genom det offentliga samtalet.

Svenska kyrkans monter är en av de mest besökta under hela mässan. I år kan man bland annat få höra på Mpho och Desmond Tutu som pratar om sin nya bok och Förlåtelse.

Läs hela programmet här:

 

 

PS Under flera år så har Bok och biblioteksmässan krockat med första sessionen av kyrkomötet. Det har fått till följd att flera av biskoparna (som håller ofta håller samtal på scenen) smiter från kyrkomötet (där de ska vara med!) och ger sig av till Göteborg.

Men nu har presidiet, efter samråd, beslutat att flytta kyrkomötet en vecka. Tyvärr inte förrän 2017. Men nu är det åtminstone beslutat!

Vad gör Svenska kyrkan egentligen?

Det kom ett nyhetsbrev i dag från Svenska kyrkans internationella arbete där de berättar om sina akutinsatser och sina långvariga insatser för kristna och nödlidande världen över.

Du kan läsa hela brevet här>>

Så  här inleder Erik Lysén, chef för Svenska kyrkans internationella arbete, brevet:

Välkomna tillbaka efter en ovanligt varm sommar. Jag hoppas att ni haft en fin tid och gjort sådant som hör årstiden till. Men sommaren har också kantats av mörka moln och det är med bestörtning vi följer utvecklingen i Mellanöstern.

Människor har dödats och skadats i Gaza och Syrien och utvecklingen i Irak, där kristna assyrier och andra minoritetsgrupper hotats till livet och fördrivits från sina områden, är förfärande. Miljontals människor befinner sig nu på flykt och hjälpbehoven är enorma.

Just nu arbetar vi med akuta humanitära insatser, i första hand med att ge fler människor trygghet och skydd samt tillgång till vatten, mediciner, sjukvård och tillfälliga bostäder. Som kyrka engagerar vi oss både i det konkreta hjälparbetet och i det globala ekumeniska nätverket för att försöka få stopp på våldet och främja en fredlig utveckling i regionen.

Ert engagemang och stöd är ovärderligt för att vi ska kunna bidra till att hjälpa människor som nu lever under mycket svåra omständigheter. I flera svenska städer har det hållits och kommer att hållas ekumeniska manifestationer till stöd för kristna grupper i Irak och Syrien.

I september uppmärksammar Svenska kyrkan världsveckan för fred i Palestina och Israel, vilket känns mer angeläget än någonsin. 

Erik Lysén, chef för Svenska kyrkans internationella arbete

En sak som nyhetsbrevet tar upp är att numret för att skicka in SMS-gåvor är ändrat.

Gåvor via sms – nytt nummer är 72905

Från och med 1 augusti har Svenska kyrkans internationella arbete ny sms-leverantör och nytt sms-nummer för gåvor – 72905. Det gamla numret har upphört.

Ge snabbt och enkelt utan kontanter
Idag är det allt färre som bär på kontanter. Sms-gåvor är därför ett bra gåvoalternativ, som dessutom är ett snabbt och enkelt sätt att stödja Svenska kyrkans internationella arbete. För att ge en gåva skickar givaren ett sms-ord, exempelvis ordet HOPP, till nummer 72905.

Givaren bidrar då med 50 kronor som dras på mobilräkningen. Som bekräftelse på gåvan får givaren ett svarsmeddelande till sin mobil.  Se lista med aktuella sms-ord i faktaruta. Läs mer här>>

Samla in via sms i församlingen
I många församlingar finns ett behov av att ta emot kontantlösa gåvor, bland annat vid kollekter och vid kampanjinsamlingar. Sms-gåvor är ett enkelt alternativ till kontanter. Genom att uppmana församlingens besökare att skicka ett sms till något av de aktuella sms-orden bidrar de till Svenska kyrkans internationella arbete.

Se till att nya numret sprids!
I allt nytt material med gåvouppmaning via sms måste nummer 72905 anges som mottagarnummer. I samband med bland annat kampanjer finns en del trycksaker med gåvouppmaningar till det gamla numret. Det kan vara en god idé att gå igenom gammalt tryckt material och slänga inaktuella foldrar och broschyrer, särskilt de som hänvisar till det gamla numret (72950).

109 motioner

109 motioner kommer kyrkomötet att behandlas under höstens två sessioner. Samt 3 skrivelser från kyrkostyrelsen.

Mynewsdesk: Samhällsfokus i årets motioner>>

Som vanligt är det stor bredd på motionerna och en del av motionerna är väl ganska tveksamma om de överhuvudtaget tillhör kyrkomötets bord. Men presidiet valde att låta alla motioner komma upp för behandling.

En viss omfördelning av motionerna har skett så att det blir en jämnare fördelning mellan utskotten. Detta kommer kyrkomötets ledamöter att få brev om senast måndag.

Hur fördelar sig då motionerna mellan de olika nomineringsgrupperna? De motioner där flera personer från olika grupper har motionerat räknas flera gånger – därför blir summan inte 109.

  • Frimodig kyrka (FK) 20 motioner
  • Sverigedemokraterna (sd) 16 motioner
  • POSK 15 motioner
  • Centern (C) 11 motioner
  • Miljöpartister i Svenska kyrkan (MPSK) 11 motioner
  • Fria liberaler i Svenska kyrkan (FiSK) 10 motioner
  • Socialdemokraterna (S) 9 motioner
  • Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK) 5 motioner
  • Öppen kyrka (ÖKA) 5 motioner
  • "Vilde" (fd Sverigedemokrat) 5 motioner
  • Biskopar 2 motioner
  • Borgerligt alternativ (BA) 1 motion

Dessa motioner kommer från eller medverkar någon POSKare i:

  1. Barnportal på nätet; Anders Brunnstedt mfl
  2. Definiera "rikstäckande verksamhet"; Anders Roos mfl
  3. Kristna i mellanöstern; Anders Roos mfl
  4. Politik och religion i Mellanöstern; Anders Roos mfl
  5. Begränsning av möjlighet till brevröstning med bud i kyrkoval; Boel Johansson
  6. Utvärdering av valet till församlingsråd; Anders Brunnstedt mfl
  7. Förslag till instruktion för Svenska kyrkans arvodesnämnd; Bertil Persson
  8. Kyrkohandbok del II; Hans-Olof Andrén
  9. Teologisk otydlighet om ersättningsteologin; Johanna Andersson
  10. Kyrkoantikvarisk ersättning till övertaliga kyrkor; Gunvor Torstensson mfl
  11. Nationellt program för praktik för unga; Marie Rydén Davoust mfl
  12. Klimatmål för kyrkomötet, kyrkostyrelsen samt organ och råd; Eva-Maria Munck mfl
  13. Större generationsspridning i beslutande organ; Eva-Maria Munck mfl
  14. Kyrkohandbokens relation till tidigare ekumeniska och läromässiga ställningstaganden; Ola Isacsson mfl
  15. Ändra formerna för kyrkoval; Per Lindberg

Det kan hända att några av rubrikerna på motionerna är ändrade. Motionerna kommer i sitt redigerade skick (så att alla motioner använder samma mall) att läggas ut de närmaste dagarna på http://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/motioner

Ledamöter i kyrkomötet kommer i eftermiddag att få motionerna på e-post och de skickas via post i morgon.

Det som händer på kyrkokansliet nu är att sekreterarna i de olika utskotten skriver recit på alla motioner – det vill säga en bakgrundstext om den aktuella frågan. Reciterna skickas sedan ut (troligen 11 september) till alla ledamöter så att man har möjlighet att läsa in sig på sina frågor i förväg.

När frågan sedan diskuteras i utskottet har alla samma förförståelse för frågan, kan eventuellt komplettera med ytterligare kunskap och sedan kan själva sakfrågan börja diskuteras direkt.

Allt som sägs och diskuteras i utskotten stannar i utskottet – det är ett slutet möte. Det är viktigt att detta är klart – så att man kan ha en öppen och hög diskussionsnivå i sitt utskott. Utskottets mening och förslag presenteras i deras betänkanden som sedan behandlas av kyrkomötet.

Jag har under dagen i dag varit och planerat höstens kyrkomöte (eftersom jag sitter i presidiet). Vi har bland annat pratat om inledningen som i år kommer att ske med en gudstjänst i Domkyrkan för att sedan övergå till högtidligt invigning av mötet (fortfarande i Domkyrkan). Efter den ceremoniella delen i kyrkan gör mötet ett uppehåll för att de inbjudna gästerna ska kunna lämna mötet och samtidigt sker en förflyttning till Uppsala Konsert och Kongress där den formella delen av kyrkomötet fortsätter.

Alla handlingar och schema finner du på kyrkomötets webbplats
www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet

 

 

Förföljda kristna

Så är jag tillbaka vid skrivbordet efter semestern. Jag hade tänkt att börja med att skriva om de motioner som kommit in till kyrkomötet – men jag vill istället lyfta frågan om förföljelsen av kristna i Mellanöstern.

Det har vid flera tillfällen under året höjts röster i det offentliga rummet att Svenska kyrkan inte gör något när det gäller de förföljda kristna. Att det inte är några demonstrationer, att det inte görs några uttalanden. Att Svenska kyrkan tiger still. Här är några exempel:

2014 02 25 DN Förföljda kristna: Den viskande kyrkan>>

2014 07 28 Corren: Kristna förföljs men Svenska kyrkan likgiltig>>

2014 08 10 GP: Sen reaktion på våldets Irak>>

2014 07 23 Kyrkans Tidning: Kristna tvingas konvertera under dödshot>>

2014 08 08 Kyrkans Tidning SKR uppmanar till stöd och förbön för situationen i Mellanöstern>>

På detta har det skrivit olika svar. Här kommer några exempel:

Stockholms stift: 2014 08  Biskop Eva Brunne med och visar stöd för förföljda kristna>>

2014 07 12 SvD Vårt engagemang för kristna i Irak är starkt>>

2014 07 24 Sv Utrensningen beseglas med ett n>>

2014 08 02 Dagen Runt 2 000 visade sitt stöd för Iraks kristna>>

2014 08 08 Svenska kyrkan: Kyrkornas världsråd vädjar för kristna i Irak>>

Och så här skrev dåvarande ärkebiskop Anders Wejryd den 26 februari 2014 med anledning av Helmersons ledare 25 februari 2014.

Vad som hörs och vad som görs

Det går utmärkt att utifrån folkrätten plädera mot Israels agerande på ockuperade områden och samtidigt höja rösten för kristna i grannländerna. En kyrka som Svenska kyrkan ska hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Vårt långsiktiga tysta arbete för utsatta kristna behöver höras mer, men det som sker är uppenbarligen inte alltid intressant för media och i vissa fall inte lämpligt att offentliggöra.

I september 2013 skrev jag som ordförande i Sveriges kristna råd, tillsammans med andra kyrkoledare, debattartikeln "Snart inga kristna kvar i Mellanöstern">> i en av de stora tidningarna.

För ett och halvt år sedan möjliggjorde Svenska kyrkan en hearing i Genève, i anslutning till FN, om hädelselagstiftningens följder för minoriteter i Pakistan. För ett par veckor sedan deltog jag i en samling av kristna ledare i mellanöstern och Egypten för att klargöra för FN:s medlare Brahimi att de stora kyrkorna vill ha en sekulär stat i Syrien och att de fruktar majoritetsstyre utan respekt för andra grupper med hemortsrätt.

Idag kom jag hem från Pakistan efter bland annat en uppvaktning hos guvernören i Punjab där jag särskilt tog upp hädelselagstiftningen och de kristnas situation.

Svenska kyrkan driver ett omfattande stöd för utsatta kristna och håller nära kontakter bland annat med Egyptens kyrka. Precis som när Svenska kyrkan in på åttiotalet finansierade församlingslokaler och kyrkoreparationer i Sovjetblocket, utan att det blev särskilt känt i Sverige eftersom de kristna där fruktade för sin säkerhet, så sker väldigt mycket av stödet till utsatta kristna i det tysta.

För tyst, kanhända, eftersom vissa missuppfattar balansen i vårt agerande, däribland även Erik Helmersson.

Anders Wejryd, ärkebiskop i Svenska kyrkan och ordförande i Sveriges kristna råd.

Flera av motionerna till årets kyrkomöte tar upp frågan om de förföljda kristna i mellanöstern. Detta är alltså inte en fråga om Svenska kyrkan inte är medveten om eller inte agerar på. Men allt får, som Wejryd skriver, inte medial uppmärksamhet. Och allt ska heller inte ha det.

Den etniska utrensningen som sker är förfärligt och kan inte på något sätt sanktioneras. Var den än händer eller vem som än utsätts för den.

Ur POSKs vision och program>>:

POSK anser att det ekumeniska arbetet ska drivas vidare med kraft. Detta sker nationellt i Sveriges Kristna Råd. Det görs även genom stöd åt lokalt ekumeniskt arbete för att stärka den kristna gemenskapen. Det sker också internationellt inom Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF).

POSK menar att anslagen till dessa organisationer bör prioriteras och att ett närmare samarbete mellan KV och LVF bör eftersträvas. Vidare bör Svenska kyrkan arbeta för att bättre kontakter skapas mellan KV och de kyrkofamiljer som hittills valtatt stå utanför det ekumeniska arbetet.

Svenska kyrkan har en lång tradition som brokyrka och därför ett särskilt ansvar att arbeta för kyrkans synliga enhet.Den ökade integrationen inom Europa kräver förstärkta resurser framförallt till den europeiska kyrkogemenskapen (KEK) för bevakning av och påverkan på det arbete som EU bedriver inom framför allt det sociala området och i invandringsfrågor.

Bilden är den arabiska bokstaven för N som betyder Nasare (kristen) som de kristna tvingas använda.

Om du vill sätta bokstaven på din facebook-bild eller twitter så hämtar du bilden här>>