Svenska kyrkan skildes från staten för 25 år sedan. Tanken var att kyrkan inte längre skulle
vara en del av det politiska systemet i Sverige utan ha en självständig roll i likhet med övriga
trossamfund och andra aktörer i samhället. Kyrkans medlemmar skulle genom sina egna
personliga engagemang och intressen styra kyrkan och dess utveckling.
Många har accepterat beslutet och anpassat sig till de nya förutsättningarna. Tre politiska
partier – Centerpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna – har dessvärre inte
accepterat konsekvenserna av beslutet. De försöker fortfarande behålla sitt partipolitiska
grepp om kyrkan. Det har i grunden att göra med makt som partipolitik i grunden handlar om.
Följden har blivit att delar av det partipolitiska systemets negativa sidor har blivit kvar inom
kyrkan.
Därigenom blir det naturligt att ta med det politiska sättet att arbeta till kyrkan. Det innebär att
ställa olika politiska ideologier mot varandra, försöka skapa majoriteter och manövrera för att
den egna politiska ideologin skall kunna få genomslag också inom Svenska kyrkan.
Valrörelsen inför kyrkovalen får för de politiska partierna extra styrka genom att den kan
drivas med ekonomiskt och praktiskt understöd från partiorganisationen. Andra grupper som
vill engagera sig som förtroendevalda kan inte räkna med något sådant understöd, och ges
därför sämre förutsättningar att få fram sina budskap.
Anna-Karin Hatt, Magdalena Andersson, Jimmie Åkesson och deras politiska kollegor har en
utomordentligt viktig uppgift i samhället, att representera sina väljare i de politiska
organisationer – riksdag, regioner och kommuner – till vilka de är valda. De är hjärtligt
välkomna att också personligen engagera sig i Svenska kyrkan, men de ska hålla sina
politiska partier borta från kyrkan. Lojaliteten för dem som verkar inom kyrkan ska vara
kyrkans tro, bekännelse och lära, inte politiska ideologier, politiska partier och partiledare. Vi
bejakar till fullo vårt svenska demokratiska system. Vi ser det som en rätt och en skyldighet
för alla att själva utnyttja sin rösträtt till riksdag, region och kommun. Men var sak ska vara på
sin plats!
21 september är det kyrkoval. Vi hoppas att väjarna vill ge uttryck för en positiv utveckling av
Svenska kyrkan genom att lägga sina röster på de nomineringsgrupper som inte bygger sin
grund på partipolitisk tillhörighet. Inför förra kyrkovalet 2021 uttryckte flera av Svenska
kyrkans tidigare ärkebiskopar att utvecklingen inte har varit optimal sedan år 2000.
Ärkebiskop emeritus KG Hammar menade att ”Partipolitiken är destruktiv för kyrkan” (Dagen
2021-07-29).
Vår nomineringsgrupp – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) – vill att det ska vara
kyrkan och dess medlemmar som sätter målen och ambitionerna i stället för politiska
ideologier och politiska partier. Vi uppskattar och har ett bra samarbete med förtroendevalda
ur de partipolitiska nomineringsgrupperna, men deras politiska partier har inget positivt att
tillföra till det samarbetet. Vi menar att det är människor som är intresserade och villiga att
aktivt engagera sig i Svenska kyrkan, utan partipolitisk påverkan, som säkrast leder till målet.
Vi verkar för en kyrka där partipolitiken hålls utanför och att Svenska kyrkan i stället präglas
av mångfald och respekt där alla tillsammans strävar efter att uppnå kyrkans syften och
målsättningar.
Anders Brännström och Martin Nilsson, POSK i Uppsala stift.