Ett hållbart skogsbruk
POSK vill att Svenska kyrkan tar ett tydligt ansvar för ett långsiktigt och hållbart skogsbruk. Att förvalta Guds gåvor är ett uppdrag som sträcker sig mot framtida generationer. POSK menar därför att all egendoms- och kapitalförvaltning, inklusive skogsbruket, ska vara långsiktig, effektiv och bedrivas på ett etiskt och ekologiskt ansvarsfullt sätt och därmed främja biologisk mångfald. Förvaltningen av kyrkans skogar ska inte bara ge ekonomisk avkastning – den ska också stärka biologisk mångfald, binda koldioxid och bidra till sociala och andliga värden.
Till höstens kyrkomöte har kyrkostyrelsen genom en skrivelse lagt förslag om ökad hållbarhet i Svenska kyrkans skogsbruk. I den skrivelsen finns bara förslag som kräver kyrkoordningsändringar, det vill säga övergripande justeringar som kan möjliggöra vidare beslut av andra instanser. Att värna kyrkans ordning handlar också om att vi behöver vara noga med vem som fattar olika beslut och när de fattas. Vissa frågor är redo för beslut redan nu, andra behöver bearbetas ytterligare för att landa på ett sådant sätt att vi kan uppnå en hållbar förändring på riktigt.
POSK står bakom kyrkostyrelsens skrivelse om hållbarhet i Svenska kyrkans skogsbruk och menar att förslagen i denna är de första steg som behöver tas på vägen mot ett mer hållbart skogsbruk. Vi betonar att ett verkligt hållbarhetsarbete måste omfatta alla fyra dimensionerna: andlig, ekologisk, social och ekonomisk. Det innebär bland annat att större delar av skogen behöver avsättas för natur- och klimatändamål, att skogsbruket bör ställas om mot mer naturnära metoder som gynnar biologisk mångfald och att kyrkan ska medverka i forskning och utveckling av nya metoder i skogsbruket.
POSK menar att Svenska kyrkan i sin förvaltning också måste ta ansvar för sina åtaganden gentemot det samiska folket. Det innebär respekt för rätten till renskötsel och tillämpning av principen om fritt och informerat förhandssamtycke vid skogliga åtgärder.
Församlingen är Svenska kyrkans primära enhet, och att bära församlingen i centrum handlar också om att se och ta på allvar den oro som kan finnas över en minskad avkastning från skogen. För vissa församlingar är denna utdelning helt avgörande och vi som kyrka behöver hitta ett sätt där en större andel av utdelningen direkt kan komma församlingarna till del för att fortsatt bidra till den förkunnelse som är själva grunduppdraget med prästlönetillgångarna.
Gällande processen för kyrkostyrelsens skrivelse är det också viktigt att klargöra att det enbart är ändringar i kyrkoordningen som ligger på bordet för beslut till höstens kyrkomöte. De förslag som lyfts i utredningen har olika beslutsinstanser, där några av förslagen läggs hos kyrkomötet, några hos kyrkostyrelsen, några hos stiften. Kring en sådan sak som att avsätta 20% av den produktiva skogen för biologisk mångfald och klimat, gjorde kyrkostyrelsen bedömningen att det inte är ett beslut att fatta i kyrkomötet eftersom det rör detaljer. Däremot är det en fråga där representanter för POSK verkat för att Svenska kyrkan behöver fatta beslut likt det. Därför kan det bli aktuellt med en SvKB (Svenska kyrkans bestämmelser) i exempelvis denna fråga, ett reglemente som kyrkostyrelsen själva har att förfoga över.
Gällande frågan att inrätta ett centralt råd för markförvaltningen är formfrågan viktig att förtydliga. Utredningen föreslog ett råd som skulle ha en annan typ av mandat än det som kyrkostyrelsens råd har idag, med beslutsmandat. Svenska kyrkan har idag tio råd, tillsatta av kyrkostyrelsen, med särskilda kompetenser och uppgifter. Syftet är att de på olika sätt ska kunna stödja kyrkostyrelsen i sitt arbete. Ett sådant rådgivande råds inrättande beslutar kyrkostyrelsen själva om. Ett centralt inrättat råd vore därmed inte ett nytt särskilt inrättat beslutsorgan, utan rådet skulle falla in i en redan fungerande organisation med syftet att samla kompetens och fördjupa samverkan gällande Svenska kyrkans skogsförvaltning och bruk. POSK värnar en kyrka med församlingen i centrum och vill inte se en ökad centralisering. Svenska kyrkans stift måste därför hantera sina respektive frågor utifrån de unika förutsättningar som råder i varje stift. Detta står inte i motsats till en ökad hållbarhet i skogsbruket utan stiften kan och måste när kyrkomötet beslutat att ändra uppdraget ta sig an och anpassa sig till ett nytt regelverk. Skogsförvaltningen ska ske utifrån varje stifts unika förutsättningar – men med gemensamma mål för hållbarhet och med tydligare och mer transparent uppföljning som gör det möjligt att bättre följa utvecklingen över tid.
Tilltron till och hoppet att vi tillsammans kan vända klimatutvecklingen är helt avgörande i frågan om skogen. För POSK är det också viktigt att ständigt återkomma till att vi har ett gemensamt ansvar att värna skapelsen – det inbegriper också ansvaret för Svenska kyrkans skogsbruk. Klimatnödläget måste tas på allvar, Svenska kyrkan ska inge hopp och uppmuntra till att ta ansvar.
Ur POSKs program för mandatperioden 2026–2029
Under mandatperioden vill POSK verka för:
att Svenska kyrkan ska inge hopp och uppmuntra till att ta ansvar genom ekologisk, ekonomisk, social samt andlig och existentiell hållbarhet.
att stift och församlingar prioriterar arbetet inom Färdplan för klimatet.
att stödja rättvis handel och ett hållbart nyttjande av jordens resurser.
att all förvaltning av egendom i Svenska kyrkan ska vara långsiktig, effektiv och bedrivas på ett etiskt och ekologiskt ansvarsfullt sätt.
att Svenska kyrkan aktivt deltar i utveckling och användning av nya metoder i skogsbruket som gynnar biologisk mångfald.
Mer information
På Svenska kyrkans hemsida om skog och mark finns mer information och där presenteras kyrkostyrelsens skrivelse i förhållande till skogsutredningen.