fbpx

Kyrkan ska styras av tro och teologi

Skrivet av

Igår den 17 augusti, på POSKs 30-årsdag infördes passande nog en debattartikel från Anders Brunnstedt i VLT (Västmanlands läns tidning)  Som vanligt, när det kommer från Brunnstedts penna, välskriven med talande argument för POSKs sak.

”Förtroendevalda som rekryteras av partierna kan göra ett bra arbete och vara engagerade i församlingslivet. Problemet är att de företräder ett parti. Det sätter partipolitiskt tänkande främst och samhällspolitiska idéer blir avgörande i beslut i kyrkans frågor.”

Här kommer det som jag försökt förmedla här i bloggen på sistone. Prioriteringsordningen blir i mina ögon fel när du sätter partitillhörighet eller -sympatisör före kristen. Tro och teologi ska komma före partitillhörighet. Alla är precis lika välkomna till kyrkan. Vill du som socialdemokrat engagera dig i kyrkan, gör gärna det, men sätt kristen framför socialdemokrat.

Jag kan visserligen förstå argument som bland annat Anna Ekström framför i denna artikel i Dagen ”Trots att Anna Ekström menar att banden med riksdagspartierna är på väg att försvinna, vill hon ändå poängtera hur viktigt det är med en ideologi i botten.” Men det är ett argument som endast håller när valsystemet ser ut som det gör idag. Om det blir som jag och POSK vill, att det återigen blir indirekta val till Kyrkomöte och stiftsfullmäktige, och direkta val till församling/pastorat så blir fokuset på person större.

Vill du engagera dig i samhällspolitiken och kyrkan – det är helt okej. Vill du bara engagera dig i kyrkan – det är också helt okej, men om inte POSK (eller liknande nomineringsgrupper) fanns så skulle det vara svårare. Jag förstår argumentet att det är svårt att veta vad du får om du lägger din röst på POSK, men samtidigt ser jag det som ett starkt argument för att det är valsystemet det är fel på. POSK står för mångfald och respekt, det är vad du får om du lägger din röst på POSK

Lägg din röst på POSK om du vill se ett enklare och mindre kostsamt valsystem. Lägg din röst på POSK om du vill slippa politiseringen av kyrkan. Lägg din röst på POSK om du värnar kyrkomusiken!

 

Ur POSKs program:

Vision

POSK har som vision att Svenska kyrkan ska vara en gemenskap som speglar Guds vilja i gudstjänst och liv och som talar tydligt om Jesus Kristus.

POSK vill att Svenska kyrkan ska

  • erbjuda närvaro, gemenskap och växt
  • förmedla befrielse, hopp och livsmod
  • se och ta vara på varje människa som en gåva i församlingens liv
  • respektera individen och glädjas åt mångfalden
  • vara en tydlig röst i samhället och visa på ett liv i rättvisa och frihet
  • ha en organisation och struktur som främjar kyrkans uppdrag
  • vara en brobyggare mellan kyrkor
  • sträva efter en sann och öppen dialog mellan människor av olika tro

POSK bygger den kyrka som Sverige behöver, och ser till att den finns där den behövs. POSK har idéerna för framtiden och vill leda utvecklingen i riktning mot en kyrka som rymmer mångfald och präglas av respekt.

 

Debattartikeln i sin helhet

Lagen om församlingsstyrelse från 1930 införde val till kyrkofullmäktige i Svenska kyrkan. Till att börja med i församlingar med mer än 5000 invånare och från 1942 med mer än 1500 invånare. Det var så de politiska partierna tog makten i kyrkan 1931. Kyrkan var då en del staten och det fanns intresse av att bevaka det. Det är världsunikt att partier är engagerade i ett trossamfund och är otänkbart i andra länder. Partipolitiskt obundna grupper har bildats runt om i Sverige av dem som inte vill verka genom ett parti. Och sedan 1987 finns en riksorganisation för grupperna, POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan.

Kyrkan blev fri från staten år 2000. Ändå ställer tre riksdagspartier upp i årets kyrkoval: Socialdemokraterna, Centern och Sverigedemokraterna. De beskriver sig som sekulära och religiöst neutrala. Är (S) ett sekulärt parti? Partistyrelsen för (S) fastställer ett kyrkopolitiskt program för Svenska kyrkan och dess evangelisk-lutherska bekännelse. Ska (S) ses som ett lutherskt parti?

Förtroendevalda som rekryteras av partierna kan göra ett bra arbete och vara engagerade i församlingslivet. Problemet är att de företräder ett parti. Det sätter partipolitiskt tänkande främst och samhällspolitiska idéer blir avgörande i beslut i kyrkans frågor. Samma problem gäller de formellt fristående grupperna Fria liberaler i Svenska kyrkan, Borgerligt alternativ, Kristdemokrater för en levande kyrka, Vänstern i Svenska kyrkan och Miljöpartister i Svenska kyrkan som står nära partier.

Kyrkan ska styras av tro och teologi. Kyrkopolitiken ska göra det möjligt för olika kyrkliga traditioner att leva sida vid sida, alla med uppdraget att förkunna evangelium om Jesus Kristus i ord och handling. Riktningar som ryms inom Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära ska få verka oavsett vad de kallas – folkkyrkliga eller högkyrkliga, lågkyrkliga eller gammalkyrkliga. Kyrkopolitik håller samman kyrkan. Den teologiska bredden i Svenska kyrkan är en tillgång och olika riktningar kan leva tillsammans i ömsesidig respekt. Det stämmer inte med hur samhällspolitik fungerar där det gäller att bekämpa den som inte har samma syn som en själv.

Vigsel av samkönade par är ett gott exempel på kyrkopolitik i praktiken. Efter omfattande teologiskt arbete, påbörjat på 1970-talet, beslutade kyrkomötet år 2009 att vidga äktenskapet till att omfatta samkönade par. En enskild präst har inte vigseltvång (det togs bort 1976), kyrkoherden ska se till att par som vill bli vigda också blir det. Ordningen fungerar utmärkt sedan 2009 när svensk äktenskapslagstiftning ändrades.

Kyrkopolitikens uppgift är att hålla ihop kyrkan för evangeliets skull. Samhällspolitiken tenderar att slänga ut de som har fel åsikt. Om alla i kyrkan ska tycka lika blir vi en sekt och inte en kyrka!

Vad är då alternativet till de partianknutna grupperna? Jo POSK, Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan. Vi är den näst största gruppen i kyrkomötet. Vi verkar för teologisk mångfald och respekt. Våra kandidater är kunniga och dessutom engagerade i gudstjänst- och församlingsliv. Vår vision är att Svenska kyrkan ska spegla Guds vilja i gudstjänst och liv och tala tydligt om Jesus Kristus.

Anders Brunnstedt kandidat i kyrkovalet, ordförande för POSK i Västerås stift

 

Idag fyller POSK 30 år!

Skrivet av

POSK 30 år

Den 17 augusti 1987, alltså för precis 30 år sedan, bildades POSK. Den obundna kyrkomötesgruppen hade kallat till ett möte i Jakobs församlingshem vid Kungsträdgården i Stockholm. Kyrkomötet sammanträdde på den tiden i augusti i riksdagshuset. ”Syftet med samlingen är att diskutera om det finns behov av att bilda en riksorganisation för partipolitiskt obundna kyrkofullmäktigegrupper.” Så stod det i inbjudan (undertecknad Gunvor Hagelberg – hon var gruppens sekreterare). Och hela 41 personer kom, både kyrkomötesombud och representanter för lokala obundna grupper. Alla stift utom Karlstad och Stockholm var representerade.

Karl-Erik Johansson, de obundnas gruppledare i kyrkomötet, inledde och vi sjöng psalm 370 i den alldeles nya psalmboken. Sedan gavs redogörelser för situationen i de olika stiften. Lokala obundna grupper fanns på många ställen. På vissa håll var de mycket gamla, i Göteborg t ex. Men stiftsorganisationer hade bara bildats i tre stift – det fanns ju ännu inget val till någon stiftsorganisation att bekymra sig om. Stiftsorganisationerna var då mera av en mötesplats för de lokala kyrkofullmäktigegrupperna i stiftet, och för att ordna en obunden lista vid kyrkomötesvalet. Detta skedde ju genom elektorer utsedda av pastoraten. I Lunds stift hade en samarbetsorganisation för kyrkliga val, Kyrk-SAM, bildats 1983. I Linköpings stift fanns en organisation för valsamverkan, liksom i Västerås stift.

”Under diskussionen var alla överens om att en riksorganisation för det partipolitiskt obundna arbetet nu behövdes” står det i protokollet, och sedan:

”Närvarande beslutade således
att bilda en riksorganisation för de som inom kyrkopolitiken vill arbeta partipolitiskt obundet. Detta beslut var enhälligt!”

En grupp hade förberett förslag till stadgar. Enligt dessa kunde såväl stiftsorganisation, lokal grupp och enskild vara medlem. Dessa antogs som interimsstadgar. En interimsstyrelse valdes. Rolf Nordblom, Varberg, blev ordförande. Övriga ledamöter var Birgitta Reimer, Mörrum, Lars Samuelsson, Piteå, Barbro Sicard, Västerås (mångårig sekreterare) och Kerstin Storm, Sigtuna. Och så valde vi förstås revisorer och valberedning. Interimsstyrelsen fick i uppgift att arbeta vidare med stadgarna, bestämma medlemsavgift och anta medlemmar.

Vid det första ordinarie årsmötet den 16 april 1988 fanns det sex stiftsföreningar bland medlemmarna. Nya var Partipolitiskt obundna i Ärkestiftet och i Skara stift, och ”Partipolitiskt obundna vid kyrkliga val i Luleå stift”. Lokala grupper fanns det 8 i ärkestiftet, 4 i Karlstads stift, 14 i Västerås stift, 8 i Linköpings stift, 14 i Göteborgs stift (varav Kyrkans Vänner i Göteborg bestod av ett tjugotal församlingsföreningar), 14 i Växjö stift, 3 i Skara stift, 2 i Lunds stift, 3 i Härnösands stift, 6 i Luleå stift, och 1 i Stockholms stift (Arbetsgruppen för en Levande Församling i Sollentuna).

POSK var alltså från första början en gräsrotsrörelse. Vi samlade upp och blev ett ”paraply” för det som redan fanns lokalt, och som hade många olika namn: Aktiv Församling, Gladare Församlingsliv, Kyrkan över partierna, Kyrkans Väl, Kyrkans Vänner, Fria Listan, Aktiv Kyrka, Kyrkan i Centrum, Kyrka och Församling, Kyrkans Framtid… Efterhand krävdes mera samarbete och organisation, krav på gemensamt handlingsprogram ställdes snart och det behövdes hjälp med organisation och valrörelse. Tillkomsten av stiftsfullmäktige 1989 spelade roll, och naturligtvis införandet av två nya direkta val och kravet på registrering år 2001. Men gräsrotskaraktären – eller ska vi säga folkrörelsekaraktären eller församlingsförankringen – lever kvar och präglar POSKs sätt att arbeta fortfarande. Och den bakgrunden är vi stolta över!

Ja må vi leva många lyckliga år!

Hans-Olof Andrén

POSKs ordförande – som var med för 30 år sen!

Snurrigt värre

Skrivet av

Jag hade lovat mig själv att från och med nu satsa mer energi på att få ut vårt budskap här i bloggen och mindre på att vara reaktiv men när jag läste detta från Anders Fors på VK bloggen så blev jag så snurrig och irriterad att jag inte kunde låta bli!

Det var det mest motsägelsefulla och konstiga argument för att säga sig vilja behålla de politiska partierna att styra över Svenska kyrkan. Anders skriver att han är för en öppen folkkyrka som välkomnar alla – vilket Svenska kyrkan gör idag! Men sedan slänger han igen dörren väldigt hårt i ansiktet på alla dem som röstat på och är engagerade i POSK och Frimodig kyrka. Så mycket för den öppna folkkyrkan!!!

Jag vill med emfas uppmana alla socialdemokratiska röstare att noga tänka över sitt val i år. Är detta den kyrka du vill ha? Som konstigt nog skulle tycka det var bra om alla dessa 100 000 som la sina röster på POSK i förra valet skulle lämna Svenska kyrkan till förmån till en kyrka som styrs på det sättet som vi önskar att Svenska kyrkan också skulle göras.

Jag ska villigt erkänna att jag funderar allvarligt på att lämna Svenska kyrkan, om Sverigedemokraterna får makten över Svenska kyrkan. Men att jag skulle bli uppmanad av en socialdemokrat att göra detta, det hade jag inte väntat mig.

Ibland känner jag att socialdemokratiska representanter läser POSKs program som fan läser bibeln, om de ens har läst vårt program (för er rekommenderar jag att i alla fall ha tittat på vårt kortprogram). De klarar inte av att ta till sig kritiken mot att det politiska ska komma i första hand och komma med vettiga motargument. I Svenska kyrkan är alla lika välkomna, oavsett politisk hemvist. I POSK är alla lika välkomna, oavsett politisk hemvist, oavsett partipolitiskt engagemang. Det vi har gemensamt i POSK är att vi sätter kristen framför eventuell partipolitisk tillhörighet, något jag skulle önska att fler socialdemokrater också kunde göra.

Vi behöver lyssna lyhört till Gud och människor!

 

Tänk på vilodagen

Skrivet av

Efter en ganska intensiv period med mycket jobb, sommarlovslediga barn som kräver aktiviteter och samtidigt få vardagen att flyta så funderar jag vidare kring återhämtning.

Tredje budet: ”Tänk på vilodagen, så att du helgar den.”

Det är viktigt med återhämtning och reflektion. En stilla stund med mig själv och mina egna tankar. Lyssna på Guds ord. Läsa evangelium.

Nu följer ytterligare fem intensiva veckor fram till kyrkovalet – och för att vi ska klara av dessa veckor utan att glömma bort varför vi gör detta kan det vara klokt att följa tredje budet.
För att orka med dessa veckor utan stupa kan det vara bra att tänka efter före vad just du behöver för att orka med ända fram till 17 september.

Mina tips, som funkar bra för mig, är

  • Omväxling – att byta fokus, eller arbetsuppgifter, ger mig ny energi. Dock ett varnande finger, det är inte bra att bara byta mellan energikrävande saker. För att omväxling ska fungera bäst är det bra med en stunds återhämtning också.
  • Planering – vet du vad du ska göra och när behöver du inte lägga en massa energi på att fundera över det. Och händer det något oförutsett så är jag mer förberedd.
  • Gör det du tycker är kul – är något roligt blir du bra på det, och då blir det ännu roligare.

För att nu få andlig-återhämtning ska jag nu lyssna på radiogudstjänsten från S:t Nicolai kyrka i Örebro.

Sanningssägare

Skrivet av

Igår behövde jag en stunds återhämtning för att rensa tankarna. Precis när jag kände så föll mina ögon på Andakt på väg och det fick bli den senast upplagda filmen att vila till.

 

Sanningssägare finns det gott om, tyvärr. De där som vrålar högt och vägrar lyssna på andras syn på saken. För det är bara deras syn som räknas!

Sanningssägare, eller kanske snarare samsynsivrare som kräver att alla ska tro som de, för allt annat är fel, fel, FEL!

Sanningssägare, som när de blir motsagda och ifrågasatta tror att de blivit tystade eller censurerade.

Sanningssägare med enkla lösningar på komplexa problem.

Jag kan varmt rekommendera Andakt på väg! Följ på YouTube, det kommer en ny film varje vecka som är uppbyggd på samma sätt som jag tycker är väldigt fint och ger möjlighet att verkligen fundera över bibeltexten.

Avslutar med en uppmaning från bland annat Kyrkornas världsråd, att be för fred på Koreahalvön.
Här finns bönen på engelska.
Här finns lite mer information om bönen och dess uppkomst.

 

Ur POSKs program:

Internationellt arbete, hållbarhet, miljö och rättvisa

Kyrkans primära uppgift är att skapa möjligheter för människor att möta Kristus.
Kristi kärlek driver oss att ta ansvar för såväl utvecklingsarbete och katastrofbistånd som för den hotade skapelsen.

Arbetet med opinionsbildning för internationellt bistånd är viktigt och bör fortsätta, liksom stödet till att rekrytera och utbilda internationella ombud i församlingarna. Det är angeläget att lära av och stödja internationella kontakter, och utveckling av vänförsamlingsprojekt är därför viktiga.

Världen präglas på många sätt av våld och övergrepp. Det är en synd när sådant sker. Svenska kyrkans internationella arbete är viktigt för att uppmärksamma hela kyrkan på vad som sker och att förmedla de hjälpinsatser som måste sättas in.

Det är ytterst viktigt att skapa engagemang för de kristna i världen som är förföljda, utsatta för våld och övergrepp för sin tros skull. POSK menar att Svenska kyrkans hjälpinsatser till dessa måste öka. Särskild uppmärksamhet ska riktas på barns och kvinnors situation.

POSK vill att kyrkan utifrån ett teologiskt perspektiv ska tala tydligt om konsekvenserna av ett kortsiktigt utnyttjande av jordens resurser, och vikten av en mer rättvis resursfördelning av tillgångar i fattiga länder. Förutom sociala orättvisor och miljöförstöring orsakar en ohållbar livsstil också klimatförändringar. Alla, främst våra medmänniskor i de fattigaste länderna, riskerar att drabbas av klimatförändringarnas konsekvenser. Vi kan bromsa den negativa utvecklingen genom att värna skapelsen.

[…]

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att arbetet med opinionsbildning om internationellt bistånd ska fortsätta
att stöd till att rekrytera och utbilda internationella ombud och stöd till vänförsamlingsprojekt ska fortsätta
att stift, pastorat och församlingar anslår medel till internationell diakoni och mission

Fokus på nomineringsgrupp är för stor i dagens valsystem

Skrivet av

P1-morgon tar upp frågan som jag skrev om igår (Om kyrkovalet i Rapport) och Elisabeth Sandlund säger precis det jag ville få fram i inlägget igår.

Det är ju lite synd att det inte lika tydligt framgår att Elisabeth Sandlund, förutom att vara opionsredaktör för Dagen, ställer upp för vår systernomineringsgrupp Frimodig kyrka som första namn på listan till Kyrkomötet i Stockholms stift. För i den här frågan är vi väldigt eniga. Men samtidigt är jag glad över att Wanja nämner POSK (även om jag tycker att hon uttalar det fel).

Jag säger det igen – som valsystemet ser ut idag blir det för stort fokus på eventuell partitillhörighet eller vilken politisk ideologi någon har. Och det är ju inte det som ska styra vem du röstar på! Du ska rösta på någon som du tror bäst kan förvalta sitt uppdrag som förtroendevald i Svenska kyrkan. Jag har inga problem att lägga min röst på en person som ideologiskt står till höger, trots att jag själv står till vänster. För mig är det irrelevant i den kyrkliga kontexten.

För det är det enda jag håller med Wanja om i inslaget, väl i Kyrkomöte eller kyrkofullmäktige så spelar nomineringsgruppen inte alltid så stor roll, samarbetet är väldigt gott över nomineringsgrupperna. Faktiskt så att jag ibland skulle önska att samhällspolitiken kunde se och lära av Svenska kyrkan och arbetet i Kyrkomötet!

Om kyrkovalet i Rapport

Skrivet av

Tittade på Rapport igår onsdag den 9 augusti där de hade ett inslag om kyrkovalet och att det blir odemokratiskt när det bara finns en lista till fullmäktige på i pastoratet/församlingen.

https://www.svtplay.se/video/14637812/rapport/rapport-9-aug-19-30-1?start=auto

Spontant kände jag att en (1) lista behöver inte innebära att det blir odemokratiskt per se. Men håller verkligen med om att det är problematiskt och odemokratiskt när den enda listan som finns har färre personer än platserna som ska tillsättas. Om det dessutom, som i inslaget, är en lista för ett av de allmänpolitiska partier som envisas med att fortsätta ställa upp i kyrkovalet så utestänger det ju kanske en och annan som faktiskt vill engagera sig i Svenska kyrkan, men som absolut inte vill göra det under socialdemokratisk flagg.

Jag tittade litet snabbt på Excel-filen som finns att ladda ned här och kunde snart konstatera att många listor, där det bara finns en lista, är en samlingslista av något slag. Jag tycker ju att det inte behöver innebära ett demokratiskt problem, åtminstone inte om listan är framtagen på ett demokratiskt sätt och innehåller fler namn än platserna som ska tillsättas. Men kan samtidigt känna att som systemet ser ut idag, med nomineringsgrupper som ställer upp till val på alla nivåer med direkta val, då blir det ju problematiskt att det bara finns en lista i en församling eller pastorat.

Fokuset på nomineringsgruppen bli för stor. Jag vill ha personval till församling/pastorat, inte att vi ska rösta på en nomineringsgrupp, och att enbart på den listan kunna kryssa upp till tre personer. Som exempel kan jag nämna från min egen församling, där finns en person på Borgerligt alternativs lista som jag tycker har kloka förslag på hur församlingen ska styras, men nu kan jag inte se till att han kommer med för jag vill ju självklart rösta på POSK och se till att jag och mina vänner kommer med i fullmäktige. Sedan skulle det bära emot att rösta på Borgerligt alternativ, som den vänsterpartist jag är, men jag gillar BA-ledamoten även om vi inte alltid ser på saker exakt likadant. Som sagt – fokuset på nomineringsgruppen blir för stor.

Nej, jag är med i POSK för att jag vill bryta partipolitiseringen och införa indirekta val på stift- och kyrkomötesnivå. Fokuset på nomineringsgruppen är för stor i dagens valsystem och därmed blir det en politisering av kyrkan.

 

Ur POSKs program:

POSK vill förändra valsystemet så att det blir enklare och billigare, och bättre speglar vår kyrkosyn. Ledamöter av stiftsfullmäktige och kyrkomöte behöver ha en församlingsförankring och goda kunskaper om församlingslivet. De bör därför väljas av församlingarna i ett indirekt val. Att ledamöterna representerar församlingarna ger också legitimitet åt kyrkomötets beslut i lärofrågor. Kyrkomötets legitimitet kan dock ifrågasättas när olika grupper försöker använda kyrkomötet som plattform för sina samhällspolitiska syften.

I ett pastorat finns det i varje församling ett församlingsråd som utgör församlingens styrelse och som har ansvaret för församlingens grundläggande uppgift: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Församlingsrådet bör vara en arbetande gemenskap som förenar delaktighet i församlingslivet med ansvarstagande. Beslut ska fattas så nära verksamheten och medlemmarna som möjligt. Pastoratet har ett kyrkoråd som ansvarar för förvaltningen och som också har ett övergripande ansvar för församlingarnas grundläggande uppgift och för att varje församling tilldelas uppgifter och utvecklas efter sina förutsättningar och de lokala behoven. POSK menar att det är mycket viktigt att klargöra ansvarsfördelningen mellan församlingsråd och kyrkoråd. Små församlingar har ett större behov än stora av samverkan kring delar av den grundläggande uppgiften, men har fortfarande ansvaret för hela den grundläggande uppgiften, inte enbart för gudstjänstlivet.

POSK anser att återhållsamhet med arvodering av förtroendeuppdrag ska iakttas, särskilt på församlingsnivå. Däremot bör man få ersättning för förlorad arbetsförtjänst och pensionsrätt. Förutsättningarna för att gå in kyrkliga förtroendeuppdrag måste stärkas genom att anpassa arbets- och samverkansformer. Det är angeläget att sammanträden förläggs till sådana tider då alla kan närvara.

Under mandatperioden 2018-2021 kommer POSK att verka för:
att kyrkan återgår till indirekta val till stiftsfullmäktige och kyrkomöte
att när Svenska kyrkan uttalar sig ska det ske utifrån teologiska aspekter och inte partipolitiska ställningstaganden
att församlingsrådens roll och ansvar som församlingens styrelse tydliggörs

Socialdemokraternas skrämselpropaganda

Skrivet av

Varför vill Socialdemokraterna skrämma upp oss? Vad tror de att Svenska kyrkan är egentligen? Det går ju nästan inte att tro att mina kristna vänner som är socialdemokrater och aktiva i Svenska kyrkan tror att det vi i kyrkan gör är något bra. Jag fattar inte vilka erfarenheter de har av sina församlingar?

Vi har redan en kyrka där alla får lov att gifta sig. Sedan 2009 – faktiskt! Svenska kyrkan viger par – både heterosexuella och homosexuella. Varför tjafsa om det?

Sommarläger – ja, det har en del församlingar. Att Svenska kyrkan ska bedriva sommarläger för ”alla” barn är inte rimligt och har väl aldrig varit aktuellt. Eller kommer socialdemokraterna att föreslå att alla församlingar ska erbjuda obligatoriska sommarläger för ”alla” barn i en församling? Att det ska vara möjligt för de som vill att kunna vara med på sommarläger som erbjuds känns som självklart. Men det måste vara församlingarna som lokalt prioriterar vad som är rimligt att satsa på och vad de ska erbjuda.

Hur kan Socialdemokraterna sätta ”folkkyrka” mot en ”kyrka som sprider rädsla och fördomar”? Var befinner sig de socialdemokrater som är aktiva i församlingarna? Är de med i församlingar som ”sprider rädsla och fördomar”? Allvarligt? Jag betvivlar starkt att någon socialdemokrat har en sådan erfarenhet av sin församling. Jag tror uppriktigt sagt inte att det finns någon sådan församling alls! Så sluta att sprida sådan lögner!

Lyft istället det som är viktigt i kyrkovalet.

En folkkyrka som erbjuder en mångfald av gudstjänster, vid olika tider och med olika musik och språk och uttryck. En folkkyrka som finns mitt bland folket, med diakoni och med barmhärtighet. En folkkyrka som är Kristus ögon, öron och händer med diakoni och mission och undervisning. En folkkyrka som ser, som ryter till, som lyssnar och som pekar mot den levande Gud. Så som POSK skriver i sitt valprogram.

Nej, mina kära vänner som är socialdemokrater, hade jag stått på en lista för socialdemokraterna i kyrkovalet så hade jag skämts ögonen ur mig för att ha en organisation som går ut med ett sådant skrämselbudskap. Bättre borde ni kunna än det här.

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesombud

40 dagar – till kyrkovalet

Skrivet av

I dag (8 augusti) är det 40 dagar kvar till kyrkovalet. 40 dagar är ett tal som återkommer ofta i bibeln.

I Nya Testamentet (flera av evangelierna) så beskrivs hur Jesus i 40 dagar och 40 nätter var i öknen och frestas sedan av Djävulen. Det är 40 dagar mellan påsk och Kristi himmelsfärds dag. Fastan mellan askonsdagen fram till påskdagen är också 40 dagar.

Så 40 dagar finns på olika sätt beskrivet i bibeln.

Nu är det 40 dagar kvar till kyrkovalet. Ska vi fasta? Nej, jag tror inte det. Men det är väl bra att fundera på hur du som medlem vill ha det och vilka du vill ska ta ansvar för Svenska kyrkan i din församling och i ditt stift och i kyrkomötet.

Du som är medlem i Svenska kyrkan bidrar med din medlemsavgift för att kyrkan ska kunna bedriva verksamhet i form av gudstjänster (hmmm… alltså, även om vi inte hade haft en enda krona så hade vi kristna nog firat gudstjänster, när jag tänker på det. Men vi hade inte haft anställda präster, musiker eller vackra kyrkor. Då hade vi löst det på något annat sätt).

Men i alla fall – det firas gudstjänster, många runt om i vårt land varje söndag. Det finns möjlighet att ha dop, att gifta sig, begravningsgudstjänster där vi får ta avsked av våra nära och kära. Vi träffar barn och familjer i olika verksamheter, vi har körer för olika åldrar och musik, vi träffar äldre och daglediga både i våra lokaler och på hembesök eller äldreboenden. Svenska kyrkan finns där. Varje anställd, varje frivillig och varje förtroendevald och varje aktiv medlem är kyrka där de är. De får vara Jesus ögon och öron, händer och fötter och bidra till att kyrkan finns för alla i vardag och fest.

Vem ska vara ansvarig för att vi kan göra allt detta?

För oss i POSK är det alldeles självklart att ta ansvar för att det fungerar lokalt och att vi tar ansvar för stiftsnivån och kyrkomötetsnivån, där beslut fattas som påverkar den lokala församlingsnivån.

Våra tre viktiga valfrågor (förutom allt som vi skriver om i vårt valprogram) är

  1. Bryt partipolitiseringen
  2. Mångfald och respekt
  3. Kyrkomusikens kraft

https://www.posk.se/vi-vill/vara-valfragor/

En röst på POSK är en röst för en kyrka som finns mitt i samhället, mitt i livet och som tar ansvar!

Vi kommer att uppdatera vår webbsida med information men redan i dag kan du se vilka alla kandidaterna är via den här webbsidan. Där kan du hitta dina lokala POSK-kandidater.

Vi kommer inom kort att få möjlighet att presentera våra kandidater på alla våra lokala webbsidor. Mer info om detta kommer.

Så – rösta i kyrkovalet om 40 dagar (eller om du vill så kan du rösta redan från 4 september – information om detta kommer på ditt röstkort) och lägg din röst på POSK!

/Carina Etander Rimborg
kyrkomötesledamot
kandiderar i Kyrkofullmäktige i Örgryte Pastorat, Göteborgs stift

Fördelning av motioner till kyrkomötet

Skrivet av

Många böcker uppslagna och uppspikade på en vägg så det är det enda som syns

En snabb sammanställning av de 158 redovisade kyrkomötesmotioner ger oss följande information (med stor reservation för det kan ha blivit felräkning på enskilda motioner) att Frimodig kyrka toppar årets motionsflod med femtio inskickade motioner. Tätt följd av POSK som står för fyrtiotre motioner.

Frimodig kyrka 50 motioner
POSK 43 motioner
Centern 19 motioner
Sverigedemokraterna 18 motioner
Borgerligt alternativ 13 motioner
Socialdemokraterna 8 motioner
FiSK 7 motioner
MPSK 6 motioner
Kristdemokraterna 6 motioner
ViSK 6 motioner
ÖKA 4 motioner
Utlandskyrkan 3 motioner
Biskop 2 motioner
Utan grupp 6 motioner

Summan blir inte 158 – det beror på att några av motionerna är skrivna av personer från flera grupper. De som har ”bytt grupp” har blivit placerade i sina ”nya” grupp.

Många av motionerna handlar om kyrkohandboken och kommer att tas om hand av gudstjänstutskottet, som får ett digert arbete i höst.  Flera motioner bygger också på gruppernas valprogram och stora frågor. Det är vanligt att lämna in motioner under det sista kyrkomötet under mandatperioden, för att återigen lyfta sina hjärtefrågor.

POSKs motioner är följande:
11 Implementera de fem ekumeniska imperativen
12 Nå de onådda
22 Ekumeniskt möte 2025
24 Medlemskap i Svenska kyrkan
26 Könsfördelningen i svenska kyrkan
28 Kyrkoherdens förordnande av präst i församlingsråd
29 Nationellt STIM-avtal för musik via …
40 Kyrkohandbokenförslagets nattvardsböner
42 Markera mot inhuman behandling av ensamkommande barn
43 Behörighetsprövning av kyrkomusiker
44 Rättelser av rytm
45 Slutfallsprinciper vid sjungna böner
46 Ändrad textunderlägg av kyriemelodi
47 Tillägg till anvisningarna vid vigselgudstjänst
48 Lovsånger från psalmboken i kyrkohandboken
79 Musikråd för Svenska kyrkan
81 30 ledamöter i utskotten
82 Utred indirekta val
85 Fortsätt med kyrkohandbokens musik
86 Kyrkomusiker i KO
87 Ungas representation i KM
88 Utred kyrkans val
90 Latinska namnformer i kyrkohandboken
91 Rena mig så blir jag ren
92 Salutaionen
93 Tillåt ock också
94 Gdtj och andakter på Svenska kyrkans webbplats
100 Gem adm stöd och gem ek resurser
101 Indirekta val till SF och KM
102 Översyn av relationen till utlandskyrkan
105 Liturgisk kommittee
106 Kyrkomusikerorg i församlingarna
108 Minskade antalet ledamöter i KM
113 Anvisning vid trosbekännelsen i gdtj
114 Kompletterande gudstjänstmusik
119 Kyrkans rekryteringsutmaning
120 ABC för kyrkans undervisning
126 Annan musik till kyrkohandbokens texter
127 Alternativ till överlåtelse vid begravning
132 Blev det som det var tänkt?
133 Nattvardsbön
147 Det mångtydliga ordet pastoral
156 Flerspråkig kyrkohandbok

https://www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet/arenden-till-kyrkomotet-2017#Motioner

/Carina Etander Rimborg

EDIT 7/8 16:56: Då Borgerligt alternativ fallit bort i redovisningen läggs den informationen till.